Mål- och verksamhetsutveckling 2019-04-02 Emma Lindblad, kommunstrateg
MÅL- OCH VERKSAMHETSSTYRNING
Politikens uppdrag är att omsätta folkvilja till faktisk handling. Det handlar då om att prioritera samt styra resurser och aktiviteter så att de skapar högsta möjliga mervärde för medborgarna. 3
Hur styrs en kommun? Kommunerna styrs av politiker som valts direkt av medborgarna. Det betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur kommuner utför sina uppdrag. Kommunerna styrs genom direktvalda politiska församlingar, kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige styr och beslutar Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige representerar folket i kommunen och tar beslut i kommunens viktigaste frågor. Det här gör kommunfullmäktige Tar beslut om kommunens inriktning, verksamhet och ekonomi. De tar till exempel beslut om budget, skattesats och avgifter för kommunal service. Beslutar om den kommunala förvaltningens organisation och verksamhetsformer. Väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna. Väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet.
Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige. Det här gör kommunstyrelsen Leder och samordnar allt arbete inom kommunen. Ansvarar för kommunens ekonomi.
Nämnder Politikerna arbetar i olika nämnder Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter. Varje nämnd ansvarar för ett visst område. Alla frågor som kommer till fullmäktige förbereds i någon av nämnderna. I mindre frågor kan nämnderna besluta direkt. Det här gör nämnderna Ansvarar för den löpande verksamheten inom kommunen. Förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige. Genomför beslut som fattas i fullmäktige.
Förvaltning I praktiken är det tjänstepersoner som sköter själva genomförandet av kommuners verksamheter, men de förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret.
Roller Vilket uppdrag/ansvar har jag som politiker? Politisk nivå Vad? När? Verksamhetsnivå Hur? Vem? Vilket uppdrag/ansvar har jag som tjänsteperson? 9
Det kommunala självstyret Det kommunala självstyret är en princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Kommunerna måste följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret kommunen rätt att: fatta självständiga beslut ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgift
Lagar och styrdokument Kommunallagen (2017:725) styr kommunernas verksamhet. Kommunerna styrs också av andra lagar som socialtjänstlagen, skollagen och plan- och bygglagen med mera. Nationellt - Kommunallag - Förvaltningslag - Speciallagar - Föreskrifter Lokalt antagna styrdokument såsom: - Vision - Policys - Strategier - Planer/program - Riktlinjer
Varför styra?
Styrning och ledning i ett förändringssamhälle Utveckla anpassningsförmågan Tänka utifrån och in Medborgarens fokus - uppdraget Utveckla nätverksstrukturer utanför stuprören Källa: Christine Feuk, Sveriges kommuner och landsting, SKL Vart är fokus idag? Hur styr och leder vi idag? Vilka vägar kör vi på mest? Vilka vägar missar vi? Vart behöver vi ha fokus framåt?
Styrmedel - skapa förutsättningar -nämndernas organisation och verksamhetsformer Hur skapa goda förutsättningar? Hur följa upp hur vi skapat förutsättningar? - mål och riktlinjer för verksamheten - årsredovisning Hur säkerställa att tex resursfördelning skapar goda förutsättningar utifrån den politiska viljeriktningen? -budget, skatt och andra ekonomiska frågor
En sammanhållen styrkedja där tillit mellan delarna råder Planera Åtgärda Genomföra Medarbetare Verksamhet Kommunledning KS KF Analysera Följa upp
Styrsystemet är en struktur som måste fyllas med innehåll
Tibros vision Vi skapar miljöer som sticker ut! En trygg boplats som lockar och inspirerar! En mötesplats för allas intressen! En innovativ mötesplats för världens inredare! 2005
Kommunfullmäktiges mål 2019 Mål 1: Stärka Tibro som en attraktiv kommun för invånare och besökare, där mångfald ses som en tillgång. Mål 2: Bidra till ett kreativt och nyskapande näringsliv för ökad sysselsättning
Tillitsdelegationens uppdrag Strävan är att styrningen ska kunna balansera behovet av kontroll med förtroende för medarbetares kunskap och erfarenhet. Styrningen ska ta till vara medarbetarnas kompetens till nytta för medborgare och företag. Främja idé- och verksamhetsutveckling.
Vad är TILLIT? Ett exempel Tillit är en ledningsfilosofi som innebär att vi väljer att lita på att människor i kärnverksamheten har kunskap, omdöme och vilja att genomföra sitt arbete på ett bra sätt utan detaljstyrning och att organisationens viktigaste uppdrag är att skapa förutsättningar utifrån behoven i mötet mellan medarbetare och medborgare. Citat från boken Tillit en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor Louise Bringselius
Definition av tillitsbaserad styrning och ledning Styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och medborgarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att medarbetaren kan, vill och vågar hjälpa medborgaren. Louise Bringselius forskningsledare och docent vid Lunds universitet (företagsekonomi)
Relationer för tillit Tillit mellan den politiska huvudmannen och utförarna Tillit mellan beslutsnivåer inom verksamheten Tillit mellan relaterade verksamheter Tillit mellan granskande och granskad verksamhet Tillit mellan medarbetare och medborgare
KONTROLL -TILLIT Mål, uppföljning, analys, resultat, kontroll, etc Innovation, utveckling, rörelse, tillit, kundens fokus, kultur etc
Omvärldsanalys SKL 2015 1. Förändrade krav på välfärden 2. Generationsskifte 3. Ökad brist på chefer 4. Ökad urbanisering 5. Bilismen minskar 6. Ökad polarisering 7. Ökat teknikstöd inom sjukvård och omsorg 8. Ständigt uppkopplade medborgare 9. Databaserat beslutsfattande 10. Tjänster blir dyrare och varor billigare 11. Identitetsdriven ekonomi 12. Lokal rådighet förändras 13. Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget 14. Högre utbildning på distans 15. Ökad global sårbarhet Spana återkommande! Spana brett!
Målstyrning & Resultatstyrning Vad vi HAR Hur det BLEV för invånaren/ brukaren Vad vi GÖR
Styrningens dilemma Hur bygga den röda tråden? POLITIK FÖRVALTNING ENHET Hur organiserar vi oss? Vem ska göra vad? Hur samordna? Hur fattar vi beslut? Vem utför? Hur styr vi? Styr- och uppföljningssystem Budgetprocess Mål- och resultatkedjan Regler/policydokument Mått och uppföljning Verksamhetsplaner Vilken kultur har vi? Ledarskap Medarbetarskap Värderingar Värdegrund Lärande Delaktighet Engagemang
Politikens ansvar INVÅNARNA POLITIK FÖRVALTNINGS- ORGANISATIONEN Att samspela med invånarna.. - Information och dialog kring mål och resultat - Medinflytande - Skapa engagemang Att styra
Kännetecken tillitsbaserad styrning och ledning Tillit Sträva efter att som utgångspunkt välja att lita på dem du samarbetar med och ha positiva förväntningar. Medborgarfokus Sätt medborgarens upplevelse och kunskap i fokus och försök förstå vad medborgaren sätter värde på. Helhetssyn Uppmuntra alla i styrkedjan att aktivt och gemensamt ta ansvar för helheten och samverka över gränser.
Kännetecken tillitsbaserad styrning och ledning Handlingsutrymme Delegera handlingsutrymme och välkomna medbestämmande, men var också tydlig kring mandat och skapa förutsättningar. Stöd Säkerställ ett verksamhetsnära och kvalificerat professionellt, administrativt och psykosocialt stöd i kärnverksamheten. Kunskap Premiera kunskapsutveckling, lärande och en praktik baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Öppenhet Sträva efter öppenhet genom att dela information, välkomna oliktänkande och respektera kritik.
Tips på läsning Tillit En ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor: Louise Bringselius https://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfo rtroendevalda/fullmaktigestyrelserochnamnder.4027.ht ml
Tack!