1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt arbetsmarknadsoch integrationsinsatser under mandatperioden rör i första hand likvärdighet och delaktighet. Majoritetens samverkansprogram lyfter strävan efter en likvärdig gymnasieskola. Gymnasieskolan ska ha ett tydligt mål om att motverka segregation och skolorna ska fungera som mötesplatser mellan olika ungdomar med olika bakgrund. För att lyckas med det är fördelning av olika program på olika skolor en av flera viktiga faktorer. Kommunen ska därför se över hur gymnasieskolorna ska struktureras för att skapa trygga miljöer för lärande och social blandning. Ett av budgetuppdragen 2015 är likvärdig gymnasieskola med tydligt mål att motverka segregation. Detta uppdrag leds av en politisk referensgrupp med alla partier som finns i nämnden representerade men med bibehållet majoritetsförhållande. Fyra huvudspår har identifierats för det fortsatta arbetet: översyn av fördelning av program på skolorna, stärka yrkesprogrammen, utveckla samarbetet kring övergång grundskola gymnasieskola, likvärdighet i undervisning och bedömning. I vissa fall och efter en individuell bedömning betalas ett tilläggsbelopp för en elev i gymnasieskolan. Tilläggsbelopp avser ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Allt fler elever har behov av dessa extraordinära stödåtgärder redan från grundskolan, ett behov som sedan kvarstår i gymnasieskolan. Majoritetens samverkansprogram poängterar även delaktigheten och möjligheten till ett eget arbete för att känna delaktighet i samhället. Jobbet är en grundläggande del av livet. Det ger en egen inkomst, gemenskap och utveckling och är en förutsättning för människors frihet. Med ett arbete följer känslan av delaktighet och självkänslan stärks hos individen. Kommunen ska därför ta ett större ansvar för att fler ska komma in på arbetsmarknaden. Bildningsnämnden kommer under budgetperioden särskilt att fokusera på möjligheter till övergång mellan SFI och yrkesutbildning samt arbeta för tydligare koppling mellan utbildning, arbetsmarknadsinsatser och det lokala näringslivet. Under 2015 har staten initierat ett antal arbetsmarknadspolitiska insatser där kommunen är en viktig aktör. Detta gäller bland annat Traineejobb inom välfärdssektorn och utbildningskontrakt för unga. Linköpings kommun har tecknat en lokal överenskommelse med arbetsförmedlingen med stöd av Delegationen för unga ni arbete. Detta kommer att ge förutsättningar för tydligare rollfördelning men också ställa krav på kommunen som arbetsgivare, utbildare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser. Bildningsnämndens behov av lokaler varierar över tid. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken att stå utan nödvändiga lokaler när de behövs. Därför är det angeläget för bildningsnämnden att med framförhållning planera och anpassa behovet att förhyra lokaler. Gymnasieskolan har under flera året haft en kraftig demografisk nedgång. Nu ökar elevantalet igen och därmed behovet av lokaler. Bildningsnämndens föregående ordförande har uppdragit till bildningschefen att ta fram förslag på förhyrning av lokaler för en ny gymnasieskola för ca 1 000 elever. Detta uppdrag kommer att ske i samråd med barn- och ungdomsnämnden. Uppdraget kommer också att ske i nära samarbete med kultur- och fritidsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Kontakter och samråd med Lejonfastigheter har skett för att utröna vilka möjligheter Lejonfastigheter har att möta upp bildningsnämndens behov av en ny gymnasieskola. Den möjlighet som har framkommit för en centralt placerad gymnasieskola är förhyrning av lokaler inom Kungsbergsområdet, som har en byggrätt på ca 30 000 kvm.
2 Nämndens viktigaste mål för 2016 2017 Alla elever i gymnasieskolan ska nå gymnasieexamen. Indikatorer för måluppfyllelse Andelen elever i kommunala gymnasieskolor i Linköping som når gymnasieexamen inom tre respektive fyra år ska årligen öka med minst 2 procentenheter. Basnivå 2014: 65,1 % inom 3 år Basnivå för examen inom 4 år kan redovisas först i december 2015. (källa: SIRIS) Andelen flickor respektive pojkar i avgångsklasserna som får gymnasieexamen ska öka årligen. Avståndet i resultat mellan flickor och pojkar ska minska. Basnivå 2014 Flickor: 84 % Pojkar:76 % (källa: Extens) Andelen elever som går från introduktionsprogram till nationellt program inom ett år ska öka. Basnivå 2014:25 % (källa: Skolverket, jämförelsetal) Andelen flickor respektive pojkar i det kommunala aktivitetsansvaret som påbörjar eller återgår till studier ska öka jämfört med föregående år. Basnivå:(tas fram i samband med SCB-rapportering i juli 2015) En kontakt ska tas med eleven senast två veckor efter avbrott från gymnasieskolan. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse - Lärare vidareutbildas i specialpedagogik. - Arbeta med språkutvecklande arbetssätt för alla elever och deltagande i Läslyftet. - Öka tillgången till studiehandledning på modersmål. - Fortsatt samarbete med Linköpings universitet inom matematikdidaktikprojekt. - Säkerställa det fortsatta genomförandet av PRIO-arbetet. - Utveckla visualiserad statistik som möjliggör fördjupad analys av elevresultat och underlag för insatser på skolnivå för ökad måluppfyllelse. - Stöd av genuspedagog. - Förstärkt elevhälsa med syfte att öka likvärdigheten. - Genomföra en förstudie med heltidsmentorer. - Rikta nya tillsättningar av förstelärare mot elever som inte når målen. - Förstärka överlämningen från grundskola till gymnasieskola. - Introduktionsprogrammen fördelas på flera skolor. - Skolornas arbete med att kontakta Jobb- och kunskapstorget vid studieavbrott ska stärkas. - Jobb- och kunskapstorget ska skyndsamt kontakta avhoppade elever för samtal och planering. Samtliga behöriga sökande ska erbjudas gymnasial vuxenutbildning Indikatorer för måluppfyllelse Samtliga sökande till gymnasial vuxenutbildning i Linköping bereds plats (källa: egen statistik ur Procapita) Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse - Utveckla lärlingsutbildningen inom vuxenutbildningen så att samtliga behöriga sökande till lärlingsutbildning kan erbjudas sökt utbildning.
3 Andelen kvinnor och män som efter Bildningsnämndens arbetsmarknadsinsatser försörjer sig själva ska ha ökat. Indikatorer för måluppfyllelse Andelen kvinnor och män som efter Jobb- och Kunskapstorgets insatser arbetar eller studerar ska öka. 2014 lämnade 13 % Jobb- och Kunskapstorgets för arbete och 17 % för studier. Övergången från offentligt skyddad anställning (OSA) till annan anställning ska öka (2014 som basår, återkommer med en siffra). Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse - Deltagare från prioriterade stadsdelar (Skäggetorp, Ryd och Berga) ska aktivt erbjudas vuxenutbildning. - Jobb- och Kunskapstorgets arbetsmarknadsinsatser ska prioriteras mot de som har försörjningsstöd. - Genomföra åtaganden i lokal överenskommelse med arbetsförmedlingen om unga i arbete. - Idrott&Service får ett uppdrag att själva svara för utsluss/matchning i samverkan med arbetsförmedlingen. Viktiga händelser och förändringar Det kommunala aktivitetsansvaret Kommunala aktivitetsansvaret: från 1 januari 2015 gäller ny lagstiftning för det kommunala aktivitetsansvaret. Kommunen har skyldighet att på individnivå följa upp varje ungdom mellan 16-20 år som inte går nationellt program eller har fått gymnasieexamen. Dessa ungdomar ska erbjudas insatser för att återgå till studier. Detta utökade ansvar medför ökad administration, samverkan med gymnasieskolan samt fler insatser mot målgruppen. Ny gymnasieskola För att möta demografiökningen och elevers förstahandsval av skola och program behövs en ny gymnasieskola från 2020. Under budgetperioden måste beslut tas om inriktning för den nya skolan. Elevers rätt till stöd i klassrummet Ny lagstiftning gällande elevers rätt till anpassning i klassrummet innebär att elever ska få specialpedagogiskt stöd inom den ordinarie undervisningsgruppen vilket ställer högre krav på specialpedagogisk kompetens hos alla lärare. GYS13- gymnasiesärskolereform Till och med vårterminen 2017 kommer gymnasiesärskolan ha dubbla system. Att organisera en verksamhet där elever går i två system ställer alltid höga krav och att elevgruppen är så liten gör det extra svårt. Fortsatta implementeringsinsatser behöver göras under perioden 2016-2017. Förändringen av gymnasiesärskolan innebär svårigheter med jämförelse av nyckeltal. Proposition Ökad individanpassning en effektivare SFI och Vuxenutbildning I propositionen Ökad individanpassning en effektivare SFI och Vuxenutbildning (Prop. 2014/15:85) lämnas förslag till ändringar som syftar till en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning, framförallt när det gäller utbildning i svenska för invandrare och kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Beslut är inte fattat och det är för tidigt att säga vilka effekter det får för nämndens verksamheter. Kommundialog Regeringen har initierat en kommundialog både avseende unga till jobb och nyanlända. Dialog pågår med Arbetsförmedlingen. Detta kan leda till förändringar av det kommunala åtagandet inom arbetsmarknadsområdet. Jämförelser och verksamhetsmått Gymnasieskola Elevantalen är 2015 och 2016 som lägst och därefter ökar elevantalen successivt. Elevantalen som visar finansieringsbehov är relativt säkra eftersom det till större delen bygger på antal elever i grundskolan i Linköping. Elevantalen för lokal- och personalbehov i kommunala skolor är mer osäkra eftersom de beror på vilken huvudman eleverna väljer. Totala antalet elever i gymnasieskolan i Linköping är också osäkert eftersom det beror på i vilka kommuner eleverna väljer att gå, både in- och utpendling är osäker. (Källa: elevprognos)
4 Diagrammet visar den totala kostnaden/år för en elev i gymnasieskolan (Källa: SCB). Totala kostnaden/elev i Linköping var år 2013 (senaste tillgängliga statistik) lägre än i många kommuner, kommungruppen större städer och riket. 120 000 115 000 110 000 105 000 100 000 95 000 90 000 85 000 80 000 75 000 2010 2011 2012 2013 Linköping Eskilstuna Gävle Helsingborg Jönköping Norrköping Umeå Uppsala Västerås Örebro Större städer Riket
5 Diagrammet visar andel elever i avgångsklasserna läsåret 2013/2014 som fått examen. Totalt fick 80 % av avgångseleverna examen, 76 % av pojkarna och 84 % av flickorna. I totalvärdena för examen ingår alla elever som slutat gymnasieskolan aktuellt år, även introduktionsprogramselever. Ingen jämförelse med tidigare år är möjlig då detta är första årgången avgångselever från den nya gymnasieskolan. (Källa: Extens) Andel elever med examen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 84% 90% 87% 84% 80% 76% 72% 65% Examen Högskoleförberedande Yrkes 68% Flickor Pojkar Alla Tabellen visar genomsnittlig betygspoäng från avgångselever från nationella program läsåret 2013/2014. Den genomsnittliga betygspoängen för elever i Linköpings kommunala skolor var 14,2, för elever med examen 14,7. Ingen jämförelse med tidigare år är möjlig då detta är första årgången avgångselever från den nya gymnasieskolan. Genomsnittlig betygspoäng avgångselever från nationellt program (Siris läsåret 13/14) Samtliga elever Elever med examen Eskilstuna 13,7 14,2 Gävle 13,7 14,2 Helsingborg 14,1 14,8 Jönköping 13,9 14,4 Linköping (kommunala skolor) 14,2 14,7 Linköping 14,0 14,5 Norrköping 13,7 14,2 Umeå 14,3 14,4 Uppsala 14,0 14,5 Västerås 13,8 14,4 Örebro 14,1 14,6 Riket 14,0 14,5
6 Tabellen visar antal elever som inom ett år går från introduktionsprogram till nationellt program. Totalt går en fjärdedel av elever över till ett nationellt program inom ett år. Andel elever som går från introduktionsprogram till nationellt program inom ett år. (Skolverkets jämförelsetal) 2014 Eskilstuna 12 Gävle 13 Helsingborg 28 Jönköping 29 Linköping (kommunala skolor) 25 Linköping 24 Norrköping 30 Umeå 24 Uppsala 21 Västerås 26 Örebro 22 Riket 24 Diagrammet nedan visar fördelning av elever i kommunala gymnasieskolor utifrån kön, utländsk bakgrund samt föräldrarnas utbildningsbakgrund. Högutbildad innebär universitetsstudier om minst 30 högskolepoäng. Utländsk bakgrund definieras som att eleven är född utomlands, eller född i Sverige, men elevens båda föräldrar är födda utomlands. (Källa: Siris läsåret 14/15) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 36 31 26 28 24 Anders Ljungstedts Gymnasium Segregationsmått (andel elever) 76 60 43 42 Berzeliusskolan Birgittaskolan Folkungaskolan Katedralskolan 69 14 69 58 23 73 Andel flickor Andel med utländsk bakgrund Andel med högutbildade föräldrar
7 Diagrammet nedan visar frånvaron för höstterminen 2014 jämfört med höstterminen 2013. I frånvaro räknas såväl beviljad och anmäld frånvaro som ogiltig frånvaro. Frånvaron har mellan åren ökat från 10 % till 13 %. Nationell statistik finns inte att tillgå. (Källa: Extens) 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% Frånvaro, totalt HT 2013 respektive HT 2014 0% Flicka Pojke Totalt Frånvaro (%) HT 2013 Frånvaro (%) HT2014 Tabellen nedan redovisar andel lärare som har en pedagogisk högskoleutbildning. Jämförelsen visar att Linköpings kommunala gymnasieskolor ligger högt jämfört med jämförelsekommunerna. Andel lärare som har pedagogisk högskoleexamen (Siris) 2015 2014 Eskilstuna 77,8 79,3 Gävle 76,4 77,6 Helsingborg 76,2 76,0 Jönköping 78,6 79,2 Linköping (kommunala skolor) 89,6 89,5 Linköping 83,6 82,3 Norrköping 76,9 74,6 Umeå 86,1 84,8 Uppsala 82,1 81,2 Västerås 75,5 73,4 Örebro 80,2 80,3 Riket 79,0 78,5 Arbetsmarknads- och integrationsinsatser Arbetsmarknadsinsatser via Jobb- och Kunskapstorget Måluppfyllelse - Andel i % som gått till 2014 2013 2012 Arbete 13 18 17 Studier 17 8 4 Insats via arbetsförmedlingen 13 16 34 Övrigt (flyttat, sjukdom, föräldraledig, arbetssökande, annat) 57 58 45
8 Utbildning i Svenska för invandrare (SFI) Kursdeltagare andel (%) som fått godkänt per kurs (Skolverkets databas för jämförelsetal)* Kurs 1 A 1 B 2 B 2 C 3 C 3 D 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 Eskilstuna 52 53 39 45 60 59 52 47 65 67 57 52 Gävle 30 35 33 34 45 46 37 32 44 44 38 40 Helsingborg 39 50 32 26 37 37 41 38 36 48 46 49 Jönköping 51 37 41 43 41 41 32 28 38 33 36 38 Linköping 64 38 32 43 28 44 36 29 34 35 42 40 Norrköping 47 41 14 22 46 30 36 31 49 36 46 61 Umeå 35 31 37 22 41 62 28 39 38 34 62 80 Uppsala 27 47 47 32 37 26 32 21 37 33 50 47 Västerås 29 30 24 25 39 42 43 43 38 36 49 51 Örebro 26 33 24 28 38 33 31 33 32 40 45 46 Större städer 37 40 30 29 41 40 38 36 38 38 50 48 Riket 35 37 28 28 36 36 35 34 36 35 47 48 *Skolverket redovisar inte statistiken könsuppdelad. Statistik för 2014 publiceras av Skolverket den 25 juni 2015. Budget- och skuldrådgivning Nedanstående tabeller visar antal minuter budget- och skuldrådgivning invånare och år och väntetid i antal veckor. Linköping ligger lägst i jämförelse med både kommungruppen och riket. Så har det varit även tidigare år. Statistiken är rapporterad i början av 2015 och därför syns ännu inte någon effekt av den nya tjänst som beviljades inför 2015. Antal minuter budget- och skuldrådgivning per invånare och år (Konsumentverket) 2015 2014 Eskilstuna 2,5 2,5 Gävle 2,1 1,6 Helsingborg 4,1 3,8 Jönköping 2,8 2,7 Linköping 1,4 1,5 Norrköping 2,8 2,8 Umeå 3,1 1,6 Uppsala 2,3 2,3 Västerås 3,0 3,1 Örebro 2,4 2,7 Riket 3,3 3,2 Väntetid i antal veckor till budget- och skuldrådgivning (Konsumentverket) 2015 2014 Eskilstuna 4 4 Gävle 1 3 Helsingborg 2 4 Jönköping 7 9 Linköping 5 4 Norrköping 4 4 Umeå 2 3 Uppsala 3 6,6 Västerås 12 8 Örebro 1 0 Riket 4 5
9 Konsumentrådgivning Nedanstående tabeller visar antal minuter konsumentrådgivning per invånare. Linköping ligger lägst i jämförelse med både kommungruppen och riket. Så har det varit även tidigare år. Norrköping och Umeå har sjunkit till samma låga nivå. Antal minuter konsumentrådgivning per invånare och år (Konsumentverket) 2015 2014 Eskilstuna 2,2 2,2 Gävle 3,3 3,3 Helsingborg 1,8 2,1 Jönköping 1,1 1,1 Linköping 0,8 0,8 Norrköping 0,8 2,2 Umeå 0,8 1,6 Uppsala 1,7 2,2 Västerås 3,3 3,3 Örebro 1,8 1,8 Riket 1,9 2,0
10 Driftsammandrag, tkr Ekonomi Nettokostnad Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan Verksamhet 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Bildningsnämnden 1 442 1 574 1 574 1 574 1 574 1 574 Gymnasieskola 491 071 483 914 474 636 491 350 513 078 540 372 Gymnasiesärskola/Särvux 36 910 37 407 35 742 35 960 35 960 35 960 Vuxenutbildning 69 827 71 900 70 982 70 982 70 982 70 982 Arbetsmarknads- och integrationsinsatser 82 190 78 274 79 674 79 674 79 674 79 674 Konsument-, budget och skuldrådgivning 2 041 2 912 2 912 2 912 2 912 2 912 Uppdragsutbildning 280 0 - - - - Ofördelad pris- och lönejustering 0 4 934 16 315 16 470 16 669 16 919 Summa nettokostnader 683 761 680 915 681 835 698 922 720 849 748 393 varav kostnader 840 431 840 304 841 224 858 311 880 238 907 782 varav intäkter 156 670 159 389 159 389 159 389 159 389 159 389 Kommentarer Förändringarna mellan åren består till större delen av demografiska förändringar och ofördelad lönejustering. Förändrad ram enligt KF 2015-11-24: Gymnasieskolan Demografi lokaler, nämnden får ersättning för demografiökningen av elever men under budgetperiodens första år behöver inte nämnden utnyttja tilldelad demografiersättning för lokaler. Den ökning av elever som sker i början av budgetperioden ryms inom befintliga lokaler nämnden har också sänkt sina lokalkostnader genom att lämna lokaler på ALG. Från 2019 behöver nämnden en utökad ram för att klara förhyrningen av en ny skola som initialt inte kommer att vara fullbelagd. Eftersom elevökningen fortsätter de kommande åren kommer nämnden att få demografiersättning vilket innebär att nämnden kommer att finansiera skolan inom ram ca 2022. Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Ny demografi enligt flerårsbudget Gymnasieskolan Befolkningsprognos 2014 (antal, grund för befintlig ram) 4 862 4 862 4 862 4 862 Befolkningsprognos 2015 (antal, grund för ny ram) 4 839 4 977 5 197 5 406 Förändring antal elever -23 115 335 544 Summa tkr -2 047 10 190 29 822 48 319 Lokaler enligt schablon -455 2 265 6 629 10 740 Summa -2 502 12 455 36 451 59 059 Budgetuppdrag likvärdig gymnasieskola, 2 000 tkr. Områden som prioriteras i det fortsatta arbetet är ökad spridning av introduktionsprogram, ökad samverkan vid övergång mellan grundskola och gymnasieskola samt utveckling av yrkesprogrammen. Genuspedagog, 300 tkr. Fortsatt behov av att stötta såväl förvaltning som skolor med jämställdhetsarbetet i form av en 25 % (ca 150 tkr) tjänst genuspedagog. Resterande medel fördelas till gymnasieskolorna för att arbeta med genusfrågor. Ett nätverk av gymnasieskolornas kontaktpersoner kommer att samordnas av genuspedagog.
11 Beloppet för heltidsmentorer gymnasieskolan (utvecklingsprojekt för högre måluppfyllelse) har ökat från 1 026 tkr till 2 026 tkr jämfört med 2015. Beloppet för kompetensförmedling arbetsmarknad har ökat från 412 tkr till 812 tkr jämfört med 2015. Arbetsmarknads- och integrationsinsatser Insatser kopplade till budgetuppdrag SFI, 3 000 tkr. Gäller Yrkes-SFI med handledning på modersmål, Samhällsorientering steg II. Sommarjobb, 1 000 tkr. För att upprätthålla samma höga nivån av sommarjobb för ungdomar som 2015. Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift 2016 2017 2018 2019 Gymnasieskolan Återanskaffning inventarier 8 000 8 000 8 000 8 000 Utökad ram enl kf 2015-11-24 Ny skola Elevökning 500 elever 9 000 Berzeliusskolan Ombyggnad/anpassning. Beslut Ks 2013-258 och BIN 2012-109 1 100 800 400 ALG Ombyggnad/anpassning restaurangutb 1 500 Katedralskolan. Permanenta Musiklokaler + utökning 2 000 av basrum Birgittaskolan utökning av lokaler 1 350 Gymnasiesärskolan Berzeliusskolan Ombyggnad/anpassning. Beslut Ks 2013-258 och BIN 2012-109 300 200 Summa investeringar 10 900 10 350 10 400 17 000 Kommentarer Investeringsramen inom ram avser återanskaffning av inventarier t ex elevmöbler. Utökad investeringsram för gymnasieskolan avser ombyggnad/anpassning av Berzeliusskolan (Ks 2013-258), ombyggnad/anpassning av Anders Ljungstedts gymnasium till 1 400-1 600 elever, Katedralskolan permanenta musiklokaler samt utökning av basrum och Birgittaskolans utökning av lokalarean. Utökad investeringsram för gymnasiesärskolan avser ombyggnad/anpassning av Berzeliusskolan (Ks 2013-258).