Övervakning av mjukbottenfauna

Relevanta dokument
Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

Trofiska kaskader i planktonsamhället

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15

BILAGA 8 PROVTAGNING AV MJUKBOTTENFAUNA

Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv

Mjukbottenfauna i Stockholms skärgård

Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Gotlands kustområden, 2011

Marin bottenfauna 2013

TILLSTÅNDSKLASSNING MED SEDIMENTPROFILKAMERA

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Hur påverkar klimatförändringar oss?

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Umeå marina forskningscentrum. En tillgång för Bottniska vikenregionen

Komplexa samband på bottnarna

Sälens matvanor kartläggs

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material

Nyttjande av marina resurser och skyddet av havets naturvärden en motsättning

Säl i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Britt-Marie Bäcklin, Annika Strömberg, Tero Härkönen och Olle Karlsson

Dietstudier av gråsäl (Halichoerus grypus) i Östersjön och knubbsäl (Phoca vitulina) i Skagerrak och Kattegatt insamlade 2010 NV

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden

Förekomst av bottendjur i mjuka bottnar. Kalmar län 2008

Bottenfauna. Undersökning av bottenfauna i Luleå skärgård

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011

OM MILJÖTILLSTÅNDET I SVENSKA HAVSOMRÅDEN. Klimatets påverkan Höga TBT-halter Stor syrebrist Havsörnar varnar Sälar på uppgång

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Hur kommer klimatförändringar att påverka Östersjöns ekosystem?

Forum Östersjön HELCOM

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

Hur vill vi att övervakning av vatten(förekomster) ska se ut 2016? Ann-Karin Thorén Södra Östersjön

INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK 17

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

REACT REAKTIVERING AV MILJÖGIFTER FRÅN FIBERHALTIGA SEDIMENT

Uppföljning av oljeutsläpp till sjöss. Utredning av alternativ matris till blåmussla

BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Bottenfauna. En undersökning av bottenlevande infauna i kustvattnet innanför Landsort

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Nedre Ångermanälven 2014

Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med:

Bottniska viken 2004

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG

5. Redogörelse för inkomna synpunkter och kontakter

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten NATURVETENSKAP.

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2009

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2005

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2006

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2004

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten

Marint naturmiljöprogram

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

Mjukbottenövervakning i Oskarshamns hamnområde.

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

SAMMANFATTNING. Målsättningen med denna studie var att jämföra traditionell bottenfaunaprovtagning

Årsrapport för Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Transkript:

Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU)

Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning Bottenviken Bottenhavet Egentliga Östersjön Västerhavet Slutsatser Frågor

Bakgrund Bottendjuren är stationära, relativt långlivade och olika känsliga mot störning Bottensamhällets sammansättning speglar därför miljöförhållanden över tid BQI (Benthic quality index) baserar sig på: fördelningen mellan antal känsliga och toleranta djur antal arter total abundans

Dominerande makrofauna i Östersjön Vitmärla Monoporeia affinis (känslighetsvärde 15) Östersjömussla Macoma balthica (känslighetsvärde 5) 3) Havsborstmask Marenzelleria spp. (känslighetsvärde 5) Source: Jenny Hedman, PhD thesis, SU, 2008

Statusbedömning 2012 44 klusterområden 13 utsjökluster SU och UMF 31 inre kluster 10 Umeå marina forskningscentrum 6 Stockholms universitet 2 Kalmar Linnéuniversitetet 12 Blekinge Medins Biologi AB 1 Hanöbukten Toxicon AB

Bottenviken 8 klusterområden 3 utsjökluster 5 inre kluster Umeå marina forskningscentrum God status vid 6 kluster Otillfredsställande status vid 2 kluster

Bottenhavet 9 klusterområden 4 utsjökluster 5 inre kluster Umeå Marina Forskningscentrum God status vid 3 kluster Måttlig status vid 5 kluster Otillfredsställande status vid 1 kluster

Egentliga Östersjön 27 klusterområden 6 utsjökluster Stockholms universitet 21 inre kluster 6 Stockholms universitet 2 Kalmar Linnéuniversitetet 12 Blekinge Medins Biologi AB 1 Hanöbukten Toxicon AB God status vid 20 kluster Måttlig status vid 6 kluster Otillfredsställande status vid Västervik (Kalmar)

Egentliga Östersjön - utsjökluster

Egentliga Östersjön Inre kluster Referensområde Askö 20 stationer

3 000 Askö - Abundans per m 2 2 500 2 000 1 500 1 000 Priapulida Platyhelminthes Mollusca Arthropoda Annelida 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012

180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Askö - Biomassa (g/m²) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Priapulida Platyhelminthes Mollusca Arthropoda Annelida

Slutsatser Otillfredställande status i norra Bottenvikens kustområden Bottenhavets utsjö varierande God Måttlig status Bottenhavets kustområden ofta bara högst Måttlig status God status i de flesta utsjö-områden i Eg. Östersjön Varierande Måttlig - God (mestadels) status i Eg. Östersjöns kustområden

Marenzelleria har ökat i abundans i nästan samtliga utsjö-kluster utom i Bottniska viken Monoporeia har ökat i abundans i nästan samtliga utsjö- och kust-kluster i Eg. Östersjön Total abundans och total biomassa har ökat i nästan samtliga utsjö- och kust-kluster i Eg. Östersjön

Status 2012 Inga storskaliga förändringar i bottenmiljön har kunnat observeras i Västerhavet sedan provtagningarna startade 2001. Kattegatt/Öresund Inga provtagningar har skett under 2012 i Kattegatt och Öresund. Visad status är för 2011. Skagerrak 2012 Kraftigt varierande bottenmiljön beroende på område. God status av bottenmiljön i Gullmarn, dock en signifikant minskning sedan 2011 då klassningen var hög. Måttlig status av bottenmiljön i Havstensfjord, bottenkvalitén i områden grundare än 20 m är dock något bättre och klassas som god. Bottenmiljön i Koljefjord klassas som otillfredsställande. Bottenmiljön i det djupaste stratat saknar dock som tidigare makroskopiskt liv och bottenkvaliten i detta djupstrata klassas som dålig.

Abundans (Ind./m 2 ) Abundans (Ind./m 2 ) 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Bottenhavets utsjö - Marenzelleria Höga kusten Söderhamn Norrbyn Grundkallen 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Bottenhavets kust - Marenzelleria Gavik/Edsätterfjä rden N Söderhamn Norrbyn Holmöarna Öregrund Gräsö

Individ / m2 Species distribution over time- Baltic proper Historisk utveckling REG Askö (Sörmland) 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 Macoma balthica Marenzelleria spp. Monoporeia affinis Östersjömusslan Macoma balthica Havsborstmasken Marenzelleria spp. Vitmärlan Monoporeia affinis

Hanöbukten