Bild 1 Kommunikation Att utvecklas i samspel med andra Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Prov på kapitlen Att utvecklas i samspel med andra och Kommunikation i grupp torsdagen den 7 november. Bild 3 Vem är jag? Självbild = den bild vi har av oss själva. Skapas tidigt i livet och formas av vårat samspel med andra människor speciellt våra föräldrar. Självbilden kan förändras under livet inget statiskt. Människor har ett kontaktbehov vi är i grunden ett flockdjur. Om inte kontakten med andra människor fungerar tillfredsställande kan det påverka självbilden.
Bild 4 Självkänsla = man tycker om sig själv och accepterar sig själv för den man är. Hänger ihop med självbilden och formas tidigt i livet främst genom föräldrar. Dålig självbild en form av brus i samspelet. Trädliknelsen. Bild 5 Bild 6 Självförtroende är kopplat till något man gör. Man kan ha dålig självkänsla men samtidigt ha bra självförtroende och tvärtom. Jag kan vara en fena på att spela tennis men samtidigt vara väldigt osäker på mig själv i mer existentiell mening. Det gäller att utmana sitt dåliga självförtroende man växer som människa!!! Samtidigt är det viktigt att omvärdera sin dåliga självkänsla man växer som människa!!!
Bild 7 Tankens kraft Ställ er upp. Slut ögonen. Föreställ er att ni faller framåt. Vad händer? Det här klarar jag aldrig... Idrottare jobbar hela tiden med mental träning. Människan är konstruerad så att man skall ha energireserver kvar därför slutar man t.ex. springa när man blir helt slut. Men det är man inte tankens kraft. Bild 8 Facebook Filmexempel 1 Filmexempel 2 Bekräftelse och ett sätt att visa upp oss för omgivningen. Man kan bygga upp sin identitet precis så som man vill visa den. Man bygger sitt varumärke. Att måla upp en för bra bild kan i vårt jantelagsamhälle bemötas med skepsis. Bild 9 Det kan lätt gå inflation i Facebook- vänner. Jag tycker inte man skall underskatta detta (som jag tycker boken gör). Personer som har det svårt med sociala kontakter kan få sitt kontaktbehov tillfredsställt på det här viset.
Bild 10 afk bb brb btw cya ftw Förkortningar Bild 11 fyi gr8 gtg icq im irl Bild 12 kk lr l8r lmao lol np omg
Bild 13 omw r rofl u y wtf fml Bild 14 Hur ser vi på andra? Hur vi ser på andra speglar i mångt och mycket hur vi ser på oss själva projicering. Attributionsteorin vi är snabba på att sätta etiketter på människor. Eftersom den här processen går så snabbt så finns det en risk att vi tillskriver andra personer egenskaper som är baserade på vår egen självbild. Det är en trygghet för oss att snabbt kunna placera människor i fack. Bild 15 Vem är den här personen? Kön Ålder Yrke Familjesituation Nationalitet Bostadsform Fritidsintressen
Bild 16 Att tolka signaler Det är svårt att veta bakgrunden till ett visst beteende. Om någon är sur och vresig kan det för vissa vara lätt att ta åt sig ( det är mitt fel ), men det finns tusentals olika förklaringar till varför personen ifråga inte är i form. En person som lätt tar ut sitt dåliga humör på andra och en person som lätt tar på sig skulden för saker är en dålig kombination! Även vänlighet kan feltolkas. Red ut saker i tid!!! Bild 17 Det första intrycket Det första intrycket vi får av en människa skapar vi som vi sett väldigt snabbt. Vi kan också få hjälp på traven om vi fått förhandsinformation. Det kan vara svårt (omöjligt?) att skapa sig en objektiv och rättvis bild av en annan människa om man har för mycket förhandsinformation. Vid överlämningar får lärare ofta förhandsinformation om elever. Bra eller dåligt? Ofta får man revidera sin uppfattning när man lärt känna en människa. Bild 18 Kommunicera uppskattning Det är viktigt och svårt att ge beröm. Feedback vs feedforward. Kritik vs konstruktiv kritik. Läraren skall: - stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan. (ur skolans läroplan). Lyckas vi lärare med feedforward och att ge beröm i skolan och lever vi upp till det som står i läroplanen?
Bild 19 Slut Frågor?