RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET

RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET UPPDRAGSNUMMER 2300756000 RISKBEDÖMNING AV UTBYGGNAD SÖRREDSMOTET, GÖTEBORGS KOMMUN Sweco Environment AB Mikaela Ljungqvist Granskad av Johan Nimmermark Sweco

Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte 2 1.3 Riskdefinition 2 1.4 Tillvägagångssätt och avgränsningar 3 2 Förutsättningar 5 2.1 Transporter av farligt gods 6 2.1.1 Fördelning av farligt gods 7 2.1.2 Trafikmängder 7 2.2 Riktlinjer för skyddsavstånd 8 3 Kvalitativ bedömning 11 3.1 Människors liv och hälsa 11 3.1.1 Bostadshus 11 3.1.2 Bensinstationer 11 3.1.3 Verksamheter 12 3.2 Miljö 12 3.3 Hetvattenledningar 12 4 Kvantitativ bedömning för verksamheter söder om väg 155 13 4.1 Kriterier för värdering av individrisk 13 4.2 Avstånd mellan verksamheterna och väg 155 14 4.3 Individrisk 14 4.4 Värdering och bedömning 17 4.5 Osäkerheter 17 5 Åtgärdsförslag 19 6 Slutlig bedömning 20 1 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

repo001.docx 2012-03-29 1 Inledning 1.1 Bakgrund Sörredsmotet är en planerad utbyggnad av befintlig trafikljusreglerad korsning mellan väg 155 och Sörredsvägen till en planskild trafikplats. Det främsta syftet med utbyggnaden är att tillgodose behovet av transporter till och från Volvo Torslanda fabriken. Strax norr om väg 155 korsar Sörredsvägen det så kallade Volvospåret, ett järnvägsspår för godstransporter till och från fabriken. Ett mål med utbyggnaden är att uppnå ökad trafiksäkerhet genom att bygga en planskild passage för järnväg, gång- och cykeltrafik. Dessutom förses väg 155 med mittbarriär. Väg 155 har en hög andel tung trafik (cirka 11 %, enligt tidigare trafikutredning 1 ) och är i stort behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Vägen har pekats ut som en av de statliga vägarna i Göteborgsområdet med högst olycksrisk. Flera utbyggnads- och förbättringsprojekt pågår. Eftersom både väg 155 och Sörredsvägen är rekommenderade primära leder för farligt gods bör en riskbedömning göras inför ombyggnaden. I denna rapport bedöms hur risksituationen påverkas för människor som vistas i närliggande bostadshus, verksamheter och bensinstationer avseende olyckor när Sörredsmotet byggts om. Det är främst olyckor med transporter av farligt gods som behandlas. Även risker från farligt gods för miljön bedöms. En översiktlig riskbedömning görs också för två hetvattenledningar som går över väg 155. 1.2 Syfte Denna riskbedömning utförs för att utreda hur den planerade förändringen påverkar risksituationen med avseende på farligt gods. Syftet är att säkerställa att eventuella ändringar av risknivån för miljön samt människor som uppehåller sig i vägens närområde är acceptabla. Förslag på riskreducerande åtgärder ges där så anses vara motiverat. 1.3 Riskdefinition Risk brukar normalt definieras som en sammanvägning av sannolikheten för en oönskad händelse och konsekvensen av denna händelse. Sannolikheten beskriver hur troligt det är att olyckan inträffar och konsekvensen beskriver omfattningen av de skador som kan uppstå. Figur 1 illustrerar hur risken ökar med ökande sannolikhet och/eller konsekvens av en händelse. Figur 1. Ökande risk beroende av sannolikhet och konsekvens. 1 Sörredskorsningen, Utformning av trafikplats - kompletterande trafikutredning för utformningsalternativ, 2 (20) Sweco, 2012-03-01. RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

1.4 Tillvägagångssätt och avgränsningar Denna riskbedömning är delvis kvalitativ (erfarenhetsbaserad), delvis kvantitativ (beräkningsbaserad). Inledningsvis görs en kvalitativ bedömning av risker för bostäder, bensinstationer, verksamheter samt miljö. En kvalitativ bedömning innebär att inga risknivåer beräknas, utan risken beskrivs istället i kvalitativa termer. Den är alltså inte baserad på statistiskt underlag för olyckshändelser utan istället erfarenhetsbaserad. För bostäder, bensinstationer och miljö har den kvalitativa bedömningen bedömts utgöra ett tillräckligt underlag för att avgöra behov av skyddsåtgärder. Detta eftersom ombyggnaden inte bedöms leda till en betydande ökning av risknivån för dessa skyddsobjekt. Även den övergripande riskbedömningen för hetvattenledningarna görs kvalitativt. Riskbedömningen för verksamheterna söder om motet har även kompletterats med beräkningar av risknivån. Detta eftersom väg 155 flyttas betydligt närmare verksamheterna och förändringen i risknivå därför behöver utredas mer ingående för att lämpliga skyddsåtgärder ska kunna föreslås. Risknivån för verksamheterna har beräknats med måttet individrisk. Individrisk beskriver sannolikheten för dödliga skador i anslutning till en eller flera riskkällor under ett år. Riskmåttet individrisk tar ej hänsyn till hur många människor som vistas i närheten av riskkällan utan förutsätter att en person befinner sig oskyddad på samma avstånd från riskkällan dygnet runt under ett år. Måttet brukar beskrivas som ett rättighetsbaserat mått eftersom det utifrån måttet går att avgöra om enskilda individer utsätts för oacceptabelt hög risk. Måttet har valts eftersom det illustrerar vilka konsekvenser som riskerar att drabba verksamheterna före respektive efter ombyggnaden, vilket åtgärder kan motiveras och anpassas efter. I beräkningarna ingår att beskriva sannolikheten för dödsfall vilket kan relateras till tillgängliga riktlinjer för riskvärdering. Detta antas ge en tillräcklig beskrivning av risker eftersom en begränsning av risken för att omkomma även begränsar risken för skador på människor och egendom. Beräkningen av individrisk grundas på beräkningar av sannolikhet och konsekvens för olyckor. Sannolikheten för en farligt godsolycka har beräknats utifrån den metodik som presenteras i Räddningsverkets 2 rapport Farligt gods riskbedömning vid transport från 1996. Konsekvensberäkningar har gjorts med hjälp av litteraturstudier och mjukvaran ALOHA 3. Beräkningarna har gjorts med s.k. Monte Carlo-simulering vilket gör att beräkningarnas noggrannhet kan redovisas med ett osäkerhetsinvervall. I kapitel 4 nedan redovisas resultaten med individriskens median samt 5- och 95-percentil. Percentilerna ska tolkas som att resultaten med 90 % sannolikhet ligger inom det intervallet, med hänsyn till de osäkerheter som finns i beräkningarna. Beräkningarna av sannolikhet för olycka med 2 Nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 3 Office of Emergency Management & Emergency Response Division. Mjukvaran: ALOHA v.5.4.2 3 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

repo001.docx 2012-03-29 farligt gods och händelseträd redovisas mer utförligt i Bilaga 1. Konsekvensberäkningar redovisas i Bilaga 2. Eftersom det är risker för olyckor med farligt gods som bedöms, berörs den generella trafiksäkerheten enbart i de fall då den anses kunna påverka risksituationen för farligt godsolyckor. Risker bedöms enbart med avseende på människor som uppehåller sig i närområdet av vägen, trafikanters säkerhet bedöms inte. 4 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

2 Förutsättningar Placeringen av bostäderna, bensinstationerna och verksamhetsområdet i förhållande till utbyggnadsförslaget av motet visas i Figur 2 och beskrivs mer utförligt i texten nedan. Figur 2. Utbyggnadsförslag av motet. Bostadshusen är markerade med grön färg och bensinstationerna med orange färg (Tanka i norr och Preems föreslagna läge i söder, nuvarande läge i väster är markerat med streckad orange linje). Söder om motet innanför den blå linjen ligger verksamhetsområdet med fastigheterna Arendal 11:1, 11:4 och 11:3 längst västerut närmast Sörredsvägen. Kontorsbyggnaderna och byggvaruhandeln på Kärrlyckegatan 22-26 är utmärkta med siffror. 5 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

repo001.docx 2012-03-29 Det finns sju bostadshus i närheten av Sörredsmotet och de ligger nordost om korsningen, ett av husen ligger längre österut. En bensinstation, Tanka, ligger nordväst om korsningen. Sydväst om korsningen finns en bensinstation som ägs av Preem. I utbyggnadsförslaget föreslås Preem flyttas till en ny plats söder om motet. Söder om motet ligger även ett verksamhetsområde med fastigheterna Arendal 11:1, 11:4 och 11:3 närmst Sörredsvägen. Göteborgs kommun vill pröva möjligheten att utöka verksamhetsområdet västerut med som mest 13 meter. Detta för att fastighetsägarna ska klara av att anlägga nödvändiga stödmurar och slänter inom den egna fastigheten. Utbyggnadsförslaget innebär att Sörredsvägen förläggs på bro över Volvospåret och väg 155 samt förlängs ca 500 meter söderut till ny tvärförbindelse. Norr om Volvospåret kommer Sörredsvägen att läggas på bank. Höjdskillnaderna är uppskattningsvis ca 6 m från marknivå vid broarna, avtagande till ca 1 m över marknivå vid nuvarande plankorsning mellan Monteringsvägen och Sörredsvägen, vilken i utbyggnadsförslaget ersätts av en cirkulationsplats. Väg 155 flyttas ca 50 meter söderut och kommer därmed längre ifrån bostadshusen och bensinstationen Tanka samt närmare verksamhetsområdet söder om motet. Bostadshuset som ligger längre österut hamnar på ett oförändrat avstånd från väg 155 (ca 35 meter). Förflyttningen av vägen genomförs för att få plats med ramper upp till Sörredsvägen. Detta innebär att ramperna kommer ligga på ungefär samma avstånd från bostäderna som väg 155 gör idag, mängden trafik kommer dock vara mindre på ramperna. Ramperna kommer att ligga på bro upp till ca 80 meter i öst-/västlig riktning från Sörredsvägen och därefter på bank innan de ansluter till väg 155. Avståndet från bostäderna och Tanka till Sörredsvägen kommer att vara detsamma som idag. Verksamhetsområdet hamnar upp till 40 meter närmare väg 155 vilket innebär att avståndet som kortast är ca 20 meter mellan en verksamhet och vägen. Mer exakta avstånd redovisas i Tabell 4 i kapitel 4. Avståndet från verksamheterna till den nya södra delen av Sörredsvägen blir ca 100 meter. Från Preems raffinaderi på södra sidan om väg 155 till Volvos fabriksanläggning på norra sidan går två hetvattenledningar över mark strax väster om motet. Ledningarna går över gång- och cykelbana, väg 155 och Volvospåret på en fackverkskonstruktion. Ledningarna transporterar vatten med en temperatur av ca 120 C. I samband med ombyggnaden av korsningen förläggs ledningarna under väg 155 i en kulvert. Ett högkapacitetsräcke sätts upp för att förhindra påkörning av stöd till ledningen mellan väg 155 och Volvosspåret. 2.1 Transporter av farligt gods Både väg 155 och Sörredsvägen är rekommenderade primära leder för farligt gods. På väg 155 transporteras farligt gods till och från Torslanda (inkl Volvo) och Öckerö kommun. Stora mängder gods till Göteborgs hamn går dels på väg 155 och Arendalsvägen, dels via Ivarsbergmotet och Oljevägen. Farligt gods är ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom vid en olycka eller felaktig hantering vid transport och lagring. Vissa ämnen utgör en mer direkt risk och andra ämnen utgör en risk först efter långvarig exponering. Farligt gods delas enligt MSBFS 2012:6 (ADR-S) 4 in i nio huvudklasser enligt Tabell 1. 6 (20) 4 Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsföreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng. RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

Tabell 1. Klasser av farligt gods enligt ADR-S. Klass Ämnen 1 Explosiva ämnen 2.1 Brandfarliga gaser 2.2 Icke giftiga, icke brandfarliga gaser 2.3 Giftiga gaser 3 Brandfarliga vätskor 4.1 Brandfarliga fasta ämnen 4.2 Självantändande ämnen 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen 5.2 Organiska peroxider 6.1 Giftiga ämnen 6.2 Smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Det är främst farligt gods i form av explosiva ämnen, brandfarliga och giftiga gaser, brandfarliga vätskor samt oxiderande ämnen (ADR-klasserna 1, 2.1, 2.3, 3 och 5.1) som förväntas kunna leda till dödliga konsekvenser bortom vägens direkta närområde. En motivering till varför övriga klasser inte bedöms utgöra en betydande risk i detta fall presenteras i Bilaga 2. 2.1.1 Fördelning av farligt gods Riskbedömningen baseras på antagandet att fördelningen av olika typer av farligt gods på väg 155 och Sörredmotet följer den nationella statistiken. Hur stor del av det totala antalet farligt godstransporter som utgörs av respektive klass har uppskattats utifrån Trafikanalys rapport Lastbilstrafik 2013 (Statistik 2014:12). Fördelning av de klasser som behandlas i denna riskbedömning presenteras i Tabell 2. Tabell 2. Fördelning av antalet farligt godstransporter. Klass Ämnen Andel 1 Explosiva ämnen 0,3% 2.1 Brandfarliga gaser 4,9% 2.3 Giftiga gaser 0,03% 3 Brandfarliga vätskor 54% 5.1 Oxiderande ämnen 3,7% 2.1.2 Trafikmängder Trafikflöden har tagits fram för prognosåret 2035. I Figur 3 visas trafikfördelningen på väg 155 och Sörredsvägen för år 2035. 7 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

repo001.docx 2012-03-29 Figur 3. Prognostiserade trafikflöden (fordon/dygn) i Sörredsmotet år 2035. Enligt en tidigare genomförd översiktlig studie 5 av den tunga trafiken på den aktuella sträckan av väg 155 utgörs ca 2 % av den tunga trafiken av transporter av farligt gods. Andelen tung trafik är enligt tidigare trafikutredning 6 ca 11 %. Förlängningen av Sörredsvägen söderut från motet innebär att den rekommenderade leden för farligt gods fortsätter ca 500 meter till i utbyggnadsförslaget jämfört med dagens utformning av korsningen. Sörredsvägen planeras i söder ansluta till Kärrlyckegatan och Raffinaderigatan. På båda dessa gator råder förbud mot trafik med farligt gods 7, således kan enbart transporter med målpunkt på Sörredsvägen förekomma. Detta innebär att trafik med farligt gods på den södra delen av Sörredsvägen sannolikt kommer att vara begränsad till transporter till bensinstationen Preem. 2.2 Riktlinjer för skyddsavstånd Länsstyrelserna i Skånes län, Stockholms län och Västra Götalands län presenterar i skriften Riskhantering i detaljplaneprocessen från 2006 riktlinjer för hur riskhantering bör beaktas vid markanvändning intill transportleder för farligt gods. Där rekommenderas att risker från farligt gods beaktas inom 150 meter från farligt godsled i detaljplaneprocessen. En zonindelning för lämplig markanvändning intill transportleder för farligt gods presenteras också. Om marken intill en transportled för farligt gods önskas användas på annat sätt bör riskerna förknippad med denna markanvändning studeras i detalj. Riktlinjerna är framförallt anpassade för detaljplanering av ny bebyggelse. I Figur 4 presenteras den rekommenderade zonindelningen. Zonerna har inga fasta gränser, utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. Det yttre riskhanteringsavståndet 150 meter är valt utifrån regionala förutsättningar som framförallt råder i de tre storstäderna Stockholm, Malmö och Göteborg avseende transporter av farligt gods. 8 (20) 5 Riskklassificering och riskreducerande åtgärder väg 155, Bulyckevägen-Värdermotet (2008), Vägverket region Väst. Sweco. 2008-03-11. 6 Sörredskorsningen, Utformning av trafikplats - kompletterande trafikutredning för utformningsalternativ, Sweco, 2012-03-01. 7 Trafikverkets nationella vägdatabas https://nvdb2012.trafikverket.se/ RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

Figur 4. Zonindelning för rekommenderade avstånd från transportled för farligt gods till olika typer av bebyggelse och verksamheter. Zonerna representerar inga fasta gränser men om bebyggelse ändras är den aktuella riskbilden avgörande för om detta är lämpligt. I Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods från 1999 presenteras rekommendationer till en fysisk ram kring järnvägar med transporter av farligt gods. Avsikten är att om avstånden mellan bebyggelse och farligt godsled anpassas till den angivna fysiska ramen så ska inte någon ytterligare riskanalys behöva utföras. Riktlinjerna illustreras i Figur 5 och anger följande: Ett bebyggelsefritt område på 30 meter från vägen upprätthålls. Området ska vara utformat så att få människor normalt vistas där. Det ska heller inte innehålla element som kan skada urspårande vagnar eller fordon. Marken ska utformas för att förhindra att bensin eller liknande sprider sig från en eventuell olycksplats. Tät kontorsbebyggelse medges fram till 50 meter från vägkant. Sammanhållen bostadsbebyggelse medges fram till 100 meter från vägkant. 9 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

repo001.docx 2012-03-29 Figur 5. Förslag till fysisk ram kring transportväg för farligt gods genom stadens centrala och halvcentrala delar. Extrema scenarion med utsläpp av giftiga gaser skulle kunna få ett betydligt större utbredningsområde och leda till många döda. I riktlinjerna för Göteborgs stad konstateras dock att dessa extrema konsekvenser är så osannolika att det är orimligt att dimensionera skyddsavstånd i detaljplaner efter dessa händelser. Enligt Räddningsverkets (nuvarande MSB) handbok Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer från 2008 är ett riktvärde för avstånd mellan bensinstation och starkt trafikerad väg 3 meter. 10 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

3 Kvalitativ bedömning 3.1 Människors liv och hälsa Utbyggnaden av Sörredsmotet innebär en förbättring av trafiksäkerheten. En planskild korsning är säkrare än en plankorsning eftersom den minskar sannolikheten för kollisionsolyckor i höga hastigheter. Detta innebär också att sannolikheten för ett utsläpp av farligt gods minskar eftersom det generellt krävs stor mekanisk påverkan, t.ex. genom kollision eller avåkning i hög hastighet, för att en tank ska punkteras. Av samma anledning innebär den nya cirkulationsplatsen mellan Monteringsvägen och Sörredsvägen en förbättring av trafiksäkerheten. Den mittbarriär som väg 155 förses med minskar också risken för allvarliga olyckor med farligt gods. Eftersom den planskilda korsningen kommer läggas på bro behöver varken bilar, lastbilar, oskyddade trafikanter eller kollektivtrafik korsa Volvospåret. Detta innebär en minskning av olycksrisken för både oskyddade trafikanter, väg- och järnvägsfordon. 3.1.1 Bostadshus Alla sju bostadshus ligger inom skyddsavstånden 150 respektive 100 meter som rekommenderas vid nybyggnation enligt riktlinjerna i avsnitt 2.2 och därför är en riskbedömning motiverad. Det ska betonas att avståndet från väg 155 till sex av bostadshusen kommer att vara längre efter ombyggnationen än vad det är idag. Detta medför ökad säkerhet eftersom ramperna som hamnar på samma avstånd som den befintliga sträckningen av väg 155 kommer att ha en mindre mängd trafik än nuvarande väg 155. För bostadshuset som ligger längre österut förblir avståndet oförändrat. Avståndet från bostäderna till Sörredsvägen kommer att vara detsamma som idag, dock kommer vägen att vara upphöjd. Utan skyddsåtgärder kan det innebära en säkerhetsförsämring eftersom höjdskillnaden ökar sannolikheten för ett läckage vid avkörning. Sörredsvägens profil skulle kunna medföra att farliga vätskor kan rinna mot bostadshusen om inga åtgärder vidtas. Där den nordöstra avfartsrampen ligger på bank kommer den att utgöra en skyddsbarriär som minskar konsekvenserna vid bostadshusen om en olycka inträffar på väg 155. Till exempel kommer värmestrålning från en brand eller en tryckvåg från en explosion på väg 155 att begränsas av rampen samt det längre avståndet från vägen. Inträffar däremot en olycka på ramperna, bron eller den höjda delen av Sörredsvägen skulle konsekvenserna kunna bli värre på grund av höjdskillnaden, därför föreslås skyddsåtgärder i kapitel 5. 3.1.2 Bensinstationer Precis som för bostadshusen så kommer avståndet från väg 155 till bensinstationen Tanka att vara längre efter ombyggnationen än vad det är idag. Även i detta fall så bedöms ombyggnaden förbättra säkerheten eftersom ramperna som hamnar på samma avstånd som den befintliga sträckningen av väg 155 kommer att ha en mindre mängd 11 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

repo001.docx 2012-03-29 12 (20) trafik än nuvarande väg 155. Även för Tanka föreslås vissa skyddsåtgärder i kapitel 5 för att kompensera för höjningen av Sörredsvägen. Preems nya föreslagna läge innebär att bensinstationen hamnar ca 200 meter från väg 155 vilket är ett betydligt större avstånd än tidigare. Däremot hamnar den närmare en farligt godsled i och med förlängningen av Sörredsvägen söderut. Eftersom endast farligt godstransporter till bensinstationen ska förekomma på vägen så är sannolikheten för en olycka mycket liten. Flytten av Preem innebär således en säkerhetsförbättring. Till skillnad från Sörredsvägen i norr vid Tanka så ligger vägen här inte på en betydande höjd jämfört med bensinstationen och inga särskilda skyddsåtgärder anses därför nödvändiga. 3.1.3 Verksamheter Förlängningen av Sörredsvägen söderut innebär att en led för farligt gods dras in i ett område där det förut inte förkommit. Mängden farligt godstransporter bedöms dock vara liten vilket gör att även risken för en olycka blir liten. Avståndet mellan verksamheterna och Sörredsvägen anses dessutom utgöra ett bra skydd mot en eventuell olycka och rekommenderade skyddsavstånd enligt riktlinjerna uppnås. Avståndet mellan verksamheterna och väg 155 minskar dock med upp till 40 meter vilket medför att verksamheterna på Kärrlyckegatan 22-26 hamnar betydligt närmare väg 155. Det kortare avståndet medför att risknivån ökar. Risken bedöms hamna på en sådan nivå att riskreducerande åtgärder är motiverade. För att närmare utreda vilka åtgärder som behövs för att kompensera för det minskade avståndet görs en kvantitativ analys med individriskberäkning för verksamheterna i kapitel 4. 3.2 Miljö Förutom att orsaka skada på människors liv och hälsa kan ett utsläpp av farligt gods även orsaka negativa konsekvenser för miljön. I första hand bedöms Göta älv och Natura 2000-området vid Torslandaviken vara de känsligaste skyddsobjekten i Sörredsmotets närområde på grund av dess naturvärden. Miljöfarliga vätskor kan vid ett utsläpp nå älven genom att följa eller tränga in i VA-ledningar eller diken. Om vätskan inte hindras kan den potentiellt förorena och drabba djur- och växtlivet i Göta älv. Även stora mängder förorenat släckvatten från en brand skulle på samma sätt kunna nå älven och orsaka skada på växter och djur. Ett utsläpp vid Sörredsmotet bedöms inte kunna påverka Natura 2000 området vid Torslandaviken eller påverka det dricksvattenintag som finns ca en mil uppströms i älven. Konsekvenserna av ett utsläpp beror till stor del på hur snart sanering kan påbörjas för att förhindra spridning av miljöfarliga ämnen till älven. På grund av den låga sannolikheten för en farligt godsolycka bedöms det dock inte vara motiverat att införa särskilda åtgärder så som exempelvis fördröjningsmagasin eller uppsamlingsdamm ur ett riskperspektiv. Åtgärder kan däremot vara motiverade ur ett miljöperspektiv för att behandla vägdagvatten, detta hanteras dock inte i denna rapport. 3.3 Hetvattenledningar Hetvattenledningarna som går över väg 155 strax väster om korsningen riskerar med dagens utformning att bli påkörda och skadas. Nedgrävningen av ledningarna under vägen eliminerar risken för påkörning av ledningen med läckage och eventuella skador på människor eller egendom som följd. Det högkapacitetsräcke som anläggs minskar risken för att stöd till ledningarna mellan väg 155 och Volvosspåret körs på och skadas. Detta medför en förbättring av säkerheten. RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

4 Kvantitativ bedömning för verksamheter söder om väg 155 4.1 Kriterier för värdering av individrisk Acceptanskriterierna för individrisk presenteras i form av ett intervall, vilket vanligen kallas för ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable) och följer principen i Figur 6. Figur 6. ALARP-principen. I denna riskutredning har riskerna värderats mot kriterier i Räddningsverkets rapport Värdering av risk från 1997. Dessa acceptanskriterier har använts som underlag vid bedömning om riskerna för verksamheterna bör reduceras genom åtgärder. De individriskkriterier som används i denna utredning presenteras i Tabell 3 och Figur 7. Tabell 3. Föreslagna acceptanskriterier för individrisk. Kriterium Övre gräns för individrisk (där åtgärder måste vidtas) Undre gräns för individrisk (där risken kan anses vara liten) Sannolikhet 10-5 per år 10-7 per år 13 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

repo001.docx 2012-03-29 Sannolikhet per år 1,E-04 ALARP-kriterier för individrisk 1,E-05 1,E-06 1,E-07 ALARP (övre) 1,E-08 1,E-09 Figur 7. Föreslagna acceptanskriterier för individrisk. En sannolikhet på 10-5 per år är jämförbart med att en händelse förväntas inträffa en gång på hundratusen år och en sannolikhet på 10-7 per år motsvarar en gång på tio miljoner år. 4.2 Avstånd mellan verksamheterna och väg 155 För att kunna relatera till resultaten av individriskberäkningarna nedan visas avstånden från väg 155 till respektive verksamhet före och efter ombyggnaden i Tabell 4. Avstånden är uppmätta från närmaste del av respektive byggnad till närmaste vägkant på väg 155. Tabell 4. Närmaste avstånd mellan verksamheterna och vägkant på väg 155 i befintligt och utbyggt läge. Verksamhet Avstånd befintligt (m) Avstånd utbyggt (m) Kontor på Kärrlyckegatan 22 Kontor på Kärrlyckegatan 24 Byggvaruhus på Kärrlyckegatan 26 69 34 60 31 28 17 Mellan kontoret på Kärrlyckegatan 22 och väg 155 planeras en bussfil. Avståndet till bussfilen blir 28 meter. Mellan bussfilen och väg 155 uppförs en betongbarriär i kapacitetsklass N2. 4.3 Individrisk 0 50 100 150 200 250 Avstånd från järnvägen (m) Individrisken presenteras i denna riskbedömning i form av en individriskkurva, se Figur 8, där risken beskrivs som funktion av avståndet från riskkällan. 14 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

Figur 8. Individrisk för den prognosticerade trafiken 2040. 5- och 95-percentil visar storleksordningen på osäkerheterna i simuleringarna. Resultatet från beräkningarna visar att individrisknivån i närheten av väg 155 ligger inom ALARP-området. Upp till ca 30 meter från vägen ligger risknivån i den övre delen av ALARP (5,8*10-6 vid 30 m). Individrisken minskar sedan betydligt upp till ca 50 meter från vägen där risknivån ligger i den nedre delen av ALARP (4,6*10-7 vid 50 m). Därefter avtar riskminskningen och individrisknivån stabiliseras kring ca 3*10-7. Även 95- och 5- percentilen ligger inom ALARP-området. Figur 8 kan således tolkas så som att individrisken är i storleksordningen en tiopotens högre om en verksamhet ligger bortom 50 meter från väg 155 jämfört med om den ligger på ca 30 meters avstånd eller mindre. En närmare analys av resultatet visar hur stort riskbidrag som respektive klass bidrar med till den totala individrisken på 30 respektive 50 meters avstånd från vägen, se Figur 9 och 10 nedan. 15 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

repo001.docx 2012-03-29 1. Explosiva ämnen och föremål 2.1 Brandfarliga gaser 2.3 Giftiga gaser 3. Brandfarliga vätskor 4. Brandfarliga fasta ämnen 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Figur 9. Riskbidrag till individrisken från de olika klasserna av farligt gods på 30 meters avstånd från väg 155. Individrisken vid 30 meter är 5,8*10-6. 1. Explosiva ämnen och föremål 2.1 Brandfarliga gaser 2.3 Giftiga gaser 3. Brandfarliga vätskor 4. Brandfarliga fasta ämnen 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Figur 10. Riskbidrag till individrisken från de olika klasserna av farligt gods på 50 meters avstånd från väg 155. Individrisken vid 50 meter är 4,6*10-7. Figur 9 och 10 visar att en övervägande del av individrisken upp till 30 meter beror på olyckor med brandfarliga vätskor. Risken för att omkomma till följd av ett utsläpp av brandfarlig vätska bedöms inte finnas bortom 45 meter från vägen, därför sjunker risknivån relativt snabbt tills riskbidraget från brandfarliga vätskor har eliminerats bortom 50 meter. Således ökar riskbidraget från oxiderande ämnen, giftiga gaser och framförallt brandfarliga gaser med avståndet från vägen eftersom den totala risknivån sjunker när konsekvenserna av olyckor med brandfarliga vätskor inte längre utgör en fara. 16 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

4.4 Värdering och bedömning Individrisknivån ligger inom ALARP-området vilket innebär att risken kan tolereras om rimliga åtgärder vidtas. Riskreducerande åtgärder som är praktiskt genomförbara och har en rimlig kostnad bör genomföras. Tabell 4 visar att kontoren på Kärrlyckegatan 22 och 24 ligger mer än 50 meter från väg 155 innan ombyggnaden och ca 30 meter från väg 155 efter ombyggnaden. Det innebär att individrisken ökar från den lägre till den övre delen av ALARP-området, se Figur 8. Figur 9 och 10 visar att den ökade individrisken framförallt beror på riskbidrag från utsläpp av brandfarliga vätskor. Även risken från explosiva ämnen, brandfarliga gaser och oxiderande ämnen ökar med de minskade avstånden men endast marginellt i relation till den totala individrisken. Byggvaruhuset på Kärrlyckegatan 26 ligger, se Tabell 4, både före och efter ombyggnaden på ett avstånd om mindre än 30 meter från väg 155. I Figur 8 kan utläsas att ändringen från 28 till 17 meter endast ökar individrisknivån marginellt, vilken dock ligger i den övre delen av ALARP-området. Ett utsläpp av en brandfarlig vätska med efterföljande antändning resulterar med hög sannolikhet i en pölbrand. Konsekvenserna för människor av denna händelse beror främst på den värmestrålning som pölbranden ger upphov till. En mer utförlig beskrivning av händelseförlopp och konsekvenser av ett utsläpp av brandfarlig vätska presenteras i Bilaga 1 respektive Bilaga 2. Eftersom utsläpp av brandfarliga vätskor och följande pölbränder utgör en övervägande del av individrisken så fokuserar föreslagna skyddsåtgärder i kapitel 5 på att i första hand skydda mot konsekvenser av dessa. 4.5 Osäkerheter Beräkningen av individrisk är förknippad med osäkerheter, t.ex. avseende uppskattade godsmängder, sannolikheter för identifierade olyckshändelser och konsekvenser av farligt godsolyckor. Beräkningarna av individrisk har därför genomförts med så kallad Monte Carlo-simulering där en fördelning antas för variabler istället för absoluta tal. Som ett resultat fås en spridning i utdata som visar hur stora osäkerheterna är i de beräkningar som genomförts. Detta illustreras med percentilerna i Figur 8. Flera konservativa antaganden har gjorts, d.v.s. sådana antaganden som säkerställer att risknivån snarare överskattas än underskattas. Detta har gjorts för att säkerställa att riskerna inte underskattas så att tillräckliga riskreducerande åtgärder föreslås. Antagandena medför att risknivåerna i verkligheten troligen är lägre än beräknat. Ett exempel är att konsekvensberäkningarna grundar sig på antagandet att alla ämnen inom respektive klass av farligt gods utgörs av det ämne inom klassen som kan ge allvarligast konsekvenser. Sannolikhetsberäkningarna inkluderar trafiken på väg 155 i båda körriktningarna. Med mittbarriär och avrinningens utformning på vägen är det troligtvis en överskattning av sannolikheten. Ett annat konservativt antagande som gjorts är att trafikmängden för prognosåret 2035 använts i beräkningarna, fram till dess är trafikmängden troligen lägre och således även risknivån. 17 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

repo001.docx 2012-03-29 Beräkningarna av individrisk tar inte hänsyn till sådana skyddsåtgärder som redan inarbetats i planförslaget. Exempelvis så kommer de förbättringsåtgärder som inarbetas i utbyggnaden gällande trafiksäkerhet i allmänhet även att leda till en minskad risk för farligt godsolyckor. Den planskilda korsningen och den mittbarriär som väg 155 förses med minskar risken för allvarliga olyckor med farligt gods vilket modellen inte tar hänsyn till. Vidare så är individriskkriterierna för riskvärdering framtagna för att framförallt användas vid anläggning av ny bebyggelse. Vid befintlig bebyggelse är toleransnivån normalt sett något högre. 18 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

5 Åtgärdsförslag De trafiksäkerhetshöjande åtgärder som redan inarbetats i planförslaget, bl.a. planskildhet, rondeller och mittbarriär, verkar även som åtgärder för skydd mot farligt godsolyckor. Nedan föreslås ytterligare riskreducerande åtgärder. De bedöms vara praktiskt genomförbara och ha en rimlig kostnad i relation till den skyddseffekt de ger. För att förhindra att ett avåkande fordon hamnar på en underliggande vägbana eller i närheten av bostäderna ska väg som är placerad på bro förses med vägräcken dimensionerade för tunga fordon. Även den del av den östra avfartsrampen som ligger på bank intill bostäderna bör skyddas med sådana vägräcken, likaså Sörredsvägen mellan Volvospåret och den nuvarande korsningen med Monteringsvägen för att skydda både bostäder och Tanka. Förutom vägräcken så ska vägarna och deras närområden utformas så att ett läckage av brandfarlig vätska inte kan rinna mot bostäderna. Detta kan t.ex. uppnås genom anläggning av diken. I övrigt bör det säkerställas att avståndet mellan väg och bensinstationerna överstiger det rekommenderade avståndet 3 meter. Individriskberäkningar för verksamheterna visar att risken kan accepteras om åtgärder som är praktiskt genomförbara och har en rimlig kostnad genomförs. Beräkningarna visar också att utsläpp av brandfarliga vätskor och efterföljande pölbränder utgör en övervägande del av individrisken. Utrymmet mellan väg 155 och verksamheterna, med plats för bussfil och cykelbana, är mycket begränsat. Det bedöms därför inte vara praktiskt genomförbart eller rimligt att uppföra en kraftfull barriär i form av en vall, skärm eller mur. De åtgärder som bedöms rimliga att vidta för verksamheterna och minskar individrisken från övre delen av ALARP-området till en lägre del är: - Att högkapacitetsräcke uppförs på södra sidan av väg 155 från minst 20 meter öster om byggvaruhandeln på Kärrlyckegatan 26 till kontoret på Kärrlyckegatan 22 där det ska överlappa betongbarriären mellan väg 155 och bussfilen med minst 20 meter. Detta minskar sannolikheten för att ett fordon med farligt gods ska lämna vägbanan och hamna närmare verksamheterna. - Att dike uppförs mellan cykelbanan och södra sidan av väg 155 längs sträckan utmed verksamheterna. Diket kan av anläggningsskäl ersättas med kantsten på en kortare sträcka förbi en dagvattentrumma vid Kärrlyckegatan 22. Detta förhindrar att ett utsläpp av brandfarlig vätska sprider sig mot verksamheterna och begränsar på så vis utbredningen av en eventuell pölbrand. För hetvattenledningarna föreslås inga ytterligare åtgärder än nedgrävning och högkapacitetsräcke som har specificerats under förutsättningar i kapitel 2. 19 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

repo001.docx 2012-03-29 6 Slutlig bedömning Sammanfattningsvis kan det konstateras att en ombyggnad av korsningen vid väg 155 och Sörredsvägen till planskild korsning kommer att innebära en betydande förbättring av trafiksäkerheten. Sannolikheten för allvarliga olyckor, och således även olyckor med farligt gods, kommer att minska efter ombyggnad. Detta framförallt eftersom kollisionsolyckor med höga hastigheter är mindre sannolika i en planskild korsning och på väg med mittbarriär. Konsekvenserna av en olycka på väg 155 kommer efter ombyggnaden av motet att bli mindre allvarliga för bostadshusen och bensinstationen Tanka. Anledningarna till detta är det längre avståndet till väg 155 och den skyddsbarriär som de norra ramperna utgör mot olyckor på väg 155. Dessa förändringar kommer att ge ett bättre skydd för bostadshusen och bensinstationen. Å andra sidan skulle en olycka som inträffar uppe på bron eller ramperna kunna resultera i allvarligare konsekvenser på grund av den höga fallhöjden och risk för läckage mot bostadshus. Därför ska vägräcken anläggas på broar och vissa delar av ramperna för att förhindra avåkningar, se kapitel 5. Dessa räcken ska dimensioneras för tunga fordon. Vidare ska vägarna och deras närområden utformas så att ett läckage av brandfarlig vätska inte kan rinna mot bostäderna. Det föreslagna nya läget för Preem innebär en säkerhetsförbättring eftersom antalet farligt godstransporter i närheten av bensinstationen kommer vara betydligt lägre på södra förlängningen av Sörredsvägen och avståndet till väg 155 ökar. Det bör säkerställas att avstånden från känsliga delar på bensinstationerna till de starkt trafikerade vägarna är minst det rekommenderade avståndet på 3 meter. Risknivån för verksamheterna på Kärrlyckegatan 22-26 ökar eftersom de hamnar betydligt närmare väg 155 efter ombyggnaden. För att kompensera för detta ska åtgärder i form av dike och högkapacitetsräcke genomföras vilket minskar sannolikheten för konsekvenser från utsläpp av brandfarlig vätska. Nedgrävningen av hetvattenledningarna som idag går över väg 155 och uppförande av högkapacitetsräcke intill stöd innebär en säkerhetsförbättring. Ett utsläpp av farligt gods kan utgöra en fara för miljön i Göta älv, sannolikheten för detta är dock så låg att inga särskilda åtgärder anses vara motiverade ur ett miljöriskperspektiv. 20 (20) RISKBEDÖMNING SÖRREDSMOTET SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 20140922\riskbedömning sörredsmotet.docx

BILAGA 1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR UPPDRAGSNUMMER 2300756000 RISKBEDÖMNING AV UTBYGGNAD SÖRREDSMOTET, GÖTEBORGS KOMMUN Sweco Environment AB Mikaela Ljungqvist Granskad av Johan Nimmermark Sweco

Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Sannolikhetsberäkningar för farligt godsolycka 2 3 Händelseförlopp vid farligt godsolycka 3 3.1 Händelseförlopp vid olycka med explosiva ämnen ADR-klass 1 3 3.2 Händelseförlopp vid olycka med brandfarliga gaser ADR-klass 2.1 4 3.3 Händelseförlopp vid utsläpp av giftiga gaser ADR-klass 2.3 5 3.4 Händelseförlopp vid utsläpp av brandfarliga vätskor ADR-klass 3 6 3.5 Händelseförlopp vid utsläpp av oxiderande ämnen ADR-klass 5 7 4 Händelseträd 8 4.1 Händelseträd för olycka med explosiva ämnen ADR-klass 1 8 4.2 Händelseträd för olycka med brandfarliga gaser ADR-klass 2.1 9 4.3 Händelseträd för utsläpp av giftiga gaser ADR-klass 2.3 10 4.4 Händelseträd för utsläpp av brandfarliga vätskor ADR-klass 3 11 4.5 Händelseträd för utsläpp av oxiderande ämnen ADR-klass 5 12 1 (12) BILAGA 1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 201409\bilaga 1 sannolikhetsberäkningar.docx

1 Inledning För att kunna beräkna individrisknivån längs den aktuella sträckan av väg 155 måste sannolikheten för en olycka med efterföljande utsläpp av farligt gods beräknas. Beräkningarna har utförts enligt Räddningsverkets rapport Farligt gods riskbedömning vid transport från 1996. Även beräkningar av sannolikheten för olika händelsescenarion för de olika klasserna av farligt gods har gjorts. 2 Sannolikhetsberäkningar för farligt godsolycka Nedanstående beräkningsmetodik har använts för att uppskatta sannolikheten för en farligt gods olycka. P olycka = N* W ADR Q*10 6 *s*365*((y*x)+(1-y)(2x-x 2 ))*I FG där P olycka = sannolikheten för en olycka med efterföljande utsläpp av farligt gods N = ÅDT tung trafik (Årsdygnstrafik) W ADR = Andel för den specifika farligt godsklassen Q = olyckskvot (antal olyckor/miljon fordonskilometer) s = Sträcka (km) X = Andelen fordon skyltade med farligt gods Y = Andelen singelolyckor 365 = antal dagar på ett år I FG = Index för farligt gods olycka 2 (12) BILAGA 1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR

Tabell 1. Indata för sannolikhetsberäkningar. Indata Värde Kommentar N 4 598 Enligt prognos för år 2035. W ADR - Q 0,6 s 0,5 Andel för respektive farligt godsklass, se tabell 2 i riskbedömningen. Baserat på vägsträcka med hastighetsbegränsning 70 km/h och vägtyp flerfältsväg. Baserat på verksamhetsområdets sträckning längs aktuell vägsträcka, med adderat längsta rimliga konsekvensavstånd. X 0,02 Tung trafik med farligt gods. Y 0,3 I FG 0,13 Baserat på vägsträcka med hastighetsbegränsning 70 km/h och vägtyp flerfältsväg. Baserat på vägsträcka med hastighetsbegränsning 70 km/h och vägtyp flerfältsväg. Sannolikheten för en olycka med ett utsläpp av farligt gods på den aktuella sträckan av väg 155 är 1,92*10-3. d.v.s. en olycka med utsläpp förväntas inträffa ca vart 500:e år. Vidare händelseförlopp redovisas för respektive ADR-klass i nästa kapitel. 3 Händelseförlopp vid farligt godsolycka Nedan redovisas de händelseförlopp som kan uppstå vid utsläpp av respektive ADRklass. Händelseförloppen med sannolikheter redovisas i form av händelseträd i kapitel 4. 3.1 Händelseförlopp vid olycka med explosiva ämnen ADR-klass 1 Exempel på explosiva varor är ammunition, tårgas, krut, fyrverkerier och trotyl. Vid en antändning av explosiva varor uppstår en kraftig och kortvarig tryckvåg som kan skada människor och byggnader. Generellt hanterar människor en tryckvåg bättre än en byggnad eller konstruktion. Även om en person överlever en tryckvåg kan de skadas allvarligt av nedfallande eller kollapsande byggnadsdelar. För transport av explosiva varor finns omfattande bestämmelser och restriktioner för att minska sannolikheten för olyckor och begränsa konsekvenser vid olyckor. Små mängder explosivämnen och mycket små mängder massexplosiva varor (ADR-klass 1.1) transporteras i det svenska transportsystemet, både antalet transporter och mängden explosivämnen har antagits konservativt i denna utredning. Det är endast så kallade massexplosiva varor (ADR-klass 1.1) som bedöms kunna skada människor allvarligt på längre avstånd än ett 10-tal meter. Massexplosiva varor är explosiva ämnen som har en benägenhet att explodera i sin helhet och därför åstadkomma stora skador. I denna riskutredning undersöks endast transporter med 3 (12) BILAGA 1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 201409\bilaga 1 sannolikhetsberäkningar.docx

4 (12) massexplosiva varor eftersom dessa bedöms kunna leda till allvarligast skador, samtliga transporter med explosivämnen antas vara av denna klass. För att en explosion ska inträffa vid en olycka måste antingen en brand uppstå i fordonet och sprida sig till det explosiva ämnet eller så måste de mekaniska påkänningarna vid kollisionen vara så stora att de utlöser en detonation. Sannolikheten för att en brand uppstår efter en trafikolycka är relativt liten, för vägtrafikolycka bedöms den vara ca 0,4 %. Av dessa bränder släcks sannolikt ett flertal bränder av föraren eller av räddningstjänsten innan branden hunnit påverka lasten. Hur stor andel bränder som faktiskt släcks är dock mycket osäkert eftersom denna typ av statistik inte finns att tillgå. På väg är det tillåtet att lasta upp till maximalt 16 ton explosivämnen. Det är dock mycket ovanligt med så stora laster eftersom strikta samlastningsregler gäller för explosiva ämnen. I denna utredning bedöms 2 % av alla transporter med explosivämnen vara lastade med maximalt tillåten last och alla övriga transporter vara lastade med 1000 kg. Med mekanisk påverkan på de explosiva varorna avses den stöt som uppstår vid en trafikolycka. Hur stor stöt som krävs för att de explosiva varorna ska antända är oklart. Ett flertal explosiva varor kräver kollisionshastigheter som överstiger flera hundra m/s för att antända, vilket motsvarar hastigheten hos en projektil från ett vapen. Detta tyder på att en kollision sannolikt inte kan orsaka en antändning. Denna bedömning är dock förknippad med osäkerheter. Konservativt antas att sannolikheten för att mekanisk påverkan ska leda till explosion är 0,4 %. 3.2 Händelseförlopp vid olycka med brandfarliga gaser ADR-klass 2.1 Ett utsläpp av brandfarliga gaser kan skada människor dels genom förgiftning, dels genom värmestrålning eller tryckpåverkan om gasen skulle antända. Om ett utsläpp av brandfarlig gas inte antänder i direkt anslutning till olycka skulle ett drivande gasmoln kunna uppstå som sannolikt har toxiska effekter för människor. Ett sådant gasmoln skulle vara mycket lättantändligt eftersom en brännbar blandning bildas tillsammans med luftens syre. Energin i ett fordon, en cigarett eller ett gatljus skulle potentiellt kunna antända gasmolnet. Detta innebär att ett gasmoln med tillräckligt hög koncentration för att förgifta människor sannolikt antänder och leder till brännskador långt innan allvarlig förgiftning uppstår. Om ett utsläpp av brandfarlig gas antänds kan någon av följande skadehändelser inträffa. Gasen skulle kunna antända direkt efter utsläppet och ge upphov till jetflamma. Beroende på utsläppets storlek och trycket i det tryckkärl som gasen förvaras i kan jetflamman nå storlekar på från några få meter upp till 75 m. Jetflamman kan skada människor och egendom dels genom en direkt träff av jetflamman och dels genom värmestrålning från flamman. Det andra scenariot är extremt osannolikt, och kan endast inträffa om två tryckkärl transporteras med samma fordon och ett av tryckkärlens säkerhetsventil är ur funktion. Skadehändelsen kallas BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) och kan inträffa om ett tryckkärl med kondenserad brandfarlig gas utsätts för extrem upphettning. BILAGA 1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR

Tryckkärlet förlorar då sin tryckbärande förmåga och briserar med ett stort eldklot som följd. Människor och egendom kan då skadas av värmestrålning och splitter eller stora kaststycken från t.ex. tryckkärlet. Denna händelse förväntas endas ske som en dominoeffekt av en jetflamma eller mycket kraftig fordonsbrand, som i sin tur hettar upp det lastade tryckkärlet med dysfunktionell säkerhetsventil. Det tredje scenariot är gasmolnsbrand eller gasmolnsexplosion. Dessa skadehändelser kan inträffa om inte gasmolnet antänder direkt efter att utsläppet inträffat. Ett gasmoln kan då driva iväg i vindriktningen och antända långt ifrån utsläppskällan. Vid en gasmolnsbrand bedöms endast allvarliga skador uppstå på de personer och byggnader som är inom molnet. Vid en gasmolnsexplosion kan en tryckvåg uppstå som skadar byggnader och i sin tur människor utanför gasmolnet. För att en gasmolnsexplosion ska inträffa krävs dock mycket stora mänger gas i gasmolnet och gasen måste vara väl omblandad med luft så att explosiva koncentrationer uppstår. En gasmolnsexplosion bedöms därför som mycket osannolik. Gasmolnsbrand och gasmolnsexplosion hanteras därför i denna riskutredning under samma scenario. Om ett läckage uppstår så är konsekvenserna starkt beroende av utsläppets storlek. I denna riskutredning bedöms följande utsläppscenarier vara representativa för väg, se Tabell 2 nedan. Tabell 2. Sannolikhet för olika utsläppscenarier för farligt gods olyckor på väg vid ett utsläpp av brandfarlig gas. Utsläppbeskrivning Sannolikhet Litet utsläpp 0,6 Medelstort utsläpp 0,2 Stort utsläpp 0,2 Vid ett läckage kan utsläppet antända direkt, inte antända alls eller så sker en fördröjd antändning. När eller om gasen antänder får stor inverkan på konsekvensernas omfattning. Nedan i Tabell 3 följer de antändningsscenarier som har beräknats. Tabell 3. Antändningsscenarier vid utsläpp av brandfarlig gas. Utsläpp Direkt antändning Ingen antändning Fördröjd antändning Litet utsläpp 0,1 0,4 0,5 Medelstort utsläpp 0,15 0,2 0,65 Stort utsläpp 0,2 0 0,8 En BLEVE hanteras som en dominoeffekt av en jetflamma och bedöms konservativt inträffa i 1 % av de fall som en jetflamma uppstår. 3.3 Händelseförlopp vid utsläpp av giftiga gaser ADR-klass 2.3 Farligt godsklass 2.3, giftiga gaser, kan ha en starkt toxisk effekt om människor exponeras för något av dessa ämnen. Konsekvenserna som uppstår vid ett utsläpp av giftig gas beror bland annat på läckagets storlek, gasens toxicitet, vind- och väderförhållanden och områdets topografiska förutsättningar. 5 (12) BILAGA 1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR SELJMI \\segotfs002\projekt\2341\2300756_sörredsmotet\000_sörredsmotet\10arbetsmtrl_doc\73\risk\leverans 201409\bilaga 1 sannolikhetsberäkningar.docx