Vägen till Norrgavel Norrgavel startades 1991 av Nirvan Richter, arkitekt från KTH och utbildad i snickeri på Carl Malmstenskolan. Hans intresse för möbler och möbelskapare väcktes tidigt och som nyexaminerad arkitekt på 80-talet insåg han snart att han ville lära sig mer om möbler, snickerihantverket och konsten att skapa goda hemmiljöer. Han uppfattade dåtidens svenska arkitektvärld som hårt styrd av modernismen och uppfattade inredningsarkitekturen som något av en frizon. Det var också som arkitekt för Carl Malmstenutställningen på Nordiska Museet i Stockholm 1988 som Nirvan Richter för första gången blev känd i ett vidare sammanhang. Här kom några typiskt Richterska drag fram: kunskapen om ämnet, respekten för det gedigna hantverket, kreativiteten och den lite rebelliska lekfullheten. Ambitionen var att lyfta ner Malmsten från piedestalen och blåsa bort något av dammet och högstämdheten för att bättre kunna visa hur relevanta många av hans idéer fortfarande var. Starka personligheter, starka rörelser Som möbelskapare har Nirvan Richter inspirerats av ett flertal starka personligheter och rörelser: Ellen Key ( för värdet av skönhet ), Carl Larsson ( för vardagligheten ), Malmsten ( för hantverket ), allmogetraditionen, 20-talets klassicism och den tidiga funktionalismen med sitt folkhemstänkande. Dansk snickarkonst har också haft stor betydelse för hans arbete i Norrgavel, t ex arkitekter och formgivare som Kaare Klint, Mogens Koch och Børge Mogensen. Lämnar man Skandinavien så har även den amerikanska frireligiösa 1800-talsrörelsen Shakers omsorgsfulla och sparsmakade snickartradition påverkat hans syn på möbelkonst och inredning, liksom det japanska synsättet wabi-sabi med dess respekt för det assymetriska, oförställda och naturliga. En annan viktig aspekt av Nirvan Richters tänkande
var kritiken mot den sena funktionalismens ensidighet och bristande förståelse för helheten. Medan modernismen på 60- och 70-talen rusade fram som något av en strömlinjeformad ångvält formades alternativa gräsrotsrörelser som på olika sätt började ifrågasätta masskonsumtionssamhället, från flower power till miljörörelsen och new age. Även dessa rörelser bidrog till att påverka hans värderingar. Sammantaget skulle resultatet bli en helt egen syn på möbelkonsten, inledningen på en stillsam revolution inom svensk inredningskultur. Den andliga delen skulle också påverka honom själv på djupet. Nirvan Richter föddes som Erik Johansson 1954, men tillsammans med sina syskon tog han som 20-åring namnet Richter efter sin danska mormor. Efter att i mitten av 90-talet ha upptäckt meditationens kraft ville han manifestera sin nyfunna andlighet på ett sätt som visade att han menade allvar. Efter en brevväxling med ett indiskt meditationscenter 1999 bytte han därför tilltalsnamn från Erik till Anand Nirvan ( befrielse genom lycksalighet ). Som ett resultat av dessa upplevelser började han också söka sig inåt mot sina egna erfarenheter och känslor för att hitta inspirationen till sitt arbete. Norrgavels fundament Lusten att själva starta möbeltillverkning växte sig allt starkare under det sena 80-talet och tidiga 90-talet. Nirvan ville tillverka de möbler han själv saknade på marknaden. Möbler i rena naturmaterial och av så god kvalitet att de höll länge och vid behov kunde repareras eller kläs om och användas i generationer. Möbler i en utformning som skulle stå utanför tidsbegränsade trender, ett långsiktigt och hantverksbetonat alternativ till snabb omsättning och massproducerad storskalighet. Funktionell enkelhet blev därför ett viktigt motto för Norrgavel. Inte enkelhet som ett resultat av nöd och brist och inte en minimalistiskt sökt enkelhet - utan en okonstlad och utsökt enkelhet med funktionella och praktiska möbler. Utformningen utgick dessutom från den erfarenhet och kunskap som fanns i form av t ex bostadsvaneundersökningar och
funktionsstudier. Det kunde handla om ganska självklara saker som att en skrivbordslådas innermått verkligen var anpassad till A4-format. Att utrymmet vid klädförvaring utnyttjades maximalt för t ex ihopvikta tröjor. Att det fanns plats för dammsugarmunstycket under lågt sittande hyllor. Att stoppmöblerna verkligen gick att hålla rena på djupet. Stolars höjd och sittvinkel. Listan på försyndelser i branschen var enligt Norrgavels synsätt alltför lång. Norrgavels möbler skulle inte nödvändigtvis dra åt sig uppmärksamhet med spektakulär design, utan snarare fungera som långsiktiga trotjänare. Hellre en diskret utformning som märktes först då man använde möbeln, men då märktes desto mer. En stol som verkligen gav stöd för kroppen, ett handtag som med sin utformning hjälpte fingrarna och handen att dra ut lådan. Utgångspunkten för Norrgavels möbler var inte att dominera omgivningen utan att vara en hjälpsam och funktionell bakgrund till den. Det ekologiska tänkandet En annan viktig aspekt av Norrgavels inriktning var omsorgen om miljön. Man bestämde sig tidigt för att enbart arbeta med naturmaterial och det fanns två skäl till det. Det första var rent ekologiskt. Målet var att verksamheten skulle ingå i kretsloppet genom att enbart använda förnyelsebara råmaterial. Det andra handlade om upplevelse och känsla. Äggoljetemperan som förstärker ljusets skiftningar och doftar när man öppnar ett skåp. Den rent fysiska känslan av att stryka med handen över en såpad ekskiva eller känna på olika linnekvaliteter. För Norrgavel var naturmaterial också ett estetiskt val som stimulerar sinnen, är möjliga att underhålla och som regel åldras vackert. En annan hörnpelare i Norrgavels tänkande var en övergripande idé om samband, dvs att möblerna skulle kunna kombineras med varandra. Längden på bord och bredden på spiralmadrasserna skulle stämma överens med längden på hyllplanen. Höjden på speglarna och hyllplanens djup skulle passa med badrumsskåpen. Hurtsen skulle gå in under bordet. Spegelramarna passa till borden. Och så vidare. Allt
skulle höra ihop. Men minst lika viktigt var tanken om det blandade intrycket, dvs att man skulle kunna blanda olika träslag och ytbehandlingar och nya möbler med begagnade. Därför skulle Norrgavels möbler finnas i så många olika utföranden att de alltid kunde smälta in med befintliga möbler i hemmet. Företaget föds Varumärket Norrgavel registrerades i januari. Förutom Nirvan hade bolaget en anställd, den skickliga möbelsnickaren Maria Månsson, som skulle bli en avgörande faktor för det unga företagets framväxt. Modellsnickeriet fanns i ett gårdshus intill familjen Richters bostad i Lund. Där växte de första prototyperna fram, bland annat den länstol som med sin höga spjälrygg har blivit något av en symbol för Norrgavel. Företagsnamnet kom närmast till av en slump i början av 1990-talet. Medan Nirvan funderade på vad hans företag skulle heta fick han under ett telefonsamtal tipset att döpa det till något som hade anknytning till platsen där företaget låg. Vad skulle det vara, här finns ju bara en hög norrgavel! utbrast Nirvan och syftade på utsikten mot grannfastigheten. Och så fick det bli, namnet var valt. Norrgavel presenterar sig Norrgavels möbler visades upp första gången på bomässan Bo93 i Karlskrona. Nirvan Richter inredde en hel lägenhet med prototypmöbler och redan där fanns många av de möbler som idag räknas som Norrgavels klassiker ; länstolen, soffan, soffbordet och det första skåpet. Det sistnämnda skulle tio år senare vidareutvecklas till att bli Norrgavels förvaringsserie med skåp, vitrinskåp och garderober. Lägenheten på Bo93 fick stor uppmärksamhet både hos publiken och i media. Inredningen ansågs andas både livlighet och hemkänsla, vänlighet och omsorg. Den överväldigande positiva responsen gav mod att gå vidare och börja satsa på allvar. Verksamheten växer Efter mässan startade företaget sin verksamhet på riktigt. Eftersom trä skulle bli det huvudsakliga
materialet till Norrgavels möbler vände sig Nirvan och Maria till ett antal småländska snickerier som kunde hjälpa till att förverkliga företagets ambitioner. Ända från starten genomsyrade den ekologiska tanken företaget och att produktionen skulle vara ekologiskt riktig poängterades i alla diskussioner med leverantörerna. Utmaningen var dessutom att hitta leverantörer som kunde acceptera vissa gamla tekniker med manuella moment i en till stor del maskinell tillverkning. Även prissättningen fanns med i bilden vid valet av tekniker och leverantörer. Ett lågt pris skulle aldrig gå att uppnå med de ambitioner som fanns, men kostnaderna måste vara rimliga för att göra möblerna tillgängliga för en bredare krets. Alla kunde eller ville inte leva upp till dessa krav och Maria Månsson, som under 1993-1994 ägnade mycket tid åt att bygga upp ett nätverk av leverantörer, möttes ibland av lätt överseende kommentar om att Norrgavel tänkte på ett sätt som andra slutade med på 50-talet. Man borde rätta in sig i ledet och förenkla produktionen för att få ner priset. Men det nya företaget var inte intresserat av kortsiktiga förenklingar och kvalitetsförsämringar, utan hävdade istället att Norrgavels möbler var mer prisvärda än lågprisföretagens - om man såg till livslängden. Det var en inställning som skulle löna sig i längden. Samtliga möbler Svanenmärkta Norrgavel har flera bevis för att det ekologiska tänkandet inte bara är en kosmetisk del av verksamheten. Norrgavel var också först med att Svanenmärka hemmöbler 1998 och idag är samtliga möbler Svanenmärkta. Året efter fick företaget möbelbranschens miljöpris, ett pris som delas ut i samarbete med Världsnaturfonden, WWF. Flera av möblerna har dessutom fått pris i Utmärkt Svensk Form, där miljöaspekten nämnts i juryutlåtandet. Butikerna sprider sig I början såldes möblerna via postorder men hösten 1994 öppnade Norrgavel sin första butik på Kungsgatan i Stockholm. Man fick därigenom kontakt med en större kundgrupp och sortimentet utvecklades med bl a BAS-möblerna Stol och Bord.
När Stockholmsbutiken var på plats inrättade en egen produktionsanläggning för ytbehandling och montering i Lammhult. Under de kommande åren skulle antalet butiker bli allt fler. 1995 öppnades en butik även i Lammhult. 1997 startades Norrgavels första franchisebutik i Göteborg, året därpå i Malmö och idag är även butikerna i Lammhult och Stockholm franchisebutiker. I februari 2008 öppnade Västerås, i november 2009 i Oslo och i oktober 2010 i Uppsala. Norrgavel går vidare Under 2010 och 2011 inleddes ett arbete med att bredda Norrgavels uttryck genom att bejaka modernismens positiva sidor. På Norrgavel har det alltid funnits en beundran för en del av modernismens ideal; förmågan att skapa ljus och luft, den analytiska klarheten och grafiska stringensen med sin kontrollerade exakthet, känslan för kontraster och att leka med färger. Utvecklingen går alltså i riktning mot en modernism enligt Norrgavel, befriad från det linjära tänkande som gjorde klassisk modernism så enögd. Norrgavel utvecklar istället en uppdaterad form av modernism som tar hänsyn till kretsloppets naturlag att allt som startar vid en punkt en gång måste återgå till samma punkt.