Vi läser ordbilder Skriftspråket är ett artificiellt, konstgjort språk. Typografin sätter samtalstonen, disponerar innehållet och visualiserar budskapet. Läsarens hjärna och öga tolkar ordbilder och konturer. Den typografiska utformningen gör en text mer eller mindre läslig. Typografin ska bjuda in även ovana läsare till läsning. Bokstavskonstens flera tusen år gamla traditioner har gett upphov till en omfattande kunskapsbank. Den är byggd mer på erfarenhet och insikt, än på vetenskap och forskning. Ändå är de traditionella principerna för hur läslighet uppnås giltiga även i vår tid. En erfarenhet är att tydliga och precisa ordbilder är en förutsättning för god läslighet. Ny teknik, men de typografiska principerna gäller fortfarande. Det här är en prototyp till elektronisk version av Sundsvalls Tidning. Det är roligt att leka med färg och form. Understrykningar, skuggor och manipulation av bokstäverna förstör ordbilderna och det blir svårare att läsa. Lednat som låg udenr dem var sdöra Mpedaled, och där fnans rkat igntineng anant än ögislda sakogr. Men när öenrn hröde pnekojs ord, radope han gsnaet: Horpoäpe har de sgoken till åekr. Vi klarar att läsa även felstavade ord, särskilt om första och sista bokstaven står på rätt plats. Ögonen och hjärnan reparerar de trasiga ordbilderna. Typografin verkar exakt för att den har utförts på samma sätt under så lång tid. Det finns några få grundläggande saker som vi säkert vet: vi läser från vänster till höger och uppifrån och ner. Bokstävers storlek och bokstävers former är någorlunda begränsade. Men bortom det handlar det framför allt om känslor. Gerard Unger
Synskadade vet Människor med nedsatt synförmåga vet vad det är som gör en text läslig. En av svårigheterna är att hitta rätt vid radbyte. Korta rader ger ansträngande radbyten och onormalt många avstavningar. Långa rader gör det svårt för läsaren att hitta till nästa rad. Det ideala antalet tecken per satt rad är 45 60 med ett medelvärde omkring 55. Som tecken räknas allt, även skiljetecken och mellanrummen mellan orden. För många rader på en sida eller i en spalt gör också texten svårläst. Antalet rader bör inte överstiga 30 40 per spalt eller sida. Om det finns mellanrubriker kan de vara fler rader på sidan. Glasskärva Glassskärva Bildrulle Bildrulle Vem kan man lita på? Datorns avstavningar bör kontrolleras. Tillägg Tilllägg Avstavningar bryter ner ordbilden och försvårar läsningen. Radavståndet gör skillnad säger att radavståndet bör vara två punkter större än bokstavsstorleken, alltså radavstånd, två punkter eller 20 procent större än bokstavsstorleken, fungerar bra även för synskadade, men säger att radavståndet bör vara två punkter större än bokstavsstorleken, alltså radavstånd, två punkter eller 20 procent större än bokstavsstorleken, fungerar bra även för synskadade, men säger att radavståndet bör vara två punkter större än bokstavsstorleken, alltså radavstånd, två punkter eller 20 procent större än bokstavsstorleken, fungerar bra även för synskadade, men Ett generöst radavstånd förbättrar läsligheten. I exemplet ovan till vänster är radavståndet lika stort som bokstavsstorleken. I mitten är det 20 procent större och till höger fyra punkter större än bokstavsstorleken Kineser och japaner lär sig sina tecken som helheter och klarar skador på läsförmågan bättre än västerlänningar. De har också mindre problem med dyslexi. De kinesiska tecknen till vänster betyder Zheijiangs Kunqu-teater. Kunqu är en teaterform från 1500-talet, mamma till Pekingoperan. www.srfriks.org
Andas i ljusrummen Luft och ljusrum mellan stycken fungerar som andningspauser. I löpande text görs ett indrag på det nya styckets första rad, i stället för blankrad. Indraget ska vara lika stort som radavståndet. Direkt under rubrik, blankrad eller mellanrubrik behövs inget indrag. En lättläst text har små och jämna ordmellanrum, men är mellanrummen för små blir effekten den motsatta. Svårläst och fult är det om sista raden av ett stycke hamnar överst på nästa spalt eller sida. Likaså om texten ligger direkt mot kanterna på en ram, utan luft emellan. Texter med tonad bakgrund behöver större bokstavsstorlek, fetare bokstäver och ett rakt teckensnitt för att bli läsliga. Hög kontrast mellan text och bakgrund är en fördel. Örnen och pojken voro ute i god tid nästa morgon, och Gorgo tänkte nog, att han skulle hinna långt uppåt Västerbotten den dagen. Men då bar det sig inte bättre än att han hörde hur pojken sade för sig själv, att i ett sådant land, som det han nu for fram över, var det omöjligt för människor att leva. Örnen och pojken voro ute i god tid nästa morgon, och Gorgo tänkte nog, att han skulle hinna långt uppåt Västerbotten den dagen. Men då bar det sig inte bättre än att han hörde hur pojken sade för sig själv, att i ett sådant land, som det han nu for fram över, var det omöjligt för människor att leva. Örnen och pojken voro ute i god tid nästa morgon, och Gorgo tänkte nog, att han skulle hinna långt uppåt Västerbotten den dagen. Men då bar det sig inte bättre än att han hörde hur pojken sade för sig själv, att i ett sådant land, som det han nu for fram över, var det omöjligt för människor att leva. Om både vänster- och högerkanten är rak blir ordmellanrummen olika stora. Med jämn vänsterkant och ojämn högerkant blir ordmellanrummen lika stora. För synskadade är det här en bra lösning eftersom det går lätt att hitta till nästa rad. En text med ojämn vänsterkant är inte lika lättläst som de med rak vänsterkant. Örnen och pojken voro ute i god tid nästa morgon, och Gorgo tänkte nog, att han skulle hinna långt uppåt Västerbotten den dagen. För små eller för stora mellanrum mellan tecknen ger otydliga ordbilder och texten blir svår att läsa. gemen VERSAL rak kursiv fet normal Gemena (små) bokstäver är mer lättlästa än versala (stora) bokstäver eftersom läsarna är mer vana att uppfatta ord som skrivits med gemena bokstäver. Av samma skäl är det lättare att läsa ordbilder som består av raka än kursiva, lutande bokstäver. Normal bokstavstjocklek är mer lättläst än fet i löpande texter. När en läsare blir absorberad av något han/hon läser försvinner omgivningen ganska snart. Texten blir världen. Omgivningen upplöses och med den de flesta yttre signalerna. Det blir tyst runt omkring läsaren. Läsningen skapar sin egen tystnad. Gerard Unger
Ögat vänjer sig De mest lättlästa teckensnitten är de som vi är mest vana att läsa. Det finns tre grundtyper: Antikva Linjär Mekan Antikvor har klackar, så kallade seriffer. Serifferna skapar stabilitet och hjälper ögat att följa raderna. Linjärer är raka och saknar seriffer. Kallas också för grotesker. Synskadade föredrar ofta linjära teckensnitt. Den tredje typen kallas egyptienne eller mekaner och har tjocka seriffer. De används gärna i rubriker. Hög x-höjd, höjden på lilla bokstaven x, gör ett teckensnitt mer lättläst. När det gäller bokstävernas storlek är meningarna delade. Synskadade vill helst ha minst tolv punkter stora bokstäver i löpande text, formgivare brukar föredra mindre bokstavsstorlekar. Garamond Bodoni Times Helvetica Futura Gill sans Rockwell De här är några vanliga teckensnitt. De tre översta är antikvor, följande tre är linjärer. Rockwell är en mekan. Gotiska bokstäver användes i Sverige fram till mitten av 1800-talet. Dåtidens människor var vana att läsa dem. Romersk stenskrift. Foto Åke Hallberg Grafikern Erik Lindegren lät sig inspireras av romersk stenskrift när han tecknade bokstäverna till vänster (de finns inte som teckensnitt). I sin bok Våra bokstäver konstaterar han att den romerska stenskriften ger upphov till ständigt nya typkaraktärer.
Följ läsriktningen Västerlänningar är vana att läsa från vänster till höger och uppifrån och ner. Det är en konvention som det kan vara bra att hålla sig till. Roterade, snedställda eller lodräta texter är svåra att uppfatta. Textens logiska startpunkt markeras med rubrik och/eller en extra stor bokstav, anfang. Därefter ska det vara lätt att följa textens väg genom trycksaken. Papperets kvalitet och färgton påverkar läsligheten. Om papperet är genomskinligt lyser baksidans text igenom. Svagt gultonat papper underlättar läsningen. Färgglatt papper liksom papper med mönstrad bakgrund försvårar läsningen. Glättat papper blänker i ögonen vid belysning. Matt papper är bättre, särskilt för synskadade. Den här anfangen finns i en bibel som skrevs i Vadstena kloster 1526. Foto: Kungliga Biblioteket. Ett två tre fyra fem sex sju åtta nio tio elva tolv 13 14 15 16 17. Siffror i löpande text bokstaveras till och med tolv. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Siffror med detaljer som går under raden kallas textsiffror. De anses vara lättare att läsa än tabellsiffror. En av Sundsvalls vackraste platser är havsstranden vid Fläsian. Kantad av E-fyran och tung industri ligger den och väntar på sommargästerna, övergiven, i höstskrud. Text i bilder och bakgrundsbilder under texten försvårar läsningen och förstör bilderna. Källor: Svenåke Boström, ST, projektledare för e-tidningen. Åke Hallberg, Typografin och läsprocessen. David H Ingvar och Åke Hallberg, Hjärnan bokstaven ordet. Kungliga Biblioteket. Selma Lagerlöf, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Erik Lindegren, Våra bokstäver. Nationalencyklopedin. Gerold Propper, Typografisk design, kompendium. Erik Spiekerman, Stop Stealing Sheep & find out how type works. Synskadades riksförbund, Text som fler kan läsa, broschyr. Gerard Unger, Essä i Emigre 23/92 (på svenska i DTP 10/92). Text & design: Karin Kämsby