Nya flöden i lokala elnät. Elvägar. Varberg 22 maj Anders Bülund. TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0

Relevanta dokument
Trafikverkets program för elvägar. NVF Jan Pettersson, Trafikverket Programchef

De grundläggande principerna är utforskade och dokumenterade. En medicinteknisk tillämpning samt teknologi undersöks.

Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park

Bioinnovations Ansökningsguide

Avtalsmallar för projekt inom BioInnovation

Idéer kring framtida bedömningsgrunder

Hur kan vi försörja Sverige med varor i framtiden? Befria lastbilarna från fossila drivmedel! Anders Berndtsson Strategisk Utveckling.

siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar.

Swedish adaptation of ISO TC 211 Quality principles. Erik Stenborg

ELVÄGAR. För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Martin Gustavsson & Conny Börjesson 20 januari RISE IKT RISE Viktoria

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Statens engagemang i elvägssystem

SIPTex. Svensk innova6onspla8orm för tex6lsortering

RISE

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

5G SOM DIGITAL INFRASTRUKTUR FÖR TRANSPORTSEKTORN

Elektrifiering av tunga vägtransporter

Introduktion ICAO-EASA.

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

ERS En möjlighet för svensk industri

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Hur länge har elbilar funnits? Hur länge har elvägar funnits? eroadarlanda

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar

Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Förnybara drivmedel framtidens raffinaderi. Sören Eriksson

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Klicka här för att ändra format

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Seminarium Pilotsträcka för elvägar 24 oktober 2018

Sveriges satsning på elvägar

SVENSK STANDARD SS-ISO :2010/Amd 1:2010

Omställning av busstrafiken till eldrift

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Kursplan. EN1088 Engelsk språkdidaktik. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. English Language Learning and Teaching

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Hur gör man en ansökan till Horisont december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen

Elektrifiering av Svenska gruvtransporter - en realistisk framtid

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

District Application for Partnership

Vision 2025: Läkemedel i miljön är inte längre ett problem

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Utlysningar 2015 och aktuella

Tunga metaller / Heavy metals ICH Q3d & Farmakope. Rolf Arndt Cambrex Karlskoga

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

en uppsatstävling om innovation Sammanfattning av de vinnande bidragen

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer

Swedish framework for qualification

Världsunik elväg blir nu realitet i Sverige genom SmartRoad Gotland

DE TRE UTMANINGARNA..

SSABs väg till fossilfrihet

Installation Instructions

Rekonfigurerbar produktion

SVENSK STANDARD SS-ISO 8779:2010/Amd 1:2014

Kursplan. MT1051 3D CAD Grundläggande. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. 3D-CAD Basic Course

Hållbara transporter. Anders Bylund. Unrestricted Siemens AG 2016

Thesis work at McNeil AB Evaluation/remediation of psychosocial risks and hazards.

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

SVENSK STANDARD SS-ISO 8734

Isometries of the plane

Incitament för effektivitet och kvalitet

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019

Produktens väg från idé till grav

[2015] AB SANDVIK MATERIALS TECHNOLOGY. ALL RIGHTS RESERVED.

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Revision av rådsförordning 216/2008, lägesrapport. Magnus Molitor Transportstyrelsen

Design för användbarhet

TS CASESKOLA B. Asplund, CJ och Bengtsson, L. LTH

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

UTMANINGAR MED FORSKNINGSPROGRAM

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

EUSME -gratis Horizon 2020-support till småföretag (SME) EU/SME

RUP är en omfattande process, ett processramverk. RUP bör införas stegvis. RUP måste anpassas. till organisationen till projektet

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Slide-in teknik för kontinuerlig överföring av energi till elektriska fordon, Fas2

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting

SVENSK STANDARD SS-EN 13612/AC:2016

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

Infrastruktur för effektiv och hållbar logistik

Hur höjer vi målen? #FossilfrittSE. Fossilfritt Sverige

Transkript:

TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0 Nya flöden i lokala elnät Elvägar Varberg 22 maj 2019 Anders Bülund

Varför prata elvägar här idag? Syftet är: Att informera om vad Trafikverket och Sverige gör gällande elvägar Att fånga eventuella frågeställningar som nätägare eller andra kan ha. 2 ADFASDFASDFASDFASDF

Vad är en elväg? SFS-nummer 2017:218 Elsäkerhetsförordning (2017:218) Departement: Infrastrukturdepartementet RSED E Utfärdad: 2017-03-16 Ändring införd: t.o.m. SFS 2018:2097 2 Med elväg avses i denna förordning väg som kompletterats med en elektrisk anläggning avsedd för överföring av elektrisk energi till fordon under färd. 3 ADFASDFASDFASDFASDF

Varför Elvägar? Utsläppen för inrikes transporter ska minska med minst 70% till 2030 Sverige ska inte ha några nettoutsläpp till 2045 25% av vägtrafikens koldioxidutsläpp kommer från tung trafik Vi måste därför befria de tunga vägtransporterna från sitt beroende av fossila drivmedel Elvägar kan vara ett komplement i morgondagens fossilfria transportsystem 4

Regeringsuppdrag Elvägar Regeringsuppdraget omfattar att: Utreda förutsättningarna för om elvägar på sikt ska vara en del i det statliga vägnätet Färdplan Genomförande Hantera den del av det tysk-svenska innovationspartnerskapet som avser elvägar 5

Färdplan för elvägar 1. Undersöka ägarskap och finansieringsmöjligheter 3. Planera för större pilot/-er (2-3 mil) 4. Ta fram en plan för nyttiggörande 2. Öka utbud och konkurrens av elvägstekniker Teknikleverantörer Teknikleverantörer Fordonstillverkare Vägmyndigheter Teknikleverantörer Fordonstillverkare Vägmyndigheter Dumprar Tjänsteleverantörer Betalningssystem Åtkomstsystem TRL 3 TRL 9 6

7

8 ehighway

Två till tekniker kommer att testas Syftet är att få kunskap om att bygga, använda och underhålla olika tekniker för elvägar. Smartroad Gotland Elväg Skåne Pågår till år 2022 9

Gotland GPe Circuit AB - Gotland Ring Avtalspart: Matters Consulting AB samt partners. Teknik: Induktiv teknik från den Israeliska partnern och leverantören Electreon. Trådlöst elektrifieringssystem där fordonet laddas under färd via elspolar under gatubeläggningen och under fordonet. Fordon: Elektrisk buss (DAN Transportation); Lastbil E-Force, 440 kw synkronmotor Geografisk plats: Demonstratorn är planerad att ligga på Gotland, mellan Visby hamn och flygplatsen. 10

Innovation Skåne Avtalspart: Innovation Skåne samt partners Teknik: Dynamisk konduktiv via skena i vägbanan av leverantören Elonroad. Fordon: Buss från Skånetrafiken Geografisk plats: Demonstratorn är planerad att ligga i centrala Lund. 11

Nästa steg: Alla delar testas i en eller fler piloter. Ägandeformer Affärsmodeller Samhällsekonomi Hälsa, säkerhet & risk Natur, kultur & landskap Planering & val av vägnät Kraftförsörjning Lagar, standard & regler Val av teknik & omvärldsbevakning Finansiering & betalning Marknad & aktörs-analys m.m. 12

Pilot som kan tas i drift 2021 Pilotfasens innefattar: Teknologi för elöverföring till fordon (lägst TRL 8, se nästa bild) Affärsmodell Genomförandeform Juridiska aspekter Drift/underhåll Utvärdering av resultat Förutsättningar: Permanent anläggning Upphandling hösten 2019 Planerad driftstart bör vara 2021 Finansieringen består av max 300 mnkr från Trafikverket Finansieringen består av minst 300 mnkr från privat sektor 13

Technology readiness level (TRL) 9 nivåer TRL 8: Actual system completed and qualified through test and demonstration. TRL US DOD US DOD Description H2020 terminology EARTO reading EARTO Cluster EARTO definition and description TRL8 Actual system completed and qualified through test and demonstration. Technology has been proven to work in its final form and under expected conditions. In almost all cases, this TRL represents the end of true system development. Examples include developmental test and evaluation (DT&E) of the system in its intended weapon system to determine if it meets design specifications. System completed and qualified Manufacturing fully tested, validated and qualified Initial market introduction Manufacturing of the product, as well as the product final version is now fully established, as well as the organization of production and marketing. Full launch of the product is now established in national and general early majority markets. 14

Affärsmodeller, finansiering och organisering av elvägar Analysarbete bedrivs sedan januari 2018. Har omfattat tung trafik och laddinfrastruktur för lätta fordon. Baserat på analysen (nästa bild) av delsystem om komponenter i elvägssystem kan finansiella och organisatoriska lösningar modelleras. Väsentliga delar av ett elvägssystem kan komma att drivas av aktörer i privat sektor. Staten kan behöva stödja vissa delar, särskilt i introduktionsfasen. Vi går nu vidare med detaljerade analyser i pilotfasen av projektet där konkreta finansierings- och organiseringsmodeller prövas. 15

16 Elvägssystemet består av flera komponenter och tjänster som kan delas upp i olika affärer

120 kw per lastbil för dragkraft. Lika mycket för att ladda. Inledningsvis kanske 2-3 MW per inmatning. Inmatningsavstånd ca 2 km Frågor vi tittar på: Hur får vi till ett matande 50 Hz nät? Hur ska det se ut? Vem ska svara för det nätet? Vem ska svara för elvägsanläggningen? 17

Var kan elvägar i första hand bli aktuellt att bygga? Tyngre trafiken är prioriterad Större vägarna sannolikt bäst att börja med. 18

Andra frågeställningar vi tittar på idag Vilken matningsspänning till fordonen är optimal i ett LCCperspektiv där investeringar, drift och underhåll ingår för både fordon och infrastruktur (fasta anläggningen för elförsörjning till fordon under färd)? Växel- eller likspänning och vilken spänningsnivå? Olika för matning ovanifrån och underifrån? Elektrifieringen av vägen kan vara sektionsvis till vilken grad? Fordonens laddnings- och lagringskapacitet under färd avgör hur stor del av vägens sträckning som behöver vara elektrifierad. 19

Framtida frågor att titta på. Hur minimeras risken för elektrisk instabilitet mellan fordonen på elvägen och med det matande nätet? Hur påverkas det matande allmänna elnätet av ett införande av elvägar? Utbyggnads och förstärkningsbehov? Bevakar och stödjer internationell standardisering för olika elvägslösningar. 20

Standarder Utgår idag mycket från järnvägsstandarder SS EN 50119; luftkontaktledning, kompletteras, informative bilaga, 1,25 m mellan trådarna, höjd 5,25 m, 600 V DC CENELEC TC9X WG 27, Technical Requirements for Current Collectors on Commercial Road Vehicles in Overhead Contact Line Operation. (Martin Skoglund, Trafikverket deltar.) CENELEC TC9X, SG, Current collectors for ground-level feeding system on commercial road vehicles in operation. (Elways och Elonroad deltar) 21

Energidebitering En av de olösta frågorna. Sannolikt men inte säkert krav på mätning för individuella fordon. Energimätare på fordonet Beräknad energimätning (fungerar vid korta sektioner) Abonnemang utan energimätning? 22

Regelverk, juridik, drift och underhåll Kanske tidsmässigt svårast. Lagar, regler och standard för vägkonstruktionen samt underhåll, drift och förvaltning av elvägen. Framtida behov av vägområdets utformning. 23

24 Det svensk-tyska samarbetet

Samarbetets grunder Mål: - Gemensam utveckling av ERS - Utveckla marknaden och vidga nätverket för ERS - Strategier för nyttiggörande Behov: - En gemensam bedömning av ERS betydelse för fossilfrihet utifrån ett europeiskt och industriellt perspektiv. - Förståelse för förutsättningarnas skillnader och likheter En gemensam europeisk agenda för ERS 25

Tack! Anders Bülund Tfn: 010-123 18 24 e-post: anders.bulund@trafikverket.se 26

TRL US DOD US DOD Description H2020 terminology EARTO reading EARTO Cluster EARTO definition and description TRL1 TRL2 TRL3 TRL4 TRL5 TRL6 TRL7 TRL8 TRL9 Basic principles observed and reported Technology concept and/or application formulated Lowest level of technology readiness. Scientific research begins to be translated into applied research and development (R&D). Examples might include paper studies of a technology s basic properties. Invention begins. Once basic principles are to analytic studies. Basic principles observed observed, practical applications can be invented. Applications are speculative, and Technology concept there may be no proof or detailed analysis to formulated support the assumptions. Examples are limited Analytical and Active R&D is initiated. This includes analytical experimental critical studies and laboratory studies to physically validate the analytical predictions of separate function and/or elements of the technology. Examples include characteristic proof of components that are not yet integrated or concept representative. Component and/or Basic technological components are integrated to establish that they will work together. This is breadboard validation relatively low fidelity compared with the in laboratory eventual system. Examples include integration environment of ad hoc hardware in the laboratory. Fidelity of breadboard technology increases Component and/or significantly. The basic technological components are integrated with reasonably breadboard validation realistic supporting elements so they can be in relevant tested in a simulated environment. Examples environment include high-fidelity laboratory integration of components. System/subsystem model or prototype demonstration in a relevant environment System prototype demonstration in an operational environment. Representative model or prototype system, which is well beyond that of TRL 5, is tested in a relevant environment. Represents a major step up in a technology s demonstrated readiness. Examples include testing a prototype in a highfidelity laboratory environment or in a simulated operational environment. Experimental proof of concept Technological validity in a lab Technology validated in relevant environment (industrially relevant environment in the case of KETs) Technology demonstrated in relevant environment (industrially relevant environment in the case of KETs) Prototype near or at planned operational System prototype system. Represents a major step up from TRL 6 demonstration in an by requiring demonstration of an actual system prototype in an operational environment (e.g., operational in an aircraft, in a vehicle, or in space). environment. Technology has been proven to work in its final Actual system form and under expected conditions. In almost all cases, this TRL represents the end of true completed and system development. Examples include qualified through test developmental test and evaluation (DT&E) of and demonstration. the system in its intended weapon system to determine if it meets design specifications. Actual system proven through successful mission operations. Actual application of the technology in its final form and under mission conditions, such as those encountered in operational test and evaluation (OT&E). Examples include using the system under operational mission conditions. Basic principles observed Technology concept formulated First assessment of feasibility of the concept and technologies Validation of integrated prototype in a laboratory Testing of the prototype in a user environment Pre-production of the product, including testing in a user environment Low scale pilot production demonstrated Manufacturing fully System completed and tested, validated and qualified qualified Actual system proven in operational environment (competit ive manufacturing in the case of KETs; or in Production and product fully operational and competitive Invention Concept validation Basic scientific research is translated into potential new basic principles that can be used in new technologies Potential application of the basic (technological) principles are identified, including their technological concept. Also the first manufacturing principles are explored, as well as possible markets identified. A small research team is established to facilitate assessment of technological feasibility. Based on preliminary study, now actual research is conducted to assess technical and market feasibility of the concept. This includes active R&D on a laboratory scale and first discussions wit h potential clients. The research team is further expanded and early market feasibility assessed. Basic technological components are integrated to assess early feasibility by testing in a laboratory environment. Manufacturing is actively researched, identifying the main production principles. Lead markets are engaged to ensure connection with demand. Organization is prepared to enter into scale up, possible services prepared and a full market analysis conducted. The system is tested in a user environment, connected to the broader technological infrastructure. Actual use is tested and validated. Manufacturing is prepared and Prototyping tested in a laboratory environment and lead markets can test pre-production and incubation products. Fist activities within the organization are established to further scale up to pilot production and marketing. Product and manufacturing technologies are now fully integrated in a pilot line or pilot plant ( low rate manufacturing). The interaction between the product and manufacturing technologies are assessed and fine-tuned, including additional R&D. Lead markets test the early products and manufacturing process and the organization of production is made operational (including marketing, logistics, Pilot production and others). production and demonstration Manufacturing of the product is now fully operational at low rate, producing actual commercial products. Lead markets test these final products and organizational Initial market introduction Market Expansion implementation is finalized (full marketing established, as well as all other production activities fully organized). The product is formally launched into first early adopter markets. Manufacturing of the product, as well as the product final version is now fully established, as well as the organization of production and marketing. Full launch of the product is now established in national and general early majority markets. Full production is sustained, product expanded to larger markets and incremental changes in the product create new versions. Manufacturing and overall production is optimized by continuous incremental innovations to the process. Early majority markets are fully addressed. 27

Nyttan med Elvägar Minskat beroende av fossila drivmedel Lägre koldioxidutsläpp Utnyttjar befintlig infrastruktur Högre energieffektivitet i transportsystemet Minskade transportkostnader Driver på samarbetet mellan myndigheter, industri, akademi och politik Skapar ett nytt nationellt kunskapsområde och industrigren 28

Lastbilstrafiken fortsätter att dominera Det måste till en kombination av lösningar: Elektriska vägar Biobränslen Elektrobränslen Bränsleceller Batterier Ökad effektivitet i hela transportsystemet Alla knep kommer att behövas! 29

Prognos för godstransporter Miljarder tonkilometer 70 Forecast for freight transports (billion tonkilometer) 60 50 40 30 20 10 0 2010 2030 BAU 2030 styrmedel Incentives 2030 investering Investment 2030 styrm combined + invest Järnväg Sjöfart Väg 30

Vägarna når ända fram Vägnätet är 10 gånger så långt som järnvägsnätet. 86% av det samlade tonnaget går på väg. 65% av det landbaserade godstransportarbetet går på väg. 2/3 av detta gods går på mycket stabila godsstråk. En genomsnittstransport på väg är ungefär 10 mil. Endast 3% av vägtransporterna är längre än 50 mil. Vägar är bra för korta och medellånga distanser. 32

Alla trafikslag behövs..för att säkerställa god varu- och tjänsteförsörjning i ett konkurrenskraftigt Sverige. Alla trafikslag måste utvecklas för att förtjäna sin plats. Trafikslagen konkurrerar inte men väl deras kostnad. Effektivisering i systemet är nödvändig för alla trafikslag. 33

Elvägar bidrar till svensk konkurrenskraft Sverige har genom ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete erhållit ett momentum när det gäller utveckling av ERS i jämförelse med omvärlden. Genom fortsatt forskning, utveckling och demonstration skapas ett nytt nationellt kunskapsområde och industrigren. Det stärker svensk industri och bidrar till framtida arbetstillfällen och att svensk kompetens och svenska lösningar blir efterfrågade. Satsningen på elvägar som ett fossilfritt bidrag i transportsystemet säkerställer också att Sverige har den kompetens som behövs för att konkurrera på en internationell arena. 34

Elvägar nämns på många ställen 35

men det är i Sverige det händer! 36

Färdplanen i korthet Marknad och finansiering Främja, bidra och skapa förutsättningar för en breddad marknad och ökad konkurrens Lyfta fler system till TRL-nivå 5-6 Förbereda/genomföra större elvägspilot/-er Skapa långsiktig plan för uppförande och utbyggnad av elvägar 37

Världens första Elväg med luftledning på allmän väg Elväg med elskena på allmän väg Sveriges första helt eldrivna lastbil för elväg www.eroadarlanda.com Stefan Hörnfeldt www.eroadarlanda.com www.eroadarlanda.com 38

Vi skapar ett nytt nationellt kunskapsområde och industrigren Trafikverket testar elvägar på svenska vägar tillsammans med offentliga aktörer och industrin. Syftet är att skapa ett kunskapsunderlag för beslut om eventuell fortsatt utveckling och implementering av elvägar för tunga fordon i det svenska vägtransportsystemet. 39

Befintliga flytande och gasformiga drivmedel i transportsektorn Nya tänkbara lösningar för tunga transporter Batterier Vätgas Bränslecel ler Elväg Elektrobränslen 40

Samverkan, förutsättningar och effekter Tekniker Bränslecell Batteri Vätgas HVO/HEFA Metan Metanol/Etanol FAME Elektrobränsle Kombination med elväg Frågor Fordon Effekter Kostnad Regelverk Marknad Energibehov Klimatpåverkan Infrastruktur Lokalt Marknadsandelar Räckvidd per energilager Luftkvalitet Fordon Nationellt Begränsningar i tillgång Tid för att fylla energilager Landskap, naturoch kulturmiljö Internationellt Lämplighet för olika fordon 41

Samhällsekonomisk analys Värderingsbart i en samhällsekonomisk kalkyl o emissioner, inkl. koldioxid, buller, fordonskostnader, vägslitage Ej värderingsbart för kvalitativ bedömning o Miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv (LCC) o Landskap, natur och kulturmiljöer Sammanställs i en Samlad effektbedömning (SEB) 42

Den svensk-tyska FoI-agendan FoI-samarbete mellan Rise/Oeko/Ifeu Finansiering 5 + 5 Mkr, Trafikverket + BMUB 2018-2019 Arbetspaket 1 Bedömning av ERS-koncept Mognad, Användbarhet, Kostnad, Kompabilitet 2 Strategier för nyttogörande Tysk-svensk korridor (genomförande analys) Energi- och klimateffekter Politik och regelverk (internationella och nationella förutsättningar) Affärsmodeller och finansiering 3 Kommunikation och kunskapsspridning 4 ERS-kongress 43

44 Smartroad Gotland

Program Elvägar Deltagare i programgruppen: Jan Pettersson, US, programchef Magnus Lindgren, PLkvm, biträdande projektledare Andersson Helena, PLnpp, lagar och regler Bergsten Olle, JPjm Lorenz Emma, ILvt1 Andersson Mats, Ivttn, projektledare delprojekt demonstrationsprojekt Karlsson Christer, PLms Andersson Lotta, KMn, kommunikation Starkbeck Anders, UHvätb, väg, el, vägtrafikledning Natanaelsson Kenneth, PLnpp, projektledare delprojekt långsiktig plan Grudemo Stefan, Plee, projektledare delprojekt planering och nyttiggörande Hasselgren Björn, PLnpv, projektledare delprojekt Marknadsaktörer och finansiering Eriksson Dan, UHvätv, projektledare delprojekt standard och regelverk Söderberg Ulf, UHvätv Widegren Fredrik, PLnpv Bülund Anders, UHtes, projektledare delprojekt elnätets utbyggnad 45 ADFASDFASDFASDFASDF