Alkoholhaltiga drycker och dess positiva effekter på hälsan? Simon Dahlström Högskolan på Åland serienummer 43/2015 Hospitality Management
Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Hospitality Management Simon Dahlström Alkoholhaltiga drycker och dess positiva effekter på hälsan? Karin Limnell Abstrakt: Detta examensarbete tar upp hur alkoholhaltiga drycker påverkar hälsan. Arbetet behandlar hur alkoholen påverkar kroppen samt om det finns komponenter i alkoholhaltiga drycker som kan vara främjande för vår kropp och hälsa. Detta arbete tar också upp måttlig konsumtion samt om man med hjälp av det kan förbättra sin hälsa. Alkohol och hälsa är ett ämne som har gått på skilda sidor av vägen för en tid. Alkoholism är betraktat som en sjukdom och den är i dagens läge ett problem för samhället. Människor är idag mera utbildade om vad exakt det finns i drinkar och vad exakt alkoholen kan göra till kroppen på lång sikt. Detta är en litteraturstudie med fokus på andra undersökningar samt litteratur. Resultatet av detta arbete är att det finns komponenter i alkoholhaltiga drycker som kan ha en positiv inverkan på ens hälsa men det blir först relevant då man blir äldre. Nyckelord (sökord): Alkohol, hälsa, antioxidanter, positiva effekter. Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 1458-1531 Svenska 31 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande: 03.12.2015 03.12.2015 03.12.2015 2
Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Hospitality Management Simon Dahlström Alcoholic beverages and their positive effects on the health? Karin Limnell Abstract: This degree thesis explains how alcoholic beverages affect the health. The essay looks into how the alcohol affects the body and also if there is any components in alcoholic beverages that could be conducive to our bodies and mind. This degree thesis also takes a look at the health effects of moderate consumption. Health and alcohol is a subject that has walked on different sides of the road for a while. Alcoholism is today considered a disease and a problem for the society. Today people are more educated and are more aware on exactly what different drinks contain and what the long term affects in the body the alcohol can have. This is a literature study with focus on other academic studies and literature. The result of this study is that there are components in alcoholic beverages that can have a positive effect on one s health but it will be relevant as you get older. Key words: Alcohol, health, antioxidants, positive effects. Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 1458-1531 Swedish 31 Handed in: Date of presentation: Approved on: 03.12.2015 03.12.2015 03.12.2015
Innehåll 1. Inledning... 6 1.2 Problemområde... 6 1.3 Bakgrund... 7 1.4 Syfte... 7 1.5 Frågeställningar... 7 1.6 Avgränsningar... 7 2. Metod... 8 2.1 Kvalitativ metod... 8 2.2 Litteraturstudie... 8 2.3 Definitioner... 8 3. Teori... 10 3.1 Alkoholens historia... 10 3.2 Alkohol... 11 3.3 Hälsa... 13 3.4 Måttlig alkoholkonsumtion... 15 3.5 Alkoholhaltiga dryckers positiva egenskaper... 17 Rött vin... 17 Vitt vin... 18 Whiskey... 18 Öl... 18 Kryddat brännvin... 18 Konjak... 18 3.6 Kroppen och alkohol... 20 3.7 Alkoholism... 22 3.8 Franska Paradoxen... 23 4. Resultat... 25 4
4.1 Reliabilitet... 27 4.2 Validitet... 27 5. Slutsats... 28 5.1 Förslag på vidare forskning... 29 6. Källor... 29 Litteraturförteckning... 29 5
1. Inledning Genom historiens lopp har alkohol använts i medicinska syften på många olika sätt. Redan under romarrikets tid började läkare använda vin och sprit som ett desinfektionsmedel till att behandla gladiatorernas sår efter strid. I början av 1800-talet var det vanligt att svenska läkare rekommenderade brännvin till patienterna som hade t.ex. magbesvär. I dagens läge är alkohol dock inte ansedd att vara en medicin och läkare kan inte längre rekommendera sprit som en kur. Uttryck som ett glas rött om dagen håller doktorn borta och att ett glas öl om dagen är bra för magen lever kvar i vårt samhälle än idag. Vi påminns dagligen om hur mycket alkohol kan förstöra ens kropp och sociala liv om man har blivit en missbrukare. Trots detta har vi nu mera information än någonsin och människor vet och bryr sig mera om vad de stoppar i sig. 1.2 Problemområde Om man skulle fråga en grupp människor om alkohol är bra eller dåligt är sannolikheten att de skulle säga att det är dåligt ganska stor och de flesta skulle säga det på grund av alla de sjukdomar och besvär hög alkoholkonsumtion kan leda till. Enligt världshälsoorganisationen finns det över 60 sjukdomar som orsakas av hög alkoholkonsumtion. Man behöver inte vara en stor konsument av alkohol för att drabbas, även de som dricker måttliga mängder är i riskgruppen. Man har forskat fram att exempelvis resveratrol som det finns rikligt av i rött vin, kan hjälpa kroppen skydda sig mot hjärt- och kärl sjukdomar men att alkoholen i vinet ökar risken för skrumplever eller levercancer. 6
1.3 Bakgrund Mitt intresse för alkohol och dess egenskaper har funnits sedan jag började studera gastronomi. Hälsa är någonting som jag blev intresserad av då jag studerade vid Ekenäs gymnasium och läste hälsokunskap. I kursen Vinlära 2 valde jag att göra ett arbete om vin och hälsa, därefter blev jag väldigt intresserad av att läsa mig mera in på ämnet och därefter göra mitt slutarbete om något i samma stil. Hälsa är något som idag är väldigt trendigt och det kommer ständigt nya dieter eller andra instruktioner om vad som är nyttigt och vad man skall avstå ifrån. Alkohol och hälsa är något som har haft en liten gemensam resa men som inte kanske alltid har varit sett ur ett positivt perspektiv. 1.4 Syfte Syftet med mitt arbete är att undersöka om det finns komponenter i alkoholhaltiga drycker som har positiva effekter på kroppen när drycken förtärs, samt att se om de finns olika positiva egenskaper i olika sorters sprit. Bisyftet med mitt arbete är att ta reda på hur alkoholen påverkar kroppen samt om det finns något som kan kallas måttlig konsumtion. 1.5 Frågeställningar Finns det hälsofrämjande egenskaper i alkoholhaltiga drycker? Har de alla spritdrycker som jag valt samma hälsofrämjande effekter eller har de olika? Vad kan anses vara en måttlig konsumtion av alkohol? 1.6 Avgränsningar Jag har valt att begränsa mig till ett lätt språk och på så sätt inte skriva så många medicinska termer, de som jag har valt att ha med har jag förklarat under definitioner. Jag har inte undersökt alla sorters alkoholdrycker utan de som är mest relevanta för mig och oss i Norden. De drycker jag har avgränsat mig till är rött vin, vitt vin, whiskey, öl, kryddat brännvin och konjak. 7
2. Metod Att välja metodik är att välja det grundläggande sättet att genomarbeta sitt examensarbete. Metodiken lägger upp principerna och ramarna för inom vilka man kommer att arbeta. Metoden beskriver vilka modeller och teorier som arbetet stöder sig på. (Studeravidare.se) 2.1 Kvalitativ metod Jag har valt att göra mitt arbete som en litteraturstudie där jag kommer att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod. Det har jag valt eftersom en kvalitativ metod undersöker beskrivande data i form av exempelvis intervjuer eller skrivna texter. Den kvantitativa undersökningsmetoden fokuserar mera på insamling av data i form av siffror eller andra kvantitativa egenskaper och är därför inte aktuell (Nyberg & Tidström, 2012, ss. 123-125) 2.2 Litteraturstudie Litteraturstudier är ett forskningsarbete vars information och data hämtas från olika litteraturkällor. Det kan vara tidsskrifter, andra forskningsarbeten eller elektroniska källor. (Martin Höst, 2006, ss. 59-62) Jag har valt att göra en litteraturstudie eftersom det är relevant till mitt arbete. Jag har valt att endast fördjupa mig i ämnet via litteratur och valt att bortse från intervjuer och enkätundersökningar. 2.3 Definitioner Antioxidanter är kemiska ämnen som förebygger oxidation av våra celler. De fungerar som kroppens rostskyddsmedel. Det finns rikligt med antioxidanter i frukt och grönsaker. (Hälsosidorna) LDL (lågdensitetslipoprotein) och HDL (högdensitetslipoprotein) är två av de grundläggande kolesterolerna. Höga siffror av HDL är att föredra eftersom det är det goda kolesterolet. (Kevision, 2013) 8
GABA är en förkortning för gammaaminosmörsyra som fungerar som en hämmande signalsubstans som minskar aktiviteten i nervcellerna. (Nordberg, 2014) 9
3. Teori 3.1 Alkoholens historia Alkoholen har funnits en väldigt lång tid, man har fortfarande inte fastställt exakt när man började tillverka det. Man kan dock säga att det första bruket av alkohol högst troligen var omedvetet. Upptäckten kom till när man lät saft av frukt och bär stå och jäsa (fermentering) och märkte på så sätt att saften ändrade smak och fick andra egenskaper. I olika delar av världen dricker man olika sorters alkoholdrycker. Man har hittat fynd som pekar på att vintillverkning började så tidigt som ca 5000 år f.kr i Jeriko. Här i Norden vet vi att vi har tillverkat och druckit mjöd sen 300 år f.kr. Under medeltiden var det väldigt vanligt att man drack vin och andra alkoholhaltiga drycker för att få i sig vätska, detta eftersom vatten var förorenat och skapade magbesvär. (Stuttaford, 2000, ss. 26-27) Under 1100-talet (e.kr.) började man destillera alkohol och på detta sätt kunde man tillverka alkoholdrycker med större alkoholprocent än vin. Destillation är en process som har som syfte att koncentrera alkoholhalten och rena själva slutprodukten. Under 1100-talet när alkemister upptäckte att man kunde destillera vin föddes aqua vitae- livets vatten och man hade på så sätt gjort ett genombrott i tillverkning av starkare alkoholdrycker. Denna destillerade alkohol betraktades dock från början som läkemedel emot infektionssjukdomar. (Lauritzson, 2005, ss. 16-17) (Olsson & Landerberg, 2005, s. 8) Starkspriten kom till Norden först under 1400-talet. Här uppe i Norden var konsumtionen av brännvin till en början låg, den användes för det mesta i tillverkningen av krut. Efterhand märkte man att man kunde smaksätta brännvinet med hjälp av örter och kryddor och på så sätt blev spriten mera välsmakande. Detta ledde till att en del av lönen till tjänstefolket som jobbade på gårdar var utbetalades i form av brännvin. Läkare använde alkoholen som en medicin till att bota av sjukdomar såsom depression och pest, därför var det också väldigt vanligt att spriten såldes på apotek. (Olsson & Landerberg, 2005, s. 8; Lauritzson, 2005, ss. 16-17) Under 1600-talet blev alkoholberusning ett problem, speciellt i England. Där hade man en väldigt stor konsumtion av öl och vin som ledde till problem i vardagen. Högt uppsatta religiösa ledare 10
menade att alkohol var en gåva från Gud och att den skulle användas i måtta för hälsa och välmående, men att vara berusad var en synd. Kulturer hade problem med att få berusningsnivån att minska eftersom det var ganska vanligt att en del av lönen betalades ut i form av öl eller annan sprit. Svenska sjömän fick ca 3.5 liter öl om dagen som en del av lönen. (Narconon) Under den senare halvan av 1900-talet blev alkoholen ett problem i samhället. Det var under den här perioden som den medicinska lärigheten började förespråka helnykterhet. Eftersom läkarna bäst ser de negativa effekterna stor alkoholförtäring kan ha på kroppen var det många som trodde att det bästa sättet att förhindra alkoholism var att avskräcka alla från att dricka. (Stuttaford, 2000, s. 7) Idag säljs öl och cider och andra lätta alkoholdrycker från livsmedelsbutiker. I Sverige och Finland har vi företag som har monopol på försäljning av allt som har en högre alkoholprocent än 5 %. Systembolaget säger att deras roll i samhället är att sälja alkohol samt att begränsa alkoholproblem. Systembolaget går ihop med svensk alkoholpolitik med att försöka minska den totala alkoholkonsumtionen genom att vara det vakande kontrollorganet. (Systembolaget) I modern tid har restriktioner, effektivitet och lönsamhet gjort att många av de stora, internationella företagen tagit upp en stor del av marknaden medan mindre destillerier har tvingats läggas ner. Idag söker man efter unika ursprung för sina produkter och därför kan man sakta se en trend där små lokala ölbryggerier eller dylikt sakta börjar växa fram igen. En orsak till varför detta sker nu är också att konsumenten har blivit en aning mera kräsen och kräver en ganska stor kvalitet på spriten. (Jamais, 2002, s. 13) 3.2 Alkohol Alkohol är en grupp kolväteföreningar kemiskt sett. Det finns olika sorters alkohol såsom exempelvis butanol, propanol, etanol och metanol. Etanol är den drickbara alkoholen som används i drycker. Metanol är också en alkohol men denna är mycket giftig, intag av denna kan resultera i att man blir blind eller till och med att man dör. Metanol eller träsprit som den också kallas används i framställning av biodiesel, bensin och olika lösningsmedel. Propanol är en av beståndsdelarna i finkelolja och används också som metanolen som exempelvis ett lösningsmedel till nagellack. (Johansson, 2007, s. 74) (Olsson & Landerberg, 2005, s. 8) 11
Alkohol tillverkas främst på två olika sätt, hydratisering av eten eller fermentering av socker. Fermentering är den huvudsakliga metoden som används vid framställning av alkoholhaltiga drycker. De vanligaste produkterna man fermenterar vid framställning av alkoholhaltiga drycker är spannmål, frukt, majs, socker och potatis. Man använder alltså produkter som naturligt innehåller socker. Fermentering är en process där man låter mikroorganismer växa och konsumera näringsämnena i sin omgivning. Vid framställning av vin låter man exempelvis en jästsvamp konsumera sockret i fruktsaftslösningen. Jästsvampen konsumerar sedan sockret och bildar den etanol och koldioxid som ger drycken sin smak och karaktär. (i bid) Etanolen eller alkohol som den i dag är mera känd som, är den vanligaste drogen i västvärlden. Alkoholen i sig har i sig inte så många positiva egenskaper på människokroppen. Det negativa effekterna alkoholen har på kroppen är rätt många. Stor konsumtion av alkohol kan leda till leversjukdomar, sömnproblem, sexuella störningar, infektioner, minnesreduktion och mycket mer. Idrottare på en hög nivå bör också undvika alkohol eftersom konsumtion av det minskar nivåerna av testosteron och andra tillväxthormoner en tid efter konsumtion. När en människa förtär alkohol ökar det också risken för aggression. Studier visar att 40 % av alla incidenter där aggression har varit involverat har skett under påverkan av alkohol. (Riddargatan 1, ss. 8-9) Alkoholdrycker innehåller kalorier och kan förbrännas som andra födoämnen. Då kroppen förbränner ett gram alkohol produceras sju kilokalorier energi. Kroppens hastighet att förbränna alkohol varierar från individ till individ. Faktorer som påverkar detta kan vara personens kroppsvikt, längd och regelbunden konsumtion av alkohol. Vi har lärt oss att en person som dricker alkohol regelbundet och har vant sig förbränner alkohol 25-33% snabbare än en person som är nykterist. Detta är dock inte hela sanningen, det handlar mera om att vävnaderna i den människans kropp har utvecklat en större motståndskraft.(i bid) Effekterna av promillehalten i blodet kan variera från individ till individ men de generella effekterna är följande: 0,2 % = Väl till mods, lugn och ens självkritik minskar. 0,5 % = Exalterad, långsammare reflexer och förmåga att ta in information försämras. 0,8 % = Synen och rörelseförmågan försämras, Högljudd och alkoholdoft. 1,0 % = Talförmågan försämras och svårt att kontrollera känslor. De flesta väljer att sluta dricka i detta skede. 1,5 % = Balansen påverkas rejält, illamående. 12
2,0 % = Svårt att gå rakt, sluddrar och ser dubbelt. 3,0 % = Uppfattar nästan ingenting och nära medvetslös. 4,0 % = Medvetslös, långsam andning och riskerar att dö av alkoholförgiftning. 4,0 % - = Dödlig alkoholförgiftning. (Riddargatan 1, ss. 8-9) (Lauritzson, 2005, s. 25) Harward Medical School gjorde en undersökning där man följde med 22 000 män i åldrarna 40-84 och deras alkoholvanor. Undersökningen pågick under en tioårsperiod. Man kunde konstatera att män som drack en eller ingen drink 1 per vecka jämfört med männen som drack två till fyra drinkar, hade mera fall av hjärt- och kärlsjukdomar. Även fall av cancer var mindre vanliga hos de männen som drack två till fyra drinkar. De män som däremot drack två eller flera drinkar per dag hade ca 50 % högre dödlighet av samma sjukdomar. Hos kvinnor är effekterna inte lika entydiga, risken för cancer ökar redan efter liten konsumtion av alkohol. Det finns dock mycket som strider emot att alkohol skulle kunna ha positiva effekter på kroppen och andra många andra faktorer skulle spela stor roll i dessa undersökningar som exempelvis fysisk hälsa. Alkoholen är väldigt bra på minska stressen för stunden för den som lever ett hektiskt liv. Alkoholen har en avslappnande effekt på kroppen genom att öka effekten av hjärnans gabasystem som säger åt kroppen att befinna sig i ett positivt lugn. Det som bör nämnas är att det är väldigt olämpligt att använda alkoholen och gabasystemet som en sorts belöning eftersom det kan utveckla ett beroende eller missbruk av alkohol. Alkoholen påverkar också sömnen, man sover väldigt dåligt då man är under påverkan av alkohol eftersom man inte får sin REM-sömn, (Jamais, 2002, ss. 234-235) (Lauritzson, 2005, s. 60) 3.3 Hälsa Health has been called an abstract concept that people can find difficult to define (Earle, 2007a: 38). Världshälsoorganisationens definition av hälsa är den som idag används mest globalt för att beskriva fenomenet. Det beskrivs som a state of complete physical, mental and social well being and not merely the absence of disease and infirmity (WHO 2, Citerat från 1948, 2006). Hälsa är ett begrepp som kan ses både positivt och negativt. Hälsa kan ses som välmående, det vill säga en positiv tillgång eller fördel, medan den negativa sidan av begreppet beskriver frånvaron av 1 Drink med 6 cl starksprit (40 %), 0,5l starköl eller ett 15cl vin. 2 WHO = World Health Organisation. Världshälsoorganisationen. 13
sjukdomar. Man kan inte beskriva hälsa som endast frånvaro av sjukdomar eftersom det i sig själv inte skapar hälsa. (Cross;Warwick-Booth;& Lowcock, 2012, ss. 6-10) I dagens samhälle är hälsa något som intresserar många, i första hand är det en egens hälsa man ser till men människor är också engagerade i varandras hälsa. Hälsan kan beskrivas som väldigt komplex och är därför idag inte bara reserverad för medicinen, man kan inte bara behandla sjukdomar för att förbättra befolkningens hälsa, men de som studerar medicin har också den största kunskapen i hur man skall förebygga sjukdomen. Folkhälsoarbete är idag också en väldigt viktig del där man satsar mera på att hitta friskfaktorer än riskfaktorer.(i bid) Det finns olika modeller och perspektiv för vad hälsa innebär. Den sociala modellen av Dahlgren & Whitehead beskriver hur hälsa kan påverkas av faktorer såsom ekonomiska, politiska, psykologiska och kulturella (Figur ett). Faktorer som levnadsstandard, fattigdom och beteende kan också påverka hälsan utifrån.(i bid) Den holistiska synen på hälsa beskrivs som följande: Holistic notions of health may be seen as taking into account mind, body and spirit. Till skillnad från den sociala tar den holistiska modellen mera upp individen än samhällsstrukturen personen lever i. (Cross;Warwick-Booth;& Lowcock, 2012, s. 10) Figur ett 14
3.4 Måttlig alkoholkonsumtion Alkohol förknippas oftast med fest men också med avkoppling. Även fast alkoholen anses vara någonting som skall avnjutas med vänner så finns det en skam i det när man inte kan kontrollera sitt drickande. Måttligt drickande har dock små hälsoeffekter. (Stuttaford, 2000) Måttlig konsumtion av alkohol beaktar två aspekter. Den första aspekten är att det regelbundna drickandet bör vara lågt. Den andra aspekten är att undvika hög konsumtion vid ett enstaka tillfälle. Detta kan man definiera som över fyra glas vid ett tillfälle för män, tre för kvinnor. I Sverige säger man att den dagliga doseringen för män är högst 20g alkohol och 10g för kvinnor. Eller högst 14 glas 3 i veckan för män och 9 för kvinnor. (Rolf Hultcrantz, 2012) (Rydberg, 2006) Då man pratar om måttlig konsumtion måste man också nämna hur mycket vi kan dricka utan att det innehåller några större risker. Enligt Ulf Rydberg kan man kategorisera drickandet i tre grupper (Figur ett). En man kan dricka upp till två flaskor vin i veckan utan att löpa större risk för att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom, men om denne man dricker närmare 3 flaskor vin i veckan är han i riskzonen och har större risk av att drabbas av t.ex. leverskador om han fortsätter dricka lika stora mängder varje vecka. Fortsätter mannen att dricka lika mycket eller mera varje vecka ökar chansen att han drabbas av en alkoholrelaterad sjukdom. Det rekommenderas att man uppsöker hjälp om man dricker mera än 3 flaskor vin i veckan eftersom sannolikheten av stora skador på kroppen är hög (figur två). (i bid) Binge drinking (berusningsdrickande) är ett engelskt begrepp som innebär stor konsumtion vid ett enstaka tillfälle eller att man dricker för att bli full. Forskare definierar begreppet som 8 glas vid ett enstaka tillfälle för män och 6 glas för kvinnor. Berusningsdrickande är ett problem som kan ha en massa negativa effekter såsom ökad risk av hjärtattack samt illamående. (National health service, 2014) 3 Ett glas motsvarar 4cl sprit (40 %), en 0,33 starköl eller 12 cl vin. 15
Figur två 16
3.5 Alkoholhaltiga dryckers positiva egenskaper Alkohol förekommer i naturen, allt från det som har funnits på jorden sen urminnes tider till det som nyligen har skådats i rymden. Etylalkohol är den enda naturligt beroendeframkallande substansen som alla frukt ätande djur konsumerar. Den är en del av ett nätverk som består relationer mellan jäst, vegetation och människan eller djur som alla kan dra nytta av. Alkoholhaltiga drycker framställs över hela jorden, bortsett från Arktis, Antarktis och områden runt Tierra del Fuego 4 som är områden som har ett allt för hårt klimat för att kunna stöda vegetation som är så pass sockerrik som exempel vinrankor. Olika kulturer har sina egna drycker som de är kända för, Skottland har sin whiskey, Frankrike har sina viner och cognac och Finland har sitt brännvin. (Uncorking the Past) Rött vin Flavonoider är kemiska föreningar som fungerar som antioxidanter och de kan man också finna i druvorna som rött vin tillverkas av. Studier visar att flavonoider i rött vin arbetar på olika plan för att minska risken för hjärtsjukdomar. Flavonoiderna ökar produktionen av högdensitetslipoprotein som är det man kallar för det goda kolesterolet och minskar på så sätt lågdensitetslipoproteinet, det onda kolesterolet. Viden måttlig alkoholkonsumtion ökar nivåerna med det goda kolesterolet med 15 % och minskar nivåerna av det onda. Detta betyder att man löper en avsevärd mindre risk för att drabbas av blodpropp som kan leda till en infarkt med en dödlig utgång. (Jamais, 2002, s. 234) (Stuttaford, 2000, ss. 42-43) Resveratrol är en antioxidant som bl.a. finns i skalet på blåa vindruvor. Resveratrol hjälper till med att hålla blodkärlen öppna och ser på så sätt till att blodflödet i hela kroppen och speciellt till hjärnan fungerar som det skall. Resveratrol är ett viktigt ämne när man forskar i medicin mot sjukdomar som Alzheimers och demens. Antioxidanter är också vanliga i kosttillskott men det finns inte i samma mängder som i rött vin och kroppen har inte heller samma möjlighet att absorbera det. (Stuttaford, 2000, ss. 34-47) 4 Tierra del Fuego är en ögrupp utanför sydamerikanska kusten 17
Vitt vin Vita viner innehåller också flavonoider precis som röda viner men inte i samma mängder, detta eftersom skalet från druvorna tas bort i ett tidigare tillfälle vid framställning. (i bid) Whiskey Whiskey kan generellt ses som en av de nyttigaste alkoholdryckerna på grund av dess låga halt av socker, inget fett och väldigt lite natrium. Därför nämns det att whiskyn är bra alternativ för de människor som går på diet men ändå vill njuta av en alkoholdryck nu som då. Forskningar visar också att whiskyn kan höja ens kognitiva funktioner och på så sätt minska risken för att drabbas av sjukdomar såsom demens och Alzheimer. Studier visar också att antioxidanten ellagsyra i whiskyn kan hjälpa minska risken för cancer av olika slag. (i bid) Öl Öl innehåller som vin också antioxidanter men till skillnad från andra alkoholhaltiga drycker innehåller öl också mycket protein och vitamin B. Brittiska studier visar att brittiska män får sexton procent av det dagliga behovet av vitaminer från öl. Öl innehåller också mycket mineraler som kroppen behöver vid olika metaboliska processer. (Stuttaford, 2000, ss. 34-47) Kryddat brännvin För många är malörtsbrännvinet det bästa som finns medan det för andra är raka motsatsen. Människan har kryddat brännvinet med malört så länge det har funnits, både för smaken samt dess medicinska effekt. Malörten är speciellt bra för dåliga magar och kan rädda matsmältningen då man under fester t.ex. har ätit för mycket. (Törnqvist & Tolstoy, 1995, ss. 19-27) Anis är också en vanlig krydda i brännvin som har samma egenskaper som malörten, det vill säga att hjälpa mot lös mage och förbättra matsmältningen. (Törnqvist & Tolstoy, 1995, ss. 19-27) Konjak Konjak har också många komponenter i sig som kan fungera som antioxidanter. Konjakens antioxidanter stöder hjärtats funktion väldigt bra i och med att den är bra på att minska risken för blodproppar. Den konjaken som har visat sig ha de bästa positiva effekterna på kroppen är XO 5 konjak. XO konjak har lagrats på ekfat och får också därför från eken ellagsyra som är en väldigt potent antioxidant. (Liquor barn, 2015) 5 XO konjak har lagrats i minst 6 år, från och med 2016 kommer det att betyda minst 10 år. 18
Spritdrycker innehåller också energi. Både alkoholen och socker i alkoholhaltiga drycker bidrar till energimängden. Nedan följer några exempel på alkoholhaltiga drycker och en ungerfärlig jämförelse av mängden energi i dem per tio centiliter. (Jamais, 2002, s. 237) Vitt- och rosé vin = 50-170 kcal. (Beroende på torrhetsgraden av respektive vin) Rött vin = 70-100 kcal. Brännvin = 170-340 kcal. Druvdestillat (cognac) = 200-240 kcal Whiskey = 230-340 kcal. Som man kan se så är det inte alltid frågan om de spritdrycker som har mest socker i sig som hr mest energi, alkoholen spelar också en stor roll. Spriters höga energi mängd betyder också att diabetikers måste vara försiktiga med dess intag. Det mest problematiska är den låga blodsockerhalten man har dagen efter. (Jamais, 2002, s. 237) 19
3.6 Kroppen och alkohol Till en början bör man påpeka att människokroppen inte direkt är skapt för att konsumera alkohol och saknar därför ett effektivt sätt att bryta ner den. Alkohol är en drog för människan, ett cellgift som påverkar hela kroppen och det är till en viss mån förvånande att det får säljas och inte minst att vi häller det i oss utan att någon tvingar oss till dess konsumtion. (Lauritzson, 2005, ss. 18-22) När man dricker en drink hamnar den i magsäcken som i sin tur tar upp en del av alkoholen i blodet. Beroende på hur stark drinken är och om du nyligen har ätit något öppnas magmunnen olika snabbt. Efter det rinner alkoholen ut i tarmarna som är fyllda med slemhinnor som tar upp den resterande alkoholen i blodomloppet. Alkoholen sprider sig på så sätt till hjärnan och kroppens alla andra organ och vi kan känna av berusningen.(i bid) Om man har ätit någonting med mycket fett före konsumtion av alkohol skyddar det genom att bygga upp en mur av fett både i magsäcken, levern och tarmarna. På så sätt alkoholen kan inte på samma sätt penetrera slemhinnorna. Alkoholen tas på så sätt upp långsammare i systemet. På en tom mage når alkoholkoncentrationen i blodet sin topp ca en timme efter konsumtion, Om samma mängd alkohol förtärs med mat kan inte kroppen absorbera den förrän om två timmar. Öl innehåller mycket mera kolhydrater än ren sprit och har därför en mera mättande effekt på kroppen. Ölen absorberas därför långsammare än exempelvis brännvin. (Lauritzson, 2005, ss. 18-22) Hjärnan har inget sätt att bryta ner alkohol såsom exempelvis levern har. Därför är hjärnan väldigt dåligt skyddad från alkohol och oftast är det då hjärnans signaler till resten av kroppen börjar hämmas som vi blir lite orediga. I hjärnan har vi cellmembran vars uppgift är att skydda och stöda hjärncellernas funktion, en av dess konkreta uppgifter är dosering och transport av signalsubstanser 6 till nervcellerna. När alkoholen når hjärnan påverkas membranen av det och börjar röra sig snabbare, vilket i sin tur påverkar mängden signalsubstanser som skickas. Detta påverkar den berusade personens tankar, känslor, och reflexer. Därför är man lite mera igång, har fina idéer och mera känslosam då man är berusad. (Lauritzson, 2005, ss. 27-29) 6 Signalsubstanser = adrenalin och dopamin. 20
Alkoholen påverkar hjärnans olika delar stegvis. Först hjärnbarken, sedan mellanhjärnan och till sist reptilhjärnan(figur tre). Hjärnbarken lagrar vårt minne, sättet att värdera och vårt tidsminne. Mellanhjärnan styr våra känslor och lust. Reptilhjärnan är den minst utvecklade delen och styr våra reflexer och fly eller fäkta resonemang. Då alkoholen kommer till hjärnan är det hjärnbarken och den analytiska förmågan som påverkas först. Vi förlorar tidsuppfattning, vårt omdöme och minne försämras och våra handlingar och dess konsekvenser spelar en mindre roll. Då alkoholen når mellanhjärnan stimulerar den våra känslor, lust och olust. Även den som i nyktert tillstånd skulle vara tyst och hålla till sig själv blir plötsligt en flockvarelse. Då mellanhjärnan påverkas av alkoholen blir vi också mera intresserade av sex eftersom mellanhjärnan styr parningsbeteende. Då man konsumerat riktigt stora mängder alkohol påverkas också reptilhjärnan. Vi får svårt att stå rakt upp och är inte riktigt medvetna om vad vi själva gör. Vi saknar vårt mänskliga resonemang och styrs nu av mera djuriska instinkter. (i bid) Även då man till en början känner sig pigg och glad då man tagit någon drink så blir man efter en stund trött då man druckit mera. Det beror på att alkoholen till en början aktiverar nervcellerna och sätter fart på dem men efter en större dos av alkohol så händer det motsatta. Alkoholen börjar då bedöva nervcellerna och vi känner oss trötta. (i bid) Figur tre Blå = Hjärnbarken. Orange = Mellanhjärnan. Grön = Reptilhjärnan. 21
Man kan se sjukdomar och skador som är mer eller mindre kopplade till stor alkoholkonsumtion. Några av dessa sjukdomar är: Epilepsi Cancer, exempelvis i bröst och lever. Trafikolyckor Hjärtstopp och stroke. WHO har gjort en undersökning där de har kommit fram till att 4 % av alla dödsfall per år är direkt kopplade till alkohol. 4 % betyder 2,5 miljoner fall i året. Det är rätt tragiskt när det finns enkla sätt att förhindra det, endera genom att dricka i kontrollerad miljö eller att inte dricka alls. (Narconon) 3.7 Alkoholism Alkoholberoende, missbrukare och alkoholist är några av de orden man kan höra i samband med någon som har svårt att kontrollera sitt alkoholintag. Alkoholism är väldigt svårt att definiera eftersom man kan kategorisera det i missbruk och beroende. Det kanske lättaste sättet att definiera alkoholism är att man har ett ständigt begär efter alkohol samt kontrollförlust av dess konsumtion. Alkoholism definieras av WHO som en sjukdom. Orsaken till att man attraheras till alkoholens hämmande egenskaper är oftast väldigt personligt och kan variera från person till person, de kan vara psykologiska, ekonomiska eller sociala. Alkoholismen kan kännetecknas av följande symptom: Toleransnivån ökar Behov av återställare Ständigt begär och abstinens Kontrollförlust Minnesluckor (Lauritzson, 2005, ss. 111-112) (Thakker, 1998) Då man dricker påverkar alkoholen hjärnan funktion genom att störa överföringen av signaler till nervcellerna. Alkoholen påverkar människor olika men oftast blir man glad och den minskar stress. Alkoholen påverkar hjärnans belöningscentrum och oftast vill man dricka sig full för att uppnå de effekter som alkoholen har på kroppen. De effekterna kan vara att man känner sig glad, pigg och att 22
de vardagliga problemen försvinner. Det är alltså frågan om en ond cirkel där man känner att man måste dricka alkohol för att bli glad och dämpa oro. (Ledin, 2010) Man blir inte beroende av alkohol direkt, det är oftast frågan en större konsumtion under många år. Men många kan dricka mycket under en lång tid utan att bilda ett särskilt beroende. Behandling av dem som har drabbats av alkoholism är väldigt svårt i och med att de själva oftast har svårt att inse att de har ett problem eller beroende och också hur det påverkar dem. De som har problem med alkohol missbruk måste först förstå det själva och sedan vilja ändra på det. När man sedan har bestämt sig för att söka hjälp rekommenderas det att man tar kontakt med en vårdcentral eller en beroendemottagning. Nedan följer en bild (figur fyra) som beskriver hur alkoholkonsumtionen ser ut i Sverige. (i bid) Figur fyra 3.8 Franska Paradoxen I slutet av 1980-talet gjordes det en jämförelse mellan Frankrike och USA i deras kostvanor. Det man märkte var att man i Frankrike åt mycket mera mättade fetter, rökte mera och motionerade mindre. Trots detta var fallen av hjärt- och kärlsjukdomar 40 % mindre i Frankrike. Därefter fick denna undersökning namnet den franska paradoxen. Den franska paradoxen är ett intressant fenomen som det har forskats mycket i. I Frankrike äter man fyra gånger mera smör, 60 % mera ost och tre gånger mera fläskkött än i USA och trots detta är hjärtproblem och övervikt inte lika vanligt som i USA. (Health assist, 2015) (Jimdo) 23
Paradoxen kan förklaras på två olika sätt. Det första alternativet skulle vara att mättade fetter inte direkt är en påverkande faktor i hjärt- och kärlsjukdomar. Nya studier visar också att mättade fetter inte är så farliga som vi från början kanske har trott. (i bid) Det andra alternativet är att det finns ett samband mellan mättade fetter och hjärtsjukdomar, men att det skulle finnas en faktor i den franska livsstilen som skulle hålla sjukdomarna borta. En faktor som kan påverka som finns över hela landet är fransmännens vinkonsumtion speciellt rödvin. (i bid) De livsstils faktorer som kan påverka detta fenomen är: Vin konsumtion. Speciellt fransmännens kärlek till rödvin. Frankrike har en väldigt hög konsumtion av vin per capita, och resveratrolet i vinet hjälper kroppen kämpa emot det dåliga kolesterolet de får från den väldigt fettrika matkulturen. Mindre storlekar på portioner. Det finns undersökningar som visar klart och tyligt att människor tenderar att äta för mycket då de blir serverade stora portioner. De äter långsammare. Det tar ca 15 minuter för hjärnan att skicka signaler att magsäcken börjar bli full. I Frankrike sitter man och smakar på de tillredda komponenterna individuellt och spenderar därför i medeltal en längre tid vid matbordet. Högt intag av frukt och grönsaker. Fransmän väljer kvalitet över kvantitet när det kommer till måltider. Mycket mer fransmän använder sig av ekologiska råvaror samt att tillreda måltiderna själva. Detta betyder att de har en större kontroll över vad exakt det är de äter. De väljer att dricka vatten istället för lemonader eller andra läskdrycker. De har inte heller samma vana att äta snacks som amerikaner och vi nordbor har, utan äter istället mera regelbundet. Den franska paradoxen kan alltså ha mera att göra med att fransmän har i allmänhet en sundare livsstil än deras vinkonsumtion, men det är definitivt en faktor som påverkar.(i bid) 24
4. Resultat I min teori har jag diskuterat om hur alkoholhaltiga drycker både kan ha positiva och negativa effekter på hälsan. Det som har visat sig finnas i alkoholdrycker är antioxidanter. Antioxidanterna hjälper kroppen skydda sig mot oxidation genom neutralisering av fria radikaler. Exempel på några antioxidanter är vitamin-a, vitamin-e och mineralämnena zink och magnesium. Rött vin har sina flavonoider, ölen har proteiner och vitaminer och whiskyn har antioxidanten ellagsyra. Det finns tydliga bevis på att dessa drycker innehåller komponenter som kan förbättra ens hälsa. Antioxidanterna fungerar som kroppens rostskyddsmedel och ser till att blodflödet i kroppen fungerar som det skall. När kroppens blodflöde fungerar som det skall förbättrar det också den kognitiva funktionen d.v.s. hjärnans aktivitet. Det viktiga att komma ihåg är att mycket av dessa antioxidanter får vi i oss från sunda matvanor, frukter och grönsaker och inte från vin. Det som också kan påpekas är att många av antioxidanternas positiva effekter kanske först blir märkbara vid en högre ålder. Om man är ung och äter sunt med en aktiv livsstil är risken ändå minimal för att man skall drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar eller Alzheimers. Alkoholen I sig själv har väldigt få positiva egenskaper utöver att för stunden minska stress. När jag pratar om alkoholen så menar jag etylalkoholen i sig själv, inte resten av ingredienserna i ex. en öl. De studier som har gjorts nämner inte med klarhet att alkoholen skulle ha någon åtminstone långsiktig positiv effekt på kroppen. De studier tyder mera på att de är de andra ingredienserna, eller ämnen i dem, som har positiva effekter på kroppen. De positiva egenskaperna man kan säga att alkohol har är att de kan få även den blygaste människan att släppa sig lös och ha kul med andra för en kort stund. Som historien också visat så har alkoholen renat infekterade sår och fungerat som en alternativ törstsläckare då vattnet inte var så rent som det är hos oss idag. Det behövs ungefär 10 år av stort intag av alkohol för kroppen att utveckla leverskador. Det vi måste tänka på är just de långsiktiga effekterna alkohol kan ha på vår kropp. Det intag av alkohol som många av oss gör varje helg kan få konsekvenser när man blir äldre. Den stora negativa effekten alkohol kan ha på kroppen är förstås att man utvecklar ett beroende. Även fast det kan ta flera år att bygga upp ett beroende är det något man måste vara försiktig med och söka hjälp så fort man känner att man inte längre har någon kontroll över sitt eget drickande. Alkoholism är en sjukdom och det är endast när man själv är redo att sluta och söka hjälp som förändringen kan börja.(3.3-3.4-3.7) 25
Måttlig konsumtion är något som jag uppfattat som väldigt svårdefinierat. Eftersom måttlig konsumtion innefattar två aspekter, lågt regelbundet drickande och undvikande av stor konsumtion vid enstaka tillfällen, tycker jag att det har väldigt svårt att etablera sig åtminstone här i Norden. Vi dricker absolut inte alla dagar i veckan men istället så dricker vi otroligt stora mängder vid enstaka tillfällen såsom t.ex. på bröllop, födelsedagsfester och helt vanliga lördagar. 14 glas i veckan innebär 2 glas i dagen för män och lite över ett glas om dagen för kvinnor. 14 glas i veckan för män är gränsen innan det börjar betraktas som riskbruk. Enligt dessa siffror ligger många av oss studerande och andra i en riskgrupp för att bli alkoholmissbrukare. (3.1) Undersökningen har etablerat att olika alkoholhaltiga drycker har olika positiva effekter på kroppen. Med det sagt vill jag dock påpeka att det är nästan samma ämnen i all alkoholhaltiga drycker som har dessa egenskaper d.v.s. antioxidanter. Eftersom vi får i oss dessa antioxidanter om vi har en vanlig sund diet av grönsaker och frukt är det svårt för forskningar i detta ämne att vara pålitliga till 100 %. Om man dock har dåliga matvanor, är lite överviktig och över 50 år gammal kan man tänka att ett glas whiskey eller ett glas cabernet sauvignon om dagen kan hjälpa till att förbättra hälsan i en viss mån. Jag tror att det smartare alternativet skulle vara bättre matvanor och fysisk aktivitet. Den franska paradoxen är ett intressant fenomen som kan framhäva att det finns någonting positivt med att måttligt konsumera alkohol. Det som dock är intressant är att många andra länder runt Frankrike har ett större intag av rödvin och här har man inte kunna se liknande paradoxer. I verkligheten så tror man att det har mycket mera med fransmännens livsstil att göra. (3.2 och 3.9) 26
4.1 Reliabilitet Reliabilitet mäter tillförlitligheten i ett arbete, det vill säga om undersökningen görs igen, blir resultatet detsamma. (Wikner, 2013) Jag tror att om arbetet skulle göras om igen om ett par år att forskningen skulle komma fram till nästan samma saker. För tillfället finns det väldigt lite litteraturarbeten gjorda på alkohol och hälsa, där de skulle ta upp de positiva egenskaperna de kan ha på kroppen. Det görs ständiga forskningar i ämnet och det kan i och för sig göra att man om 10 år har mera svar på de frågor som jag ställt mig själv. Min undersöknings reliabilitet är ganska hög med den information som jag har samlat in som finns tillgänglig idag. 4.2 Validitet Validitet kan förklaras som om forskaren har mätt det hon hade avsett att mäta med sin undersökning. (Wikner, 2013) Validiteten av mitt arbete är hög i och med att jag har valt att göra en litteraturundersökning. Jag har kunna söka upp den information jag har behövt i tidsskrifter, artiklar eller andra pålitliga källor. Jag hade dock önskat att få tag i flera böcker som var lite nyare. 27
5. Slutsats Alkohol och hälsa är ett ämne som i dagens samhälle är väldigt trendigt. Folk är mera utbildade inom båda områden och är mera försiktiga med vad de dricker. Syfte med detta arbete var att klargöra om det finns komponenter i alkoholhaltiga drycker som kan förebygga sjukdomar eller förbättra ens hälsa. Jag har också diskuterat om vad måttlig konsumtion innebär och om man med hjälp av det kan förbättra ens kontroll av konsumtion och på så sätt förbättra hälsan. Det jag har kommit fram till är att det absolut finns komponenter i alkoholdrycker som kan förbättra ens hälsa eller hjälpa förebygga sjukdomar. Det som jag pratat mycket om i mitt arbete är antioxidanter. Antioxidanterna finns i många frukter, bär och sädeslag. Eftersom sprit tillverkas på dessa finns de även i spriten. De fungerar som kroppens rostskyddsmedel och avkalkar blodomloppet från fria radikaler. Det som då bör nämnas är att i och med att det är en av dess funktioner så är det aktuellt först vid en högre ålder, förutsatt att man är ung och frisk. Det som skulle vara intressant att se är om det fungerar lika bra för yngre personer som kanske lever ett mindre sunt liv. De andra ämnen i alkohol som vi också kan få i oss via det är vitaminer, kolhydrater och proteiner som det finns rikligt av i öl. Det finns rikligt med energi både i alkoholen och i sockret som finns alkoholhaltiga drycker och det är något man bör tänka på om man exempelvis går på en diet. Diabetiker bör också tänka på att dricka försiktigt eftersom blodsockerhalten blir väldigt hög då man under en kväll konsumerar alkohol, medan sockerhalten i kroppen följande dag kommer att vara väldigt låg och det är väldigt viktigt för dem med diabetes att hålla blodsockerhalten i balans. I teorin diskuterade jag om hur man kan ligga i riskgruppen för långsiktiga alkoholskador om alkohol intaget överskrider 14 glas i veckan för män och 9 för kvinnor. Risken för när alkoholens positiva effekter blir överrumplade av de negativa ligger alltså på 14 glas i veckan för mig. Jag dricker personligen inte så regelbundet men jag vet själv att de gånger man gör det så går de lätt över den rekommenderade dosen och om jag fortsätter att dricka i samma stil finns det alltså en risk för att jag kan utveckla leverskador eller dylikt. Min frågeställning i början av arbetet var om det finns något som kan kallas för måttlig konsumtion, efter denna undersökning vet jag faktiskt inte om det finns. De finns undersökningar som går ut och säger att det som högst rekommenderas är just 14 glas i veckan, men det skulle betyda att om man skulle följa detta är man bara en droppe alkohol ifrån att hamna i riskzonen. Kanske den måttliga konsumtionen ligger mitt i mellan alla 28
dessa siffror, 10 glas alkohol i veckan för män och 6-7 för kvinnor. Jag tycker inte att man skall stirra sig blind på dessa statistiker, det viktigaste vi har att lära oss är att undvika dricka hela veckans ranson på en och samma kväll. Alkoholhaltiga drycker kan ha en positiv inverkan på hälsan om man konsumerar den med måtta. Linjen mellan att den positivt inverkar till att det blir negativt är dock väldigt hårfin. Om man är ung och aktiv så kan man absolut ta sig ett glas whisky när man har kommit hem från jobbet utan att det skall ha några ödesdigra konsekvenser, men kom ihåg att kontrollera att det där ena glaset inte plötsligt blir åtta. 5.1 Förslag på vidare forskning Det skulle vara väldigt intressant att läsa sig mera in på vad som händer med kroppen då vi överkonsumerar, hur de olika organen skadas och hur det påverkar vårt psyke. Det som också skulle vara intressant att läsa är när kan man klassas som alkoholist? Hur ser vi på människor som missbrukar alkohol? Hur kan man slå sig fri från sitt missbruk? 6. Källor Litteraturförteckning (2015). Hämtat från Health assist: http://www.healthassist.net/food/french/french-paradox.shtml Cross, R., Warwick-Booth, L., & Lowcock, D. (2012). Polity Books. Hämtat från Contemporary Health Studies: http://www.politybooks.com/chs/pdf/contemporary_health_studies_sample_chapter1.pdf den 20 April 2015 Hälsosidorna. (u.d.). Hämtat från Anitoxidanter: http://www.halsosidorna.se/antioxidanter.htm den 1 December 2015 Jamais, M. (2002). Destillerat. Stockholm: Millhouse Förlag. Jimdo. (u.d.). Hämtat från http://egons.jimdo.com/information/den-franska-paradoxen/ den 4 December 2015 Johansson, L. (2007). Bartender. Örebro: Liber ab. 29
Kevision. (den 22 September 2013). Hämtat från http://www.kevision.com/vad-ar-enkolesterolvarden-diagram/ Lauritzson, O. (2005). Om Alkohol. ICA bokförlag. Ledin, C. (den 20 Oktober 2010). 1177 Vårdguiden. Hämtat från http://www.1177.se/fakta-ochrad/sjukdomar/alkoholberoende/ Liquor barn. (den 6 Augusti 2015). The liquor barn. Hämtat från http://www.theliquorbarn.com/blog/health-benefits-of-cognac/ Martin Höst, B. R. (2006). Att genomföra examensarbete. Studentlitteratur. Narconon. (u.d.). Hämtat från http://www.narconon.org/drug-information/alcohol-and-health.html den 29 November 2015 Narconon. (u.d.). Hämtat från Alcohol history: http://www.narconon.org/drug-information/alcoholhistory.html den 30 November 2015 National health service. (den 31 December 2014). Hämtat från http://www.nhs.uk/livewell/alcohol/pages/bingedrinking.aspx den 2 December 2015 Nordberg, K. (den 28 Juni 2014). Hälsatips. Hämtat från http://www.halsatips.com/allergi/2014/06/gaba-effekter-pa-hjurnan.html Nyberg, R., & Tidström, A. (2012). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. Lund: Studentlitteratur AB. Olsson, B., & Landerberg, M. (2005). Bartender. Västerås: ICA bokförlag. Riddargatan 1. (u.d.). Företagshälsor. Hämtat från Fakta om alkohol och hälsa: http://www.foretagshalsor.se/sites/default/files/fsf/filer/fakta_om_alkohol_webb.pdf den 1 Maj 2015 Rolf Hultcrantz, B. F. (Juni 2012). Lakartidningen. Hämtat från Läkartidningen: http://www.lakartidningen.se/functions/oldarticleview.aspx?articleid=18764 Rydberg, U. (2006). Hur mycket kan man dricka. Hämtat från http://www.riskbruk.se/webcontrols/upload/dialogs/download.aspx?id=3724 30
Studeravidare.se. (u.d.). Hämtat från http://www.studeravidare.se/jobb-ochkarriar/examensarbete/metod den 30 November 2015 Stuttaford, T. (2000). Skål för hälsan! Wahlström & Widstrand. Systembolaget. (u.d.). Hämtat från http://www.systembolaget.se/vart-uppdrag/varfor-vi-finns/ den 27 November 2015 Thakker, L. D. (1998). http://www.rikslankarna.se/alkoholism-en-sjukdom-77339. Törnqvist, S., & Tolstoy, H. (1995). SPRIT. Stockholm: Fischer & Co. Uncorking the Past. (u.d.). Hämtat från http://eds.b.ebscohost.com/eds/ebookviewer/ebook/bmxlymtfxzi5nta4m19fqu41?sid=178dc62c -09d6-45c6-ac4d-e8685f57df6c@sessionmgr113&vid=17&format=EB&rid=1 den 30 November 2015 Wikner, R. (Mars 2013). http://www.specped.su.se/sj%c3%a4lvst%c3%a4ndigt-arbete/3-attskriva-sj%c3%a4lvst%c3%a4ndigt-arbete/trov%c3%a4rdighet-validitet-reliabilitet. Hämtat från Specialpedagogiska institutionen: http://www.specped.su.se/sj%c3%a4lvst%c3%a4ndigtarbete/3-att-skriva-sj%c3%a4lvst%c3%a4ndigt-arbete/trov%c3%a4rdighet-validitet-reliabilitet 31