Friluftslivet i Örnsköldsvik

Örnsköldsviks kommun oktober 2018 Friluftslivet i Örnsköldsvik Rapport från enkätundersökning om fritid och utevistelse i Örnsköldsviks kommun 2018 2019-05-05 Peter Fredman KULTUR- OCH FRITIDSAVDELNINGEN www.ornskoldsvik.se

Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 14 Metod... 14 Representativitet och analys av data... 14 2. Resultat... 16 2.1 Deltagande i friluftsaktiviteter... 16 2.2 Viktigaste aktiviteterna under sommarhalvåret... 18 2.3 Viktigaste aktiviteterna under vinterhalvåret... 20 2.4 Möjligheter att utöva friluftsliv i Örnsköldsviks kommun... 21 2.5 Hur viktigt är friluftslivet och vilka faktorer påverkar?... 23 2.6 Naturområden i kommunen... 25 2.7 Natur inom gångavstånd från bostaden... 26 2.8 Hälsa, motion och friluftsliv... 28 2.9 Transport till och från skola och arbete... 30 2.10 Transport till och från fritidsaktiviteter... 31 3. Friluftslivet inom olika grupper... 33 3.1 Utövande av friluftsliv... 33 3.2 Hinder för att utöva den viktigaste friluftsaktiviteten...... 34 på sommaren... 34 på vintern... 36 3.3 Otrygghet, stillasittande och hälsa... 38 4. Friluftslivets förändring 2012 2018... 41 4.1 Utövande av friluftsliv... 41 4.2 De viktigaste aktiviteterna... 43 4.3 Naturområden inom gångavstånd... 45 4.4 Motion... 46 4.5 Transport till och från fritidsaktiviteter... 48 5. Friluftslivet i Örnsköldsviks kommun i ett nationellt perspektiv... 49 Bilagor... 51

Sammanfattning Rapporten redovisar resultaten från en enkätundersökning bland boende i Örnsköldsviks kommun avseende fritid, utevistelse, hälsa, fysisk aktivitet och resande som genomfördes hösten/vintern 2018/2019. Det var 799 personer, 18 år och äldre, som svarade på enkäten. Här sammanfattas de viktigaste resultaten illustrerade med ett urval av figurer. För den kompletta redovisningen hänvisas till rapporten med mer detaljerade texter, tabeller och appendix. Variabler eller värden markerade med (*) är statistiskt signifikanta (p<0,05) om inte annat anges. Deltagande i friluftsaktiviteter - Nöjes- och motionspromenader är den vanligaste uteaktiviteten 91,6 % av kommuninvånarna har deltagit minst en gång under 12 månader. Därefter följer att ströva i skog och mark, trädgårdsarbete, bad utomhus i sjö/hav, picknick/grillning och solbad. Cirka 70 % svarar att de har cyklat på väg minst en gång under de senaste 12 månaderna. - De aktiviteter som kommuninvånarna utövar ofta (mer än 60 gånger under de senaste 12 månaderna) är främst nöjes- och motionspromenader, promenad med hund och strövat i skog och mark. Även trädgårdsarbete och cykling på väg hör till fritidsaktiviteter som utövas ofta. Viktigaste sommaraktiviteterna - Viktigaste aktiviteterna under sommarhalvåret är att ströva i skog och mark, följt av att ta nöjesoch motionspromenader och att bada utomhus i sjö/hav. 2

- På frågan varför olika aktiviteter är viktigast på sommarhalvåret svarar 77 % att koppla av är viktigt eller mycket viktigt. Därefter kommer att vara nära naturen, att umgås med vänner och familj, och att utöva fysisk aktivitet. - Cirka 20 % av de tillfrågade anser att de inte kan utöva den viktigaste sommaraktiviteten i den utsträckning de önskar. Brist på tid är den vanligaste orsaken. Andra orsaker är funktionsvariation/sjukdom, familjesituationen, att man saknar någon att utöva den med eller saknar lämpliga platser/områden. 3

Viktigaste vinteraktiviteterna - Viktigaste aktiviteterna under vinterhalvåret är att ta nöjes- och motionspromenader, följt av längdskidåkning, snöskoteråkning, promenad med hund och att åka utför på skidor/snowboard. - På frågan varför olika aktiviteter är viktigast på vinterhalvåret svarar nästan 70 % att koppla av är viktigt eller mycket viktigt, följt av att vara nära naturen och att utöva fysisk aktivitet med cirka 60 % vardera. Fysisk aktivitet har alltså större betydelse på vintern jämfört med sommaren, då istället avkoppling och att vara nära naturen har större betydelse. 4

- Drygt en fjärdedel (28 %) menar att de inte kan utöva den viktigaste vinteraktiviteten i den utsträckning de önskar. Den främsta orsaken är brist på tid, följt av annan orsak samt avsaknad av lämpliga platser eller områden. Av de som angett en annan orsak dominerar faktorer som dåligt väder, dåligt underhållna vägar/cykelvägar och skidspår samt hälsa och ålder. Möjligheter att utöva friluftsliv i Örnsköldsviks kommun - En klar majoritet av kommuninvånarna utövar merparten av sitt friluftsliv i kommunen. Ungefär 75 % utövar mer än hälften av sitt friluftsliv i kommunen medan 6 % inte utövar något friluftsliv alls där. - 43 % menar att möjligheterna till friluftsliv i kommunen är mycket bra och 37 % ganska bra. Endast någon enstaka procent menar de är dåliga. - Viktiga insatser kommunen bör göra för att underlätta möjligheterna att utöva friluftsliv är bland annat bättre underhåll av leder/spår, rastplatser och badplatser, bättre och mer tillgänglig 5

information om vilka möjligheter till friluftsliv som finns, fler gång- och cykelvägar, bättre belysning vintertid och utöka kollektivtrafiken. Många av de tillfrågade är nöjda med kommunens insatser. - De viktigaste informationskanalerna för möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen är Internet, skyltar och informationstavlor ute i naturen samt kartor på internet och tryckta kartor. 6

Hur viktigt är friluftslivet och vilka faktorer påverkar? - På frågan hur viktigt det är att kunna utöva friluftsliv svarar 50 % att det är mycket viktigt, 26 % att det är viktigt och 16 % att det är ganska viktigt. Drygt 8 % av kommuninvånarna svarar att det inte är viktigt med möjligheter att kunna utöva friluftsliv, varav cirka hälften (3,6 %) att det inte alls är viktigt. - Cirka tre fjärdedelar av kommuninvånarna utövar friluftsliv minst en gång i veckan och knappt 15 % gör det varje dag. Endast 4 % uppger att man aldrig utövar friluftsliv. - Att det finns markerade spår och leder samt områden fria från oönskat ljud/buller har störst betydelse för möjligheterna att utöva friluftsliv (närmare 60 % anser att detta är viktigt eller mycket viktigt). Drygt 45 % anser att det är viktigt eller mycket viktigt att det finns iordningställda rastplatser, toaletter, soptunnor, eldstäder etc. 7

Naturområden i kommunen - Två tredjedelar (66 %) av kommunens invånare uppger att de på fritiden har besökt ett naturområde under de senaste 12 månaderna. Frågan om vilket naturområde som är viktigast finns redovisat i figuren nedan. - Knappt en tredjedel av kommuninvånarna besöker det viktigaste naturområdet minst en gång i veckan, medan var fjärde person besöker det mindre än 4 gånger per år. De vanligast förekommande aktiviteterna man ägnar sig åt i det viktigaste naturområdet är att ströva i skog och mark, nöjes- och motionspromenader samt vandring på leder. 8

Natur inom gångavstånd från bostaden - En majoritet av kommuninvånarna anser att tillgången på naturområden inom gångavstånd från bostaden är bra: 52,4 % anser att den är mycket bra, 27,4 % uppger att den är ganska bra. Cirka 60 % vistas i naturområden inom gångavstånd från bostaden minst en gång i veckan. 15 % gör det varje dag. - De vanligaste aktiviteterna man ägnar sig åt i naturområden inom gångavstånd från bostaden är nöjes- och motionspromenader, följt av att ströva i skog och mark samt promenera med hund. Hälsa, motion och friluftsliv - Resultaten visar att möjligheter till friluftsliv har stor betydelse för upplevt hälsotillstånd bland kommuninvånarna. 9

- På frågan hur mycket man har rört och ansträngt sig kroppsligt/motionerat på fritiden under de senaste 12 månaderna svarar drygt hälften av kommuninvånarna att de ägnar sig åt måttlig eller regelbunden motion eller träning. Cirka 11 % är mest stillasittande. - Drygt 61 % av kommuninvånarna skulle vilja motionera mer på sin fritid än idag. Orsaker varför man inte motionerar i den omfattning man önskar är främst brist på tid, bristande motivation, bekvämlighet eller brist på ork. Friluftslivet inom olika grupper - Det finns signifikanta skillnader i utövande av friluftsliv mellan olika åldersgrupper. Åldersgruppen 50-69 år, men även de över 70, är mest aktiva då det gäller att dagligen utöva en friluftsaktivitet. En relativt stor grupp (14 %) av de som är 70 år och äldre utövar aldrig friluftsliv. - Inga signifikanta skillnader i utövande av friluftsliv finns mellan kvinnor och män, även om kvinnor i något högre grad är ute varje dag jämfört med män. - Kvinnor är mer hindrade att utöva den viktigaste friluftsaktiviteten än män, särskilt sommartid. Personer som tillhör den yngsta åldersgruppen (18-29 år) upplever mer hinder jämfört med övriga åldersgrupper, såväl sommar som vinter. Även gruppen 30-49 år utmärker sig i detta avseende. Lägst grad av hinder har åldersgruppen 50-69 år. - Hinder för att utöva den viktigaste aktiviteten på sommaren skiljer sig i flera fall mellan kvinnor och män. Kvinnor upplever generellt i högre grad hinder, särskilt funktionsvariation/sjukdom, saknad av någon att utöva aktiviteten med samt brist på möjlighet att ta sig till lämpliga platser/områden. 10

- Det finns flera skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller hinder för att utöva den viktigaste aktiviteten på sommaren. Den främsta orsaken för alla åldrar upp till 69 år är brist på tid, medan det hindret är nästa obefintligt bland personer i åldersgruppen 70 år och äldre. I den gruppen är det främst funktionsvariation/sjukdom som utgör hinder för att utöva den viktigaste sommaraktiviteten. - En påtaglig skillnad mellan åldersgrupperna är att närmare 45 % av de yngre personerna svarar att de saknar någon att utöva aktiviteten med. Den andelen är betydligt lägre (ca 4-7 %) bland de övriga åldersgrupperna. Den yngsta åldersgruppen uppger också i högre grad än övriga att man saknar utrustning. - Hinder för att utöva den viktigaste aktiviteten på vintern skiljer sig också mellan kvinnor och män. I flera avseenden upplever kvinnor hinder i högre grad än män, särskilt att det är fysiskt krävande, svårt att ta sig till lämpliga platser samt att utrustning saknas. - När det gäller hinder för att utöva den viktigaste aktiviteten på vintern hos olika åldersgrupper så är det i likhet med sommaraktiviteterna främst är brist på tid som dominerar för svarande i åldern 18-69 år, medan personer 70 år och äldre främst är hindrade av funktionsvariation/sjukdom. 11

- Var femte person i den yngsta åldersgruppen (18-29 år) uppger avsaknad av någon att utöva aktiviteten med som hinder. Yngre personer saknar också i högre grad tillgång till lämpliga platser/områden, något som även gäller för de mellan 30-49 år. Friluftslivets förändring 2012 2018 - Hösten 2012 gjordes en motsvarande enkätundersökning över friluftslivet i Örnsköldsviks kommun, vilket innebär att ett urval av de resultat som här redovisas kan jämföras med den studien för att se om det finns några förändringar mellan åren 2012 2018. - Generellt är det små skillnader i utövande av friluftsliv. Det finns dock en tendens att under 2012 har man ägnat sig åt friluftsliv i en högre grad än under 2018, och då särskilt för gruppen som uppger att man brukar utöva friluftsliv 1-3 gånger i veckan. - Andelen män som utövar friluftsliv ofta har ökat (varje dag eller 4-6 gånger i veckan), vilket innebär att de närmar sig kvinnorna i detta avseende. - Åldersgruppen 30-49 år har minskat i mer frekvent friluftsutövande (dvs. 4 ggr i veckan eller oftare). - Det är generellt små förändringar vad gäller de viktigaste aktiviteterna. De viktigaste aktiviteterna på sommaren är båda åren att ströva i skog och mark, nöjes- och motionspromenader, bad utomhus i sjö/hav, trädgårdsarbete och att promenera med hund. De viktigaste aktiviteterna på vintern är nöjes- och motionspromenader, längdskidor/turskidor, köra/åka snöskoter och att promenera med hund. - Hinder för att utöva den viktigaste aktiviteten i önskad omfattning har förändrats för olika åldersgrupper. I 2018 års undersökning är det fler av de som är 70 år och äldre som anser att de kan utöva den viktigaste sommaraktiviteten jämfört med år 2012. I 2018 års undersökning är det färre i gruppen 18-29 år som anser att de kan utöva den viktigaste vinteraktiviteten jämfört med år 2012. - Det är en signifikant ökning i andelen män som svarar att de känner sig otrygga när de vistas i naturområden inom gångavstånd från bostaden år 2018 jämfört med 2012. - Andelen som har svarat att de har en mest stillasittande fritid eller motionerar måttligt är högre 2018 jämfört med 2012, medan andelen kommuninvånare som utövar motion mer regelbundet har minskat. 12

- Det är främst kvinnor och yngre personer (18-29 år) som i ökande grad har en stillasittande fritid. Den yngre åldersgruppen utövar också i lägre grad regelbunden motion och träning år 2018 jämfört med 2012. År 2012 uppgav 6,9 % av kvinnorna att de hade en stillasittande fritid, vilket kan jämföras med 15,6 % sex år senare. För gruppen 18-29 år har andelen som uppger regelbunden motion och träning minskat från 34,8 % år 2012 till 22,0 % år 2018. - Den vanligaste orsaken varför man inte motionerar i den omfattning man önskar är båda åren brist på tid och brist på motivation. Andelen som uppger att det kostar för mycket har minskat från drygt 11 % av kommuninvånarna år 2012 till cirka 5 % år 2018. Det är fler som upplever att det är otryggt att vistas ute för att motionera år 2018 jämfört med år 2012. Friluftslivet i Örnsköldsviks kommun i ett nationellt perspektiv - Några av frågorna i undersökningen kan jämföras med en motsvarande nationell studie av svenskarnas friluftsliv år 2018. Här ser vi att invånarna i Örnsköldsviks kommun ägnar sig i princip åt samma utomhusaktiviteter som riket i helhet. Att ta nöjes- och motionspromenader följt av att ströva i skog och mark är de två vanligaste aktiviteterna. - Det är vanligare för invånarna i Örnsköldsvik kommun, i jämförelse med riket som helhet, att ägna sig åt vandring på vandringsleder samt sportfiske. Längd- och turskidåkning och skoteråkning är också något som kommuninvånarna gärna gör, vilket inte alls finns med för riket som helhet av de 15 mest frekventa aktiviteterna. - Ungefär hälften av de svarande, både i Örnsköldsviks kommun och i riket som helhet, uppger att friluftsliv har påverkat valet av bostadsområde/bostadsort. - Invånarna i Örnsköldsviks kommun anser i högre grad än befolkning i riket som helhet att allemansrätten är viktig för deras utomhusaktiviteter. 13

1. Inledning Rapporten redovisar resultaten från en enkätundersökning bland boende i Örnsköldsviks kommun avseende fritid, utevistelse, hälsa, fysisk aktivitet och resande som genomfördes hösten/vintern 2018/2019. Syftet är att ge en representativ bild av kommuninvånarna kring dessa frågor. Samma undersökning gjordes 2011/2012 och det går därför att göra jämförelser och se om förändringar skett. Undersökningen har genomförts i form av en post- och internetenkät riktad till kommunens invånare (18 år och äldre). Örnsköldsviks kommun har ansvarat för utformning av internetformulär, datainsamling samt kodning av postenkäter. Professor Peter Fredman har på uppdrag av Örnsköldsviks kommun bidragit till studiens planering, formulering av frågor, analys av data samt sammanställning av föreliggande rapport. Kontakt för detta uppdrag: 070-6670806. Metod Från kommunens befolkningsregister gjordes ett obundet, slumpmässigt urval på 3000 personer mellan 18-100 år. Till dessa personer gjordes ett utskick av postenkät i pappersform. Mottagarna av enkäten uppmanades att helst svara på internet genom att använda den medföljande webbadress och svarskod. De som ville svara på pappersenkäten skickade tillbaka svaren i medföljande portofria svarskuvert. Utskicket var framme hos adressaterna från och med första november och det fanns möjlighet att svara fram till och med 25 november. Ett påminnelseutskick i form av ett vykort gick efter två veckor ut till alla adressater med en förlängd svarstid till andra december. Då många svar kom efter sista svarsdag utökades svarstiden till 13 januari. Ett 40-tal inkomna enkätsvar rensades bort då de saknade användbar data, var helt tomma eller returnerades av olika anledningar. Av de återstående svaren kom 612 st. med pappersenkät och 187 st. via webbenkäten. Det ger totalt 799 svar och en svarsfrekvens på 26,6 %. Representativitet och analys av data I bilaga K redovisas flertalet av de frågor som beskriver respondenternas bakgrund (och som i flera fall använts för att analysera särskilda grupper bland kommuninvånarna). Då syftet med undersökningen är att ge en representativbild av kommunens invånare har urvalets representativitet närmare undersökts avseende ålder och kön (tabell 1). Det visar sig att personer i åldersgrupperna 18-29 år och 30-39 år är underrepresenterade i undersökningen, medan grupperna 40-49 år, 70-79 år samt 80 år och äldre är överrepresenterade. För grupperna 50-59 år och 60-69 år är det relativt god samstämmighet mellan undersökningen och befolkningen i Örnsköldsviks kommun. Vi ser också att andelen kvinnor är högre i undersökningen (54,4 %) i jämförelse med kommunens invånare (49,6 %) för det aktuella åldersintervallet (18 år och äldre), medan det motsatta gäller för andelen män. För att resultaten från undersökningen ska ge en mer representativ bild av kommuninvånarnas åsikter har svaren viktats avseende ålder. Frågan om könstillhörighet besvarades av 577 personer, vilket innebär ett bortfall på 28 % av samtliga respondenter, vilket gör att vi valt att inte vikta svaren baserat på denna variabel. Statistiska skillnader i svaren mellan olika grupper har gjorts med Chikvadrat test om inte annat anges. Signifikanta resultat är markerade med (*) då p-värdet är mindre än 0,05. 14

Tabell 1. Undersökningens representativitet avseende kön och ålder Undersökningen Kommunen Kön* Kvinnor 54,4 % 49,6 % Män 45,4 % 50,4 % Vill ej uppge 0,2 % Ålder 18-29 år 4,0 % 16,3 % 30-39 år 7,4 % 14,0 % 40-49 år 18,5 % 15,3 % 50-59 år 15,4 % 15,9 % 60-69 år 16,6 % 16,1 % 70-79 år 26,4 % 14,3 % 80- år 11,6 % 8,1 % * Frågan om könstillhörighet besvarades av 577 personer vilket motsvarar 72,2 % av samtliga respondenter. 15

2. Resultat 2.1 Deltagande i friluftsaktiviteter I tabell 2.1 redovisas kommuninvånarnas deltagande i olika utomhusaktiviteter under en 12- månadersperiod. Tabellen är sorterad i fallande ordning utifrån deltagande minst en gång. Resultaten visar att nöjes- och motionspromenader är vanligast (91,6 % av kommuninvånarna har deltagit i denna aktivitet minst en gång under 12 månader). Därefter följer att ströva i skog och mark, trädgårdsarbete, bad utomhus i sjö/hav, picknick/grillning och solbad. Cirka 70 % svarar att de har cyklat på väg minst en gång under de senaste 12 månaderna. De aktiviteter som kommuninvånarna har utövat ofta (>60 ggr under de senaste 12 månaderna) är främst nöjes- och motionspromenader, promenad med hund och strövat i skog och mark. Även trädgårdsarbete och cykling på väg hör till fritidsaktiviteter som utövas ofta. Tabell 2.1. Deltagande i utomhusaktiviteter: Ungefär hur många gånger du har ägnat dig åt respektive aktivitet på fritiden i kommunen de senaste 12 månaderna? (Procent) Ingen gång 1-5 ggr 6-20 ggr 21-60 ggr Mer än 60 ggr Nöjes- och motionspromenader 8,4 12,3 22,6 26 30,6 Strövat i skog och mark, t ex för att titta på naturen, plocka svamp och bär 14,2 23,6 30,2 18,5 13,5 Arbetat i trädgården 18,5 14,7 33,8 20,3 12,7 Badat utomhus i sjö/hav 22,8 25,3 28,5 19,3 4,0 Haft picknick eller grillat i naturen 23,3 38,5 30 7,2 1,0 Solbadat 28,4 26,2 27,4 12,5 5,4 Cyklat på vägar 33,3 19,7 22,7 13,6 10,7 Vandrat på vandringsleder 40,7 32,6 20,5 5,5 0,7 Kört/åkt motorbåt 53,4 23 15,9 6,8 0,8 Åkt längdskidor eller turskidor 55,7 18,8 16,8 6,8 1,9 Sportfiskat med handredskap, t ex metat, pimplat 56,5 21,6 15,3 5,2 1,4 Annan aktivitet 56,8 18,6 13,3 5,2 6,1 Badat utomhus i pool/äventyrsbad 56,9 31,6 7,4 3 1,1 Kört/åkt snöskoter 57,6 20,7 11,8 7,4 2,6 Promenerat med hund 60,5 8,7 7,5 4,7 18,5 Joggat/ terrängsprungit 62,8 12,7 11,5 9,2 3,8 Fotograferat eller målat i naturen 63,2 19,7 10,9 2,8 3,3 Åkt pulka/kälke 67,3 22,8 9,1 0,7 0,1 Åkt utför på skidor eller snowboard 71,4 14,6 10,8 3,2 0,0 Studerat växter/djur/fågelskådat 73,0 17,6 5,9 1,7 1,9 Styrketränat utomhus 74,0 15,8 8,2 1,1 0,9 Åkt skridskor på anlagd is 76,6 15,3 5,9 0,8 1,4 Tältat/övernattat i naturen 77,3 18 4,1 0,6 0,1 16

Tabell 2.1. (Forts.) Ingen gång 1-5 ggr 6-20 ggr 21-60 ggr Mer än 60 ggr Klättrat, bestigit berg 77,6 20,6 1,7 0,0 0,1 Gått stavgång 78,1 9,3 6,0 3,4 3,1 Åkt skridskor på naturis 81,9 14,3 3,2 0,5 0,0 Paddlat kanot/kajak 83,2 14,4 2,1 0,3 0,0 Jagat 86,9 4,7 3,8 2,3 2,2 Spelat golf 88,5 7,9 2,1 1,0 0,6 Cyklat i terrängen (MTB) 88,8 5,6 4,0 1,4 0,2 Gått med snöskor 89,0 8,1 1,8 1,0 0,0 Boule 89,2 8,0 1,5 0,7 0,6 Kört/åkt vattenskoter/jetski 89,5 6,4 3,4 0,7 0,0 Fiskat med mängdfångande redskap, t ex nät 89,7 6,7 2,7 0,6 0,2 Orienterat 89,8 5,8 3,7 0,4 0,2 Dykt, snorklat 90,2 6,9 2,3 0,6 0,0 Kört/åkt vattenskidor/wakeboard 91,1 6,8 1,4 0,2 0,5 Mediterat, yoga eller liknande i naturen 91,1 6,2 1,5 1,0 0,2 Ridit i terräng 94,6 2,7 0,9 0,1 1,7 Spelat paintball, rollspel (lajv) etc. 94,9 5,0 0,0 0,1 0,0 Seglat, vind/vågsurfat 95,0 2,7 1,6 0,4 0,3 Åkt rullskridskor/inlines/rullskidor 95,4 2,9 1,1 0,5 0,2 Geocaching 96,5 1,9 0,4 0,9 0,4 Åkt skateboard/parcour 97,7 1,8 0,5 0,0 0,0 Kört/åkt hundspann 98,1 1,1 0,7 0,1 0,0 Seglat kite/drake, hanggliding, fallskärm, basejump eller liknande 98,8 0,6 0,5 0,0 0,1 Sportflugit motor- eller segelflygplan 99,5 0,5 0,0 0,0 0,0 Olika aktiviteter har naturligtvis olika betydelse på vardagar, helger och längre ledigheter eftersom möjligheterna att utöva dem vid olika tidpunkter skiljer sig åt för de flesta. Tabell 2.2 redovisar därför hur viktiga aktiviteterna från tabell 1.1 är på vardagar, helger respektive längre ledigheter. Resultaten visar att nöjespromenad är viktigast för de flesta i alla tre sammanhang. Därefter kommer promenad med hund och att ströva i skog och mark, men betoning på den senare aktiviteten under helger och längre ledigheter. Att jogga, arbeta i trädgården och cykla på väg är förhållandevis viktigt på vardagar, medan vandra på vandringsleder, picknick/grillning och bad utomhus i sjö/hav är viktigare på helger och längre ledigheter. 17

Tabell 2.2 Vilken av aktiviteterna (se tabell 2.1) är viktigast för dig i kommunen på vardagar, helger respektive under längre ledigheter? Svaren anges i procent för de 10 viktigaste aktiviteterna. Vardagar (%) Helger (%) Längre ledigheter (%) Nöjes- och 33,5 Nöjes- och 22,6 Nöjes- och 17,1 motionspromenader motionspromenader motionspromenader Promenera med hund 14,5 Ströva i skog och mark, 20,1 Ströva i skog och mark, 14,1 t.ex. för att titta på naturen, plocka svamp och bär t.ex. för att titta på naturen, plocka svamp och bär Ströva i skog och mark, 10,2 Promenera med hund 6,3 Annan aktivitet 6,6 t.ex. för att titta på naturen, plocka svamp och bär Jogga/springa i terräng 7,5 Annan aktivitet 4,7 Promenera med hund 6,5 Arbeta i trädgården 6,0 Vandra på 4,3 Vandra på 6,4 vandringsleder vandringsleder Annan aktivitet 5,9 Ha picknick/grilla i 3,9 Bada utomhus i sjö/hav 4,7 naturen Cykla på väg 5,5 Arbeta i trädgården 3,8 Arbeta i trädgården 4,6 Gå stavgång 2,5 Cykla på väg 3,2 Köra/åka motorbåt 3,8 Jaga 1,8 Åka 3,1 Sportfiska med 3,3 längdskidor/turskidor handredskap, t.ex. meta, pimpla Vandra på vandringsleder/ Åka längdskidor/turskidor 1,5 Jogga/springa i terräng 2,9 Köra/åka snöskoter 3,2 2.2 Viktigaste aktiviteterna under sommarhalvåret På frågan om vilken av aktiviteterna som redovisas i tabell 2.1 som är viktigast under sommarhalvåret svarar knappt 15 % att det är att ströva i skog och mark, följt av att ta nöjes- och motionspromenader och att bada utomhus i sjö/hav (tabell 2.3). Tabell 2.3. De tio viktigaste aktiviteterna under sommarhalvåret Aktivitet % Ströva i skog och mark, t.ex. för att titta på naturen, plocka svamp och bär 14,6 Nöjes- och motionspromenader 12,8 Bada utomhus i sjö/hav 10,0 Arbeta i trädgården 7,5 Promenera med hund 5,3 Annan aktivitet 5,0 Solbada 4,6 Köra/åka motorbåt 4,4 Jogga/springa i terräng 4,2 Cykla på väg 4,2 18

På frågan varför olika aktiviteter är viktigast på sommarhalvåret svarar de flesta (knappt 80 %) att koppla av är viktigt eller mycket viktigt (tabell 2.4). Därefter kommer att vara nära naturen, vilket drygt 65 % tycker är viktigt eller mycket viktigt. Av de som svarat annan orsak än de som redovisas i tabellen är det svårt att hitta något särskilt mönster. Här finns bl.a. orsaker som svalka sig, känna att det är sommar, komma bort från det digitala och komma hemifrån och se något annat. Tabell 2.4. Varför aktiviteter är viktiga på sommarhalvåret (procent) Inte alls viktigt Inte viktigt Ganska viktigt Viktigt Mycket viktigt För att utöva fysisk aktivitet 11,3 14,4 22,3 26,7 25,3 För att vara nära naturen 6,3 6,5 19,8 35,2 32,2 För att umgås med vänner och familj 10,6 11,6 19,2 25,3 33,2 För att koppla av 5,0 2,9 14,8 30,3 47,0 Annat, ange: 68,5 6,1 7,1 7,0 11,2 Majoriteten (drygt 80 %) av de tillfrågade anser att de kan utöva den viktigaste sommaraktiviteten i den utsträckning de önskar. De som svarat de att inte kan utöva den viktigaste sommaraktiviteten i den utsträckning de önskar, anger brist på tid som den vanligaste orsaken (tabell 2.5). Exempel på andra vanliga orsaker är funktionsvariation/sjukdom, annan orsak samt familjesituationen. Av de som angett annan orsak är bland annat väderrelaterade faktorer, olika former av hälsoproblem samt brist på information om utflyktsmål hinder för utövandet. Tabell 2.5. Hinder för att utöva viktigaste sommaraktiviteten i den utsträckning man önskar (procent) Hinder/orsak % Saknar tid 46,2 Funktionsvariation/sjukdom 19,5 Annan orsak 18,9 Familjesituation 17,7 Saknar någon att öva aktiviteten med 14,9 Saknar tillgång till lämpliga platser/områden 13,7 För fysiskt krävande 8,9 Har inte möjlighet att ta mig till lämpliga platser/områden 7,5 Saknar utrustning 5,2 Kostar för mycket pengar 4,8 Saknar mod 1,4 Saknar kunskap/utbildning 1,3 19

2.3 Viktigaste aktiviteterna under vinterhalvåret På frågan om vilken av aktiviteterna som redovisas i tabell 2.1 som är viktigast under vinterhalvåret svarar drygt en femtedel att ta nöjes- och motionspromenader, följt av längdskidåkning, snöskoteråkning, promenad med hund och annan aktivitet (tabell 2.6). Tabell 2.6. De tio viktigaste aktiviteterna under vinterhalvåret Aktivitet % Nöjes- och motionspromenader 21,5 Åka längdskidor/turskidor 19,4 Köra/åka snöskoter 10,5 Promenera med hund 7,9 Annan aktivitet 7,6 Åka utför på skidor/snowboard 7,1 Gå stavgång 3,4 Ströva i skog och mark, t.ex. för att titta på naturen, 3,3 plocka svamp och bär Åka skridskor på anlagd is 3,0 Sportfiska med handredskap, t.ex. meta, pimpla 2,5 Varför olika aktiviteter är viktigast på vinterhalvåret redovisas i tabell 2.7. Här svarar de flesta att koppla av är viktigt eller mycket viktigt (nästan 70 %), följt av att vara nära naturen och att utöva fysisk aktivitet (cirka 60 % anser att dessa båda motiv är viktiga eller mycket viktiga). Av de som svarat annan orsak än de som redovisas i tabellen är det svårt att hitta något särskilt mönster. Här finns bl.a. orsaker som att vara ute med hunden, vara ute och få frisk luft, behålla hälsan och må bra. Tabell 2.7. Varför aktiviteter är viktiga på vinterhalvåret (procent) Inte alls viktigt Inte viktigt Ganska viktigt Viktigt Mycket viktigt För att utöva fysisk aktivitet 10,1 9,3 20,6 28,8 31,2 För att vara nära naturen 10,3 7,4 22,1 34,0 26,2 För att umgås med vänner och familj 14,0 15,8 17,6 25,6 27,1 För att koppla av 8,8 5,8 18,2 33,6 33,6 Annat, ange: 85,8 3,9 3,2 2,4 4,6 De flesta av de tillfrågade, cirka tre fjärdedelar (72,4 %), anser att de kan utöva den viktigaste vinteraktiviteten i den utsträckning de önskar. De 27,6 % som svarat att de inte kan utöva den viktigaste vinteraktiviteten i den utsträckning de önskar anger att den främsta orsaken till det är brist på tid (tabell 2.8), vilket även är den främsta orsaken på sommaren. Därefter följer annan orsak samt 20

avsaknad av lämpliga platser eller områden. Av de som angett en annan orsak dominerar faktorer som dåligt väder, dåligt underhållna vägar/cykelvägar och skidspår samt hälsa och ålder. Tabell 2.8. Hinder för att utöva viktigaste vinteraktiviteten i den utsträckning man önskar (procent) Hinder/orsak % Saknar tid 36,3 Annan orsak 24,1 Saknar tillgång till lämpliga platser/områden 22,5 Funktionsvariation/sjukdom 13,0 Familjesituation 12,5 Kostar för mycket pengar 12,0 Har inte möjlighet att ta mig till lämpliga platser/områden 11,3 För fysiskt krävande 7,4 Saknar någon att öva aktiviteten med 7,4 Saknar utrustning 5,2 Saknar mod 1,0 Saknar kunskap/utbildning 0,6 2.4 Möjligheter att utöva friluftsliv i Örnsköldsviks kommun En klar majoritet av kommuninvånarna utövar merparten av sitt friluftsliv i kommunen (tabell 2.9). Ungefär 75 % utövar mer än hälften av sitt friluftsliv i kommunen medan 6 % inte utövar något friluftsliv alls där. Tabell 2.9. Tänk nu på allt friluftsliv du ägnat dig åt de senaste 12 månaderna. Ungefär hur stor andel av ditt totala friluftsliv har du utövat i kommunen? % Jag har utövat allt mitt friluftsliv i kommunen 23,8 Jag har utövat det mesta av mitt friluftsliv i kommunen 52,9 Jag har utövat ungefär hälften av mitt friluftsliv i kommunen 11,8 Jag har utövat en mindre del av mitt friluftsliv i kommunen 5,5 Jag har inte utövat något friluftsliv i kommunen 5,8 På frågan vad kommuninvånarna anser om möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen svarar 43 procent mycket bra och 37 procent ganska bra. En procent av invånarna anser att möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen är ganska dåliga och endast 0,1 procent menar att de är mycket dåliga. Knappt åtta procent anser att de varken är bra eller dåliga. 21

Varför möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen är bra finns beskrivet i bilaga A. Här anges ett stort antal olika faktorer, många med den gemensamma nämnaren att natur för friluftsliv ska vara tillgängligt. Det kan handla om närhet till naturen, att det finns bra anläggningar med tillrättalagda leder och spår eller ett bra utbud av aktiviteter nära till hands. Varför möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen är dåliga finns beskrivet i bilaga B. Betydligt färre personer svarar på denna fråga, och de som angett några förklaringar nämner t ex bristfällig information om vad som finns i närområdet, dåligt underhållna spår/leder samt svårt att ta sig ut pga. funktionshinder. Dessutom ställdes en öppen fråga om den viktigaste insatsen kommunen bör göra för att underlätta möjligheterna att utöva friluftsliv, redovisat i bilaga C. Även här lämnades ett stort antal svar av olika slag men där många anger bättre underhåll av leder/spår, rastplatser och badplatser. Det handlar även om att ge bättre och mer tillgänglig information till invånarna om vilka möjligheter till friluftsliv som finns i kommunen. Förutom det så omfattar svaren bl.a. fler gång- och cykelvägar, bättre belysning vintertid och utökning av kollektivtrafiken. Dock är det flera av de tillfrågade som är nöjda med kommunens insatser. Information om möjligheterna att utöva friluftsliv kan inhämtas på många olika sätt. I tabell 2.10 redovisas hur viktiga olika informationskanaler är för möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen. Tabell 2.10. Hur viktiga är följande informationskanaler för dina möjligheter att utöva friluftsliv i kommunen? (procent) Inte alls viktigt Inte viktigt Ganska viktigt Viktigt Mycket viktigt Vet inte Medel Skyltar, informationstavlor ute i 8,4 2,9 16,7 25,9 36,8 9,3 4,1 naturen Internet 11,6 5,9 14,2 17,4 40,7 10,3 4,0 Kartor (på Internet) 12,8 8,6 16,1 22,7 29,6 10,3 3,8 Kartor (tryckta på papper) 15,9 15,7 24,1 22,8 11,7 9,9 3,3 Sociala medier (Facebook mm) 22,2 15,9 16,6 15,4 18,5 11,5 3,3 Appar (för mobiltelefon) 22,6 16,3 15,7 15,7 16,4 13,3 3,3 Personlig information (t ex på 22,3 18,9 20,3 13,4 13,2 11,9 3,2 turistbyrån) Broschyrer 22,9 20,1 25,1 14,3 7,7 9,9 2,9 Guideböcker 26,8 24,0 20,6 11,8 4,8 12,0 2,8 SMS tjänster 30,9 28,6 11,8 9,3 3,6 15,6 2,7 Genom att ringa ett särskilt telefonnummer 32,7 28,9 11,3 6,0 4,3 16,8 2,7 I första hand anses internet vara den mest viktiga informationskanalen följt av skyltar och informationstavlor ute i naturen. Viktigt eller mycket viktigt är även kartor på internet och tryckta kartor. Mindre betydelsefullt är att ringa särskilda telefonnummer, SMS tjänster och användning av 22

guideböcker. Tabellen visar även de olika informationskanalernas relativa betydelse i form av medelvärden baserat på skalan 1 (Inte alls viktigt) till 5 (Mycket viktigt). Det högsta medelvärdet har information via skyltar och informationstavlor ute i naturen följt av information och kartor på Internet. På frågan vad man anser om att kommunen tar ut en avgift på Skyttis spårområde för skidåkning som en del av finansiering av områdets skötsel svarar 13 % mycket positivt, 28 % positivt, 9 % negativt och 5 % mycket negativt. Drygt 25 % svarar varken eller och 20 % har ingen åsikt. 2.5 Hur viktigt är friluftslivet och vilka faktorer påverkar? På frågan hur viktigt det är att kunna utöva friluftsliv svarar 50 % att det är mycket viktigt, 26 % att det är viktigt och 16 % att det är ganska viktigt. Drygt 8 % av kommuninvånarna svarar att det inte är viktigt med möjligheter att kunna utöva friluftsliv, varav cirka hälften (3,6 %) att det inte alls är viktigt. Tabell 2.11 redovisar hur ofta kommuninvånarna brukar utöva friluftsliv. Resultaten visar att mer än tre fjärdedelar gör det minst en gång i veckan och knappt 15 % utövar friluftsliv varje dag. Tabell 2.11. Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv? % Varje dag 13,3 Cirka 4-6 gånger per vecka 24,3 Cirka 1-3 gånger per vecka 35,2 Cirka 1-3 gånger per månad 13,5 Cirka 4-8 gånger per år 6,4 Mindre än fyra gånger per år 3,2 Aldrig 4,1 Det finns många olika faktorer som påverkar friluftsupplevelsen och möjligheterna att utöva friluftsliv. I tabell 2.12 redovisas hur viktigt ett antal olika faktorer är i detta avseende. Att det finns markerade spår och leder samt områden fria från oönskat ljud/buller förefaller ha störst betydelse (närmare 60 % anser att detta är viktigt eller mycket viktigt). Drygt 45 % anser även att det är viktigt eller mycket viktigt att det finns iordningställda rastplatser, toaletter, soptunnor, eldstäder med mera. Att det finns gång- och cykelbanor som leder till naturområden är betydelsefullt för många (drygt 40 % anser detta är viktigt eller mycket viktigt). Av mindre betydelse är faktorer som möjligheten att åka kollektivt till naturområden samt att det finns naturvägledning i form av guider. 23

Tabell 2.12. Hur viktiga är följande faktorer för ditt utövande av friluftsliv? (procent) Att det finns iordningställda rastplatser, toaletter, soptunnor, eldstäder med mera Inte alls viktigt Inte viktigt Ganska viktigt Viktigt Mycket viktigt 11,7 12,1 28,7 25,2 22,2 Att det finns markerade spår och leder 10,0 7,9 25,0 28,8 28,4 Att det finns områden med intressanta växter och djur Att det finns områden med intressanta kulturvärden Att det finns områden fria från oönskat ljud/buller Att det finns naturvägledning i form av guider Att det finns gång- och cykelbanor som leder till naturområden Att det går att åka kollektivt till naturområden 18,3 28,0 27,8 17,8 8,1 14,5 25,4 34,2 17,6 8,3 10,1 10,8 23,3 27,0 28,8 24,7 36,0 22,3 12,5 4,5 15,6 17,3 25,4 22,2 19,5 26,3 32,5 19,6 12,0 9,6 Tabell 2.13 visar svaren på ett antal påståenden kring friluftsliv. Möjligheter till friluftsliv har påverkat valet av bostadsområden för ungefär hälften av kommuninvånarna (man är helt eller delvis eniga med detta påstående). Tabell 2.13. Tag ställning till följande påståenden (procent) Helt oenig Delvis oenig Varken oenig eller enig Delvis enig Helt enig Vet inte Möjligheter till friluftsliv har påverkat mitt val av bostadsområde 22,0 4,4 16,7 25,4 23,4 8,1 Min kommun är bra på att iordningställa områden för medborgarnas friluftsliv 2,5 5,0 17,6 36,4 23,9 14,6 I min kommun är allmänheten delaktig i planeringen av hur mark och vatten bäst bör användas Det är viktigt att samhället satsar resurser för människors möjligheter till naturupplevelser Allemansrätten är viktig för mina utomhusaktiviteter Naturreservat och nationalparker är viktiga för mina utomhusaktiviteter Tillgängligheten till stränder och strandnära områden är god 7,4 9,1 26,2 11,3 5,4 40,7 1,7 0,8 9,0 19,6 60,4 8,5 2,5 0,5 7,6 12,3 68,1 8,9 9,9 4,6 22,5 26,1 26,7 10,1 2,6 4,1 13,8 27,0 43,5 8,9 24

Mer än 60 % av invånarna tycker att kommunen är bra på att iordningställa områden för medborgarnas friluftsliv. När det gäller allmänhetens delaktighet i planeringen av hur mark och vatten bäst bör användas så har många svårt att ta ställning. Ungefär en fjärdedel är varken eniga eller oeniga med påståendet, och drygt 40 % vet inte. Desto tydligare är då att allemansrätten är viktig för kommuninvånarnas utomhusaktiviteter och majoriteten av invånarna (80 %) är helt eller delvis eniga om påståendet att det är viktigt att samhället satsar resurser för möjligheter till naturupplevelser. 2.6 Naturområden i kommunen Två tredjedelar (66 %) av kommunens invånare uppger att de på fritiden har besökt ett naturområde under de senaste 12 månaderna. Frågan om vilket naturområde som är viktigast finns redovisat i Figur 2.1 samt bilaga D. Här förekommer ett stort antal olika områden varför det är svårt att ge någon samlad bild (dessutom kan samma område uppträda under olika namn). Bland de områden som återkommer mer frekvent är Skuleskogen, Skyttis, Hörnsjön, Åsberget och Höga kusten. Figur 2.1. Ange namnet på det naturområde i kommunen som är viktigast för dig. På frågan hur långt detta område ligger från bostaden svarar 17 % att det ligger inom 300 meter, 15 % mellan 300 meter och 1 km, 19 % mellan 1-5 km, 14 % mellan 5-10 km och 35 % mer än 10 km. Det innebär alltså att cirka en tredjedel av kommuninvånarna har det viktigaste naturområdet inom gångavstånd (1 km), medan ungefär lika många färdas mer än en mil för att ta sig till det viktigaste området. Tabell 2.14 redovisar den ungefärliga besöksfrekvensen under ett år. Resultaten visar att knappt en tredjedel av kommuninvånarna besöker området minst en gång i veckan, medan var fjärde person besöker det viktigaste naturområdet mindre än 4 gånger per år. 25

Tabell 2.14. Ungefär hur ofta har du besökt det viktigaste naturområdet de senaste 12 månaderna? (procent) % Varje dag 5,6 Cirka 4-6 gånger per vecka 6,7 Cirka 1-3 gånger per vecka 20,1 Cirka 1-3 gånger per månad 17,9 Cirka 4-8 gånger per år 23,8 Mindre än 4 gånger per år 25,9 Tabell 2.15 redovisar de tio vanligast förekommande aktiviteterna man ägnar sig åt i det viktigaste naturområdet. I fallande ordning så är det främst att ströva i skog och mark, nöjes- och motionspromenader samt vandring på leder. Tabell 2.15. De tio vanligast förekommande aktiviteterna i det viktigaste naturområdet (procent) Aktivitet % Ströva i skog och mark, t ex för att titta på naturen, plocka svamp och bär 41,8 Ta nöjes- och motionspromenader av annat slag 39,4 Vandra på vandringsleder 21,5 Promenera med hund 17,5 Jogga/ springa i terräng 15,5 Åka längdskidor eller turskidor 14,3 Bada utomhus i sjö/hav 10,5 Ha picknick/grilla i naturen 10,0 Cykla på väg 5,7 Sportfiska med handredskap, t ex meta, pimpla 5,2 2.7 Natur inom gångavstånd från bostaden En överväldigande majoritet av kommuninvånarna anser att tillgången på naturområden inom gångavstånd från bostaden är bra. 52,4 % anser att den är mycket bra medan 27,4 % uppger att den är ganska bra. 6,4 % uppger att tillgången är ganska eller mycket dålig. På frågan hur ofta man vistas i naturområden inom gångavstånd från bostaden svarar drygt 15 % varje dag, medan 8 % aldrig gör det. Knappt 60 % av kommuninvånarna uppger att de vistas i naturområden inom gångavstånd från bostaden minst en gång per vecka (tabell 2.16). 26

Tabell 2.16. Ungefär hur ofta vistas du i naturområden inom gångavstånd från din bostad? (procent) % Varje dag 15,4 Cirka 4-6 gånger per vecka 16,7 Cirka 1-3 gånger per vecka 27,2 Cirka 1-3 gånger per månad 15,5 Cirka 4-8 gånger per år 9,6 Mindre än 4 gånger per år 7,7 Aldrig 8,0 Tabell 2.17 visar att de vanligaste aktiviteterna man ägnar sig åt i naturområden inom gångavstånd från bostaden är nöjes- och motionspromenader, följt av att ströva i skog och mark samt promenera med hund. Tabell 2.17. De 10 vanligast förekommande aktiviteterna man ägnar sig åt i naturområden inom gångavstånd från bostaden (procent) Aktivitet % Ta nöjes- och motionspromenader av annat slag 55,4 Ströva i skog och mark, t ex för att titta på naturen, plocka svamp och bär 43,4 Promenera med hund 24,2 Jogga/ springa i terräng 16,2 Vandra på vandringsleder 11,1 Cykla på väg 8,7 Åka längdskidor eller turskidor 7,9 Bada utomhus i sjö/hav 7,4 Gå stavgång 6,6 Köra/åka snöskoter 4,2 På frågan om det händer att man känner sig otrygg vid vistelse i naturområden inom gångavstånd från bostaden svarar 76,1 % aldrig, 19,4 % någon enstaka gång, 2,9 % ganska ofta och 1,6 % alltid. De som någon gång känt sig otrygga fick ange den huvudsakliga orsaken (öppen fråga). Svaren finns redovisade i bilaga E. De orsaker som dominerar är rädsla för vilda djur, speciellt möte med björn, mörker/dålig belysning samt rädsla för överfall. 27

2.8 Hälsa, motion och friluftsliv Resultaten visar att möjligheter till friluftsliv har stor betydelse för upplevt hälsotillstånd bland kommuninvånarna (tabell 2.18). På frågan hur man upplever sitt hälsotillstånd idag svarar ca 75 % 6 eller högre på en 10-gradig skala, där 10 är bästa tänkbara tillstånd. Under antagandet att man inte alls haft möjlighet att utöva friluftsliv de senaste 12 månaderna blir motsvarande värden betydligt lägre. Då svarar knappt 24 % värdet 6 eller högre på den 10-gradiga skalan. Om vi jämför genomsnitten på skala för de två frågorna blir det 6,8 för dagens hälsotillstånd och 4,1 för det uppskattade hälsotillståndet utan friluftsliv. Tabell 2.18. Upplevt hälsotillstånd idag samt uppskattat hälsotillstånd under de senaste 12 månaderna utan möjligheter till friluftsliv (procent) Hälsotillstånd idag (%) Hälsotillstånd utan friluftsliv (%) 1 (Sämsta tänkbara tillstånd) 1,5 12,4 2 1,1 9,3 3 4,9 20,8 4 5,7 15,9 5 11,6 18,0 6 11,3 10,2 7 21,2 6,7 8 25,3 4,4 9 10,4 0,5 10 (Bästa tänkbara tillstånd) 7,2 1,9 På frågan hur mycket tid man under en vanlig vecka ägnar sig åt måttligt ansträngande aktiviteter som gör att man blir varm (till exempel promenader i rask takt, trädgårdsarbete, tyngre hushållsarbete, cykling, simning) svarar 31,8 % att man gör det 5 timmar per vecka eller mer, 31,5 % svarar 3-5 timmar, 30,7 % svarar 1-3 timmar och 6,0 % svarar att man inte gör det alls. I tabell 2.19 redovisas hur mycket kommuninvånarna har rört och ansträngt sig kroppsligt eller motionerat på fritiden under de senaste 12 månaderna. Drygt 11 % är mest stillasittande medan över hälften av kommuninvånarna ägnar sig åt måttlig eller regelbunden motion eller träning. 28

Tabell 2.19. Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt/motionerat på fritiden under de senaste 12 månaderna (procent) % 11,5 Mest stillasittande fritid (du rör på dig mindre än 2 timmar i veckan). Du ägnar dig mest åt läsning, TV, bio, dator eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden. Du promenerar, cyklar eller rör på dig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan. 32,9 Måttlig motion på fritiden (du rör på dig minst 2 timmar i veckan utan att svettas). Du promenerar, cyklar eller rör på dig på annat sätt under minst 2 timmar i veckan, oftast utan att svettas. I detta inräknas också promenad och/eller cykling till/från arbetet, övriga promenader, ordinärt trädgårdsarbete, fiske, bordtennis, bowling med mera. 28,8 Måttlig till regelbunden motion på fritiden (1-2 gånger per vecka i minst 30 minuter så att du svettas). Du motionerar regelbundet 1-2 gånger i veckan minst 30 minuter per gång med löpning, simning, tennis, badminton eller annan aktivitet som gör att du svettas. 26,8 Regelbunden motion och träning (minst 3 gånger i veckan i minst 60 minuter per gång eller mer). På frågan om kommuninvånarna skulle vilja motionera mer på sin fritid än idag svarar drygt 61 % att så är fallet. Orsaker varför man inte motionerar i den omfattning man önskar är främst brist på tid, bristande motivation, bekvämlighet eller brist på ork (tabell 2.20). Av de som angav annan orsak svarar en majoritet olika hälsorelaterade skäl, men även familjesituation och avstånd till aktivitet anges här som orsak. Svaren redovisas i bilaga F. Tabell 2.20. Ange varför du inte motionerar i den omfattning du önskar (procent) Orsak % Inte tid 54,3 Saknar motivation 26,1 Bekvämlighet/orkar inte 25,0 Annan orsak 21,6 Saknar sällskap 11,1 Otryggt att vistas ute 5,9 Kostar för mycket 5,3 Transportproblem 2,7 Otryggt att färdas dit 0,7 29

2.9 Transport till och från skola och arbete På frågan hur långt man har till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning svarar knappt 30 % att man är hemma, drygt 10 % har gångavstånd (upp till en km), medan knappt en fjärdedel har mer än 10 km. Svaren redovisas i tabell 2.21. Tabell 2.21. Ungefär hur långt har du till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning? (procent) % 0-1 km 11,9 1-3 km 10,7 3-5 km 11,3 5-10 km 14,6 1-3 mil 13,1 >3 mil 9,6 Arbetar / studerar hemma 28,9 Till de som inte arbetar hemma (569 respondenter) ställdes frågor om färdsätt (sommar och vinter) samt vad som skulle kunna få dem att i större utsträckning promenera och/eller cykla respektive välja kollektivtrafik som färdmedel till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning. Tabell 2.22 visar att både sommar och vinter dominerar egen bil. Förutom att cykel, som är betydligt vanligare på sommaren, är det igen större skillnad för de övriga färdsätten mellan de två årstiderna. Tabell 2.22. Hur färdas du oftast till och från arbete, skola eller annan daglig sysselsättning under sommar- respektive vinterhalvåret? (procent) Sommar Vinter Egen bil 56,6 61,5 Samåkning bil 6,3 8,5 Buss, tåg 6,1 7,8 Motorcykel, moped 0,2 - Cykel 14,6 3,5 Till fots 15,4 17,6 Annat sätt 0,9 1,1 Svaren på frågan vad som skulle få kommuninvånarna att i större utsträckning promenera och/eller cykla till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning är redovisat i tabell 2.23. Resultaten visar att knappt en fjärdedel av kommuninvånarna svarar att de cyklar och eller går redan idag. Faktorer som fler och bättre underhållna gång- och cykelvägar anser drygt 20 % som betydelsefulla. Knappt hälften har dock svarat att inget skulle få dem att i större utsträckning promenera eller cykla till arbete, skola etc. I bilaga G redovisas svaren för de som angett något annat än de svarsalternativ 30

som angavs. Här ser vi att flera svar handlar om betydelsen av arbetsplatsens läge i förhållande till hemmet. Även faktorer som familjesituationen med yngre barn som ska lämnas/hämtas på förskola/skola samt bättre belysning på gång- och cykelvägar anges. Tabell 2.23. Vad skulle kunna få dig att i större utsträckning välja att promenera och/eller cykla till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning? (procent) % Jag cyklar/går redan idag 22,5 Bättre underhållna gång- och cykelvägar 10.0 Bättre tillgång till cykelparkeringar 2,3 Fler gång- och cykelvägar 11,0 Möjlighet att ladda el-cykel 2,0 Inget 46,4 Annat 14,3 På frågan vad som skulle kunna få kommuninvånarna att i större utsträckning välja kollektivtrafik som färdmedel till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning svarar 23,8 % tätare avgångar, 15,4 % billigare biljettpris, 2,6 % tryggare hållplatsmiljö och trafiksäkerhet, 5,5 % bättre information om avgångstider och 42,8 % inget. Det är 7 % som uppger att de redan reser med kollektivtrafik. Av de 17,7 % som angett annat finns svaren redovisade i bilaga H. Här ser vi att de vanligast förekommande svaren omfattar fler busslinjer, mer flexibla busstider över dygnet samt fler hållplatser. 2.10 Transport till och från fritidsaktiviteter Om vi istället riktar blicken på avstånd till och olika färdsätt i samband med fritidsaktiviteter så blir bilden delvis annorlunda. I tabell 2.24 redovisas hur långt kommuninvånarna har till sin vanligaste fritidsaktivitet. Här framkommer att knappt 45 % av kommuninvånarna har högst en kilometer medan drygt 6 % har mer än en mil till sin vanligaste fritidsaktivitet. Tabell 2.24. Ungefär hur långt har du till din vanligaste fritidsaktivitet (procent) % 0-1 km 44,3 1-3 km 16,1 3-5 km 11,1 5-10 km 11,2 1-3 mil 5,5 >3 mil 1,3 Jag utövar inga fritidsaktiviteter 10,5 31

Tabell 2.25 visar att knappt hälften av kommuninvånarna färdas till och från sina vanligaste fritidsaktiviteter till fots, medan över 40 procent använder egen bil. Tabell 2.25. Hur färdas du oftast till och från dina vanligaste fritidsaktiviteter? (procent) % Egen bil 42,2 Samåkning bil 2,5 Buss, tåg 2,5 Motorcykel, moped 0,1 Cykel 4,9 Till fots 46,6 Annat sätt 1,2 Slutligen redovisar tabell 2.26 vad som skulle kunna få kommuninvånarna att i större utsträckning välja att promenera och/eller cykla till sina vanligaste fritidsaktiviteter. Svaren visar att knappt 40 % går och eller cyklar redan idag medan drygt 45 % anser att det inte finns något som kan förändra att de i större utsträckning väljer att promenera och/eller att cykla till fritidsaktiviteterna. Av de som svarat är det ca 6 % som angivit annat än de svarsalternativ som angavs. I bilaga I redovisas svaren och här anges främst faktorer som att ha mer tid samt bättre hälsa. Tabell 2.26. Vad skulle kunna få dig att i större utsträckning välja att promenera och/eller cykla till dina vanligaste fritidsaktiviteter? (procent) % Jag cyklar/går redan idag 39,0 Bättre underhållna gång- och cykelvägar 7,0 Bättre tillgång till cykelparkeringar - Fler gång- och cykelvägar 6,6 Möjlighet att ladda el-cykel 0,6 Inget 45,4 Annat 5,9 På frågan vad som skulle kunna få kommuninvånarna att i större utsträckning välja kollektivtrafik som färdmedel till sina vanligaste fritidsaktiviteter svarar 20 % tätare avgångar, 11 % billigare biljettpris, 2 % tryggare hållplatsmiljö och trafiksäkerhet, 3 % bättre information om avgångstider och 58 % inget. Det är knappt 5 % som uppger att de redan reser med kollektivtrafik. Av de dryga 10 % som angett annat finns svaren redovisade i bilaga J. Här ser vi att många svarar att kollektivtrafik saknas då de bor på landsbygden, att busshållplatser saknas eller att det är långt till hållplatser. 32

3. Friluftslivet inom olika grupper 3.1 Utövande av friluftsliv Fråga 17 i enkäten (Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv?) har analyserats utifrån kön och ålder. Tabell 3.1 visar det finns signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna, men inte mellan könen. Åldersgruppen 50-69 år, men även de över 70, är mest aktiva då det gäller att dagligen utöva en friluftsaktivitet. En relativt stor grupp (14 %) av de som är 70 år och äldre utövar dock aldrig friluftsliv. Närmare hälften av de som är i åldersgruppen 30-49 år ägnar sig åt någon friluftsaktivitet cirka 1-3 gånger per vecka. Det är nästan dubbelt så många jämfört med de som är i åldersgruppen 18-29 år. Tabell 3.1. Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv analyserat för kvinnor respektive män samt olika åldersgrupper (procent) Kön Ålder* Kvinnor Män 18-29 år 30-49 år 50-69 år >= 70 år Varje dag 17,6 11,8 12,3 7,3 17,2 16,2 Cirka 4-6 gånger per vecka 20,1 28,2 34,6 17,9 26,2 22,9 Cirka 1-3 gånger per vecka 35,8 32,4 25,4 47,9 32,8 29,6 Cirka 1-3 gånger per månad 10,9 13,4 15,4 15,8 13,7 8,4 Cirka 4-8 gånger per år 7,7 5,0 12,3 6,4 5,1 3,9 Mindre än fyra gånger per år 2,9 3,8 0,0 3,8 2,7 5,0 Aldrig 5,1 5,3 0,0 0,9 2,3 14,0 * p 0,05 Ser vi istället till personer med olika etnisk bakgrund så visar tabell 3.2 att de som växt upp i Norge, Finland och Danmark är något mer aktiva dagligen än infödda svenskar och de som växt upp i annat land. Tittar man däremot på hur de ägnar sig åt utövandet av någon friluftsaktivitet under en vecka (ca 1-6 ggr) finns inte någon större skillnad mellan grupperna. Observera att det är svårt att dra några säkra slutsatser på grund av få svar från personer som växt upp utanför Sverige. Tabell 3.2. Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv analyserat för personer med olika etnisk bakgrund* (procent) 33 Jag själv växte upp i Sverige Norge, Finland, Danmark Annat land Varje dag 13,3 28,6 5,0 Cirka 4-6 gånger per vecka 24,4 14,3 25,0 Cirka 1-3 gånger per vecka 35,1 42,9 35,0 Cirka 1-3 gånger per månad 13,7 0,0 10,0 Cirka 4-8 gånger per år 6,3 0,0 10,0 Mindre än fyra gånger per år 3,0 14,3 10,0 Aldrig 4,1 0,0 5,0 * Det är endast sju respondenter som angett Norge, Finland, Danmark samt 20 respondenter som angett annat land vilket ger stor osäkerhet i jämförelsen med Sverige. Chi-kvadrat test visar inte några signifikanta skillnader mellan grupperna.

3.2 Hinder för att utöva den viktigaste friluftsaktiviteten... Frågorna 5 respektive 8 i enkäten (huruvida man kan utöva den viktigaste sommar- respektive vinteraktiviteten i den utsträckning man önskar) har analyserats avseende kön, ålder och ekonomi. Tabell 3.3 visar att majoriteten hos både kvinnor och män, oavsett ålder och inkomst, kan utöva den viktigaste friluftsaktiviteten på sommaren i den utsträckning man önskar (72-88 %). Dock finns en del avvikelser. Kvinnor är mer hindrade att utöva den viktigaste aktiviteten än män, särskilt sommartid. Vidare så upplever respondenter som tillhör den yngsta åldersgruppen (18-29 år) mer hinder jämfört med övriga åldersgrupper, såväl sommar som vinter. Även gruppen 30-49 år utmärker sig i detta avseende. Lägst grad av hinder har åldersgruppen 50-69 år. Även inkomsten har betydelse i sammanhanget, och då särskilt för sommaraktiviteter där personer med lägre inkomst uppger hinder i högre utsträckning. Tabell 3.3. Kan du utöva den viktigaste sommar- respektive vinteraktiviteten i den utsträckning du önskar analyserats avseende kön, ålder och ekonomi (procent) Kön 1 Sommar Vinter Ja Nej Ja Nej Kvinnor 77,4 22,6 68,5 31,5 Män 84,1 15,9 74,1 25,9 Ålder 1,2 18-29 år 71,8 28,2 53,1 46,9 30-49 år 77,7 22,3 67,4 32,6 50-69 år 87,9 12,1 85,2 14,8 >= 70 år 83,3 16,6 75,3 24,7 Inkomst 1 <= 20 tkr/mån 77,5 22,5 74,0 26,0 20-40 tkr/mån 78,4 21,6 70,1 29,9 40-60 tkr/mån 86,5 13,5 73,9 26,1 >= 60 tkr/mån 81,6 18,4 81,1 18,9 1) Sommar: p 0,05; 2) Vinter: p 0,05 på sommaren De viktigaste 1 aktiviteterna för kvinnor på sommaren är nöjes- och motionspromenader av annat slag (16,1 %), att ströva i skog och mark, t.ex. för att titta på naturen, plocka svamp och bär (15,8 %), att bada utomhus i sjö/hav (11,2 %), att arbeta i trädgården (7,2 %), solbad (6,3 %) samt att promenera med hund (5,9 %). De viktigaste aktiviteterna för män på sommaren är att ströva i skog och mark, t.ex. för att titta på naturen, plocka svamp och bär (14,9 %), ta nöjes- och motionspromenader av annat slag (11,8 %), sportfiske med handredskap, t.ex. meta, pimpla (7,6 %), att arbeta i trädgården (6,5 %), att 1 Med viktigaste avses i detta fall de aktiviteter som minst 5% av respondenterna i gruppen har uppgett. 34

jogga/springa i terräng (5,7 %), att bada utomhus i sjö/hav (5,7 %) samt att köra/åka motorbåt (5,7 %). När det gäller hinder för att utöva den viktigaste aktiviteten på sommaren hos kvinnor respektive män så visar tabell 3.4 att brist på tid är den vanligaste orsaken följt av funktionsvariation/sjukdom för kvinnor och familjesituation för män. Signifikanta skillnader mellan könen finns i flera fall. Funktionsvariation/sjukdom som hinder är mer vanligt hos kvinnor jämfört med män, vilket även gäller saknad av någon att utöva aktiviteten med samt att man inte har möjlighet att ta sig till lämpliga platser/områden. Av de som angett en annan orsak dominerar olika hälsorelaterade motiv. Tabell 3.4. Hinder för att utöva den sommaraktivitet som är viktigast i den utsträckning man önskar redovisat för kvinnor respektive män (procent) Hinder/orsak Kvinnor Män Saknar tid 44,9 40,5 Funktionsvariation/sjukdom* 30,4 14,6 Annan orsak 20,3 19,5 Familjesituation 17,4 28,6 Saknar någon att öva aktiviteten med* 16,2 2,4 Saknar tillgång till lämpliga platser/områden 11,6 4,9 För fysiskt krävande 13,0 4,8 Har inte möjlighet att ta mig till lämpliga platser/områden* 15,9 0,0 Saknar utrustning 1,4 0,0 Kostar för mycket pengar 7,2 2,4 Saknar mod 2,9 0,0 Saknar kunskap/utbildning 1,4 0,0 * p 0,05 De viktigaste aktiviteterna på sommaren för gruppen 18-29 år är bad utomhus i sjö/hav (19,4 %), att ströva i skog och mark, t.ex. för att titta på naturen, plocka svamp och bär (9,3 %), att ha picknick/grilla i naturen (9,3 %), nöjes- och motionspromenader av annat slag (6,2 %), solbad (6,2 %), segla/vind-/vågsurfa (6,2 %) samt sportfiske med handredskap, t.ex. meta, pimpla (6,2 %). De viktigaste aktiviteterna på sommaren för gruppen 30-49 år är bad utomhus i sjö/hav (14,4 %), att ströva i skog och mark, t.ex. för att titta på naturen, plocka svamp och bär (10,6 %), att ta nöjes- och motionspromenader av annat slag (8,5 %), att vandra på vandringsleder (7,6 %), att köra/åka motorbåt (7,6 %), att jogga/springa i terräng (7,2 %), solbad (7,2 %), att arbeta i trädgården (5,5 %) samt att cykla på väg (5,1 %). De viktigaste aktiviteterna på sommaren för gruppen 50-69 år är att ströva i skog och mark, t.ex. för att titta på naturen, plocka svamp och bär (15,6 %), att ta nöjes- och motionspromenader av annat slag (14,8 %), att arbeta i trädgården (10,5 %), att promenera med hund (9,4 %), bad utomhus i sjö/hav (7,0 %) samt att cykla på väg (5,9 %). 35

De viktigaste aktiviteterna på sommaren för gruppen 70 år och äldre är att ströva i skog och mark, t.ex. för att titta på naturen, plocka svamp och bär (22,5 %), att ta nöjes- och motionspromenader av annat slag (20,1 %), att arbeta i trädgården (11,2 %) samt att gå stavgång (8,3 %). Tabell 3.5 redovisar olika hinder för att utöva den viktigaste aktiviteten på sommaren hos olika åldersgrupper. Den främsta orsaken för alla åldrar upp till 69 år är brist på tid. Det hindret är nästa helt obefintligt bland personer i åldersgruppen 70 år och äldre, där det främst är funktionsvariation/sjukdom som utgör hinder för att utöva den viktigaste sommaraktiviteten. Det finns en klar skillnad mellan åldersgrupperna gällande orsaken funktionsvariation/sjukdom, då ingen av de yngsta och endast ca 6 % av gruppen 30-49 år har angivit detta. Att tillgång till lämpliga platser saknas, att det är för fysiskt krävande samt att inte ha möjlighet att ta sig till lämpliga platser anses inte vara några hinder för den yngsta åldersgruppen, 18-29 år. I de övriga grupperna finns dessa med som orsak och bland annat avsaknad av lämpliga platser anges som näst vanligaste orsak för åldersgruppen 30-49 år. En annan påtaglig skillnad mellan grupperna är att närmare 45 % av de yngre personerna svarar att de saknar någon att utöva aktiviteten med. Den andelen är betydligt lägre (ca 4-7 %) bland de övriga åldersgrupperna. Den yngsta åldersgruppen uppger också i högre grad än övriga att man saknar utrustning. Tabell 3.5. Hinder för att utöva den sommaraktivitet som är viktigast i den utsträckning man önskar redovisat för olika åldersgrupper (procent) Hinder/orsak 18-29 år 30-49 år 50-69 år >= 70 år Saknar tid* 55,6 59,6 51,6 3,6 Funktionsvariation/sjukdom* 0,0 5,8 32,3 55,6 Annan orsak 32,4 13,5 12,9 14,8 Familjesituation 21,6 23,1 6,5 14,3 Saknar någon att öva aktiviteten med* 44,4 3,8 6,5 7,1 Saknar tillgång till lämpliga platser/områden* 0,0 26,4 16,1 7,1 För fysiskt krävande* 0,0 7,5 9,7 25,0 Har inte möjlighet att ta mig till lämpliga platser/områden* 0,0 15,4 3,2 7,4 Saknar utrustning 10,8 3,8 3,2 3,6 Kostar för mycket pengar 0,0 9,6 3,2 3,6 Saknar mod 0,0 0,0 3,2 3,7 Saknar kunskap/utbildning 0,0 0,0 6,5 0,0 * p 0,05 på vintern De viktigaste aktiviteterna för kvinnor på vintern är att ta nöjes- och motionspromenader av annat slag (27,3 %), åka längdskidor/turskidor (19,1 %), promenera med hund (8,9 %) samt att åka utför på skidor/snowboard (5,6 %). De viktigaste aktiviteterna för män på vintern är att åka längdskidor/turskidor (18,4 %), att ta nöjesoch motionspromenader av annat slag (16,5 %), att köra/åka snöskoter (14,6 %), att ströva i skog och mark, t.ex. för att titta på naturen, plocka svamp och bär (5,4 %), att promenera med hund (5,0 %) samt att åka utför på skidor/snowboard (5,0 %). 36

När det gäller hinder för att utöva den viktigaste aktiviteten hos kvinnor respektive män så visar tabell 3.6 att även på vintern (jmf tabell 3.4) anses brist på tid som den främsta orsaken. Dock är procenttalen något högre på vintern jämfört med sommaren. För kvinnor följs detta av annan orsak samt avsaknad av lämpliga platser/områden och för män anges familjesituationen som näst vanligaste orsak följt av kostnad. I flera avseenden upplever kvinnor hinder i högre grad än män under vintern, särskilt att det är fysiskt krävande, svårt att ta sig till lämpliga platser samt att utrustning saknas. Kvinnor som uppgett vad annan orsak är svarar bland annat faktorer som är relaterade till hälsa eller snö och väderförhållanden. Tabell 3.6. Hinder för att utöva den vinteraktivitet som är viktigast i den utsträckning man önskar redovisat för kvinnor respektive män (procent) Hinder/orsak Kvinnor Män Saknar tid 35,4 34,8 Funktionsvariation/sjukdom 17,7 13,6 Annan orsak 30,2 14,9 Familjesituation 15,6 18,2 Saknar någon att öva aktiviteten med 7,3 7,5 Saknar tillgång till lämpliga platser/områden 20,8 12,1 För fysiskt krävande* 12,5 3,0 Har inte möjlighet att ta mig till lämpliga platser/områden* 17,7 4,5 Saknar utrustning* 10,4 1,5 Kostar för mycket pengar 9,4 15,2 Saknar mod 1,0 0,0 Saknar kunskap/utbildning 0,0 1,5 * p 0,05 De viktigaste aktiviteterna på vintern för gruppen 18-29 år är att köra/åka snöskoter (19,4 %), att ta nöjes- och motionspromenader av annat slag (15,5 %), att åka längdskidor/turskidor (15,5 %), att åka utför på skidor/snowboard (12,4 %) samt att åka skridskor på anlagd is (9,3 %). De viktigaste aktiviteterna på vintern för gruppen 30-49 år är att åka längdskidor/turskidor (21,7 %, att köra/åka snöskoter (15,7 %), att ta nöjes- och motionspromenader av annat slag (14,5 %), att åka utför på skidor/snowboard (13,2 %) samt att promenera med hund (6,0 %). De viktigaste aktiviteterna på vintern för gruppen 50-69 år är att ta nöjes- och motionspromenader av annat slag (24,2 %), att åka längdskidor/turskidor (23,4 %), att promenera med hund (14,1 %) samt att köra/åka snöskoter (6,3 %). De viktigaste aktiviteterna på vintern för gruppen 70 år och äldre är att ta nöjes- och motionspromenader av annat slag (31,1 %), att åka längdskidor/turskidor (12,6 %), att gå stavgång (12,6 %), att ströva i skog och mark, t.ex. för att titta på naturen, plocka svamp och bär (8,4 %) samt att promenera med hund (7,2 %). När det gäller hinder för att utöva den viktigaste aktiviteten på vintern hos olika åldersgrupper så visar tabell 3.7, i likhet med sommaraktiviteterna (se tabell 3.5), att det främst är brist på tid som dominerar för svarande i åldern 18-69 år. Personer som är 70 år och äldre är främst hindrade av 37

funktionsvariation/sjukdom. Den näst vanligaste orsaken för den äldsta åldersgruppen är att det är för fysiskt krävande vilket inte alls anges som ett hinder för den yngsta åldersgruppen. Mest uppseendeväckande är kanske den höga andelen i yngsta åldersgruppen (18-29 år) som uppger avsaknad av någon att utöva aktiviteten med som hinder. Yngre personer saknar också i högre grad tillgång till lämpliga platser/områden, något som även gäller för de mellan 30-49 år. De som gett en förklaring till annan orsak svarar bland annat faktorer relaterat till hälsa och snö eller väderförhållanden. Tabell 3.7. Hinder för att utöva den vinteraktivitet som är viktigast i den utsträckning man önskar redovisat för olika åldersgrupper (procent) Hinder/orsak 18-29 år 30-49 år 50-69 år >= 70 år Saknar tid* 40,3 48,1 42,1 2,4 Funktionsvariation/sjukdom* 0,0 5,3 21,1 39,0 Annan orsak 26,2 27,6 18,4 19,5 Familjesituation 13,1 14,5 2,6 17,1 Saknar någon att öva aktiviteten med* 19,7 1,3 2,6 4,9 Saknar tillgång till lämpliga platser/områden* 26,2 29,9 18,4 7,3 För fysiskt krävande* 0,0 2,6 7,9 25,0 Har inte möjlighet att ta mig till lämpliga platser/områden 13,1 10,5 7,9 12,2 Saknar utrustning 6,6 6,6 0,0 4,9 Kostar för mycket pengar 13,1 15,8 7,9 7,3 Saknar mod 0,0 0,0 2,6 2,4 Saknar kunskap/utbildning 0,0 1,3 0,0 2,4 * p 0,05 3.3 Otrygghet, stillasittande och hälsa Tabell 3.8 redovisar andelen svarande som känner sig otrygga när de vistas i naturområden inom gångavstånd från bostaden. Resultaten visar att kvinnor i allmänhet känner sig mer otrygga än män. Boende i orten Örnsköldsvik upplever en något högre grad av otrygghet jämfört med de övriga orterna i kommunen, men då antalet respondenter är relativt litet för samtliga boendeorter förutom Örnsköldsvik redovisas endast denna. Tabell 3.8. Händer det att du känner dig otrygg när du vistas i naturområden inom gångavstånd från din bostad? Redovisat för samtliga svarande samt boendeorter med minst 10 respondenter (procent) Nej, aldrig Ja, enstaka gång, ganska ofta eller alltid Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga* 63,7 84,5 36,3 15,5 Bostadsort Örnsköldsvik* 55,8 83,5 44,2 16,5 * p 0,05. 38

Tabell 3.9 redovisar hur mycket de svarande har rört och ansträngt sig kroppsligt/motionerat på fritiden under de senaste 12 månaderna. Med Lite motion avses de två första svarsalternativen i fråga 33, dvs. Mest stillasittande fritid (du är aktiv mindre än 2 timmar i veckan) samt Måttlig motion på fritiden (du är aktiv minst 2 timmar i veckan utan att svettas) Med Mycket motion avses de två senare svarsalternativen i fråga 33, dvs. Måttlig till regelbunden motion på fritiden (1-2 gånger i veckan i minst 30 minuter så att du svettas) samt Regelbunden motion och träning (minst 3 gånger i veckan i minst 60 minuter per gång eller mer). Resultaten visar att det är en relativt hög andel av boende i kommunen som helhet, drygt 40 %, som anger att de inte har rört sig eller motionerat i så hög grad de senaste 12 månaderna. Om vi istället väljer att urskilda gruppen stillasittande (första svarsalternativet i fråga 33) från de övriga (vilka alla motionerat i någon grad) och gör motsvarande analys som redovisas i tabell 3.9 så visar resultaten 14,9 % av kvinnorna och 9,0 % av männen tillhör denna grupp i kommunen som helhet. Skillnaden är i detta fall signifikant (Chi-kvadrat test). Tabell 3.9. Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt/motionerat på fritiden under de senaste 12 månaderna? Redovisat för samtliga svarande samt boendeorter med minst 10 respondenter (procent) Lite motion Mycket motion Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga 45,0 42,2 55,0 57,8 Tabell 3.10 redovisar hälsotillståndet enligt respondentens egen uppfattning på en skala från 1 (mycket dåligt) till 10 (mycket bra). Resultaten visar att majoriteten, cirka 75 %, av respondenterna uppfattar sig ha ett bra hälsotillstånd och det är ingen större skillnad mellan kvinnor och män. Däremot finns skillnader mellan de olika åldersgrupperna. Över 80 % av personerna i åldern 50-69 år upplever sig som mest friska medan motsvarande siffra för de som är 70 år och äldre är cirka 60 %. De personerna med en inkomst på över 40 tkr verkar uppfatta sitt egna hälsotillstånd bättre än de med lägre inkomst. Resultaten visar också att ett bra upplevt hälsotillstånd innebär att man ägnar sig åt ansträngande aktiviteter i minst tre timmar per vecka. 39

Tabell 3.10. Enligt din egen uppfattning, hur är ditt hälsotillstånd idag? Analyserat för kön, ålder, inkomst och den tid man en vanlig vecka ägnar åt måttligt ansträngande aktiviteter (procent) Hälsotillstånd dåligt (1-5) Hälsotillstånd bra (6-10) Samtliga 24,7 75,3 Kön Kvinnor 27,4 72,6 Män 22,1 77,9 Ålder* 18-29 år 25,2 74,8 30-49 år 20,2 79,8 50-69 år 18,8 81,3 >=70 år 38,9 61,1 Inkomst* < 20 tkr 37,1 62,9 20-40 tkr 20,9 79,1 40-60 tkr 14,0 86,0 >60 tkr 14,8 85,2 Tid åt ansträngande aktiviteter* 5 timmar per vecka eller mer 14,1 85,9 Mer än 3 timmar, men mindre än 5 timmar per vecka 15,1 84,9 Mellan 1-3 timmar per vecka 35,8 64,2 Inte alls 75,0 25,0 * p 0,05. 40

4. Friluftslivets förändring 2012 2018 Hösten 2012 gjordes en motsvarande enkätundersökning över friluftslivet i Örnsköldsviks kommun, vilket innebär att ett urval av de resultat som här redovisas kan jämföras med den studien för att se om det finns några förändringar mellan åren 2012 2018. Sex år är förvisso en relativt kort period i sammanhanget eftersom friluftsliv ändrar sig förhållandevis långsamt, men analysen kan ändå ge vissa indikationer på den utveckling som sker. Observera att data från 2012 har viktats avseende båda kön och ålder medan data från 2018 är viktat enbart för ålder (se metodavsnittet för mer information angående viktning). 4.1 Utövande av friluftsliv Tabellerna 4.1 4.3 redovisar hur ofta kommuninnevånarna uppger att de brukar utöva friluftsliv, fördelat på en sjugradig skala från aldrig till varje dag åren 2012 respektive 2018. Tabell 4.1 visar att för samtliga svarande är det generellt bara mindre skillnader mellan undersökningsåren. Det finns dock en tendens att under 2012 har man ägnat sig åt friluftsliv i en högre grad än under 2018, och då särskilt för gruppen som uppger att man brukar utöva friluftsliv 1-3 gånger i veckan. Den siffran är drygt fem procentenheter lägre 2018 jämfört med 2012. Tabell 4.1. Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv redovisat för samtliga svarande (procent) 2012* 2018* Varje dag 14,4 13,3-1,1 Cirka 4-6 gånger per vecka 22,6 24,3 1,7 Cirka 1-3 gånger per vecka 40,7 35,2-5,5 Cirka 1-3 gånger per månad 13,5 13,5 0 Cirka 4-8 gånger per år 3,7 6,4 2,7 Mindre än fyra gånger per år 2,2 3,2 1 Aldrig 3,0 4,1 1,1 * p 0,05 Tabell 4.2 redovisar skillnader mellan åren 2012 och 2018 för kvinnor respektive män. I detta fall finns signifikanta skillnader för män, men inte kvinnor. Det är framför allt andelen män som utövar friluftsliv ofta som ökat (varje dag eller 4-6 gånger i veckan), vilket innebär att de närmar sig kvinnorna i detta avseende. Däremot finns en tendens att andelen män som utövar friluftsliv oftare än 3 gånger per månad har minskat och andelen som svarat att de aldrig utövar friluftsliv har ökat från 1,6 procent till drygt 5 procent bland männen 2018 jämfört med 2012. 41

Tabell 4.2. Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv redovisat för kvinnor respektive män (procent) 2012 2018 Kvinnor Män* Kvinnor Män* Varje dag 17,4 10,5 17,6 11,8 Cirka 4-6 gånger per vecka 23,9 21,0 20,1 28,2 Cirka 1-3 gånger per vecka 37,4 45,1 35,8 32,4 Cirka 1-3 gånger per månad 10,6 16,8 10,9 13,4 Cirka 4-8 gånger per år 3,8 3,6 7,7 5,0 Mindre än fyra gånger per år 2,7 1,4 2,9 3,8 Aldrig 4,2 1,6 5,1 5,3 * p 0,05 Tabell 4.3 redovisar skillnader i utövande av friluftsliv mellan åren 2012 och 2018 för olika åldersgrupper. Här ser vi att det finns signifikanta skillnader för de två yngre åldersgrupperna (18-29 och 30-49 år), där det är färre personer som dagligen utövar friluftsliv 2018 jämfört med 2012. Men ser vi istället till de som uppger 4-6 gånger i veckan har det ökat avsevärt för gruppen 18-29 år, medan gruppen 30-49 år har en svag nedgång även här. Det tycks alltså vara främst gruppen 30-49 år som minskat i mer frekvent friluftsutövande. I övrigt ser mönstret i de andra åldersgrupperna ungefär detsamma ut mellan åren, med en svag förskjutning i 2018 års undersökning åt lägre frekvens av friluftsutövande. Tabell 4.3. Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv redovisat för olika åldersgrupper (procent) 2012 2018 18-29 år* 30-49 år* 50-69 år >= 70 år 18-29 år* 30-49 år* 50-69 år >= 70 år Varje dag 16,0 11,0 17,9 12,4 12,3 7,3 17,2 16,2 Cirka 4-6 gånger per 15,5 22,4 24,7 26,3 34,6 17,9 26,2 22,9 vecka Cirka 1-3 gånger per 45,5 44,8 37,9 36,4 25,4 47,9 32,8 29,6 vecka Cirka 1-3 gånger per 12,8 17,8 12,1 8,3 15,4 15,8 13,7 8,4 månad Cirka 4-8 gånger per år 7,5 2,8 4,1 0,9 12,3 6,4 5,1 3,9 Mindre än fyra gånger 2,7 0,9 1,6 3,7 0,0 3,8 2,7 5,0 per år Aldrig 0,0 0,3 1,6 12,0 0,0 0,9 2,3 14,0 * p 0,05 42

4.2 De viktigaste aktiviteterna Tabell 4.4 visar de tio viktigaste aktiviteterna under sommarhalvåret för åren 2012 respektive 2018. Från tabellen ser vi att under både 2012 och 2018 är aktiviteter som att ströva i skog och mark samt ta nöjes- och motionspromenader de mest viktiga för invånarna i kommunen. Tabellen visar att flertalet aktiviteter är desamma mellan åren, dock med två undantag. År 2012 var sportfiske med som en av de 10 viktigaste aktiviteterna vilket inte finns med 2018, och annan aktivitet finns med på listan i 2018 års undersökning. Tabell 4.4. De 10 viktigaste aktiviteterna under sommarhalvåret (procent) Aktivitet 2012 2018 Ströva i skog och mark 17,7 14,6 Nöjes- och motionspromenader 12,8 12,8 Bada utomhus i sjö/hav 7,3 10,0 Arbeta i trädgården 9,0 7,5 Promenera med hund 7,2 5,3 Annan aktivitet 5,0 Solbada 5,9 4,6 Köra/åka motorbåt 3,8 4,4 Jogga/springa i terräng 4,7 4,2 Cykla på väg 3,7 4,2 Sportfiske 5,9 Ser vi istället till de tio viktigaste aktiviteterna under vinterhalvåret för åren 2012 respektive 2018 så visar tabell 4.5 att nöjes- och motionspromenader samt längdskidor/turskidor toppar listan under båda åren. I övrigt är det samma aktiviteter under vinterhalvåret som placerar sig som de tio viktigaste under både 2012 och 2018, inte heller förkommer några större skillnader i den inbördes ordningen av aktiviteter. Tabell 4.5. De 10 viktigaste aktiviteterna under vinterhalvåret (procent) Aktivitet 2012 2018 Ta nöjes- och motionspromenader av annat slag 23,9 21,5 Åka längdskidor/turskidor 17,9 19,4 Köra/åka snöskoter 9,4 10,5 Promenera med hund 9,4 7,9 Annan aktivitet 2,6 7,6 Åka utför på skidor/snowboard 8,4 7,1 Gå stavgång 4,6 3,4 Ströva i skog och mark, t.ex. för att titta på naturen, plocka svamp och bär 3,5 3,3 Åka skridskor på anlagd is 2,4 3,0 Sportfiska med handredskap, t.ex. meta, pimpla 5,0 2,5 Tabell 4.6 visar andelen som svarat ja på frågan om man kan utöva den viktigaste sommarrespektive vinteraktiviteten i den utsträckning man önskar. Signifikanta skillnader finns för samtliga respondenter och åldersgruppen 70 år och äldre (sommar), samt åldersgruppen 18-29 år (vinter). Skillnader mellan kvinnor och män är generellt små. Det är något färre kvinnor som svarar ja 2018 43

jämfört med 2012 gällande utövande av vinteraktivitet samt fler män 2018 jämfört med 2012 som svarar ja gällande utövande av sommaraktivitet. Ser vi hur andelen ja-svar fördelas mellan åldersgrupperna så är det främst personer i åldern 50-69 år som anser att de kan utöva den viktigaste aktiviteten i den utsträckning man önskar (gäller båda åren såväl sommar som vinter). I 2018 års undersökning är det signifikant fler av de som är 70 år och äldre som anser att de kan utöva den viktigaste sommaraktiviteten jämfört med 2012. Gruppen 18-29 år sticker ut med den lägsta andelen som svarat ja jämfört med övriga åldersgrupper. Vi ser också att det är en signifikant minskning i andel ja-svar 2018 jämfört med 2012 gällande möjlighet att utöva den viktigaste vinteraktiviteten. Värt att notera i sammanhanget är att de viktigaste vinteraktiviteterna för denna grupp år 2018 är att köra/åka snöskoter, ta nöjes- och motionspromenader, att åka längdskidor/turskidor, att åka utför på skidor/snowboard samt att åka skridskor på anlagd is. De mest frekventa hinder för att ägna sig åt den viktigaste vinteraktiviteten som svarande i åldersgruppen uppger är att man saknar tid, saknar tillgång till lämpliga platser/områden, saknar någon att öva aktiviteten med, familjesituationen och att det kostar för mycket pengar. Tabell 4.6. Andel som svarat Ja på frågan: Kan du utöva den viktigaste sommar- respektive vinteraktiviteten i den utsträckning du önskar? (procent) Sommar Vinter Ja (2012) Ja (2018) Ja (2012) Ja (2018) Samtliga 77,3* 79,8* 2,5 74,3 71,7-2,6 Kön Kvinnor 75,7 77,4 1,7 73,1 68,5-4,6 Män 78,7 84,1 5,4 75,5 74,1-1,4 Ålder 0 18-29 år 71,7 71,8 0,1 66,8* 53,1* -13,7 30-49 år 73,4 77,7 4,3 72,7 67,4-5,3 50-69 år 86,8 87,9 1,1 83,6 85,2 1,6 >= 70 år 71,3* 83,3* 12 66,9 75,3 8,4 * p 0,05 44

4.3 Naturområden inom gångavstånd I tabell 4.7 redovisas hur ofta de svarande vistas i naturområden inom gångavstånd från bostaden åren 2012 respektive 2018. Här ser vi att kommuninvånarna svarat ungefär detsamma vid båda undersökningstillfällena och där cirka 1-3 gånger per vecka är vanligast. Den siffran är dock något lägre 2018 jämfört med 2012. Även antalet som aldrig vistas inom gångavstånd i något naturområde har ökat något mellan åren. Tabell 4.7. Ungefär hur ofta vistas du i naturområden inom gångavstånd från din bostad? (procent) 2012 2018 Varje dag 16,2 15,4-0,8 Cirka 4-6 gånger per vecka 16,9 16,7-0,2 Cirka 1-3 gånger per vecka 29,8 27,2-2,6 Cirka 1-3 gånger per månad 15,0 15,5 0,5 Cirka 4-8 gånger per år 9,0 9,6 0,6 Mindre än 4 gånger per år 7,6 7,7 0,1 Aldrig 5,5 8,0 2,5 Tabell 4.8 redovisar andelen svarande som uppger att de i någon grad känner sig otrygga när de vistas i naturområden inom gångavstånd från bostaden. Här ser vi att drygt 20 % av de svarande, både år 2012 och 2018, har känt sig otrygga när det vistats i naturområden i närheten av sin bostad. Fler kvinnor än män och fler bland de yngre känner denna otrygghet. Det är en signifikant ökning i andelen män som svarar att de känner sig otrygga 2018 jämfört med 2012. Tabell 4.8. Händer det att du känner dig otrygg när du vistas i naturområden inom gångavstånd från din bostad? Andel som svarat Ja, enstaka gång, ganska ofta eller alltid (procent) 2012 2018 Samtliga 22,9 23,9 1,0 Kön Kvinnor 33,5 36,3 2,8 Män 10,3* 15,5* 5,2 Ålder 18-29 år 36,0 30,1-5,9 30-49 år 26,1 31,7 5,6 50-69 år 17,9 17,7-0,2 >= 70 år 15,2 17,4 2,2 * p 0,05 45

4.4 Motion I tabell 4.9 redovisas hur mycket de svarande har rört och ansträngt sig kroppsligt/motionerat på fritiden under de senaste 12 månaderna för åren 2012 respektive 2018. Här finns ett tydligt mönster. Andelen som har svarat att de har en mest stillasittande fritid eller motionerar måttligt är högre 2018 jämfört med 2012, medan andelen kommuninvånare som utövar motion mer regelbundet har minskat. Tabell 4.9. Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt/motionerat på fritiden under de senaste 12 månaderna? (procent) Mest stillasittande fritid (du rör på dig mindre än 2 timmar i veckan). Du ägnar dig mest åt läsning, TV, bio, dator eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden. Du promenerar, cyklar eller rör på dig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan. Måttlig motion på fritiden (du rör på dig minst 2 timmar i veckan utan att svettas). Du promenerar, cyklar eller rör på dig på annat sätt under minst 2 timmar i veckan, oftast utan att svettas. I detta inräknas också promenad och/eller cykling till/från arbetet, övriga promenader, ordinärt trädgårdsarbete, fiske, bordtennis, bowling med mera. Måttlig till regelbunden motion på fritiden (1-2 gånger per vecka i minst 30 minuter så att du svettas). Du motionerar regelbundet 1-2 gånger i veckan minst 30 minuter per gång med löpning, simning, tennis, badminton eller annan aktivitet som gör att du svettas. Regelbunden motion och träning (minst 3 gånger i veckan i minst 60 minuter per gång eller mer). * p 0,05 2012* 2018* 7,3 11,5 4,2 29,8 32,9 3,1 32,1 28,8-3,3 30,8 26,8-4 Tabell 4.10 visar andelen svarande som uppger att de har en mest stillasittande fritid, dvs. rör på sig mindre än två timmar i veckan redovisat för olika grupper. Tabell 4.10. Andelen svarande som har en mest stillasittande fritid (rör på sig mindre än 2 timmar i veckan). (procent) 2012 2018 Samtliga 7,3 11,5 4,2 Kön Kvinna* 6,9 15,6 8,7 Man 7,6 8,4 0,8 Ålder 18-29 år* 5,9 19,1 13,2 30-49 år 6,2 6,4 0,2 50-69 år 3,9 7,0 3,1 >= 70 år 15,7 19,4 3,7 * p 0,05 46

Går vi under ytan på resultaten till tabell 4.9 och 4.10 och ser till skillnader mellan kön och ålder så visar det sig att de signifikanta resultaten ligger i andelen kvinnor som i ökande grad har en stillasittande fritid samt yngre personer (18-29 år) som i högre grad har en stillasittande fritid men också i lägre grad utövar regelbunden motion och träning år 2018 jämfört med år 2012. Tabell 4.11 visar att år 2012 uppgav 6,9 procent av kvinnorna att de hade en stillasittande fritid, vilket kan jämföras med 15,6 procent sex år senare. För gruppen 18-29 år har andelen som uppger regelbunden motion och träning minskat från 34,8 procent år 2012 till 22,0 procent år 2018. Tabell 4.11. Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt/motionerat på fritiden under de senaste 12 månaderna? (procent) Kvinnor* 18-29 år* 2012 2018 2012 2018 Mest stillasittande fritid 6,9 15,6 5,9 18,9 Måttlig motion på fritiden 30,9 29,5 23,0 28,0 Måttlig till regelbunden motion på fritiden 29,7 25,4 36,4 31,1 Regelbunden motion och träning 32,5 29,5 34,8 22,0 * p 0,05 Tabell 4.12 visar olika orsaker varför man inte motionerar i den omfattning man önskar. Resultaten visar att brist på tid är den vanligaste orsaken både 2012 och 2018. Därefter är brist på motivation och bekvämlighet eller att man inte orkar vanliga orsaker. Den orsak som skiljer sig mest mellan åren är kostnaden, där drygt 11 % av kommuninvånarna år 2012 ansåg att det kostar för mycket vilket kan jämföras med ca 5 % 2018. Även orsaken att det är otryggt att vistas ute har signifikant ökat mellan undersökningstillfällena. Tabell 4.12. Ange varför du inte motionerar i den omfattning du önskar (procent) Orsak 2012 2018 Inte tid 55,3 54,3-1,0 Saknar motivation 21,5 26,1 4,6 Bekvämlighet/orkar inte 22,7 25,0 2,3 Annan orsak 18,2 21,6 3,4 Saknar sällskap 13,8 11,1-2,7 Otryggt att vistas ute* 3,4 5,9 2,5 Kostar för mycket* 11,2 5,3-5,9 Transportproblem 3,3 2,7-0,6 Otryggt att färdas dit 1,1 0,7-0,4 * p 0,05 47

4.5 Transport till och från fritidsaktiviteter Tabell 4.13. redovisar på vilket sätt de svarande brukar färdas till och från sina fritidsaktiviteter för åren 2012 och 2018. Tabellen visar att det vanligaste färdsättet både 2012 och 2018 är att gå till sina fritidsaktiviteter följt av egen bil. Andelen som tar egen bil har ökat med fem procentenheter mellan åren, samtidigt som vi ser en minskning av de som går till fots eller samåker i bil. Tabell 4.13. Hur färdas du oftast till och från dina vanligaste fritidsaktiviteter? (procent) 2012* 2018* Egen bil 36,7 42,2 5,5 Samåkning bil 4,6 2,5-2,1 Buss, tåg 1,7 2,5 0,8 Motorcykel, moped 0,2 0,1-0,1 Cykel 4,0 4,9 0,9 Till fots 51,4 46,6-4,8 Annat sätt 1,4 1,2-0,2 * p 0,05 48

5. Friluftslivet i Örnsköldsviks kommun i ett nationellt perspektiv Några av de frågor som ställdes till kommuninnevånarna i undersökningen 2018 är hämtade från en nationell enkätundersökning genomförd år 2007 av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring (www.friluftsforskning.se). Denna undersökning har i valda delar upprepats år 2018 av Naturvårdsverket 2, vilket gör det möjligt att jämföra några av svaren från undersökningen i Örnsköldsvik med motsvarande svar på nationell nivå för år 2018. Den nationella undersökningen genomfördes också i form av en postenkät, men det ska noteras att resultaten är beräknade med vikter avseende län, kön, ålder, civilstånd, födelseland, inkomst och utbildning. Tabell 5.1 visar en sammanställning av de 15 mest frekventa aktiviteterna bland innevånarna i Örnsköldsviks kommun samt i Sveriges rike som helhet. Resultaten visar att invånarna i kommunen ägnar sig i princip åt samma utomhusaktiviteter under år 2018 som riket i helhet. Att ta nöjes- och motionspromenader följt av att ströva i skog och mark är de vanligaste aktiviteterna. Det finns dock några skillnader, där vi framför allt kan se att det är vanligare för invånarna i Örnsköldsvik kommun, i jämförelse med riket som helhet, att ägna sig åt vandring på vandringsleder samt sportfiske. Längdoch turskidåkning och skoteråkning är också något som kommuninvånarna gärna gör, vilket inte alls finns med för riket som helhet av de 15 mest frekventa aktiviteterna. Tabell 5.1. Deltagande i utomhusaktiviteter. De 15 vanligaste aktiviteterna (utövat minst en gång under 12 månader) i Örnsköldsviks kommun samt riket som helhet (procent) Örnsköldsviks kommun Sverige Nöjes- och motionspromenader av annat slag 91,6 Tagit nöjes- och motionspromenader 89,9 Strövat i skog och mark, t ex för att titta på 85,8 Varit ute i skog och mark för att få en 87,5 naturen, plocka svamp och bär naturupplevelse Arbetat i trädgården 81,5 Badat utomhus i sjö/hav 77,3 Badat utomhus i sjö/hav 77,2 Arbetat i trädgården 74,8 Picknick eller grillat i naturen 76,7 Solbadat 73,7 Solbadat 71,6 Picknick eller grillat i naturen 72,3 Cyklat på vägar 66,7 Cyklat på vägar 66,0 Vandrat på vandringsleder 59,3 Badat utomhus i pool/ äventyrsbad 49,2 Kört/åkt motorbåt 46,6 Varit ute i skog och mark för att 49,1 plocka bär Åkt längdskidor eller turskidor 44,3 Varit ute i skog och mark för att 44,5 plocka svamp Sportfiskat med handredskap, t ex metat, 43,5 Joggat/ terrängsprungit 40,3 pimplat Badat utomhus i pool/äventyrsbad 43,1 Promenerat med hund 36,2 Kört/åkt snöskoter 42,4 Kört/åkt motorbåt 35,4 Promenerat med hund 39,5 Fritidsfiskat 32,0 Joggat/ terrängsprungit 37,2 Vandrat på vandringsleder i låglandsterräng 31,3 2 Naturvårdsverket (2019). Friluftsliv 2018. Nationell undersökning av svenska folkets friluftsvanor. Rapport 6887. 65 s. 49

I tabell 5.2 redovisas andelen svarande som är eniga (helt eller delvis) med två påståenden kring friluftsliv: Huruvida möjligheter till friluftsliv har påverkat valet av bostadsområde/bostadsort, samt om allemansrätten är viktig för utomhusaktiviteter. Resultaten visar att ungefär lika stor andel (närmare hälften av de svarande) i Örnsköldsviks kommun och riket som helhet är helt eller delvis eniga om att möjligheter till friluftsliv har påverkat valet av bostadsområde/ort. Tittar vi på betydelsen av allemansrätten för utomhusaktiviteter så anser en högre andel av invånarna i Örnsköldsviks kommun att detta är viktigt jämfört med riket som helhet. Tabell 5.2. Andel respondenter som är helt eller delvis eniga med följande påståenden. Jämförelser mellan Örnsköldsviks kommun och riket som helhet (procent) Örnsköldsviks kommun Sverige Möjligheter till friluftsliv har påverkat mitt val av bostadsområde / bostadsort 3 Allemansrätten är viktig för mina utomhusaktiviteter 48,8 46,6 80,4 70,4 3 Enkäten i Örnsköldsvik frågade om bostadsområde medan den nationella enkäten frågade om bostadsort 50