2008 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Brist på arbetskraft i Stockholm Sammanfattning Konjunkturen i Stockholm nådde under år 2007 rekordnivåer inom flera branscher. Samtidigt som det är glädjande att det går bra innebär också en stark konjunktur att begränsningarna i regionens kapacitet blir tydliga. Företagens utveckling och tillväxten hindras av att regionens arbetsmarknad inte fungerar tillräckligt bra. En av de tydligaste begränsningarna är brist på kompetent arbetskraft. Stockholms län växer med 000 invånare per år. Samtidigt är regionen internationellt sett ganska liten. För att växa - och därmed klara sig i den internationella konkurrensen - behöver Stockholm en ständig tillströmning av arbetskraft. De personer som ska stå för morgondagens tillväxt måste nå Stockholms arbetsmarknad antingen genom att pendla till, eller bosätta sig i regionen. Detta kräver en väl fungerande infrastruktur och fler bostäder. Vi behöver också underlätta för människor som vill flytta hit från andra länder. En internationellt konkurrenskraftig Stockholmsregion måste ha ett företags- och löntagarvänligt klimat och våga göra viktiga investeringar för framtiden. Dagens infrastruktur i den funktionella Stockholmsregionen är undermålig, vilket är starkt bidragande till att kompetensen inom arbetsmarknadsregionen inte kan utnyttjas fullt ut.
Stockholms näringsliv under det senaste året Stockholmskonjunkturen utvecklades starkt under 2007. Näringslivets konjunkturindikator, som är en standardiserad sammanslagning av de undersökta branschernas konfidensindikatorer, nådde under året rekordnivåer. Sedan slutet av 2005 har konjunkturen bibehållit hög nivå. 1 40 20 0 - -20 Konjunkturindikator för näringslivet i Stockholms län Stockholm Riket Medelvärde Stockholm sämre i takt med att vi börjat se en konjunkturnedgång på vissa marknader, framför allt i USA. Samtidigt har hemmamarknaden haft en god tillväxt och marknadsutveckling som kunnat väga upp helhetsbilden. I Stockholm har tillverkningsföretagen särskilt stor inriktning på läkemedel och telekom - två branscher som har haft svagare utveckling på den internationella marknaden. Handeln utvecklades visserligen svagare under förra året jämfört med 2006, men tillväxttakten var fortfarande hög. Handeln utgörs av fyra delbranscher: dagligvaruhandeln, handeln med motorfordon, partihandeln och sällanköpsvaruhandeln. Dagligvaruhandeln är den delbransch som har utvecklats starkast under året med starkast konjunktur. Tidigare hårda situation med ständigt nya prispressande konkurrenter har utbytts mot ökade försäljningspriser och -volymer. Växande bostadsbrist Den konjunkturkänsliga handeln med motorfordon försvagades under 2007 och tillväxttakten har nästan helt avstannat. Undersökningen beräknar nettotal, vilket är en vanlig och enkel metod enligt internationell standard för att redovisa förändringar. Nettotalet definieras som andelen positiva svar (i procent) minus andelen negativa svar och räknas fram på följande vis: Andel företag % som svarat positivt 50 a oförändrat 20 b negativt c nettotal 20 a-c Byggindustrin har utmärkt sig mest under 2007. Flertalet stora byggprojekt har startat i Stockholm, såsom Norra Bantorget, Citybanan, Norra Länken och olika bostadsprojekt för att nämna några. Konfidensindikatorn - en standardiserad hopslagning av två till tre nyckelfrågor (beroende på bransch) som ger indikation om branschkonjunkturen - för byggindustrin mäter den i särklass högsta nivån sedan undersökningen startade. Inom tillverkningsindustrin har utvecklingen varit skiftande under året. Exportmarknaden har utvecklats 1 Data i denna analys är framtagna av Konjunkturinstitutet på uppdrag av Stockholms Handelskammare och bygger på den rikstäckande Konjunkturbarometern. Delbranschen utvecklades särskilt starkt i Stockholm under 2005 och 2006, vilket till viss del beror på stor försäljning av miljöbilar som undantas från trängselskatten och parkerar gratis i innerstaden. Partihandeln har haft en stabil utveckling sedan 2005. I slutet av förra året kunde dock en viss avmattning konstateras, men konfidensindikatorn mäter fortfarande högre än det historiska genomsnittet sedan 2000. Sällanköpsvaruhandeln, bestående av detaljhandeln exklusive livsmedel och motorfordon, var den starkaste delbranschen från 2005 fram till början av 2007 och noterade rekordnivåer för konfidensindika-
torn. Branschen har mattats av något under 2007, men tillväxttakten är fortfarande hög. Efter två års depression för databranschen efter förra högkonjunkturens slut, tog tillväxten ordentlig fart igen under 2003. Utvecklingen har varit stark sedan dess, med rekordnoteringar för konfidensindikatorn under 2006. Under senaste året har utvecklingen skiftat med hög, men oregelbunden tillväxttakt. Det beror snarare på tillväxtdämpande faktorer i form av flaskhalsar och därmed överhettning än att branschen står inför avmattning. Uppdragsverksamheten, Stockholms största bransch, är den stora tjänstesektorn och inkluderar bland annat revisionsfirmor, arkitektfirmor, advokatbyråer och reklambyråer. Branschen har haft en stark utveckling under denna högkonjunktur med rekordnoteringar för konfidensindikatorn. Oregelbundenheten i den starka tillväxttakten under de senaste två åren beror snarare på tillväxthämmande faktorer än att branschen mattats av. Sysselsättningens utveckling i Stockholm För det samlade näringslivet i Stockholm har nyanställningen utvecklats positivt under de senaste två åren. För vissa kvartal har även rekordnoteringar konstaterats. Marknaden hade länge varit avvaktande. Tillväxten tog fart 2004, men utan att nya jobb skapades. Företagen i de olika branscherna ökade sin produktivitet först med befintlig personal, men med ökad tilltro till marknaden och den starka konjunkturen satte nyanställningarna fart 2006. Det är framför allt inom byggbranschen, sällanköpsvaruhandeln, databranschen och uppdragsverksamheten som de flesta nya jobben har skapats under denna högkonjunktur. Inom partihandeln och handeln med motorfordon har nyanställningen varit mer måttlig och inom dagligvaruhandeln har antalet anställda konsekvent minskat. Det kan konstateras att förväntansvärdet på nya anställningar för ett kvartal ofta har stor korrelation med det faktiska utfallet. Under en period av sysselsättningsuppgång är ofta utfallet något högre än förväntan, men när sambandet blir det omvända indikerar det i stället på att sysselsättningen går in i en mer mogen fas eller rent av en vändning. Efter en längre period under denna högkonjunktur med högre utfall än förväntat, har vi under de två senaste kvartalen i stället haft utfall som mätt lägre än förväntan. Det signalerar att vi kan stå inför en vändning i jobbtillväxten. Vidare är det också intressant att notera det förhållandevis låga förväntansvärdet för första kvartalet i år. Från noteringar med nettotal 38 respektive 39 för de två sista kvartalen 2007 sjunker förväntansvärdet till 16 för årets första kvartal. Det är två år sedan förväntansvärdet var så lågt. Utfallen för nyanställningar har under de två senaste åren konsekvent varit höga och ofta varit i paritet med näringslivets konjunkturindikator. Av samtliga branscherna som stått för tillväxt av nya jobb är det Sambandet tillväxt - sysselsättning 50 40 20 0 - -20 - -40-50 2008 Q1 Antal anställda, förväntan Konjunkturindikator Antal anställda, utfall
främst inom byggbranschen, databranschen och uppdragsverksamheten som trenden förväntas fortsätta framöver. Takten förväntas visserligen mattas av något, men ökningen är fortfarande betydande. Samtidigt som det redan skett särskilt många nyanställningar inom de tre branscherna är det också en mycket stor andel av företagen som noterar brist på arbetskraft. Företagen skulle alltså kunna anställa ännu fler medarbetare än de redan gör. Om man inte har de personella resurserna för att ta inkommande uppdrag, måste man avstå. Bristen på kompetent arbetskraft hindrar uppenbart tillväxten från att ta mer fart. 0 90 80 70 60 50 40 20 Brist på arbetskraft bristen på arbetskraft inte nådde samma nivåer under förra högkonjunkturen som under denna, även om nyanställningarna ökade kraftigt då också. Flertalet stora byggprojekt har kommit igång under 2007 efter långa planeringsprocesser. För databranschen ökade tillväxten redan 2003 med konfidensindikatorn på rekordnivåer under år 2006. Utvecklingen har av och till skiftat avsevärt mellan kvartalen även om nivåerna ständigt varit höga. Även databranschen har stora problem med brist på arbetskraft. Under andra kvartalet 2007 var det över 80 procent av företagen som noterade brist på kompetent personal. Att tillväxten har en oregelbunden takt beror på att det uppstår tillväxtbegränsande flaskhalsar så som att det inte går att hitta personal med rätt kompetens. 0 Näringslivet Uppdragsverksamhet Databranschen Byggindustrin Brist på arbetskraft i olika branscher Byggindustrin i Stockholm befinner sig i en speciell situation jämfört med övriga landet. Flertalet stora byggprojekt har kommit igång under 2007 efter långa planeringsprocesser. Infrastrukturprojekt som Norra Länken, Citybanan, Norra Bantorget och flertalet stora bostadsprojekt är stora nytillskott av uppdrag för företagen i branschen. Konfidensindikatorn för branschen har legat på hög nivå sedan 2005 för att under senaste året öka ytterligare till rekordnivåer. Behovet av arbetskraft har därför också stigit. Från år 2005 till i dag har i bland nästan 90 procent av företagen haft behov av att anställa personal. Nyanställningarna har dock skett oregelbundet där perioder av hög nyanställning varvat perioder av lägre. I takt med ökat personalbehov har även bristen på arbetskraft ökat. Under vissa kvartal har över 80 procent av företagen angett att de inte finner den arbetskraft de är i behov av. Utan tillräckliga personella resurser blir företagen tvungna att låta bli att ta ytterligare uppdrag. Värt notera är att Sysselsättningen har även ökat kraftigt inom uppdragsverksamheten. Konfidensindikatorn ökade kraftigt under ett 2003 och har sedan stadigt ökat till att notera rekordnivåer under ett par kvartal de två senaste åren. Över hälften av företagen konstaterar brist på kompetent arbetskraft. Att nyexaminerade studenter i vissa fall ändå har svårt att få jobb beror på att företagen ser problem med att nyexaminerade inte har den kompetens som efterfrågas. Stor andel av de noterade nyanställningarna utgör därför personal som redan har arbetslivserfarenhet och som byter mellan företag inom samma bransch. Andelen företag som anger brist på kompetent arbetskraft är dock inte lika hög som under förra högkonjunkturen även om nyanställningar sker i samma omfattning. Under 2000 hittade upp emot 80 procent av företagen inte den personal de efterfrågade.
Sysselsättningen framöver Sysselsättningen ser ut att fortsätta utvecklas i positiv riktning. För hela näringslivet uppnår nyanställningar under förra årets fjärde kvartal ett nettotal på, vilket historiskt sett är en hög nivå. I de flesta branscherna ökar fortfarande antalet nyanställningar kraftigt, och ökningen förväntas fortsätta, om än i långsammare takt. Inom byggbranschen, databranschen och uppdragsverksamheten förväntas nyanställningarna fortsätta att öka kraftigt om bara utbudet av arbetskraft möter efterfrågan. Inom handeln förväntas däremot sysselsättningstakten avta avsevärt. Nettotalet för förväntan om sysselsättningen under 2008 års första kvartal ligger på relativt låga 16. Det ska jämföras med motsvarande siffra för fjärde kvartalet som var så hög som 39. Takten på nyanställningar verkar alltså mattas av framöver. I vissa branscher kan det bero på att marknaderna mattas av, men i byggbranschen, databranschen och uppdragsverksamheten beror det också på överhettning och flaskhalsar, att utbudet i form av arbetskraft inte möter den stora efterfrågan. 90 Antal anställda, förväntan 70 50 - - -50-70 -90 2008 Q1 Näringslivet Bygg Data Uppdrag Stockholms behöver mer arbetskraft Stockholm är liten region i ett globalt perspektiv. Bristen på arbetskraft, som Stockholm regelmässigt drabbas av under högkonjunkturer, hindrar såväl företags utveckling som regionens och landets tillväxt. Förutom att bromsa konjunkturen i sin uppgång lägger också bristen på arbetskraft ett tak för konjunkturen som inte tillåts stiga över en viss nivå. Bristen ökar också risken för överhettning inom vissa branscher vilket i sin tur kan leda till en nedgång i konjunkturen. Detta blir än mer påtagligt i en liten region. För att minska denna effekt dvs öka tillgången på arbetskraft i Stockholm behövs en rad åtgärder på kort och lång sikt. Matchning på arbetsmarknaden Den enklaste och snabbaste tillgången på arbetskraft finns i den omedelbara närregionen. En väl fungerande matchning på arbetsmarknaden, kombinerat med snabba omställningsutbildningar, ger i det korta perspektivet snabbast tillgång till ytterligare arbetskraft. Att nyexaminerade studenter i vissa fall ändå har svårt att få jobb beror på att företagen ser problem med att nyexaminerade inte har den kompetens som efterfrågas. Stockholms kompetensförsörjning kan dock inte lösas
enbart med den egna arbetskraften som bas. Tillgången på arbetskraft måste också komma utifrån. Arbetspendling Nästa möjlighet att nå arbetskraft är att söka i den funktionella Stockholmsregionen den region som finns inom möjligt arbetspendlingsavstånd. Redan här uppstår betydande kostnader i såväl tid som kostnad för själva pendlingen för den arbetssökande. Det är uppenbart att all kompetens inom denna region därför inte kan tillgodogöras. Kostnaderna som uppstår för arbetstagarna måste delvis eller helt kompenseras av arbetsgivarna varvid kostnaden för arbetskraft stiger. Dessutom befinner sig sällan Stockholm ensam i högkonjunktur. Närliggande regioner har samtidigt också oftast samtidig brist på arbetskraft med rätt kompetens och konkurrerar därmed om samma arbetssökande. En större och bättre fungerande arbetsmarknadsregion kan uppnås om infrastrukturen förbättras. Stockholmsregionen har dessutom länge varit missgynnad vad gäller satsningar på infrastruktur. Behovet av infrastrukturinvesteringar i Stockholmsregionen är minst 0 miljarder kronor. Se vidare om Handelskammarens infrastrukturprioriteringar i Rapport 2008:4 Stockholmsförhandlingens slutsatser Handelskammarens förslag 2 Fler bostäder För att säkra behovet av kompetent arbetskraft på sikt räcker inte de ovan nämnda åtgärderna. Stockholms konkurrenter (inom flera viktiga sektorer) är regioner med betydligt större befolkning. Stockholmsregionen kan växa på två sätt. Dels, som tidigare nämnt, genom att ny infrastruktur vidgar den funktionella Stockholmsregionen. Dels också mer permanent genom att bygga betydligt fler bostäder. Bristen på bostäder blir uppenbar under högkonjunktur då efterfrågan ökar och priserna stiger. Det dyra kostnadsläget gör det svårare att attrahera ny arbetskraft till regionen, särskilt från övriga landet. Under det senaste decenniet har antalet bostäder i Stockholms län ökat med 6,6 procent samtidigt som antalet invånare ökat med 11,2 procent. Det har inneburit att bostadsbristen stadigt förvärrats. Bristen driver upp kostnadsläget ytterligare. År 2006 tillkom cirka 9 000 nya bostäder i regionen. För att lösa bostadsbristen måste länet initialt producera cirka 20 000 nya bostäder under minst en femårsperiod. Den stadigvarande produktionen måste sedan ligga på cirka 15 000 lägenheter per år i länet, för att trygga framtida behov av arbetskraft. Dagens infrastruktur i den funktionella Stockholmsregionen är undermålig, vilket är starkt bidragande till att kompetensen inom arbetsmarknadsregionen inte kan utnyttjas fullt ut. Bristen på infrastruktur leder dessutom till att regionen har svårt att expandera. Betydande investeringar i regionens infrastruktur skulle gynna såväl Stockholms som omkringliggande regioners tillgång på kompetent arbetskraft. Pendlingen skulle kunna öka, vilket kan bidra till att tillfälligt kapa toppar i efterfrågan på arbetskraft, men också mer permanent försörja Stockholmsregionen med arbetskraft. På kort sikt kan dock en snabb effekt uppnås på motsvarande bostäder för 55 000 personer genom förenkling av reglerna för andrahandsuthyrning. Detta belyses ytterligare i Handelskammarens analys 2007:8 Fungerande regler för andrahandsuthyrning 3. Fler bostäder kan också byggas om kommunerna planerar för fler bostadsområden. Ett annat problem vid byggande av bostäder är de långa överklagandeprocesser som både försenar och fördyrar. Det senare gäller också infrastrukturprojekt. Dessa tider måste kortas genom att se över lagstiftningen. 2 http://www.chamber.se/_upload/se/naringspolitik/rapporter/ rapport_infraprioriteringar_2007_4_sista.pdf 3 http://www.chamber.se/_upload/se/naringspolitik/analyser/andrahand.pdf
Behovet av snabbt tillgängliga lägenheter skulle kunna mötas av hyresrätter men det är inte en del av verkligheten i dagens Stockholm. Hyresrätter behövs men finns inte Förutom att det totalt sett behöver produceras fler bostäder påverkar också bostadsbeståndets sammansättning möjligheterna att rekrytera arbetskraft. Problemet är att de enda tillgängliga bostäderna på kort sikt i Stockholmsregionen är bostadsrätter och villor. Båda har den uppenbara nackdelen att det kräver att den boende gör en investering i mångmiljonklassen. Förvisso kan bostäder i närliggande regioner som har väsentligt lägre prisläge vara en möjlighet tillsammans med utbyggd infrastruktur. Men det alternativet kommer aldrig att vara mer än ett marginellt komplement. Behovet av snabbt tillgängliga lägenheter skulle kunna mötas av hyresrätter men det är inte en del av verkligheten i dagens Stockholm. Den reglerade hyressättningen har medfört årslånga väntetider. Därmed är alternativet i dagsläget i princip oanvändbart. Sverige och Stockholm har i dag en unikt reglerad ekonomi för hyreslägenheter. Det finns ingen legal marknad för hyresrätter. En uppluckring av prisregleringen måste ske för att hyresrätter ska vara tillgängliga med kort varsel något som är verkligheten i de flesta av de städer som Stockholm internationellt sett konkurrerar med. I ett första steg kan fri hyressättning tillämpas på nyproducerade lägenheter och lägenheter som hyrs ut i andra hand. Ett tillskott av s.k. ägarlägenheter som omfattas av fri uthyrning skulle också vara en dellösning. I grunden måste systemet byggas på det basala sambandet mellan utbud och efterfrågan. Arbetskraft från andra länder Trots att Romfördraget funnits ett halvt sekel har tyvärr ännu inte visionen om fri rörlighet mellan EU-länderna infriats. Betydande problem med EU:s tjänstedirektiv såväl som inom avtalsområdet måste lösas innan vi har en fri rörlighet inom EU-området. Det är än svårare för företagen att anställa arbetskraft från icke-eu-länder. Det är uppenbart att Sverige och Stockholm inte klarar sin kompetensbrist utan att rekrytera utanför landets gränser. Därför måste hindren mot fri rörlighet som finns kvar inom EU lösas snarast möjligt så att Sverige (och EU) kan koncentrera sig på att öppna upp arbetsmarknaden för arbetskraft från andra länder. Internationellt konkurrenskraftiga villkor för personal Sverige har höga skatter på arbetsinkomster såväl för företagen som för löntagaren. Det progressiva skattesystemet innebär också att högspecialiserad arbetskraft i Sverige får mindre kvar i plånboken i Sverige än i andra länder. Det svenska skattetrycket måste sänkas generellt. Men fokus bör läggas på de skatter som gör det svårt att attrahera internationell kompetens: värnskatten och den statliga inkomstskatten. Slutsatser för att kompetensförsörja Stockholmsregionen De statliga investeringarna i infrastruktur måste öka Regionen måste bygga fler bostäder Överklagandetiderna för nya bostads- och infrastrukturprojekt måste kortas Andrahandsmarknaden för bostäder måste avregleras Tillgängligheten på hyresrätter måste öka genom slopad prisreglering EU måste få ett fungerande tjänstedirektiv på plats Sverige måste öppna upp för mer arbetskraftsinvandring Vänskatten måste avskaffas Den statliga inkomstskatten måste sänkas och successivt avskaffas Stockholms Handelskammare Västra Trädgårdsgatan 9, Box 160 50, 3 21 Stockholm Tel: 08 555 0 00, www.chamber.se ISSN: 1654-1758 Ansvarig analys: Johan Treschow, johan.treschow@chamber.se Andreas Krohn, andreas.krohn@chamber.se Ansvarig information: Andreas Krohn, andreas.krohn@chamber.se