VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se



Relevanta dokument
ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

MRSA. Information till patienter och närstående

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

ESBL. Information till patienter och närstående

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Rätt klädd och rena händer

VRE - hygienrekommendationer

Innehåll: Inledning sid 1

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Clostridium difficile diarré (CD)

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

MRSA. Information till patienter och närstående

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Information till ansvariga för boenden

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Rätt klädd och rena händer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Pandemi vad innebär r det?

kärlröntgenundersökning

Smittspårningsutbildning 2011

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

MRSA. Information till patienter och närstående

Hygienombudsutbildning

Multiresistenta bakterier i Primärvård

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Lokal anvisning

Att donera en njure. En första information

opereras för åderbråck

Multiresistenta bakterier

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor.

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN.

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Handlingsprogram för ESBL. Regionala riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Om du blir skadad i vården kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen

Multiresistenta bakterier

Detta gäller när jag blir sjukskriven

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Miljökontoret informerar om. Solarium

Basala hygienrutiner

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

HILTI Brasilian Jiu-Jitsu Klubb Årsta skolgränd Stockholm Hygien och kontaktidrotter

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Enkät om antibiotika. Volym 1 (2500 st):

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

BILAGA TILL BEREDSKAPSPLAN OCH KRISHANTERING

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Vi söker 40 stycken personer med förstoppning eller diarré, som vill delta i en studie och prova ett kosttillskott.

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Transkript:

VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se

2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några svar och dessutom information om vem du kan vända dig till om du har fler frågor.

Vad är VRE? VRE betyder Vankomycinresistenta enterokocker. Vancomycin är ett antibiotikum som används vid svåra infektioner orsakade av bland annat enterokocker. VRE är enterokocker som blivit motståndskraftiga (resistenta) mot Vancomycin. Vancomycin Resistenta Enterokocker är därför betydligt svårare att behandla om de skulle orsaka en infektion. Var finns VRE? Enterokocker är bakterier som normalt förekommer i tarmen. Alla människor har bakterier i tarmen, den så kallade normala tarmfloran. Den är nödvändig för att bryta ner mat och viktig för immunförsvaret. VRE är tarmbakterier som kan ingå i tarmfloran under kortare eller längre tid. Behandlas infektioner med VRE? De allra flesta med VRE har dem i tarmen utan att vara sjuka, så kallat bärarskap. Enbart bärarskap behandlas inte. VRE orsakar inte sjukdom oftare än andra enterokocker.om du får en infektion orsakad av VRE som ska antibiotika behandlas behöver man använda särskilt antibiotika som fungerar mot VRE. Ibland kan detta innebära vård på sjukhus istället för att ta tabletter hemma. Det är därför viktigt att du berättar för sjukvårdspersonalen att du är bärare av VRE för att du ska få rätt antibiotikabehandling.

med god livskvalitet. Medicinsk Hur sprids/smittas VRE? VRE sprids oftast via händer som förorenats till exempel vid toalettbesök. Risken att sprida smitta är större om du har diarré. Att ha urinkateter/stomi eller vätskande sår kan innebära en ökad risk att sprida smitta om VRE finns i urin, avföring eller sår. Rätt Vem behandling, riskerar att stöd bli smittad och hjälp av VRE? VRE smittar via kontaktsmitta. Den vanligaste smittvägen är via personers händer som förorenats vid toalettbesök och sedan sprids vidare till olika ytor som till exempel handtag, kranar mm. Bakterierna kan sedan föras vidare till nästa person som tar på samma ställen. Om man har sår eller katetrar har bakterien lite lättare att bli kvar. behandling, psykosocialt stöd och hälsosamma Hur kan man vanor undvika kan spridnin minska g av VRE inom symtom vården? en. Vårdpersonal ska skydda sina arbetskläder med plastförkläden och använda handdesinfektion före och efter kroppskontakt med alla vårdtagare. Även din och dina anhörigas handhygien är viktig. Du ska helst vårdas på eget rum med egen toalett. Följ vårdpersonalens rekommendationer. Eftersom bakterien kan leva länge på torra ytor så är det viktigt att man städar ofta och noggrant på sjukhuset.

Vad bör du tänka på? Handhygien är alltid viktigt. Tvätta händerna med tvål och vatten efter toalettbesök och innan matlagning/måltid. Använd flytande tvål och egen handduk. Var extra noga med handhygienen i följande situationer: Om du har sår, urinkateter eller stomi är det extra viktigt att tvätta händerna efter byte/omläggning. Om du har diarré, avföringsläckage, sår, urinkateter eller stomi bör du inte bada i badkar/bassäng utan duscha istället. Om du berört underkroppen, underkläderna, en urinkateter, stomi (konstgjord kroppsöppning) eller sår. Övriga råd om hygien i hemmet Lägg använda blöjor eller liknande material i en plastpåse. Knyt ihop påsen och kassera som vanligt avfall. Har du diarré bör du efter toalettbesök rengöra tvättställ, kranar, toalettsits mm med rengöringsmedel. Tvätt av sänglinne och handdukar bör ske vid 60 grader. Kläder tvättas vid den temperatur som plagget tål. Du kan leva som vanligt och umgås med andra. Du kan också ha sex som du brukar. Du behöver inte informera någon i din omgivning om att du är bärare av VRE.

Hur ska du göra vid besök i sjukvården, till exempel på hälsocentral eller sjukhus? Det är viktigt att du talar om att du är bärare av VRE eller varit bärare av dessa. Det är för att du ska få bästa möjliga vård, samtidigt som man minimerar risken för eventuell smittspridning. Kan du ta emot besök hemma eller på sjukhuset? På sjukhus får du ta emot besök på rummet. Det finns inga hinder att ta mot besök eller att träffa andra personer i hemmet eller på andra platser. Kan du bli av med VRE? Eftersom VRE blir en del av den normala tarmfloran kan man bära VRE länge (månader- år). Det går inte att säga hur länge just du bär på bakterierna, men de flesta blir sannolikt av med dem efter hand. Har du sår, urinkateter, stomi eller konstgjord kroppsöppning kan det vara svårare att bli av med VRE. Du kan inte bli av med VRE i tarmen genom antibiotikabehandling. Kontroll av avföringsprov behövs oftast inte men vid utbrott kan uppföljning med avföringsprov behövas.

Kan VRE komma tillbaka? Tyvärr finns den risken om man får en ny kateter eller behandlas med antibiotika. I dagsläget går det inte att säga hur länge man kan vara bärare av VRE. Har du eller har haft VRE rekommenderas du alltid informera om detta vid kontakter med vården! Är det något annat den närstående ska tänka på? Deltar den närstående i vården var noggrann med att tvätta händerna och använd handdesinfektion när du kommit i kontakt med urin eller avföring.

Vem kan ge mer information? Kontakta din behandlande läkare på din hälsocentral eller vårdinrättning. Vill du läsa mer? www.regiongavleborg.se/vardhygien www.regiongavleborg.se/smittskydd www.folkhalsomyndigheten.se klicka på Sjukdomar VRE www.vardhandboken.se skriv VRE i sökrutan www.1177.se (Vårdguiden) skriv VRE i sökrutan För övrig information Vårdhygien 026-15 51 65 Smittskydd 026-15 53 08 Infektionsmottagningen 026-15 42 22 Produktion: Region Gävleborg, kommunikationsenheten, 2015-03.