MAGASINET FÖR BOENDE I MICASA FASTIGHETER 1/2013 CIRKUSHISTORA och nouveau cirque Vackra, inflyttade växter hotar ta över KÖKSSOFFAN en kär gammal vän
Något nytt till hemmet? Micasa Fastigheters lägenheter får nya tapeter och golv när de gamla är uttjänta. Trivs du inte med de golv eller tapeter som vi valt, så kan du beställa andra genom vårt tillvalssortiment. Det finns stora möjligheter att själv bestämma hur lägenheten ska se ut. Det går också att beställa till exempel tvättmaskin eller en säkerhetsdörr genom tillval. Micasa reparerar tillvalsprodukter och byter ut dem om det inte går att laga dem längre. Tillval innebär att lägenheten får en högre standard och då höjs hyran. Micasa Fastigheter har tillsammans med Hyresgästföreningen kommit överens om hur mycket hyran ska höjas för olika produkter eller åtgärder. Mer information om tillval finns på www.micasa.se och kundtjänst 08-508 360 01. Micasa Fastigheter i Stockholm AB är ett fastighetsbolag som äger och förvaltar Stockholms stads omsorgsfastigheter. Läs mer på www.micasa.se
Innehåll 8 12 22 34 3 Krönika 4 Ingvar Kjellson, intervju med teaterns nestor 8 Gammal och ny cirkus 12 Myntets historia 14 Växter som luras 18 Kreativ hela vägen konstnärerna som inte gav upp 22 Inflyttade växter tar över 24 Därför älskar vi färskpotatis 26 Boule är en sport för alla 30 Den älskade kökssoffan 34 Mmmmmm, honung! 36 Sommarens evenemang i Stockholm 40 Trevlig sommarläsning 42 Korsord Krönika Stockholms nöjdaste hyresgäster I skrivande stund är sommaren precis runt hörnet och man kan nästan känna Stockholms förväntan i luften. Jag påminns själv varje dag av en blommande syrén strax utanför min port. Det får mig att tänka på hur viktigt det är med våra utemiljöer, att man kan få ha en plats där man kan känna solen i ansiktet och kanske dofterna av blomster som endast visar sig en kort period för oss här i norden. Micasa har under en längre period satsat mycket på våra fastigheters utemiljöer och tillgänglighet därför att vi vet vilken stor vikt det har för våra hyres gäster och medarbetares välbefinnande. Vi har en stor utmaning framför oss i att se till att fastigheterna inom Micasa anpassas till framtidens omsorg, en god och värdig omsorg. Med oss kommer vi ha en nytillträdd VD som ivrigt väntar i startgroparna och som skall hjälpa oss att skapa förutsättningar för att få Stockholms nöjdaste hyresgäster. Som ordförande i Micasa Fastigheter vill jag gärna veta mer om er som bor i fastigheterna och vad ni tycker. Hör gärna av er! joakim.larsson@stockholm.se eller postadress Stadshuset, 105 35 Stockholm Omslag: istockphoto Trivsel ges ut av Micasa Fastigheter i Stockholm AB, Rosenlundsgatan 44 B, Box 172 11, 104 62 Stockholm, tel 08-508 360 00. Redaktör: Maria Ehn, tel 08-508 360 12. Medarbetare i detta nummer: Linnea Bofält, Cari Busin, Ingrid Eiritz, Gunnar Hultman, Lisa Lindqvist, Johan Mikaelsson, Annika Nordin, Anna Nordlund, Elma Pålsson, Li Samuelsson, Isabella Swahn. Produktion: Luxlucid AB. Tryck: Åtta45 Micasa Fastigheter är ägt av Stockholms stad. Joakim Larsson äldre- och ytterstadsborgarråd, ordförande i Micasa Fastigheter
Ingvar TRIVSEL PÅ BESÖK FOTO: OLOF HOLDAR teaterns grand old man Kjellson med närmare 70 år på scenen 90 år gammal står Ingvar Kjellson fortfarande på scen, nu senast som betjänten Firs i Tjechovs Körsbärsträdgården på Stockholms stadsteater, en roll som han första gången spelade 1961. Han har ägnat större delen av sitt liv att ge gestalt åt olika roller på teater och film och för dem som följt honom från begynnelsen är han närmast en levande legend. Det har blivit en livsform, ett sätt att leva. Det var många år sedan jag trodde att en roll var min sista och jag vet inte vad som händer nu när vi slutar spela Körsbärsträdgården i juni. Vi får se, jag funderar inte längre, säger han lite framåtlutad i fåtöljen i villan i Djursholm för att höra bättre. I nästan sjuttio år har han varit skådespelare. Den värsta premiärnervositeten har lagt sig med åren, och han tycker fortfarande att det är lika roligt och stimulerande att möta publiken. Shakespeare störst Han föddes 1923 i Kärna i Östergötland men föräldrarna flyttade till Stockholm när Ingvar Kjellson var fyra år. Skådespelarintresset väcktes på allvar i gymnasiet i Östra Real uppmuntrad bland annat av hans engelsklärare när han framförde ett avsnitt ur Shakespeares Köpmannen i Venedig. Shakespeare anser han fortfarande vara den störste dramatikern. Det ryms så mycket människokännedom i hans pjäser. Det blev mer teater i gymnasieföreningen Edda än att plugga matte, fysik och kemi i skolan. Pappa flygingenjören insåg snart att sonen inte skulle följa i hans fotspår och stöttade honom, inte minst ekonomisk, i hans val att utbilda sig till skådespelare. Det stora självförtroendet fick han i tidiga år av sin mamma. Hon var min största beundrarinna och tyckte alltid att jag var bäst. Efter en tid vid Gösta Terserus teaterskola kom han, 1946, in på Dramatens elevskola. Här dröjde det inte länge, sex veckor, förrän han var uppe på scenen. Första premiären var en skolteaterföreställning 4 som spelades för skolungdomar under dagtid. Många kända kolleger Den första riktiga kvällsföreställningen var Rickard III med Lars Hansson i titelrollen och i regi av Alf Sjöberg. Ingvar Kjellson har arbetat med den stora generationen skådespelare, som Inga Tidblad, Tora Teje, Lars Hansson och många, många fler. De var oerhört generösa och hjälpsamma som mentorer. För att slå igenom som skådespelare behöver man, och här citerar Kjellson den engelske skådespelaren Sir Lawrence Olivier: Tur, uthållighet och begåvning. Och jag har haft tur. Turen att ha varit på rätt plats i rätt tid. Min utbildning inträffade när teatern expanderade i Sverige. Åren 1950 1957 ingick han i Uppsala stadsteaters
Kontakten med publiken är det som motiverar Ingvar Kjellson att fortfarande efter 70 år ställa sig på scenen. TRIVSEL PÅ BESÖK
TRIVSEL PÅ BESÖK ensemble under ledning av Gösta Folke med kolleger som Jan-Olof Strandberg och Ernst-Hugo Järegård innan han, 1958, knöts till den nystartade TV-teatern tillsammans med den tidens främsta svenska skådespelare. Många års TV-teater Trettio roller blev det med det nya konstmediet. Han kom att personifiera den nya konstform som TVteatern innebar. Den form av Kleinkonst som rutan krävde och dess krav på i ntimitet passade Kjellson. Med sin breda begåvning var han användbar till det mesta. I kväll Ingvar Kjellson blev ett talesätt hos tittarna. Det var roliga men oerhört slitsamma år. Tre veckors repetitioner, direktsändning och så rakt på nästa pjäs. Efter några år på Stockholms stadsteater kom han, 1964, tillbaka till Dramaten. 148 uppsättningar har det blivit. Han minns med glädje Alf Affe Sjöberg och Ingemar Bergman, två stora, sinsemellan olika, regissörer. Affe var bildmänniska och lade stor vikt vid formen. Ingemar Bergman älskade skådespelare och gick mer på känsla och intuition. Bergman lade ribban djävligt högt. Han var professionell och krävde professionalism av sina medarbetare. Publiken inspirerar På frågan vad det är som driver honom att fortfarande vilja stå på scen kommer svaret tveklöst. Kontakten med publiken. Och visst har han fått försaka stora delar av det sociala livet och umgänget med vänner. När andra har fritid har Ingvar Kjellson arbetstid, men han ångrar inget. Jag har fått så mycket tillbaka. Som skådespelare skall du bland annat att kunna pendla mellan största möjliga psykiska anspänning och största möjliga fysiska avspänning med hänvisning till den ryske teaterteoretikern Konstantin Slavatsky. Själv har Ingvar Kjellson alltid haft lätt för det. Djup koncentration Kanske är det förmågan till hundraprocentig koncentration i situationen som gör att han inte hör att en äggklocka ringer i köket. Ojdå, brödet, säger han litet ursäktande och går med litet krumma steg till köket Att vara skådespelare är ett slags självsuggestion, att byta till en annan identitet. Författaren och dramatikern Gombrowicz förnekade förekomsten av en absolut identitet. Man är en person i en viss situation, en annan i en annan situation eller konstellation. Det här är grundläggande för hela skådespelarkonsten, hävdar Ingvar Kjellson bestämt. Ens personlighet har FOTO: OLOF HOLDAR så många fler fasetter än man till en början tror och vågar lita på. Numera sätter han sig alltmer sällan i teatersalongen. Han har lite svårt att ta till sig vad som händer på scen. Man måste lita på att kommunikationen med publiken fungerar. All konst är kommunikation mellan människor. Folk kommer till teatern och förväntar sig en konstnärlig upplevelse. Den befinner sig i mottagarberedskap. Att störa den processen genom några tekniska fel, till exempel att publiken inte hör vad skådespelarna säger, är en dödssynd. Det man framställer måste man ha planterat så djupt i sig att det framstår som absolut äkta. Publiken låter sig inte luras. Närvaro i tanken Han anser att teater inte bara handlar om konsten att tala utan också konsten att tänka. Att orden som kommer ur ens mun är produkten av en tanke. Idag verkar det som om man inte vet vad man säger. Han anser att teatern har blivit alltför jämlik. Toleransen för de stora, starka personligheterna har blivit mindre och mindre. Till alla unga människor med teaterdrömmar skulle han, med sin hustru Meta Velanders ord, vilja säga: Har du något annat alternativ välj det. Teatern kommer att ta dig med hull och hår. Av Ingrid Eiritz 6
Stöd vårt arbete Genom att bli vän i Skärgårdsstiftelsen stödjer du vårt arbete för att bevara skärgårdens landskapsbild och naturvärden. Vi finns närvarande på många sätt i skärgården; med tillsynsmän, naturvårdare, jordbruk, skogsbruk, renhållning, 200 skärgårdsmajor och en rad insatser för skärgårdens djur- och växtliv. Foto: Bosse Lind Bli stiftelsevän snabbt och enkelt via SMS Att bli vän kostar 300 kr, familjevän 375 kr per år och då får du bland annat: Vår tidning Stångmärket, med fem nummer per år. En praktfull vänbok på ett intressant skärgårdstema. Möjlighet att följa med på våra guidade vänresor. SÅ HÄR GÖR DU: Skicka något av nedanstående SMS till kortnummer 71440. För att bli Vän (pris 300 kr): PG VÄN personnummer För att bli Familjevän (pris 375 kr): PG FAMILJ personnummer Exempel på hur du skriver: PG VÄN 7808180239 alt. PG FAMILJ 7808180239 Du erhåller kvitto/faktura via SMS och post. När du har betalat fakturan skickar vi vänmärke, tidning och vänbok. För mer information besök www.skargardsstiftelsen.se.
KULTURFÖNSTRET Brokig cirkushistoria FOTO: ISTOCKPHOTO från hästuppvisning till vardagsfilosofi När cirkusen kom till staden med sina exotiska djur, djärva akrobater och sin glada musik tog de befolkningen med storm. Men det vi ser i manegen är mer än underhållning, och lärdomarna kan användas i vardagen. Det är omtvistat hur cirkusen kom till. Den vanligaste berättelsen handlar om den brittiske hästuppfödaren Philip Astley som år 1768 skapade cirkusen. Fadern av modern cirkus fyllde egentligen den cirkulära manegen med nytt innehåll. Formen var känd sedan Circus Maximus i antikens Rom, men med ett modernt innehåll fick ordet en pånyttfödelse. François Bronett, cirkusdirektör för Cirkus Scott på 1980-talet. På Astleys tid handlade cirkusen om avancerade riduppvisningar. Det var först i pauserna som han använde sig av akrobater, jonglörer och lindansare något som senare kom att bli en del av traditionella cirkusuppvisningar. Artisterna hade tidigare upp- FOTO: CIRKUS SCOTTS ARKIV trätt runt om i Europa, men det var först Astley som kom att kombinera alla genrerna i en och samma föreställning. Philip Astleys framgång hade med den cirkulära manegen att göra, där publiken lättare kunde följa ryttaren under hela uppvisningen. Hos konkurrenterna red ryttarna fram och tillbaka. Än i dag lever arvet från Astley kvar då manegens storlek, 13 meter i diameter, fortfarande är internationell standard. Dionysosfester i Grekland Men det räcker inte med att känna till berättelsen om Philip Astley för att förstå den traditionella cirkusens uppkomst. Forskare menar att vi behöver backa ännu längre tillbaka i tiden och utgå från artisterna och konsten för att förstå varifrån cirkusen härstammar. Då får vi i stället börja i Dionysosfesterna i antikens Grekland, via Circus Maximus i antikens Rom till de kringresande gycklarsällskapen som under medeltiden reste runt mellan europeiska städer. Men oavsett var cirkushistorien börjar så var det först med Philip Astley som cirkusen blev det vi idag kallar traditionell cirkus. Cirkusens guldera inträffade mellan åren 1871 och 1915. I Sverige turnerade många utländska cirkuskompanier under 1890-talet, exempelvis Cirkus Madigan, men även flera svenska cirkusar startade vid den här tidpunkten, såsom Sveriges äldsta fortfarande turnerande cirkus; Cirkus Brazil Jack. Dess grundare hette Max Rhodin, och han började sitt artisteri som en skuggkonstnär vid samma cirkus som Elvira Madigan. Gävle mittpunkt I Sverige kom Gävle att bli något av en hemstad för landets cirkusar, mycket på grund av de bra förbindelserna med båt och tåg. Just tågtrafik var viktigt för att kunna turnera med cirkusen, och i USA kom cirkuskompanier att vara drivande i utbyggnaden av järnvägsnätet. Ett av de mest kända kompanierna i Sverige är Cirkus Scott, som grundades 1937 av clownbröderna Bronett. Det sägs att brödernas släkting François Bronett som var cirkusdirektör mellan åren 1982 1994 myntade det nu klassiska cirkusuttrycket Får jag be om största möjliga tystnad. Cirkus Scott turnerar än i dag. 8
KULTURFÖNSTRET FOTO: MATS BÄCKER Enligt Roy Himsel, direktör för Cirkusakademien, finns det i dag åtta aktiva traditionella cirkusar i Sverige, varav fyra stycken är stora kompanier. Den traditionella cirkusen påminner om Philip Astleys ursprungliga cirkus, även om jonglörer och clowner inte längre är pausunderhållning. Djurnummer är populärast. Jag var djurskötare för elefanter när jag var ung så elefanterna ligger mig närmast hjärtat. Hästen är en klassiker, men publiken brukar bli helt hänförd av mer exotiska djur, säger Roy Himsel. Från plats till plats För Roy Himsel är cirkus livet. Cirkusakademien arbetar med att främja cirkuskulturen, men hjälper även till att förhandla med exempelvis Jordbruksverket om djurskydd, eller kommuner om bra cirkusplatser. Något som det är bristvara på, menar Roy Himsel. Utöver det driver också akademien ett Cirkus Cirkörs föreställning Knitted Piece undersöker meningen med vår strävan och se om det går att sticka fred. cirkusmuseum i Ingelsträde utanför Höganäs. Roy Himsel berättar att den traditionella cirkusen är uppbyggd som ett eget samhälle, utanför det etablerade samhället, med egna strukturer och regler. Cirkusen dyker plötsligt upp i staden med sitt stora tält, färgglada belysning och glada marschmusik. Efter att ortens befolkning fått ta del av cirkusens spännande värld så packas allt ihop och de drar vidare till nästa ort och nästa publik. Kvar finns bara minnet av magin, som förhoppningsvis kommer tillbaka redan nästa sommar. Roy Himsel tror att nästan alla svenskar har en relation till den traditionella cirkusen. Cirkus är folkets konst. Det som händer i manegen 9 händer just nu. Det är inte som på teater att skådespelaren följer ett strikt manus, utan på cirkus så kan allt hända och publiken blir en del av föreställningen, säger Roy Himsel. Aktiv del Sedan 1960-talet har den traditionella cirkusen utmanats av så kallad nycirkus, från franskans nouveau cirque. Enligt Tilde Björfors, cirkusforskare och grundare av det svenska nycirkuskompaniet Cirkus Cirkör, växte nycirkusen fram i efterdyningarna av 1968 och ville vara en aktiv del av samhället och använda sin konstform för att påverka. Det skiljer sig från den traditionella cirkusen som i stället är ett eget samhälle utanför samhället.
KULTURFÖNSTRET FOTO: MATS BÄCKER Nycirkusföreställningar är ofta djurlösa och utspelar sig sällan i manegen. Nycirkus är en gränsöverskridande konstform som ofta utgår från den traditionella cirkusen och sedan tänjer man gränserna. För mig är det en explosiv resa, säger Tilde Björfors. På den internationella nycirkusscenen dominerar kanadensiska Cirque du Soleil som grundades år 1984 av gatuartisterna Guy Laliberté och Daniel Gauthier. Kompaniet växte explosionsartat och har i dag kring 3 500 anställda som tillsammans genomför cirka 15 olika turnéer världen över. Cirkusromans med dödlig utgång Romansen mellan den dansk-norska lindansösen Elvira Madigan (ursprungligen Hedvig Jensen) och den svenske kavallerilöjtnanten Sixten Sparre har trollbundit generationer. Paret träffades när hennes cirkus besökte Kristianstad år 1888 och de förälskade sig i varandra. Sparre var redan gift, men kärleken höll i sig och Sparre deserterade från sitt regemente och Elvira Madigan rymde från cirkusen. De två flydde till den danska ön Tåsinge, men pengarna tog slut och insikten om att de inte hade någon framtid tillsammans kom ikapp dem. Den 20 juli 1889 sköt Sixten Sparre först Elvira Madigan, och sedan sig själv. Paret begravdes bredvid varandra. Vardaglig cirkusfilosofi Den svenska nycirkusen kretsar kring Tilde Björfors. Hon har en bakgrund inom teatern, och kom i kontakt med nycirkus i Paris år 1993. Mötet kom att förändra henne och två år senare startade hon Cirkus Cirkör. Målet var att etablera nycirkus som en konstform i Sverige. I dag står Cirkus Cirkör på två ben: konst och pedagogik. Kompaniet har producerat drygt 30 föreställningar. Den pedagogiska verksamheten innehåller i dag ett cirkusgymnasium men även andra utbildningar. Tilde Björfors menar själv att det hon lärt sig av cirkusen går att använda sig av i vardagen och att cirkusfilosofin genomsyrar hennes arbete med Cirkus Cirkör. Cirkus är livet upphöjt till två. Det är samarbete, tillit, balans och misslyckande precis som livet är, men det är extra allt. Riskmomentet är så mycket större, för när som helst kan man falla, säger Tilde Björfors. 10
KULTURFÖNSTRET Risk kan sammanfatta hennes forskning som handlar om sju grundläggande cirkusingredienser som också finns i vardagen. Tilde Björfors förklarar att för lindansaren är balans grundläggande, men den som har försökt balansera på en lina vet att balans inte är samma sak som stillastående, utan balans handlar i stället om en ständig och snabb rörelse. Den som eftersöker balans i livet ska inte stå still, utan ska ständigt röra sig mellan livets ytterkanter. Balans och tillit För mig är konst ett sätt att undersöka saker. En lindansare kan otroligt mycket om balans, kanske till och med mer än en hjärnforskare som studerar balansceller, säger Tilde Björfors. För luftakrobaten handlar det om tillit till den cirkusartist som ska ta emot efter att akrobaten flugit genom luften. Om inte tilliten finns så kommer numret att misslyckas, och för att våga lita på någon så måste vi våga släppa taget. Cirkus för mig är en metafor för livet. Det visar att man kan göra det omöjliga möjligt, och det blir i sig en hyllning till livet, säger Tilde Björfors. Stor disciplin Cirkusakademiens direktör Roy Himsel håller med Björfors. Ofta är artisterna entreprenörer som själva styr över sitt eget nummer från idé till genomförande. För att inte svika kompaniet och förstöra kvällens föreställning är det viktigt att alla drar sitt strå till stacken, och det är något Roy Himsel tycker att vi kan lära oss av. De har en oerhörd disciplin. Cirkusartister måste nästan vara halvdöda för att inte kunna uppträda, det är ingen som stannar hemma med lite ont i magen, säger han. Fast punkt i samhället Sedan den moderna cirkusen startades av hästuppfödaren Philip Astley så har konstformen befunnit sig i ständig utveckling. Från hästuppvisningar där pauserna fylldes av jonglörer, via storslagna cirkusföreställningar med exotiska djur som tog städerna med storm, till nycirkusens kreativa och utmanande föreställningar. Roy Himsel är inte orolig för cirkusens framtid. Jag tror att den traditionella cirkusen alltid kommer ha en plats i samhället. Cirkusen är en del av vad Sverige är, säger han. Himsel förklarar att både nycirkus och den traditionella cirkusen fortfarande är populära och att de kan existera sida vid sida. Även om mycket kan verka olika, så är hjärtat och själen detsamma för de olika cirkusformerna allt är möjligt. Cirkusen renodlas När Tilde Björfors funderar över framtiden så tror hon att nycirkusen kommer att fördjupas som konstform. Efter decennium av kreativt kaos tror hon att cirkusen kommer renodlas. Nycirkusen är under konstant utveckling och jag tror att vi kommer få se tydligare genrer i framtiden, säger hon. Exakt vad det kommer att innebära är svårt att sia om, men det står klart att cirkusen är en viktig del av FOTO: EMILIA JIMÉNEZ-BERGMARK Tilde Bjurfors, grundare av Cirkus Cirkör och världens enda professor i nycirkus. Nyfiken på nycirkus? I vinter kommer Cirkus Cirkörs nya föreställning, Knitting Peace, till Stockholm. Boka biljetter nu via ticnet.se eller på Dansens Hus, för att se föreställningen som tar avstamp i Tilde Björfors cirkusforskning. det svenska samhället och inte är på väg bort. 1,2 miljoner människor har i dag sett Cirkus Cirkörs föreställningar, och de turnerande traditionella cirkusarna har fortfarande ett magiskt skimmer omkring sig när de anländer till staden. Av Isabelle Swahn 11
ÅTERBLICK myntets Det moderna födelse Människor har handlat med varandra sedan urminnes tider. Länge fungerade det så att man bytte varor sinsemellan. En jägare kunde byta kött och hudar mot virke. Fiskaren bytte sin fångst mot krukmakarens produkter. Men så förändrades situationen. Människans handel ökade och plötsligt behövdes ett mer allmängiltigt betalningsmedel. Olof Skötkonung lät år 995 prägla de första mynten i Sverige. FOTO: KUNGLIGA MYNKABINETTET Det fanns ingen garanti för att jägaren ville byta hudar mot just virke. Eller att fiskaren ville byta sin fångst mot krukor. Det uppstod ett behov av något vars värde alla kunde vara överens om. Något som dessutom var enklare att transportera från byar till marknader och på längre handelsresor, men framförallt något som alla ville ha. Metall som tidigt var en eftertraktad handelsvara blev det perfekta alternativet. Framförallt ädelmetaller som silver och guld. Nackdelen med denna typ av handel var att man vid varje handelstillfälle var tvungen att väga varje bit, kapa av den exakta vikten för varje gång man skulle köpa något. Det var då man började förenkla handeln genom att skära metallbitarna i viktenheter. Inte så långt senare började man även märka metallbitarna med tecken som skulle ge en indikation på hur mycket varje metallbit vägde. Kungens stämpel Det fanns bara ett problem med denna typ av viktmärkning. Ingen kunde vara riktigt säker på att den vikt som stod på metallbiten stämde det egentliga viktvärdet. Eller att det överhuvudtaget var rätt sorts metall. Vilket innebar att vågen fortfarande behövdes vid handel. Omkring 625 f Kr började kungen av Lydien att låta stämpla metallbitar i metalllen elektron, en legering av guld och silver. Kungen garanterade att de höll rätt vikt. Metallbitarna kunde användas vid handel utan att vägas och vi hade fått de första mynten. 12 Legoknektar Till en början var mynt bara till för de allra rikaste. De fattiga bytte fortfarande sina varor med varandra och de guldmynt som tillverkades användes under de första århundradena till största delen för att underlätta handeln mellan länder eller som betalning för legoknektar till armén. Under 400-talet f Kr hade användingen av mynt blivit mer allmän. I städerna fick man betalt i mynt och betalade med mynt när man handlade. Staten tog även in skatt i mynt att kräva in skatt i mynt var praktiskt för staten Fakta Delar av slottet Versailles tak är lagt med koppar från svenska plåtmynt. Tobak var officiell valuta i delstaten Virginia under kolonialtiden. De första mynten i Kina, från 600-talet f Kr, var inte runda utan var istället formade som verktyg av olika slag.
ÅTERBLICK Riksbanken står i begrepp att prägla en ny myntserie. FOTO: SVERIGES RIKSBANK då skatteintäkterna gick att spara hur länge som helst eller enkelt omsättas i varor och tjänster, säger Ulrika Bornestaf, 1:e antikvarie vid Kungliga Myntkabinettet. Första mynten i Sverige De första mynten som användes i Sverige var mynt från Romarriket. Mynten kom hit genom handelsmän som sålt bland annat päls och bärnsten på kontinenten och genom soldater som tjänstgjort i den romerska armén. Man har funnit omkring 8 000 denarer (silvermynt) och 800 solidi (guldmynt) i Sverige främst på Gotland och Öland. Efter romarrikets fall kom det istället engelska, tyska och islamiska mynt till Sverige. De flesta kom från vikingarnas plundringar och handelsresor. Det kom att ligga till grund för det stora kapital av metall i Norden som de första mynten som tillverkades här var gjorda av. Sveriges första mynt Olof Skötkonung lät 995 prägla de första mynten i Sverige. Mynten präglades i Sigtuna och till sin hjälp hade han engelska myntmästare. Till en början var inskrifterna på mynten läsliga eftersom de engelska myntmästarna kunde latin. När de åkte tillbaka till England började de svenska myntmästarna försöka härma de engelska och inskrifterna blev då oläsliga. Det första experimenterandet med egna mynt varade drygt trettio år. Efter det blev det ett uppehåll i drygt hundra år tills myntningen togs upp igen. Ny myntserie Under 1100-talet fick Sverige tre sorters mynträkningar, en för Gotland, en för Svealand och en för Götaland, säger Ulrika. Myntsorten var penningar men de vägde olika mycket. I en tid då kortanvändande blir allt vanligare är det många som frågar sig om mynt kommer finnas kvar i samhället. Myntkabinettets förste antikvarie, Ulrika Fakta Kungliga Myntkabinettet är öppet dagligen 10.00 16.00. Alla utställningar, såväl fasta som tillfälliga, är anpassade så att man enkelt kan ta sig runt med rullstol och rullator. Bornestaf, tror att det kommer att finnas länge till. Nu när Riksbanken ger ut en ny myntserie är det folk som frågat om det är den sista uppsättningen mynt som kommer i Sverige. Det tror inte jag, säger Ulrika. Jag tror att folk vill ha kontanter och kommer vilja ha det en lång tid framöver. I den nya uppsättning mynt som Riksbanken ger ut så kommer, förutom valörerna vi redan har, tvåkronan tillbaka. De nya mynten kommer även byta både utseende och material. De nya mynten kommer att vara lättare än de vi har idag vilket kommer att underlätta vid transport vilket är bra för miljön och för användarna, säger Ulrika. Av Johan Mikaelsson 13
DJUR & NATUR Blommor FOTON: MAGNUS LIDÉN som bluffar Naturen är full av interaktioner mellan växter och djur. Ibland är relationen fientlig, ibland finns ett samarbete där båda sidor får ut något av det, som till exempel nektar i utbyte mot pollinering. Men många gånger handlar det om rena lurendrejeriet från växtens sida. Rätt avancerat lur är det också! Djur och växter har ibland gemensamma intressen och samarbetar på olika sätt. Vanligast är dock ett antagonistiskt förhållande där djuret äter växten eller på annat sätt skadar den. Växtriket har utvecklat en mängd tekniker för att gömma eller skydda sig genom att till exempel utveckla taggar, gifter eller genom kamouflage. Växterna har också utvecklat många olika tekniker för att ta hjälp av djur och kanske framförallt insekter, med till exempel pollinering. De flesta insektspollinerade växter belönar pollinatören med nektar eller pollen, men en del helt enkelt bara utnyttjar insekten. Bluffarna slipper energikostnaden för att producera nektar men det ger en osäkrare pollinering, säger Magnus Lidén, som är botanist vid Botaniska trädgården i Uppsala. Lockar med lukt Amorphophallus är ett av växtsläkten som får hjälp med pollinering utan att ge något tillbaka. Den tillhör familjen kallaväxter och inom den finns det många arter som luras genom att lukta förskräckligt illa. Den är attraktiv för flugor som tror att här finns bra mat till flugans larver. Flugorna lägger sina ägg i blomman och får samtidigt pollen på sig. Flugan flyger vidare till nästa blomma, som då blir befruktad. Men det finns ingen mat i blomman så larverna torkar ut. En nit för flugan, säger fil dr Magnus Lidén. Det är dock inte ett tillräckligt problem för att det ska bli ett så stort avbräck för flugorna att de lär sig undvika bluffblommorna. De kan få fram tillräckligt många larver på andra ställen. 14 Stekelbedrägeri Bland orkidéerna finns det mycket lurendrejeri. Det finns ungefär 25 000 olika orkidéarter. 40 procent av arterna ger ingen belöning, som till exempel nektar, till de insekter de lurar. I fallet med orkidén Myoxanthus reymonii, så luktar och ser blommorna ut som honorna hos en viss stekel. Orkidén lockar till sig stekelhanar som bara har en sak i tankarna. Efter ett misslyckat parningsförsök flyger hanen vidare till nästa blomma kanske med pollen på sig från den första blomman. Orkidén Rotchilds toffel, Papiopedilum rotschildii, har hittat en annan lösning. På en kläpp mitt i blomman sitter det tätt med små hår som ser ut som om en bladlushona lagt ägg där. Det finns blomfluglarver som äter bladlöss. Det är självklart smartast av blomflughonan att lägga ägg där det sedan kommer att finnas mat till dess larver. Men det är rätt så vingligt på den lilla blomfliken och blomflugan trillar ofta ned i toffeln. Blommans form gör det svårt för flugan att flyga ut samma väg som den kom, så för att komma ut måste den krypa i någon av de två kanalerna vid sidan om läppens fästpunkt. Då kletar det fast pollen på blomflugan. Hjälp från rovdjur Den svenska orkidén Adam och Eva använder en extra raffinerad metod för pollinering. Den har både gula och röda blommor som används för att lura insekten. Den saknar nektar, och hoppas på nykläckta oerfarna humledrottningar. Dessa lär sig efter ett tag att det inte finns nektar i den färgvariant
DJUR & NATUR Sileshår växer ofta på kvävefattig myrmark. Kvävet får växten istället genom att fånga insekter som den bryter ned till en form som växten kan ta upp. Myoxanthus reymonii, så luktar och ser blommorna ut som honorna hos en viss stekel. Orkidén lockar till sig hanar som efter ett misslyckat parningsförsök flyger vidare till nästa blomma och förhoppningsvis har med sig pollen från den första blomman.
DJUR & NATUR de först besöker, och växlar då kanske till en annan sorts blomma, som kanske råkar vara den andra färgvarianten av samma art, säger Magnus Lidén. FOTO: MAGNUS LIDÉN Växterna kan också använda insekter för skadedjursbekämpning eller skydd. Ett exempel är vår odlade kål. När en kålodling får mask och bladen blir ätna, utsöndrar kålen ett ämne som är speciellt attraktivt för getingar. Getingar är rovdjur som gillar kålmaskar och de äter upp larverna som attackerat bladen. Ett utmärkt arrangemang för alla, utom möjligen för kålmasken. Calathea ornata har en annan skyddsteknik, återigen är det insekten som blir lurad. Bladen hos Calathean har ett mönster av ljusa ränder. Det är vanligt hos många växter att bladen blir ätna av minerare, vissa fluglarver, Amorphophallus luras genom att lukta förskräckligt illa. Den är attraktiv för flugor som tror att här finns bra mat till flugans larver. Flugorna lägger sina ägg i blomman och får samtidigt pollen på sig. Flugan flyger vidare till nästa blomma, som då blir befruktad. småfjärilar eller andra insekter. Honan lägger ägg på bladet. Larven gnager sig fram i vävnaden mellan över- och underhuden och mellan nerverna i bladet. Det blir då ränder eller krumelurer i bladet. Men om bladet redan ser ut att vara angripet så struntar minerarna att lägga ägg på det. Insektsmord Riktigt illa går det för insekten när blomman dödar den för kvävets skull. Dessa köttätande växter finns där marken är kvävefattig. I Sverige har vi till exempel sileshår, droseafamiljen, på myrar och vattenbläddra som växer i sjöar. I tropikerna och i Nordamerikas myrmarker finns växter som har strutlika vätskefyllda blad, så kallade kannor. De lurar insekten att ramla, genom att locka med socker eller ett blomlikt utseende. När insekten har ramlat ned i den vätska som finns i botten av kannan drunknar den. Växten utsöndrar protelytiska enzymer som bryter ned insektens protein till en form som växten kan ta upp. Av Anna Nordlund Öppettider Botaniska trädgården i Uppsala: Parken: dagligen kl 7 21 (maj sept). Fri entré. Tropiska växthuset: tis fre kl 9 15, lör sön kl 12 15. 15 juni 15 sept tis fre kl 9 17, lör sön kl 11 16. Entré 40 kr. Orangeriet: tis fre kl 9 15. Fri entré. 15 juni 15 sept tis fre kl 9 17, lör sön kl 11 16. Entré 60 kr. FOTO: JESPER KÅREHED 16
HOME SWEET HOME Möblerade berättelser 27.6 15.9.2013 Arts & Crafts-rörelsen, William Morris, Syrie Maugham, Estrid Ericson, Josef Frank, Bauhaus, Lena Larsson, Astrid Sampe, Piero Fornasetti, Gio Ponti, Carl Malmsten, Alvar Aalto, Charlotte Perriand, Bruno Mathsson, Wiener Werkstätte, Charles & Ray Eames, Achille Castiglione, Memphisgruppen. www.liljevalchs.se
KONST & HANTVERK Att skapa livet ut Många konstnärer visar stor förmåga att också sent i livet göra nyskapande och gripande konst. Då har de kunnandet, säkerheten och modet att gå sin egen väg. Kunskap ger frihet och djärvhet! Några sådana exempel är Schjerfbeck, Monet och Bourgeois men även vår svenske Elis Eriksson. FOTO: ISTOCKPHOTO Ack om man hade ett liv framför sig att få måla, skriver den 83- åriga finlandssvenska konstnären Helene Schjerfbeck, ett halvår före sin död 1946. Hon arbetar då med det som kommer att bli det sista stillebenet. Tre gulgröna päron på ett svart fat. Nöjd är hon är inte. Och orken är svag. Hon drar ett streck. Vilar länge och skriver, nästa söndag ska jag måla en svart prick bättre. Men Helene Schjerfbecks lust att arbeta är märkligt obruten. De sista fem åren av sitt liv målar och tecknar hon närmare hälften av sina omkring 40 självporträtt. Och det är de sena självporträtten som drygt 150 år efter hennes födelse, nu har fått världen att häpna! Porträtt som berör Idag är hon internationellt känd. Tämligen okänd trotsade hon, under andra världskriget, ålder, trötthet och ensamhet i exilen i Sverige. Det som är innerst inne i en vill man göra till en bild. skriver Helene Schjerfbeck. Och målar självporträtt som saknar motstycke i konsthistorien och inte lämnar någon oberörd. Självporträtten är avskalade. En åldrad kvinnas ansikte, skört men spotskt. Förenklat och naket intill hänsynslöshet. Stundom trött, ömtåligt och undrande med blicken mot ett fjärran. Men i kolteckningarna kan strecken också vara starka och vredgade. Detta är kvinnoansikten som chockerar i en tid som vår, när kvinnors åldrande skärs bort i skönhetsoperationer. Sent i livet Konstnärers skäl att måla självporträtt är enkelt. Modellen finns alltid där! Om kollegornas självporträtt, skrev Schjerfbeck, de som förskönar sig är tråkiga. Konstnärskap och konststilar kan också födas ur och förändras av sjukdom, tillfälligheter och livets oberäkneliga gång. Och många konstnärer visar stor förmåga att också sent i livet göra nyskapande och gripande konst. Då har de kunnandet, säkerheten och modet att gå sin egen väg. Kunskap ger frihet och djärvhet! 18
KONST & HANTVERK FOTO: STATENS KONSTMUSEUM/CENTRALARKIVET FÖR BILDKONST Helene Schjerfbeck Självporträtt i svart och rosa, 1945. Den impressionistiske konstnären Claude Monet bodde mer än 40 år i Giverny, utanför Paris. Här skapade han sin berömda blomsterträdgård med näckrosdammar. På ålderns höst drabbades han av grå starr och de blå vattendammarna antog en allt rödare färg. Operation och glasögon återställde färgskalan. Mot slutet var Monets dyster och utled. Gamle Rembrandt släppte aldrig penseln, uppmanade en vän. Och den 76- årige Monet bygger en ny och större ateljé. Och målar de sista 10 åren av sitt liv, sina allra största färgskimrande dukar med flytande näckrosor. KÄLLA: WIKIMEDIA COMMONS Stark själ Året efter Monets död 1926 invigdes de två ovala museirummen i Paris, där hans tolv sista blågröna näckrosmålningar fortfarande finns att se. Konstnären Auguste Renoir, målade också ljusskimrande och färgdränkta bilder. I slutet av livet drabbas han av svår ledgångsreumatism. Men Renoir ger inte upp. Fingrarna är svullna och vanställda. Sonen placerar bomull i handflatan och binder fast penslarna. Och vännen och konstnären Henri Matisse tycker att nu gör Renoir sina bästa verk. Kroppen tynade bort, skriver Matisse, men själen tycktes Pierre-Auguste Renoir Monet Painting in His Garden, ca 1873. 19
KONST & HANTVERK bli starkare och han uttryckte sig med allt större lätthet. Matisse bytte stil på sitt måleri flera gånger under livet. Men den mest genomgripande förändringen kom inte frivillig. Han var 70 år och opererades för magcancer. Bukmuskulaturen försvagades av komplikationer och han kunde knappt stå upp och arbeta längre. Måla med saxen kallade Matisse sin nya arbetsmetod. Han klippte ut former i papper löv, frukter, fåglar målade dem och satte ihop till bildcollage. Sittande eller liggande pekade Matisse ut formernas placering för sina medhjälpare. Sin överlevnad benämnde han mitt andra liv. Och varje morgon läste han poesi, lika viktigt som syre. Konstverken blev mer genuina, enkla, fria och livsbejakande. Banbrytande Själv ansåg han att han behövt all tid innan för att komma fram till vad han nu ville ha sagt. De sista fyra åren av sitt liv dekorerade och utförde han glasfönster till ett katolskt klosterkapell. Sitt allra sista verk gör den Louise Bourgeois Maman, 1999. 84-årige Matisse 1954 en färgsprakande bladkärve i collageteknik! Protest och revansch mot familj och samhälle och ett liv i kamp för brödfödan och konsten präglar många konstnärers liv. Matisse sa att mest hade han lärt av Paul Cézanne. KÄLLA: WIKIMEDIA COMMONS Cézanne är den tjurskalliga enstöringen som övergav impressionismen och blev banbrytande för det moderna måleriet inte minst kubismen. Mot livets slut bodde han i hemstaden Aix-en-Provence och slet för att på rätt sätt måla det mäktiga berget St Victoire. Cézanne led av svår diabetes. Men målade i ur och skur i uppfyllande sina egna ord. Jag har svurit på att dö målande. KÄLLA: WIKIMEDIA COMMONS Elis Eriksson Stengodsspaljé, 1950. 20