Innehåll Om skiftarbete och bättre hälsa 2 Dygnsrytmen - vår inbyggda klocka 3 Kroppen påverkas när du jobbar skift 4 Så påverkas hälsan av skiftarbete 4 Sjukdomar som kan försämras vid skiftarbete 4 Så påverkas vi under olika skift 5 Nattskiftet 5 Somnade på sin post 6 Morgonskiftet 7 Skiftväxlingsmönstret 7 Fakta om sömn 8 Återhämtning och uppbyggnad 8 Du kan göra en hel del själv! 10 För att sova bättre! 10 För att bli piggare! 11 För att magen ska bli bättre! 12 För att klara morgonskiftet! 12 Planering 13 Företagsläkaren 13 Pappersindustrins Utvecklings och Arbetsmiljöråd, PUA i samarbete med Statens institut för psykosocial miljömedicin, IPM. Stockholm 1998. Text: Torbjörn Åkerstedt och Anders Knutsson Redaktion och layout: Projektutveckling Teckningar: BM Media Omslagsfoto: SCA Graphic, Ortviken, motiv från Östrand Tryck: Nvum Grafiska, Göteborg Hur skiftscheman kan förbättras 14 1. Det viktigaste 14 2. Också viktigt 14 3. En fördel om 15 4. En viss fördel om 15 Lagregler om arbetstid 16 Arbetstidslagen 16 EU-direktivet 16 Lästips 16 1
Om skiftarbete och bättre hälsa Fler än hälften av de anställda inom pappers- och massaindustrin jobbar skift. Det motsvarar ca 15 000 personer. Du som jobbar skift inom pappers- och massaindustrin är inte ensam. Av den svenska arbetskraften är det totalt ca 56 000 som omfattas av treskiftsarbete med nattskiftsinslag (enligt SCB 1994). Skiftarbete vänder upp och ned på dygnet och i- bland även på en del av livet. Men det finns både fördelar och nackdelar. Fördelen med att arbeta i skift kan vara högre lön, fler långledigheter, fritid vid ovanliga tider på dygnet, möjlighet till kreativa lösningar för barnomsorg, möjligheter till extraknäck vid sidan om ordinarie arbete etc. Nackdelen är att det kan vara svårt att ställa om sig och att många ofta drabbas av trötthet, störd sömn, magproblem etc. Eftersom skiftarbete inte går att undvika inom processindustrin är det viktigt att på alla sätt försöka att minska de problem som är förknippade med denna arbetsform. Det finns både fördelar och nackdelar med skiftarbete. Med den här skriften vill vi visa på vägar som minskar de negativa effekterna. PUA, i samarbete med IPM (Institutet för psykosocial miljömedicin) vill med den här skriften sprida information om vad man kan göra för att minska de negativa effekterna av skiftarbetet, så att du och dina kompisar kan må bättre på jobbet. Med kunskaper från aktuell forskning vill vi visa såväl hur du kan påverkas av skiftarbete som vad du själv kan göra för att motverka de negativa effekterna, t ex genom att anpassa dina sömn- och kostvanor. Vi ger även några tips om hur skiftscheman kan förbättras. 2
Dygnsrytmen - vår inbyggda klocka Orsaken till att arbetstiderna i skiftarbete över huvudtaget orsakar problem är att vi ändrar på det vedertagna mönstret för arbete och vila. Det är nämligen så att vi har en biologisk klocka i hjärnan som är programmerad att styra vår kropps ämnesomsättning så att vi vaknar på morgonen, är aktiva med god funktionsförmåga under dagen, lugnar ned oss mot kvällen och drar ned ämnesomsättningen för att ge god sömn på natten. Det här ger förstås också sämre funktionsförmåga på natten vi reagerar långsammare tänker lite sämre och orkar inte lika mycket fysiskt. Kroppstemperaturen, stresshormoner (t ex adrenalin), urinproduktion, matsmältning och mycket annat drivs också av den inbyggda klockan. Sannolikt är klockans huvudsyfte att se till att människan är beredd till aktivitet när dagen gryr och att samla ihop vila/sömn till dygnets mörka timmar, då människan inte är speciellt effektiv. Klockinställningen bör alltså vara ganska stabil. Det går dock att programmera om klockan något, men det kräver hjälp av dagsljuset eller starkt inomhusljus. Om du t ex reser till USA kommer dagsljuset där att påverka din inbyggda klocka till en anpassning efter amerikansk tid, genom att gradvis ställa om den biologiska klockan till 6 timmars senareläggning. I samband med nattskiftarbete kommer dagsljuset i stället att motverka en större omställning. Människor är för övrigt också lite olika vad gäller klockans inställning. Är du morgonmänniska har du en tidig topp i din dygnsrytm, vilket gör dagsömn svårare för dig och du blir trött tidigare på kvällen. Kvällsmänniskan har förstås en senare topp och får främst problem med tidiga morgnar. Vår normala dygnsrytm för vakenhet och sömn 3
Kroppen påverkas när du jobbar skift Så påverkas hälsan av skiftarbete Vi är olika känsliga för förändringar i vår dygnsrytm. De tydligaste negativa effekterna av skiftarbete är de som ger sömnstörningar och trötthet. Det är dessa reaktioner som ofta avgör om man klarar av att arbeta på udda arbetstider och som även betyder mycket för inställningen till arbetssituationen i sin helhet. Tröttheten medverkar till den ökade olycksrisk som finns i skiftarbete. Tillfälliga och kroniska magbesvär är något vanligare vid denna arbetsform. På sikt finns risk för att dess besvär utvecklas till magsår. En viss ökning av risken för hjärtinfarkt förekommer också. Det är därför viktigt att undvika andra riskfaktorer som rökning och/ eller övervikt. Motion och god kost är lämpliga motmedel. För kvinnor finns dessutom forskningsresultat som tyder på graviditetsstörningar, t ex missfall, för tidig förlossning eller lågviktiga barn. Däremot finns ingen ökad risk för fosterskador. Sjukdomar som kan försämras vid skiftarbete Flera andra sjukdomar kan påverkas negativt av skiftarbete. Ofta avråder man därför personer med astma, epilepsi, depression samt diabetes att börja i skift. Det är dock individen själv som måste bedöma vilket arbete han/hon klarar av eller bör ha, eftersom även andra faktorer än de rent medicinska påverkar besluten, t ex personens utbildning eller utbudet av arbetstillfällen på orten. En person med insulinbehandlad diabetes som påbörjar skiftarbete måste t ex ha mycket noggrann kontroll av blodsockerläget och vara beredd att korrigera blodsockerförändringar med ändrad tillförsel av insulin, både med avseende på mängd och tidpunkt för injektionerna. Blir det kraftiga variationer av blodsockerläget trots detta, är det inte lämpligt att fortsätta skiftarbetet. Epileptiker och astmatiker som märker en försämring av sin sjukdom efter det att de börjat skiftarbeta, eller i anslutning till olika faser i skiftcykeln, bör övergå till dagarbete. 4
Så påverkas vi under olika skift Nattskiftet Det skift som brukar medföra mest problem är nattskiftet (ca kl 22-06). Även om man är fräsch i början av skiftet ökar tröttheten gradvis och når ett bottenläge runt kl 5-6 på morgonen. Här är vi faktiskt lika trötta som om vi tagit sömnmedel eller druckit alkohol. Orsaken till tröttheten är förstås att den biologiska klockan på sennatten är inställd på kroppens bottenläge, men också att man vid småtimmarna varit vaken betydligt längre än de 16 timmar man egentligen är konstruerad för. Vidare råkar de flesta under morgontimmarna ut för mikrosömner (korta sömnattacker på några sekunder). Men många somnar också på riktigt i flera minuter utan att märka det - särskilt om arbetet inte är fysiskt aktiverande. Olycksrisken är förstås förhöjd vid den här tiden. T ex anses många singelolyckor som inträffar i trafiken bero på mikrosömn. Många av världens spektakulära olyckor (kärnkraftsolyckor, grundstötta oljetankers, mm) har inträffat under denna här perioden på dygnet. Vi går ofta av våra skift under den här perioden och det är när vi kör hem från nattskiftet som olycksrisken är som störst. Kör försiktigt! Skiftarbetare p vg hem När du kör hem efter t ex ett 16-timmars pass är olycksrisken femdubblad, dvs 500% större än normalt. När man kommit hem från nattpasset har klockan oftast hunnit bli 7 på morgonen och dygnsrytmen har börjat varva upp igen. Det innebär att den helt enkelt kommer att väcka den sovande ett par timmar för tidigt. Man är inte ordentligt utsövd när man vaknar. Om man dessutom har en bullrig sovmiljö eller inte använder rullgardin, kan sömnen bli extremt kort. Kompenseras inte sömnunderskottet med en tupplur, kan nästa skift sedan bli mycket tungt. Många nattpass i rad leder också till ökad trötthet. Tröttheten och sömnstörningarna ökar också om dygnsvilan varit för kort (t ex som vid starkt komprimerade skiftscheman). Förmågan att sova dagtid är individuell men avtar med ökande ålder. 5
Under natten är matsmältningen neddragen på sparlåga. De flesta märker också av detta genom att de får nedsatt aptit. Det är därför klokt att försöka lägga måltider och intag av kraftigare föda under dagtid. Man kan annars drabbas av matsmältningsproblem (dyspepsi) och funktionella tjocktarmsbesvär dvs uppkördhet, sura uppstötningar, sveda i magen, eller diarré omväxlande med förstoppning, om man äter på natten. Hur och om man drabbas är individuellt. Därför måste du själv vara observant på vilken mat (ofta svårsmält föda som fett och proteiner - kött) och vilken dryck som ger besvär, och om tidpunkten när du äter har betydelse för ditt välbefinnande. Oftast reagerar man kraftigast på den mat man äter fram på sennatten. Det kan gå illa för den som somnar på sin post. Det visar denna historia berättad av Gunnar Sohlberg i boken Skoghallstanken. Maskinföraren på dyngtvinnarn var förbaskat trött ett nattskift. Maskinen gick bra och inget speciellt behövde göras. Passaren såg att maskinföraren var lite hängig och sa till honom att han kunde vila en stund. Det är ingen fara, jag säger till när det är dags att skifta. En tambour tog ca en timme och tjugo minuter. Maskinföraren slumrade in i tron att allt var under kontroll. Passaren övertog övervakandet. Hur det nu var började även passaren att känna sig lite hängig. Han satte sig på en stol för att vila ögonen några sekunder. Då var det klippt, han somnade han också. Där sov de båda sin törnrosasömn. Och maskinen gick och gick. Rullen blev SOMNADE PÅ SIN POST full. Sedan fylldes glätten med papper och utrymmet bakom glätten, och hela torkverket och till sist presspartiet. En sån syn det var när jag kom ner, minns Gunnar, och vilket helsikes jobb vi hade att dra bort papperet. Vi slet som åsnor ända från klockan tre till halv sex på morgonen. Ett exempel på trötthetens effekter 6
Morgonskiftet Före ett morgonskift (ca kl 06-14) blir sömnen oftast lika mycket förkortad som efter ett nattskift. I motsats till sömn efter nattskiftet vaknar man nästan aldrig av sig själv när man måste gå upp (kl 4-5) utan måste väckas. Oftast är uppvaknandet plågsamt tungt, vilket beror på att dygnsrytmen då är i sitt bottenläge och helt enkelt försöker förhindra att man bryter sömnen. Vi har dessutom oftast inte hunnit sova ut beroende på att vi inte gick till sängs och somnade tillräckligt tidigt för att kompensera för det tidiga uppstigandet. Att vi inte gjorde det har ofta sociala skäl, men det är också så att dygnsrytmen under kvällen fortfarande är inställd på en relativt hög nivå vilket gör det svårt att tidigarelägga sömnen (till t ex kl 21). Det tidiga uppstigandet och den korta sömnen innebär också att morgonskiftet innebär relativt hög trötthet och sannolikt en viss ökning av olycksrisken. Ofta är det lämpligt att kompensera med en tupplur på eftermiddagen. Tröttheten och sömnstörningen ökar ju tidigare morgonarbetet startar (eller ju längre resväg man har till arbetet). Effekterna förstärks också om föregående dygnsvila varit för kort (t ex vid starkt komprimerade skiftscheman) eller om man arbetat många morgonskift i en följd. Det är f ö så att det blir lättare att arbeta morgonskift ju äldre man är (i motsats till nattskiftet). Skiftväxlingsmönstret På det hela taget ökar belastningen ju fler nattoch morgonskift som arbetas i en följd. Tröttheten ökar då gradvis. På samma sätt ökar belastningen ju längre arbetspass man har och ju kortare vilotiden är däremellan. Det är dessutom så att fler nattpass i rad gör det svårt att snabbt ställa om till morgon- eller dagarbete. Sömnighet vid olika skift 7 Foto Curt Bröms SIA
Återhämtning och uppbyggnad Sömnen är en period av avslappning och nedvarvning genom att bl a ämnesomsättningen minskar, men även blodtrycket, pulsen, andningsfrekvensen, blodflödet till hjärnan, muskelspänning mm sjunker. Å andra sidan är sömnen en tid av uppbyggnad genom att hjärnans bränsleföråd byggs upp och insöndringen ökar av uppbyggande hormon. Vi har fem olika sömnstadier: Stadium 1 som är en övergångsfas från vakenhet till sömn och som saknar återhämtningsvärde. Fakta om sömn Stadium 2 är bassömnen som fyller upp hälften av sömnperioden. Här återhämtar vi oss, men inte maximalt. Stadium 3 och 4 är djup sömn med maximal återhämtning. Här är vi också som mest svårväckta och förvirrade om vi väcks. Stadium REM, betyder Rapid eye movment sleep (sömn med snabba ögonrörelser) och det är här vi drömmer. Hjärnan är uppvarvad och övriga kroppen visar förhöjd aktivitet. Man drömmer 4-6 gånger per natt. Sömnstadium Sömnen fortskrider under natten i en vågrörelse. Från ytlig sömn (stadium 1 och 2), till djupare (stadium 3 och 4), till drömsömn, REM (svart markering), till ytlig sömn osv, i cykler. Totalt 4-6 sådana cykler avverkas per natt. 0 1 2 3 4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 tim Tid sedan sänggåendet 8
Djupsömnen prioriteras alltid och får dominera första halvan av sömnen. REM är då sammanpressad och släpps inte fram förrän under sömnens andra halva. Normalsömn för vuxna är 7 timmar och 20 minuter under arbetsveckan och 1 timme längre under helger. Genomsnittsmänniskan tål upp till 2 timmars akut sömnförkortning utan några större problem. Under långa perioder räcker 5-6 timmars sömn för att upprätthålla en rimlig funktion dagtid. Detta beror på att sömnen effektiviseras genom att djupsömnen ökar (p g a sömnbristen). Sömnbrist kompenseras framför allt av mer intensiv sömn (djupsömn). För varje timme man är vaken, betalar man tillbaka med tre minuters djupsömn (stadium 4). Om man t ex hoppar över en natts sömn så tas den förlorade sömnen igen genom ett ökat sömndjup. Sömnens längd spelar således mindre roll. En överhoppad sömn kan faktiskt tas igen nästkommande natt utan att tiden du sover behöver förlängas! Det räcker med det ökade sömndjupet. Det är detta som bidrar till att man klarar av skiftarbete och liknande arbetstidsformer. Tuppluren är det viktigaste medlet mot trötthet, mikrosömn och sänkt funktionsförmåga. Den kan också användas för att förebygga senare förväntad sömnbrist i varje fall några timmar (3-6) framöver. Sömnen kan störas av många olika faktorer. Följande bidrar till betydande sömnstörningar. Ljud över 45 db (dämpat tal), hög rumstemperatur (över 21 C), ljus, stress, dålig säng, vibrationer, alkohol (även måttligt intag), hunger, koffein (kaffe, te, cola), nikotin, vissa mediciner (tala med apoteket eller din läkare), sjukdom mm. God sömn underlättas av bl a mörker, tystnad, måttlig fysisk aktivitet (t ex långa promenader), monotoni, svalka, avslappning. En tupplur på 30 minuter ersätter två timmars förlorad huvudsömn. Foto Jaakko Heikkelä. Mira 9
Du kan göra en hel del själv! Skiftarbete är emot naturen och man kan inte få problemen att försvinna, men man kan mildra effekterna. Här får du några enkla råd och tips som du kan tänka på. Pröva gärna vad som passar Dig bäst! För att sova bättre! Åtgärder för att skapa en god sovmiljö är speciellt viktiga för alla som har oregelbundna arbetstider. Grundläggande är mörker, tystnad och svalka i rummet. Vintertid kan du ha fönstret på glänt och sommartid kanske välja en svalare sovplats eller om möjligt installera luftkonditionering. Att skapa tystnad kräver en aktiv medverkan och respekt från var och en i din omgivning. Själv kan du prova öronproppar och familjens medlemmar kan t ex att använda hörlurar för stereo, radio och TV. Familjen kan också hjälpa dig att underrätta och förklara för grannar, vänner etc, varför du inte får bli störd under vissa tider. En störej-skylt, urdraget telefonjack, avstängd dörrklocka är andra exempel som kan vara till hjälp.visa gärna med hjälp av det här häftet och förklara för din familj hur viktigt det är att få vara i fred och varför du inte får bli Hänsyn från familjen ger en god nattvila, alla tider på dygnet störd när du behöver sova. För att du ska kunna utnyttja dina möjligheter till sömn och vila så effektivt som möjligt, krävs mer planering av dig som skiftarbetare än av dem som jobbar dagtid. De raster och den ledighet du har dagtid kan tyvärr sällan utnyttjas effektivt till sömn, bl a beroende på dygnsrytmen och olika miljöförhållanden såsom buller, alternativa aktiviteter etc. I princip bör du ändå försöka att vid behov ta tillvara varje tillfälle till sömn som erbjuds. 10
En trettio minuters tupplur kan som sagt vara värd minst två timmars nattsömn! Gör gärna lite gymnastik efter tuppluren så försvinner sömntröttheten fortare. Många olika faktorer påverkar din sömn Undvik också att röka eller snusa. Nikotin verkar vakenhetshöjande och kan störa sömnen. Alkohol underlättar visserligen insomnandet men leder till sömnstörningar senare. - Framför allt genom uppvaknanden och genom kraftigare snarkningar. Undvik svårsmält föda på sennatten (efter kl 02) - ät helst något tidigare. Drick inte mycket vätska vid nattpassets slut - dygnsrytmen håller just på att öka urinproduktionen och efterföljande sömn blir lätt störd av urinträngningar. För att bli piggare! För att uppnå god vakenhet under natt- eller morgonpasset bör du ta en tupplur före, eller i en paus under arbetet. Om du blir trött på jobbet och det inte finns någon möjlighet för dig att sova en liten stund, finns det några åtgärder som kan hjälpa dig att motverka svårartad sömnighet, t ex att byta arbetsuppgifter (helst till något intressant) att sätta sig obekvämt att ställa sig upp att gå en runda att släppa in frisk luft (öka syrenivån i blodet) att svalka sig med kall luft (kylan i sig väcker) att utsätta sig för buller (oregelbundet - inte mjukt brus) att öka belysningens styrka att prata med arbetskamrater att sjunga (där så är möjligt) att dricka koffeinhaltiga drycker (kaffe, te, cola) att äta (om blodsockernivån är låg) - men inte en stor måltid. 11
TÄNK PÅ! De flesta åtgärderna för att motverka trötthet är tillfälliga och döljer bara tröttheten under en kort period. Ett högt koffeinintag är inte nyttigt i längden och stör dessutom efterföljande sömn om det tas för nära sänggående. Det är bättre att i förväg skapa de förutsättningar som behövs för att orka hela passet, än att försöka stå ut under arbetstid. Fridagarna bör användas till återhämtning och sociala aktiviteter. Extraknäck bör undvikas. Du måste kunna lita på väckarklockan på morgonen! - Annars kan sömnen störas av oro för missa uppstigandet och att komma för sent. För att magen ska må bättre! Ät inte så mycket på sennatten - ät helst före. Undvik svårsmält föda (fet mat, blodigt kött etc). Det är olämpligt att förtära godis, läsk och liknande under nattskiftet, eftersom blodsockret då ökar snabbt. Mat som innehåller långsamma kolhydrater kan vara en fördel, t ex pannkaka, gröt eller havremust. Människor är olika. Prova vad som passar Dig bäst. För att klara morgonskiftet! För att så snabbt som möjligt kunna återgå till dagliv efter ett nattpass, bör morgonsömnen minskas ned efter det sista nattpasset. Gå i stället till sängs tidigt på kvällen. Ett morgonpass bör absolut inte följa omedelbart nästa dag. Dagen före ett morgonpass bör nattsömnen brytas tidigt (c a kl 06) för att skapa ett sömnbehov som underlättar ett tidigt insomnande på kvällen. Man bör också undvika att utsätta sig för dagsljus på kvällen, utan i stället söka sig till ljuset på morgonen. 12
Planering Social samvaro är viktigt men kan hotas av oregelbundna arbetstider. Detta är viktigare än det låter för den skiftarbetande. För att motverka problemet, kan det hjälpa att planera familjens samvaro, t ex via en planeringstavla. Dagarbetande har ofta automatiskt klart definierade perioder för samvaro, TV och hobbies. Det bör du också sträva efter - så gott det går. Företagsläkaren Sök råd hos företagsläkaren om du har svårt med sömn, känner dig trött eller har problem med magen. Ta även upp problem med snarkning. Förutom att det stör familjen, medför snarkning något sämre vila. TÄNK PÅ! De flesta arbeten inom massaoch pappersindustrin är säkerhetskänsliga! Sömnighet under arbetet kan därför medföra risker både för dig själv och andra. Ska du arbeta på ett tidigt morgonpass bör du vara uppmärksam på sömnighetsrisken, såväl när du kör till - som från jobbet. Då är olycksrisken som störst. Fridagarna bör användas till återhämtning och sociala aktiviteter, såväl för att kroppen som själen ska må bra. Extraknäck är ofta direkt olämpligt, då alla som jobbar skift behöver sin lediga tid för återhämtning. 13
Hur skiftscheman kan förbättras På många företag pågår en ständig diskussion om utformningen av skiftscheman. Det finns ingen ideal modell som kan täcka in alla situationer, men det finns flera faktorer som man bör ha i åtanke när man ska bestämma sig. Nedan följer de viktigaste, rangordnade i prioriteringsordning från 1-4. 1. Det viktigaste: 2. Också viktigt: Undvik kort dygnsvila (mindre än 11 timmar) mellan skiften (annat än vid enstaka tillfällen). Undvik mycket tidigt morgonarbete med start före kl 06. Start kl 7 kan vara en rimlig kompromiss. Båda ger hög grad av trötthet. Undvik extremt långa arbetspass (längre än 12 timmar) - speciellt dubbla pass. Förutom längden har dessutom dubbla arbetspass nackdelen av att vara oförberedda vad gäller sömn och annat. Sprid ut lediga dagar i skiftschemat. Samla inte alla till några få extrema långledigheter. Ge den enskilde inflytande över arbetstidsförlängningen - för att minska tidsstressen. Helst bör man nästan kunna skräddarsy sitt eget schema, eller kunna modifiera det genom byten med andra. Om schemat ger maximalt antal lediga helger, kvällar samt långledigheter. Tänk på att inte låta möjligheten till långledigheter helt dominera värderingen av ett schemaförslag. Detta drabbar ofta hälsan genom att det ger för lite vila under själva arbetsperioden. Eftersträva alltid en kompromiss mellan fritids- och hälsomotiv. 14
3. En fördel om: 4. En viss fördel om: Aantalet natt eller morgonpass i rad begränsas (till max 3 st). förlängda arbetspass (9-12 timmar), i görligaste mån undviks. Detta gäller även om längre pass förefaller möjliga, om belastningen inte är för hög, eller om individen kan styra inflytande och pauser för att kompensera längden på arbetspasset. mer än 48 timmars arbetsvecka (EUs maximiregler) inte överskrids. en kortsömn (tupplur) läggs in under nattarbete (kanske schemalagd). rotationsordningen mellan skift går medsols, dvs växlar i ordningen morgon, eftermiddag till natt. schemat är överblickbart och rimligt systematiskt så att det är lätt att planera sömn och sociala aktiviteter och så att det är lätt att informera familj och vänner om schemaläggningen. företaget kan erbjuda regelbundna läkarundersökningar av skiftgående personal (förutom permanent nattarbetande), utbildning i skifthantering och hjälp med barnomsorg. TÄNK PÅ! Förmågan att tolerera tunga och täta scheman minskar med ökad ålder. Yngre har en tendens att glömma detta och maximera fritidsfaktorn mycket kraftigt, på hälsofaktorns bekostnad. 15
Här följer en sammanfattning av de viktigaste punkterna i 1996 års arbetstidslag samt EUs arbetstidsdirektiv. Nya avtal får inte avvika negativt från direktivet om inte särskild överenskommelse träffats och kompensation ges. ARBETSTIDSLAGEN (ATL) Normal dagarbetstid = 40 tim/vecka Övertid får uppgå till max 48 tim/4 veckor; 200 tim per år Minst 36 tim veckovila Max 5 tim arbete före rast och rätt till nödvändiga pauser Nattarbete (kl 24-05) är förbjudet i princip Regelbundna läkarundersökningar av nattarbetande. Lagregler om arbetstid EU-DIREKTIVET Maximal arbetstid/vecka = 48 tim, inkl övertid (i genomsnitt över 4-6 mån) Dygnsvila minst 11 tim/dygn Max 6 tim arbete före rast Veckovila minst 24+11 tim Max 8 tim längd för nattpass (i genomsnitt) Max 8 tim längd för nattpass (takvärde) vid speciellt krävande arbete. Rätt till regelbunda läkarundersökningar för nattarbetande. Detta gäller dock normalt inte för skiftarbetande som har för lite nattarbete för att räknas som nattarbetande (minst 38% av arbetstiden krävs)*. Rätt till överflyttning till dagarbete av medicinska skäl - om möjlighet finns. Speciell hänsyn skall tas till arbetets krav vid utläggning av arbetstider. Observera att arbetstidslagen är dispositiv (kan förändras genom avtal). Inom pappersindustrin är ATL helt ersatt av arbetstidsreglerna i avtalet om allmänna anställningsvillkor. Dessa regler följer i huvudsak lagen, * PUA rekommenderar att frågan om hälsoundersökningar för de som omfattas av nattarbete tas upp i skyddskommittén, eller dess motsvarighet. men den normala veckoarbetstiden är för tvåskiftsarbete och intermittent treskiftsarbete max 38 tim och för kontinuerligt treskift- Arbetstid, hälsa och säkerhet - en samman- Lästips: sarbete max 36 tim. Arbetstiden kan räknas fattning av Torbjörn Åkerstedt. Pris ca 100:- som genomsnitt per helgfri vecka under ett (ex moms). Beställs från Institutet för Psykosocial Miljömedicin, IPM. Tel: 08-728 64 00. kalenderår. 16
Fler än hälften av alla anställda i pappers- och massaindustrin arbetar i skift. Skiftarbete innebär både fördelar och nackdelar. Den här skriften handlar främst om vad som kan göras för att lindra de negativa följderna av att arbeta på oregelbundna tider. Det vanligaste problemen för skiftarbetarna är störningar av sömn och vakenhet. Orsaken till sömnstörningarna är att dygnsrytmen fungerar som en väckarklocka. Sömnighet under nattskiftet och tidiga morgonskift beror främst på förändringar av dygnsrytmen (vi arbetar i otakt med vår inbyggda klocka) och sömnbrist. Resultatet blir sänkt prestationsförmåga och ökade risker för olyckor. Många singelolyckor i trafiken, liksom flera av vår tids megaolyckor t ex kärnkraftsolyckorna vid Three- Mile-Island och Tjernobyl samt oljetankhaveriet med Exxon-Valdez utanför Alaska, anses bero på den mänskliga faktorn orsakad av trötthet i samband med nattarbete. Här får du på ett enkelt sätt ta del av de senaste forskningsrönen, samtidigt som du får tips om vad du själv kan göra för att minska de negativa effekterna vid skiftarbete. Vi ger även några förslag till hur skiftscheman kan förbättras. Skiftnyckeln är framställd på initiativ från PUA - Pappersindustrins Utvecklings- och Arbetsmiljöråd, i samarbete med IPM - Institutet för Psykosocial miljömedicin vid Karolinska institutet, som en vägledning till dig och dina kompisar, för att må lite bättre på jobbet. PUA - Pappersindustrins Utvecklings- och Arbetsmiljöråd IPM - Institutet för Psykosocial miljömedicin