Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1.1 sid 1(2) Flik 1 Allmänt Forts. Flik 5 Förord 1.1 Kramper 5.6 Innehållsförteckning Meningit 5.7 Symtom/iakttagelser 1.2 Patient som lämnas hemma 1.3 Flik 6 E - Exposure 6.1 Dödsfall utanför sjukhus 1.4 Flik 7 Trauma/olycksfall 7.1 Flik 2 A - Airway 2.1 Amputationsskador 7.2 Främmande kropp 2.2 Ansiktsskada 7.3 Akut epiglottit 2.3 Brännskada 7.4 Brännskadeschablon 7.5 Flik 3 B - Breathing 3.1 Bukskada 7.6 Akut astma/kol 3.2 Bäckenskada 7.7 Drunkningstillbud 7.8 Flik 4 C - Circulation 4.1 Tillbud vid apparatdyk 7.9 Central bröstsmärta 4.2 Extremitetsskada 7.10 Checklista för PCI 4.3 Hypotermi/kylskada 7.11 Elektrodplacering Ormen 4.4 Hypertermi/värmeslag 7.12 Cirkulatorisk svikt chock 4.5 Intoxikation 7.13 Hjärtsvikt/lungödem 4.6 Intox. Kolmonoxid, cyanid 7.14 Hjärtstopp - vuxen 4.7 Skallskada 7.15 Avbryta/ej påbörja HLR 4.8 Spinal skada 7.16 Thoraxskada 7.17 Flik 5 D - Disability 5.1 Ögonskada 7.18 GCS 5.2 RLS 5.3 Flik 8 Kirurgiska sjukdomar Stroke 5.4 Akut buk 8.1 Stroke - checklista 5.5
Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1.1 sid 1(2) Flik 9 Medicinska sjukdomar Forts. Flik 11 Allergisk reaktion 9.1 Trauma - Barn 11.18 Diabetes mellitus 9.2 Pseudokrupp 11.19 RS-virus 11.20 Flik 10 Gynekologi Graviditetskomplikationer 10.1 Flik 12 Förlossning 10.2 Läkemedels- 12.1 förteckning Flik 11 Barn Doseringstabell barn 12.2 Normalvärden Barn 11.1 Glasgow Coma Scale 11.2 Flik 13 Akut astma 11.3 Aktuella läkemedel 13.1 Allergiska reaktioner 11.4 Lathundar: Ventoline, Adrenalin, Solu-Cortef 11.5 Flik 14 CBRN 14.1 Akut buk 11.6 Brännskada 11.7 Flik 15 Drunkningstillbud 11.8 Kommunikations- Diabetes Mellitus 11.9 vägar Akut epiglottit 11.10 Analog radio 15.1 Extremitetsskada 11.11 RAKEL 15.2 Främmande kropp 11.12 Hjärtstopp - Barn 11.13 Hypotermi/kylskada 11.14 Intoxikation 11.15 Kramper 11.16 Meningit/encephalit 11.17
Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1.1 sid 1(2) Förord Behandlingsriktlinjerna är avsedda att vara ett stöd för minnet och utgångspunkt för ett gott prehospitalt omhändertagande. De är inte avsedda att vara någon lärobok och gör inte heller anspråk på att vara heltäckande för alla de tillstånd som ambulanspersonal kommer i kontakt med. Behandlingsriktlinjerna har när det är möjligt, följande utseende: Orsak Anamnes Symtom Undersökningar Behandling Övervakning De vanligaste orsakerna till sjukdomstillståndet, ibland dock även ovanliga som kan vara av värde att tänka på Utöver det som vanligtvis efterfrågas, anges några angelägna frågeställningar Vanliga symtom, dock uppvisar sällan en patient samtliga av de omnämnda Relevanta undersökningar, om tillståndet så kräver kan dessa utökas Adekvat behandling ges i enlighet med aktuella behandlingsriktlinjer Under tiden ambulanspersonal har vårdansvaret
Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1.1 sid 2(2) Dessa riktlinjer är anpassade efter det förslag till gemensamma nationella behandlingsriktlinjer, som utarbetats av arbetsgruppen (SLAS). Om avsteg görs från vårdprogram/behandlingsriktlinjer skall orsaken till detta dokumenteras i ambulansjournalen. Arbetsgruppen för behandlingsriktlinjerna i Uppsala län är Isabell Andersson Jakob Johansson Malin Vestman Heidi Jonsson Peter Wahlborg Petra Storck Dokumentet godkänt av Hans Blomberg, ambulansöverläkare.
Allmänt - Symtom/iakttagelser Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr2 1.2 sid 1(2) Symtom/iakttagelser Från dessa får vi klarare bild om vad som kan ha drabbat patienten! Objektiva symtom Subjektiva symtom Allmänsymtom Lokalsymtom Allmäntillstånd Symtom som kan iakttas, t ex sår, utslag Symtom som endast kan upplevas av den sjuke/skadade, t ex smärta, yrsel, illamående Symtom som drabbar hela kroppen, t ex andnings-/cirkulationsförändringar, feber, avmagring Symtom som begränsas till en del eller delar av kroppen, t ex lokala förändringar i leder, lokala hudförändringar En sammanvägning av symtom, iakttagelser och allmänna observationer av patienten
Allmänt - Symtom/iakttagelser Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 2 1.2 sid 2(2) Iakttagelser Exempel på fynd vid undersökning av en patient: Luftväg Andning Cirkulation Medvetandegrad Smärta Övriga iakttagelser/skador Neurologi Mage/tarm Hud Blodsocker Temperatur Upprepade iakttagelser Fri, ofri, hotad? Andningsmönster, frekvens, djup, saturation, ansträngd, indragningar, auskultation, biljud inspiration/expiration. PEF noteras före/efter insatt behandling EKG, hjärtrytm, frekvens, regelbunden/oregelbunden, fyllig/tunn? Blodtryck och perifer cirkulation Vakenhetsgrad, GCS,RLS. Pupillstorlek, pupillreaktion Typ, lokalisation, intensitet, duration, insättande när? VAS-uppskattning. Typ, lokalisation och påverkan på patient, ange även typ av grad av våld samt olycksplatsens utseende Kramper, pareser, känselbortfall och parestesier Illamående, kräkning, avföring Temperatur, färg, ytkänsla Uppmätt värde Örontemp De flesta sjukdomstillstånd har dynamiskt förlopp! Upprepa observationer och utvärdera behandling.
Allmänt - Patient som lämnas hemma Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 3 1.3 sid 1(2) Patient som lämnas hemma Om du bedömer att patienten borde följa med ambulansen: Informera patienten om eventuella risker, försök övertala vänligt men bestämt! Om patienten ändå inte vill, meddela läkaren vid mottagande akutmottagning om situationen. Skriv journal, dokumentera namnet på den läkare du varit i kontakt med. Om inte läkaren angivit annat, lämna platsen. Skall någon in till sjukhus mot sin vilja, skall vårdintyg skrivas av en läkare. Man har ingen laglig rätt att med hjälp av polis ta in någon till sjukhus mot sin vilja utan utfärdat vårdintyg. Vanligtvis är det distriktsläkare som skriver vårdintyg och handräckningsintyg till polisen.
Allmänt - Patient som lämnas hemma Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 3 1.3 sid 2(2) Om patienten inte vill följa med till sjukhus och du bedömer att han/hon utan risk kan stanna hemma, acceptera det och skriv en journal. Dokumentera noggrant anamnes, medvetande, blodtryck, puls, saturation och vid behov ett B-glukos. Det är ditt ansvar att patienten lämnas i hemmet. Om du som ambulanspersonal gjort bedömningen att den vårdsökande inte behöver åka med till sjukhus skall läkare kontaktas, det är läkaren som måste fatta beslut om detta. Läkaren måste informeras om att han/hon då har det fulla ansvaret för att patienten lämnas hemma. Journal skall skrivas i samtliga fall där parametrar enligt ovan dokumenterats.
Allmänt - Dödsfall utanför sjukhus Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 4 1.4 sid 1(1) Dödsfall utanför sjukhus I Uppsala län gäller följande rutiner: Oavsett var och när en person avlider skall en läkare konstatera dödsfallet och utfärda behövliga bevis och intyg. Läkaren har också ansvar för att de tillställs rätt myndighet. Ansvar vid dödsfall i hemmet När en person uppvisar säkra dödstecken i hemmet, skall personen inte förflyttas. Distriktsläkare tillkallas som dödförklarar patienten. Distriktsläkare nås genom kontakt med Sjukvårdsupplysningen på 018-525875 (finns inlagt i kortvalslistan under namn sjv-rådgivn på alla mobiltelefoner i ambulanserna). Läkaren tar sedan över ansvaret för den döde och anhöriga. När ett brott misstänks tar ambulanspersonalen eller läkaren kontakt med polisen. Dokumentera i journalen den avlidnes dödstecken. Ansvar vid dödsfall i trafikolycka eller på offentlig plats I de fall personen avlider på allmän plats torde kroppen regelmässigt föras till en landstingsdriven sjukvårdsinrättning och då inträder landstingets ansvar. Ambulanspersonalen transporterar den avlidne (oavsett skador) till närmaste landstingsdriven sjukvårdsinrättning. Om brott misstänks kan polisen behålla en avliden på platsen för undersökningar.
A-Airway-Luftväg Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 2 Dokument nr 1 2.1 sid 1(1) A-Airway-Luftväg Symtom vid luftvägspåverkan Andningsstopp Biljud Indragning Hosta/heshet Cyanos Ångest Inspiratorisk/expiratorisk stridor Åtgärder vid luftvägspåverkan Haklyft Käklyft Lägesändring/stabilt sidoläge Svalgtub/näskantarell Endotrakeal intubation (endast vid hjärtstopp)
A-Airway-Luftväg Främmande kropp Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 2 Dokument nr 2 2.2 sid 1(3) Främmande kropp Orsak Främmande föremål på olika nivåer i luftvägarna, t ex matbitar, jordnötter. Anamnes Vad hände i samband med insjuknandet. Symtomens svårighetsgrad. Symtom/iakttagelser - Hostattacker, stridor, indragningar, kraftiga andningsrörelser med bröstkorgen. - Tar sig ofta om halsen! - Andningsstopp - Cyanos - Medvetslöshet - Främmande kropp som hamnat så perifert i bronkträdet att respirationen ej hindras helt.
A-Airway-Luftväg Främmande kropp Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 2 Dokument nr 2 2.2 sid 2(3) Undersökning/övervakning Luftväg Andning Cirkulation Medvetande Fri? Ofri? Biljud? Andningsmönster, frekvens, saturation, auskultation lungor Puls, blodtryck, perifer cirk. Vakenhetsgrad, GCS, RLS Behandling/åtgärder Vid delvis luftvägsstopp Uppmana patienten att fortsätta hosta Ge syrgas utan att störa patienten Transportera i det läge som han/hon känner bekvämast Förvarna sjukhuset Vid totalt luftvägsstopp - vaken patient Ge upp till 5 ryggslag med patient framåtlutad Utför Heimlich's manöver (upp till 5 buktryck) Upprepa ovanstående Vid totalt luftvägsstopp - medvetslös patient Ge upp till 30 bröstkompressioner Öppna luftvägen och kontrollera andning Titta i munnen, prova 2 inblåsningar Ev intubation endast vid hjärtstopp
A-Airway-Luftväg Främmande kropp Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 2 Dokument nr 2 2.3 sid 3(3)
A-Airway-Luftväg Akut epiglottit Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 2 Dokument nr 3 2.3 sid 1(2) Akut epiglottit Orsak Övre luftvägsinfektion (bakteriell). Akut epiglottit förekommer i alla åldrar. Symtom utvecklas inom ett par timmar. Hos vuxna är ofta förloppet mindre dramatiskt och medför sällan risk för luftvägsstopp. Detta är i dagsläget inte så vanligt förekommande då en allmän vaccination (HIB) från 1992 finns. Anamnes Hur länge har symtomen pågått? Har patienten haft feber/andra infektionstecken? Symtom/iakttagelser - Akut halsinfektion med kraftig svalgsmärta - Hög feber - Inspiratorisk stridor - Harklar upp segt slem, hostar ej - Sväljningssvårigheter, dreglar - Svårt att äta och dricka - Sitter ofta med hakan framskjuten och huvudet tillbakaböjt vill inte lägga sig ned - Kraftig allmänpåverkan, trött, gråblek, kan gå över i cyanos
A-Airway-Luftväg Akut epiglottit Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 2 Dokument nr 3 2.3 sid 2(2) Undersökning/övervakning Luftväg Andning Cirkulation Medvetande Fri? Ofri? Biljud? Andningsmönster, frekvens, saturation, auskultation lungor Puls, blodtryck, perifer cirkulation Vakenhetsgrad, GCS, RLS Behandling/åtgärder Lugna patienten! Stress kan utlösa laryngospasm. Syrgas 10-12 l/min på reservoarmask, om patienten tolererar detta utan stress. Stoppa aldrig något i patientens mun - risk för laryngospasm. Transport i ställning som underlättar för patienten, ej liggande. Undvik höjning av patientens kroppstemp. Förvarna sjukhus i god tid! Kompletterande Assistera andningen vid behov. Vid andningsstopp: Patient helst i sittande ställning med normalställt huvud och framdragen underkäke. Mun/mask-andning med syrgastillförsel. Kontakta läkare!
B-Breathing-Andning Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 3 Dokument nr 1 3.1 sid 1(1) B-Breathing-Andning Symtom vid andningspåverkan Lufthunger/ångest Ansträngd andning Flail chest, asymmetri Cyanos Asymmetriska andningsljud Frånvaro av andningsljud Indragningar Biljud Åtgärder vid påverkad andning Syrgas Assistera andningen Luftrörsvidgande behandling CPAP Nåldekompression vid ventil-/övertryckspneumothorax
B-Breathing-Andning Akut astma/kol Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 3 Dokument n 2 3.2 sid 1(3) Akut astma/kol Orsak Spontan försämring av grundsjukdomen Underbehandling/ medicinslarv /negligerade symtom Luftvägsinfektion Allergisk reaktion Exponering för luftförorening Anamnes Sysselsättning vid insjuknande (vila/ansträngning)? Tecken på pågående infektion? Tidigare sjukdomar? Mediciner? Tagit? När? Dos? Allergi? Symtom/iakttagelser - Försvårad, förlängd aktiv utandning. - Expiratorisk stridor - kan upphöra vid grav obstruktivitet, ronki. - Ökad andningsfrekvens, ofta >25-30 andetag/minut. - Cyanos. - Segt luftvägssekret. - Snabb puls, ofta upp mot och över 130/min. - Arytmier, perifera ödem. - Medvetanderubbning, ångest, oro.
B-Breathing-Andning Akut astma/kol Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 3 Dokument nr 2 3.2 sid 2(3) Undersökning/övervakning Luftväg Andning Cirkulation Medvetande Övrigt Fri? Ofri? Biljud? Andningsmönster, frekvens, saturation, auskultation lungor. PEF, helst före och efter given behandling Puls, blodtryck, perifer cirkulation. EKG, arytmier Vakenhetsgrad, GCS, RLS Mät temperatur Behandling/åtgärder Lugna patienten Låt patienten sitta i det läge han eller hon vill, bra med hjärtläge på båren. Ge syrgas 4 l med näsgrimma. Vid svår andningspåverkan syrgas på mask med reservoar (flöde 12 l/minut). Vid KOL-misstanke, ge 1-2 l/min på grimma. Om patienten har syrgas i hemmet kan man ge 100 % mer än det han/hon har i hemmet. Acceptera saturation 85-90 %.
B-Breathing-Andning Akut astma/kol Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 3 Dokument nr 2 3.2 sid 3(3) Ge läkemedel: Ventoline Betapred Solu-Cortef Bricanyl Teofyllamin Om patienten orkar ges inhalationen med fördel i pipa, annars används mask. Dosering: 5 mg= 2.5 ml. Vid långa transporter och då patientens tillstånd inte förbättras kan en dos till ges. Dosering: 12 st tabletter upplösta i vatten. Vid mycket påverkad andning där patienten inte orkar svälja Betapred. Dosering: Inj. Solu-Cortef 50 mg/ml, 2 ml iv. Läkarordination krävs. Ges till patienter där två inhalationsbehandlingar ej haft effekt eller är så påverkade att de ej kan inhalera. Dosering: Inj. Bricanyl 0.5 mg/ml, 0.5-1 ml iv långsamt (<5 min). Läkarordination krävs. Dosering: Inj. Teofyllamin 23 mg/ml, 10 ml långsamt (20-30 min) iv. Om patienten står på teofyllinpreparat halveras dosen.
C-Circulation Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 1 4.1 sid 1(1) C-Circulation Symtom vid cirkulationspåverkan Hudfärg: blek, cyanos Hudtemp, kallsvett Försämrad kapillär återfyllnad Puls/BT Venstas Perifera ödem Tecken på svikt vid auskultation lungor Åtgärder vid påverkad cirkulation Chockläge Stoppa synlig blödning Intravenös infart för iv dropp/läkemedel Stabilisera frakturer CPAP
C-Circulation - Central bröstsmärta Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 2 4.2 sid 1(3) Central bröstsmärta Orsak Angina Pectoris Hjärtinfarkt Perikardit/Myokardit Aortaaneurysm/aortadissektion Lungemboli Pleurit, esofagit, revbensfrakturer m.m. Anamnes Smärtdebut: Plötsligt, långsamt insättande, utstrålning, förändring av lokalisation, duration/intensitet - använd VAS. Sysselsättning vid insjuknande (vila/ansträngning)? Tidigare sjukdomar: Hjärtinfarkt, kärlkramp, by-pass op. PCI? Mediciner: Tagit? När? Effekt av tagen medicin? Allergi, överkänslighet? Står under behandling? Var? Symtom/iakttagelser - Central bröstsmärta med utstrålning till armar, hals, käke, buk eller rygg - Allmänpåverkan - ångest, oro, blek, kallsvettig, illamående, kräkningar - Arytmier - Cirkulationssvikt - lungödem - Dyspné - Chock/svimning
C-Circulation - Central bröstsmärta Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 2 4.2 sid 2(3) Undersökning/övervakning Luftväg Andning Cirkulation Medvetande Smärta Fri? Ofri? Biljud? Andningsmönster, frekvens, saturation, auskultation lungor Puls, blodtryck, perifer cirkulation. EKG sänd mobimed Vakenhetsgrad, GCS, RLS VAS Behandling vid misstänkt eller säkerställd hjärtinfarkt Syrgas 4 l/min på grimma. Vid andningspåverkan använd mask med reservoar 10-12 l/min. Glytrin En dos 0.4 mg sublingualt. Kan upprepas om smärta kvarstår efter 5 min. Obs! Systoliskt blodtryck >100 mmhg. Har patienten tagit eget Nitropreparat - när? Allergi? Potenshöjande läkemedel? Suscard 2.5 mg buckalt om smärta kvarstår efter två doser Glytrin. Kan upprepas efter 15 min om smärta kvarstår. Obs! Systoliskt blodtryck >100 mmhg.
C-Circulation - Central bröstsmärta Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 2 4.2 sid 3(3) Om smärta kvarstår efter behandling så långt: T. Trombyl 75 mg 4 st po. Behöver inte ges om patienten står på Trombyl sedan tidigare Morfin Inj. Morfin 1 mg/ml, 2.5 ml iv upprepas v.b. Eftersträva VAS 0. Läkare kontaktas om högre dos än 20 mg måste ges. Primperan Vid illamående: Inj. Primperan 5 mg/ml, 1-2 ml iv. Atropin Vid symtomgivande bradykardi: Inj. Atropin 0.5 mg/ml, 1 ml iv. Om ytterligare dos behöver ges krävs läkarordination. Seloken Efter kontakt med kardiolog i varje enskilt fall. Inj. Seloken 1 mg/ml. 1-2 ml/min iv. Maxdos 15 ml. Plavix Efter kontakt med kardiolog i varje enskilt fall inför PCI. T. Plavix 75 mg, 4 st po. Heparin Efter kontakt med kardiolog i varje enskilt fall inför PCI. Inj. Heparin 1000 E/ml, 4 ml iv.
C-Circulation Checklista för reperfusionsbehandling Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 3 4.3 sid 1(2) Checklista för reperfusionsbehandling Patient ID 1. Förutsättningar 1. Misstänkt hjärtinfarkt och symptom <12 timmar? Ja Nej 2. Fungerande Mobimed-uppkoppling till HIA? Ja Nej 3. Ge T Trombyl 75 mg, 4 st. Cave ASA allergi! Givet kl. Sign. 2. Kontakt mellan ambulans och HIA 1. EKG-kriterier uppfyllda enligt ruta 1? 2. Lämplig för reperfusionsbehandling enligt ruta 2? 3. Ifylld information om blödningsrisk enligt ruta 3? Ja Ja Ja Nej Nej Nej 4. Ange smärtduration och uppskattad tid till Akademiska 3. Beslut från kardiolog Namn: 1. Ge inj. Heparin 4000 E iv Givet kl. Sign. 2. Ge T. Plavix 75 mg, 4 st Givet kl. Sign Till akutmott. Akademiska. HIA-ssk möter upp för trsp. PCI-lab
C-Circulation Checklista för reperfusionsbehandling Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 3 4.3 sid 2(2) Till a) HIA Akademiska 1. EKG-kriterier för reperfusionsbehandling: Till b) AKM Enköping 2. Hinder för reperfusionsbehandling: a) ST-höjning 2mm V1 -V4 eller 1mm avl-iii eller V5-V6 b) Nytillkommet vä skänkelblock c) ST-sänkning V2-V4 (misstänkt posterior infarkt) - Oklar patient där du ej är säker på att korrekt anamnes föreligger - Misstanke om annan svår sjudom alt. förväntad kort överlevnad hos åldrad patient Till c) AKM Gävle 3. Blödningsrisk (kontraindikationer mot trombolys) = viktig info för PCI Blödningsbenägenhet? Ja Nej Waranbehandling? Ja Nej Op/trauma <2 veckor? Ja Nej Genomförd HLR? Ja Nej Magblödning inom 2 mån.? Ja Nej Tidigare stroke/hjärnblödning? Ja Nej BT >180 eller diast. >110? Ja Nej Graviditet eller förlöst <4v? Ja Nej Svår lever-/njursjukdom? Ja Nej Pågående blödning? Ja Nej
C-Circulation Elektrodplacering av ormen Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 4 4.4 sid 1(2) R L C 1 C 2 C 6 C 5 C 3 C 4 N F
C-Circulation Elektrodplacering av ormen Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 4 4.4 sid 2(2) Elektrodplacering R Röd L Gul F Grön N Svart Höger sida av bröstkorgens övre del, strax nedanför nyckelbenet På vänster sida av bröstkorgens övre del, strax nedanför nyckelbenet På vänster höftben På höger höftben C 1 Röd Över fjärde intercostalrummet, precis till höger om bröstbenet C 2 Gul Över fjärde intercostalrummet, precis till vänster om bröstbenet C 3 Grön Mellan C2 och C4 C 4 Brun Över femte intercostalrummet, medioclavikulärt C 5 Svart Samma höjd som C4, på vänstra främre axillarlinjen C 6 Lila Samma höjd som C4, på mitten av vänster axillarlinje
C-Circulation Cirkulatorisk svikt - chock Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 5 4.5 sid 1(3) Cirkulatorisk svikt - Chock Orsak Kardiell Hjärtinfarkt Arytmier Klaffel/ruptur Hjärttamponad Hjärtkontusion Peri-/myokardit Icke kardiell Lungemboli Hypovolemi Sepsis Anafylaxi Brännskada Spinal skada Anamnes Aktuella och tidigare hjärtbesvär. Andra aktuella sjukdomar. Infektion? Olycka? Symtom/iakttagelser - Snabb, ofta ytlig andning - Cyanos - Nedsatt perifer cirkulation - Blek, kallsvettig - Snabb, tunn puls - Sänkt BT (<90 mmhg) - Smärta/ångest - Medvetandepåverkan
C-Circulation Cirkulatorisk svikt - chock Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 5 4.5 sid 2(3) Undersökning/övervakning Luftväg Fri? Ofri? Biljud? Andning Andningsmönster, frekvens, saturation, auskultation lungor Cirkulation Puls, blodtryck, perifer cirkulation. EKG sänd mobimed. Medvetande Vakenhetsgrad, GCS, RLS Smärta VAS Hud Infektionstecken t ex petekier, exantem Övrigt Mät temperatur Behandling/åtgärder 1. Lugna patienten. Fri luftväg, assisterad andning vb. ge syrgas 12-15 l/min på mask med reservoar. 2. Höjd fotända/chockläge. 3. Bedöm behov av infusion. Iakttag stor försiktighet vid kardiell orsak - risk för hjärtsvikt.
C-Circulation Cirkulatorisk svikt - chock Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 5 4.5 sid 3(3) Inf Ringer-Acetat, behandlingsmål: Traumapatient/annan misstänkt inre blödning, utan misstanke på skallskada: Sträva efter systoliskt blodtryck mellan 80-90 mmhg, ge högst 500 ml åt gången och utvärdera effekt. Traumapatient/annan misstänkt inre blödning med misstanke om skallskada: Sträva efter systoliskt blodtryck >100 mmhg. Inf Voluven högst 500 ml får ges, därefter krävs läkarordination. Smärta. Gör en riskbedömning, överlevnad går före smärtlindring! Inj Morfin 1 mg/ml 2.5 ml iv. Kontakta läkare om mer än 20 mg måste ges. Inj Ketalar 10 mg/ml 0.25 mg/kg kroppsvikt iv. Vid symtomgivande bradykardi. Inj Atropin 0.5 mg/ml 1 ml iv. Vid illamående: Inj Primperan 5 mg/ml 1-2 ml iv. Beredskap för A-HLR.
C-Circulation Hjärtsvikt/lungödem Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 6 4.6 sid 1(3) Hjärtsvikt/lungödem Orsak Hjärtsvikt (framförallt vänsterkammarsvikt, mitralisinsufficiens) Hjärtinfarkt Sepsis Inandning av toxisk gas Förgiftning med etylenglykol Anamnes Aktuell hjärtsjukdom? Aktuell medicinering? Allergi? Förändring senaste tiden? Infektion? Inandning av gas/brandrök? Förgiftning? Förändring senaste tiden: kan patienten ligga plant? Höjd huvudända nattetid? Vilken fysisk aktivitet klarar patienten? Symtom/iakttagelser - Ökad andningsfrekvens - Andnöd - Cyanos - Rosslande andning - Rosafärgande andning - Takykardi, arytmier - Halsvensstas - Perifera ödem - Central bröstsmärta - Oro/ångest - Allmänpåverkan
C-Circulation Hjärtsvikt/lungödem Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 6 4.6 sid 2(3) Undersökning/övervakning Luftväg Fri? Ofri? Biljud? Andning Andningsmönster, frekvens, saturation, auskultation lungor Cirkulation Puls, blodtryck, perifer cirkulation. EKG sänd mobimed Medvetande Vakenhetsgrad, GCS,RLS Smärta VAS Hud Infektionstecken Övrigt Mät temperatur
C-Circulation Hjärtsvikt/lungödem Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 6 4.6 sid 3(3) Behandling/åtgärder Lugna patienten Fri luftväg assisterad andning v b. Ge syrgas 12-15 l/min på mask med reservoar initialt Hjärtläge på bår Svår hjärtsvikt Furix 10 mg/ml, 20-40 mg (2-4 ml) iv. V b upprepa ytterligare en gång. Vid cirkulationssvikt med systoliskt blodtryck <90 mmhg så bör den initiala dosen Furix vara 20 mg (2 ml) iv. Lungödem Glytrin 0.4 mg/dos, 1-2 doser sublingualt. CPAP (vid systoliskt blodtryck <90 mmhg, avbryt CPAP behandling och ge 12 l syrgas på mask). Inj Morfin 1 mg/ml, 2.5 ml iv. Kontakta läkare om mer än 20 mg måste ges. Inj Furix 10 mg/ml, 20-40 mg iv. V b upprepa ytterligare en gång. Vid cirkulationssvikt med systoliskt blodtryck <90 mmhg så bör den initiala dosen Furix vara 20 mg (2 ml) iv. Inj Teofyllamin 23 mg/ml, 10 ml iv. Halverad dos om patienten redan står på teofyllinpreparat. Obs! Läkarordination.
C-Circulation Hjärtstopp Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 7 4.7 sid 1(3) Hjärtstopp Orsak Hjärtinfarkt Hjärtarytmier Hjärttamponad Lungemboli Hypovolemi Hypoxi Förgiftning Hypotermi Övertryckspneumothorax Grav elektrolytrubbning Anamnes Erhålles från eventuella vittnen. Symtom/iakttagelser - Medvetslöshet - Andningsstopp - ev enstaka andetag - Pulslöshet Undersökning/övervakning Primärt undersöks endast vitala funktioner. Undvik fördröjning av HLR. Luftväg Andning Cirkulation Medvetande Fri? Ofri? Biljud? Understöds Puls (palperas på hals), blodtryck. EKG, arytmier Vakenhetsgrad, GCS, RLS
Godkänt av Hans Blomberg Behandlingsriktlinjer ambulanssjukvården C-Circulation Hjärtstopp Behandling/åtgärd A-HLR enligt kardiologföreningens schema. Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 7 4.7 sid 2(3) Undersökning/övervakning (efter återupprättad cirkulation) Luftväg Andning Cirkulation Medvetande Fri? Ofri? Biljud? Andningsmönster, frekvens, saturation, auskultation lungor Puls, blodtryck, perifer cirkulation EKG, arytmier Vakenhetsgrad, GCS, RLS Behåll defibrillatorn uppkopplad. Hjärtstoppsjournal ska ifyllas. Intubationsformulär ifylles om intubering skett. Vid resultatlös A-HLR, se behandlingsriktlinjer för att avbryta/ej påbörja HLR.
C-Circulation A-HLR algoritm vuxen Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 7 4.7 sid 3(3)
C-Circulation Avbryta/ej påbörja HLR Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 8 4.8 sid 1(2) Avbryta/ej påbörja HLR Kriterier för att ej påbörja HLR på vuxna: Ej bevittnat hjärtstopp. Över 15 minuter vänteperiod från larm till ambulans når patienten. Ingen HLR har utförts på patienten. Om deltidsbrandkår startat HLR så ska ambulanspersonal fortsätta och får då endast avbryta om tiden ambulanspersonal utfört HLR uppfyller kriterier för att avbryta enligt nedan. Ingen defibrillerbar rytm vid analys. Patienten är inte hypoterm. Ingen misstanke om intoxikation. Inga tecken på trauma. Inga tecken på andningshinder. Om allt ovanstående är uppfyllt eller om man har säkra dödstecken (likstelhet, likfläckar etc), kan man avstå från HLR. Distriktsläkare kontaktas för konstaterande av dödsfall. Om anhörig är ensam eller i behov av stöd, väntar man kvar tills annan person anländer.
C-Circulation Riktlinjer för avbrytande /ej påbörja HLR Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 4 Dokument nr 8 4.8 sid 2(2) Kriterier för att avbryta HLR A-HLR under 20 minuter utan defibrilleringsbar rytm. Patienten är ej hypoterm. Ingen misstanke om intoxikation. Inga tecken på trauma. Om ovanstående är uppfyllda, kontaktas läkare på akutmottagningen under pågående A-HLR. Läkare på akuten beslutar om HLR ska avbrytas eller fortgå. Om läkaren beslutar att HLR ska avbrytas finns två alternativa handlingsplaner: Patienten förs till akutmottagningen för konstaterande av dödsfall. Den avlidne tas in på akutmottagningen. För konstaterande av dödsfall kontaktas distriktsläkare, patienten lämnas kvar på plats. Innan ni lämnar patienten skall PVK, deffplattor och tub tas bort. Plocka ihop och ta med er överblivet skräp. Tänk på att behandla patient och anhöriga på ett respektfullt sätt. Första alternativet kan vara att föredra under jourtid, då det kan vara svårt att få en läkare till platsen. Varje situation får avgöra handläggandet. OBS! Journal skall skrivas i samtliga fall! Markera hjärtstoppsjournalen med ett kryss i högra hörnet på de patienter där HLR ej påbörjats eller där HLR avbrutits. Detta för att enkelt kunna identifiera dessa patienter för en uppföljning.
D-Disability - Neurologi Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 5 Dokument nr 1 5. 1sid 1(1) D-Disability-Neurologi Oklar medvetandesänkning/midas-regeln M Meningit: Feber, huvudvärk, nackstyvhet. Mycket allvarligt vid akut uppträdande. Cirkulations- och medvetandepåverkan. Inspektera huden om petekier finns. I Intoxikation: Titta omkring patientens omgivning efter t ex läkemedel, alkohol, narkotika, svamp, förpackningar, hushållskemikalier, recept, sprutor, kanyler. Ta med fynd till sjukhuset. Notera stickmärken, blåmärken. Beakta möjligheten till kolmonoxidförgiftning. D Diabetes: Vid hypoglykemi är patienten ofta kraftigt påverkad med blekhet, snabb puls, samt kallsvettig och aggressiv. Vid hyperglykemi ses ofta rosig, torr, varm hud. Patienten kan ev lukta aceton pga ketoner. Glöm ej att kontrollera blodsockernivån! A Andningsinsufficiens/arytmi: Hypoxi alt koldioxidretention av flera olika orsaker. Så väl taky- som bradykardi kan vara orsak till medvetandepåverkan. S Subarachnoidalblödning/stroke/skallskada: Olika typer av neurologiska symtom kan förekomma, t ex nackstyvhet, förlamningar och pupillpåverkan, yrsel och svaghet.
D-Disability Neurologi Glasgow Coma Scale Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 5 Dokument nr 2 5.2 sid 1(1) GCS Glasgow Coma Scale Ögonöppning 4 Spontant 3 På uppmaning 2 På smärtstimuli 1 Ingen reaktion Verbalt svar 5 Orienterad (bästa svar) 4 Desorienterad, förvirrad 3 Talar osammanhängande, men begripliga ord 2 Oförståeliga ord, grymtar 1 Ingen reaktion Motoriskt svar 6 Lyder uppmaning (bästa svar) Lokaliserar smärta 5 Undandragande rörelse vid smärtstimulering 4 Stereotyp böjrörelse vid smärtstimulering 2 Stereotyp sträckrörelse vid smärtstimulering 1 Ingen reaktion
D-Disability Neurologi- Reaction Level Scale Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 5 Dokument nr 3 5.3 sid 1(1) RLS 85 reaktionsgradskala ( Reaction Level Scale) Vaken 1 Ej fördröjd reaktion. Orienterad Slö eller oklar 2 Kontaktbar vid lätt stimulering Tilltal, endast enstaka tillrop, beröring Mycket slö eller oklar 3 Kontaktbar vid kraftig stimulering Upprepade tillrop, ruskning, smärtstimulering En kontaktbar patient kan utföra något av följande: Tala enstaka ord Ge blickkontakt, följa med blicken Lyda uppmaning Avvärja smärta Medvetslös 4 Lokaliserar men avvärjer ej smärta Medvetslös 5 Undandragande rörelse vid smärta Medvetslös 6 Stereotyp böjrörelse vid smärta Medvetslös 7 Stereotyp sträckrörelse vid smärta Medvetslös 8 Ingen smärtreaktion