Så byggdes bilstaden Spårvagnsstädernas årsmöteskonferens 7-8 mars 2013 Per Lundin, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet per.lundin@ekhist.uu.se
Problemställning Hur drömmen om bilsamhället grep in i planeringen av svenska städer och samhällen under efterkrigstiden Det oerhört omfattande stadsbyggandet: bostadsbebyggelse, centrumförnyelser, verksamhetsbebyggelse Stadsbyggandet styrdes (och styrs) av regler. Hur skapades dessa?
Massbilismens genombrott Det materiella välståndet ökar snabbt under 1950- talet Antalet bilar nästintill femdubblas från 250 000 år 1950 till 1 250 000 år 1960 Sverige uppnår Europas högsta biltäthet
Frågan är om inte bilismen är det mest påtagliga i vår tids demokratisering. Kommunikationsminister, Sven Andersson (1956)
Trängseln ökar Gårdsparkering vid Brunkebergs torg
Trafikolyckorna ökar 1946 dog 461 personer i vägtrafikolyckor 1953 hade antalet ökat till 923 En tredjedel av dödsoffren var barn Trafikolyckorna liknades vid en ny folksjukdom
Trängsel och trafikolyckor två flaskhalsar i bilismens fortsatta expansion
Visionen om ett bilsamhälle Den naturliga organisationen i bilsamhället är bilfria öar med koncentrerad verksamhet omgivna av trafikleder och parkeringsanläggningar. De bilfria öarna kan vara bostadsområden, köpcentrum, kontorsanläggningar, skolområden osv. Stig Nordqvist
Amerikanska förebilder Northland, Detroit (1954)
Konferensen Bilstaden 1956 Bilismens oerhörda expansion har blivit samhällsplaneringens mest akuta problem. Bilismen får dock inte betraktas som en sak som ställer till trassel i samhällsplaneringen. Vi måste inrikta oss på bilismen som en positiv faktor av stor betydelse för livsföringen. Vi måste därför undersöka om det inte är befogat att bilismen leder till ett nytt stadsplanetänkande. Uno Åhrén
Uppsala centrum 1957
Täby storcentrum 1961
De väg- och planeringstekniska experterna satte agendan men det skedde med politikernas goda minne den samhälleliga uppslutningen var nästintill total
Parkeringsnormer Normerna bör sändas ut snarast, även om det är möjligt att vi efter noggrannare utredningar kommer att få fram säkrare värden. Vi kan inte hindra att bilismen utvecklas vidare genom att underlåta att lösa parkeringsproblemen. bättre än ingenting
SCAFT 1968 trafiksäkerhetsnormer Scafts riktlinjer är ett försök att på ett systematiskt sätt visa hur en faktor, trafiksäkerheten, bör tillgodoses genom samhällsplaneringen.
Ett nytt sätt att planera trafik och bebyggelse
stadsgata matarled
Järvafältet biltrafiknät
Järvafältet gångtrafiknät
bilfrihet - bilkontakt
Kiruna före
och efter
City 67 en plan för centrala Stockholm biltrafiknät
City 67 en plan för centrala Stockholm gångtrafiknät
Parkeringhus och trafikleder var platskrävande, och den gamla bebyggelsen fick ge vika. P-huset Punkt i Västerås
Mellan 1960 och 1970 revs hälften av Sveriges äldre bebyggelse.
Bilsamhällets förverkligande Stadskärnor Köpcentra m.m. Bostadsområden
Stadskärnor Norrköpings centrum Förslag till generalplan Av Sveriges 27 större städer förskonades endast Lund och Trollhättan från centrumförnyelser
Köpcentrum och stormarknader Valbo köpcentrum, 1969 Sveriges första externa, och helt bilberoende, köpcentrum Ett motorvägslandskap bestående av köpcentra, parkeringsplatser, trafikleder, serviceanläggningar m.m. växer fram
Bostadsbebyggelse Ungefär hälften av Sveriges idag 4 miljoner bostäder byggdes under efterkrigstiden. Större delen av dem planerades och byggdes med bilen som norm
Avslutande diskussion Visionernas betydelse Regler som frusen ideologi Transportsystem formar bebyggelsestruktur
Visionernas betydelse Professionens visioner blev självuppfyllande (p.g.a. deras stora inflytande) Genom deras förslag och åtgärder formades städer och samhällen efter bilen Därmed ökade bilanvändningen Transportsystemens och bebyggelsestrukturens utformning har tvingat oss in i ett bilberoende
Frusen ideologi 1950- och 60-talen: bilvänlig ideologi som cementeras i form av regler 1970-talet: protester, expertisen tar avstånd från sina tidigare visioner Deras nya ideologi står i motsättning till den i reglerna frusna ideologin
Transporter formar bebyggelse Transportsystemen formar bebyggelsestrukturen i mycket hög grad Infrastrukturens och bebyggelsens beständighet Fast i gamla hjulspår?
Visionen om spårvägsstaden?