Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En stor andel av hästgödseln återförs aldrig till åkermarken, utan lämnas till annan användning eller läggs på deponi. Man utvecklar nu en metod som, utan att skada miljön, snabbt ger en lätthanterlig gödsel som är fri från smittämnen och levande ogräsfrön. Målet är att en större andel av hästgödseln används som gödning på svenska åkrar. Hästgödsel och miljö En häst på över 500 kg producerar 20 30 kg träck och urin varje dag, vilket innebär mellan 8 10 ton årligen. I färsk hästgödsel finns stora mängder växtnäring som är en resurs för jordbruket. Men idag är gödseln på många ställen i landet istället ett miljöproblem. En stor andel av hästgödseln återförs aldrig till åkermarken, utan lämnas till annan användning eller lämnas på deponi, där den bidrar till försurning och övergödning. Deponering av hästgödsel är idag dessutom belagd med höga avgifter och är ett dyrbart sätt för hästnäringen att bli av med gödseln. På sikt är deponering inte något alternativ, utan förbjuds helt år 2005, vilket gör att bra alternativ till deponering snabbt måste arbetas fram. Mer forskning kring hästgödsel behövs Stora forskningsinsatser har gjorts under senare år när det gäller stallgödselhantering inom vissa delar av jordbruket. Man har idag förbättrade metoder för lagring och spridning av gödsel från nötkreatur och svin. När det gäller hästsektorn saknas dock mycket kunskap om gödselhantering och näringsutbyte. Tillsammans producerar landets cirka 300 000 hästar 2 3 miljoner ton gödsel årligen, inklusive strö och vatten. Med en gödselgiva på 30 ton hästgödsel per hektar åker skulle det krävas en spridningsareal på mellan 80 100 000 hektar. Detta motsvarar endast 3 4 procent av Sveriges totala åkerareal något som antyder att det bör finnas gott om åkerareal för spridning av hästgödsel. JTI forskar för lätthanterlig, växtnäringsrik hästgödsel I ett forskningsprojekt, Miljöanpassad hantering av hästgödsel, som pågick från hösten 1998 till hösten 2000, har JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) i samarbete med Trav- och Galoppskolan Wången, ATG, Länsförsäkringar, Jordbruksverket, SLU och Krokoms kom-

mun, EU:s strukturfond Mål 6, undersökt möjligheterna att utnyttja hästgödsel på ett sätt som gynnar miljö, lantbrukare och hästägare. Projektet syftade till att utveckla en metod som, utan att skada miljön, ger en lätthanterlig gödsel som är fri från smittämnen (patogener) och levande ogräsfrön. Den färdiga produkten ska vara lätt att sprida och bruka ned i åkermark (något som kan vara svårt när den innehåller mycket halm) och ge högsta möjliga växtnäringseffekt. Detta åstadkoms genom kompostering där processen snabbas upp genom täta omblandningar med hjälp av en traktordriven kompostvändare. Projektets mål har också varit att ta fram säkrare underlag för hur jordbrukare ska använda hästgödsel med olika sammansättning. Även en ekonomisk jämförelse har gjorts mellan de tre vanligaste hanteringssystemen för hästgödsel. Komposteringen klar på sex veckor Gödselprodukter från hästar som fodrats med olika typer av grovfoder (hö, ensilage) och som stått på olika strömedel (halm, torvströ och sågspån) samlades i separata högar under cirka en månad. Därefter iordningställdes sex meter långa kompoststrängar från de olika högarna. Varje kompost omblandades med en så kallad kompostvändare. Efter sex veckor var komposteringsprocessen i alla strängar avslutad. Ammoniakavgång och utlakning till mark under komposteringen Förluster av växtnäring, som till exempel kväve, till omgivningen kan utgöra ett miljöproblem. Förluster kan ske genom ammoniakavgång till luften och via läckage till marken. För att klargöra hur stora förlusterna kan bli vid kompostering av hästgödsel uppmättes ammoniakförlusterna i försöket med hjälp av en metod som utvecklats i samarbete mellan danska och svenska forskare och som används vid JTIs fältförsök. Ammoniakförlusterna var som högst under den inledande komposteringsveckan, för att därefter sjunka till en relativt låg nivå. Omblandning av torvkompost med kompostvändare i Wången.

Sammantaget förlorade hästgödseln med torvströ minst ammoniakkväve till luften, medan gödsel med halmströ gav störst förluster. De totala förlusterna var dock låga jämfört med tidigare resultat från kompostering av nötgödsel. Utlakningen till mark i form av ammoniumkväve och nitratkväve var genomgående liten. Den komposterade hästgödselns näringsvärde Det är ofta stora variationer i näringsinnehåll i fastgödsel och de olika komposternas näringsvärde varierade också bl a beroende på vilket ströslag som ingick. I grova drag kan man säga att hästgödseln innehöll ungefär lika mycket kväve, fosfor och kalium som fastgödsel från mjölkkor. Den lämpar sig därmed väl som gödselmedel för vall och spannmålsodling. Hästgödselns växtnäringsinnehåll var i försöket 1,6 3,6 kg totalkväve per ton, 0,6 1,1 kg fosfor per ton och 2,9 5,1 kg kalium per ton. Bra skörderesultat De olika gödselprodukterna från komposterna spreds i fältförsök till grönfoderhavre. Alla försöksled fick samma giva, 25 ton per hektar. I försöket ingick jämförelser med konstgödsel samt ett led med fastgödsel från nötkreatur och ett ogödslat led. Kompostgödseln med hö som grovfoder och halm som strö gav nästan lika hög skörd som konstgödsel med samma mängd kväve. Näst bäst skörd gav torv/hökomposten som hade ett högt kväveinnehåll. Den gödsel som innehöll blandat ströslag och som lagrades på vanligt sätt utan att snabbkomposteras, hade ett högt kväveinnehåll men gav den lägsta skörden av de olika hästgödselkomposterna. Skörderesultaten visar att hästgödselkomposterna har hävdat sig väl i jämförelse med vanlig okomposterad nötgödsel när det gäller avkastning. Vid jämförelser med konstgödsel visade det sig att några av hästgödselkomposterna och vanlig nötgödsel gav lägre skördar vid motsvarande totalkvävegiva. Det ska dock poängteras att det vid regelbunden användning kan förväntas bli en positiv efterverkan på skördar under närmast påföljande odlingssäsonger från alla gödselmedel som innehåller organiskt bundna växtnäringsämnen. Billigast att sprida hästgödseln på åkern Den ekonomiska utvärderingen visade att det billigaste alternativet genomgående var att sprida hästgödsel på åkermarken, istället för att deponera eller lämna till övrig användning. Hästanläggningar bör därför sträva efter system där gödseln sprids på åkermark. Vilket system man väljer för gödselhantering på själva hästanläggningen beror på hur många hästar som finns på plats och var den är belägen. För små anläggningar med 5-10 hästar rekommenderas att en lantbrukare hämtar gödseln från gödselplattan på hästgården. För anläggningar med fler än 10 hästar visade beräkningarna att det billigaste alternativet är att samla gödseln i container, med slutanvändning på åker. Att snabbkompostera hästgödseln på gården, med en kompostvändare som användes i försöket på Wången, innebär en hög investeringskostnad för en normalstor hästanläggning. Flera mindre anläggningar kan dock gå ihop om en gemensam kompostvändare. Fortsatt forskning i större skala Projektet Metodik och miljöpåverkan vid kompostering av hästgödsel i full skala är en fortsättning på Miljöanpassad hantering av hästgödsel. Från våren 2001 till våren 2002 fortsätter försöken för att vidareutveckla teknik och metodik för kompostering av hästgödsel i större skala, med minimal miljöpåverkan och små växtnäringsförluster. I samarbete med hästnäringen Projektet är en del i JTIs satsning på att återföra hästgödsel till jordbruket ett arbete som drivs i samråd med bland annat Hästnäringens miljö- och kvalitetsråd. Eftersom hästnäringen vid exempelvis travbanor och större ridanläggningar ofta är koncentrerade till tätt befolkade miljökänsliga områden så måste hästgödselhanteringen ändras radikalt och snabbt så att kraven ur miljösynpunkt blir uppfyllda.

Försöksplats i Göteborg vid försökets start våren 2001. I förgrunden syns mätstation för avrinningsvatten från försöksplatta. Därför har JTI valt att fortsätta att titta på komposteringen fast denna gång i stor skala. Fullskalekompostering Syftet med projektet är att, i full skala, visa hur man på ett miljövänligt sätt kan få en mer lätthanterlig produkt som exempelvis kan spridas på åker med konventionella spridare. Tillsammans med Ragn-Sells Agro AB och avdelningen för vattenvårdslära vid SLU har JTI skapat en bra försöksanläggning på Hisingen i Göteborg. Här läggs hästgödseln (cirka 400 kubikmeter färsk hästgödsel) i strängar på en hårdgjord yta och intensivkomposteras i fullskala med hjälp av en traktordriven kompostvändare. Gödselsträngarna sönderdelas, blandas och luftas under sex till åtta veckor, precis som i det tidigare projektet. Vid kompostering bryts halm och annat organiskt material ned. Förutom att produkten blir mer lätthanterlig minskar även vikt och volym det blir mindre mängder att transportera efter komposteringen. Nytt i detta forskningsprojekt är att försöken görs i större skala, för att passa situationen för större hästanläggningar eller mottag- ningsplatser för gödsel. Nytt är också att hästgödseln samlas i ett större mellanlager efter komposteringen. Under mellanlagringen fortsätter mätningarna av växtnäringsförluster fram till beräknad vårspridning av gödseln. Förutom mätning av ammoniakavgång, som även innefattar utveckling av mätteknik, sker analys av växtnäringsämnen i lakvatten från komposterings- och lagringsplattan. Storleken på förlusterna bestäms genom mätning av växtnäringskoncentrationer i vattnet samt vattenflöden från den hårdgjorda ytan. Försöket startade under våren 2001 och beräknas vara slutfört våren 2002. Resultaten hoppas JTI ska kunna bilda beslutsunderlag för företag i hästbranschen när det gäller teknik och metoder som motsvarar myndigheternas krav på miljövänlig hantering av hästgödseln. Resultaten kommer att publiceras i JTIs Rapportserie Lantbruk och industri och i publikationsserien Teknik i lantbruket. Dessutom kommer resultaten presenteras vid nationella och internationella seminarier och kongresser inom lantbruks- och miljöområdena samt löpande under projektets gång på kurser och i tidskrifter för hästintresserade.

Strängkomposten (bredd 3 m, höjd 1,5 m) omblandas med traktordriven kompostvändare. Foto (samtliga): Stig Karlsson och Marianne Tersmeden, JTI. LÄSA MER Miljöanpassad hantering av hästgödsel. JTI-rapport 2001, nr 280. Hästar gödselhantering. Teknik för lantbruket 2000, nr 82. Hästgödsel och ekonomi en kostnadsjämförelse mellan olika hanteringssystem. Teknik för lantbruket 2001, nr 90. Växtnäring i kretslopp. SLU Kontakt 2000, 11. Hästar, gödsel och miljö. Statens jordbruksverk. 2001.