En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Relevanta dokument
En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Sortprovning i olika vallarter

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Vallfröblandning för breddat skördefönster

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Uddevallakonferensen 2015

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Försöksrapport 2007 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2007

Vallkonferens Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Lantmannens valltävling

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda.

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsala E-post:

Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology. Vallkonferens 2017

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

1 Öppnande, presentation Anne-Maj öppnade mötet och hälsade välkommen, därefter gjordes en presentationsrunda av närvarande deltagare.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Svenska Vallbrev. Fasta körspår i vallen är det ekonomiskt? Vad innebär CTF? Genom att anpassa alla maskiners arbetsbredd

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Sortval i ekologisk vallodling

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H

Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök

Sveakonferensen januari 2015

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

Försöksrapport Animaliebältet

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling Växjö möte 5 december 2012

Svenska Vallbrev. Utfodring av växande och tränande travhästar med enbart bra vallfoder

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr:

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Försöksrapport 2003 Animaliebältet

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

15A - Grovfoderodling

Grovfodersortiment. Vall & Majs

Hållbar produktion av vallbaljväxter i ekologiska odlingssystem

Odlingssystem för grovfoderproduktion. avkastning och produktionsekonomi

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Uppdatering av kvävegödslingsrekommendationer för vall

Samodling av majs och åkerböna

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Vallguide. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! Rhonia timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng.

Innehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10

Transkript:

OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent mer i avkastning än blandningar med ängssvingel. Rörsvingelhybridens meravkastning är i tredjeskördarna samt i andraskörden vallår två. Resultat för två vallår och tre försöksplatser finns framme för pågående försöksserie. jämförelse med mätare 2. Led SW 2, vallfröblandning med lusern, ligger lägre i energi i de flesta av skördarna. Råprotein- och fiberhalt har varierat mellan skördar och platser, få signifikanta skillnader. Råproteinvärdena och andelarna insådd baljväxt var låg i förstaskörden första vallåret på försöksplatsen Länghem. En ökad utsädesmängd, med tre kilogram per hektar rödklöver i vallfröblandningen, har i sammanställningen för tre försöksplatser gett en ökning med som mest tio gram råprotein per kilogram torrsubstans. Vallavkastningen ökade med en till tre procent. Största effekten av den högre utsädesmängden rödklöver var att avkastningen för insådd baljväxt ökade med 19-22 procent. En ökad utsädesmängd rödklöver sänkte andelen vitklöver i grönmassan. Vallfröblandningar med engelskt rajgräs, mätare 1, har högre energivärde i förstaskörden vallår 2, i FÖRSÖKSPLAN Syftet med försöksserien är att belysa effekter av en ökad rödklöverandel och att utesluta det engelska rajgräset i en vanlig vallfröblandning typ Mira 21 eller SF Nora. Målet är att vid en mått lig kvävegödsling (80 + 50 + 40 = 170 kg N/ha) få upp klöverandelen till 30-40 % i grönmassan, och därigenom få en hög vallavkastning med hög råproteinhalt. Led SW och SSD, i tabell 1, är beställda försöksled från respektive företag Lantmännen Lantbruk och Scandinavian Seed. Försöksserien är utlagd 2013 på tre försöksplatser; Riddersberg i Jönköping (F-län), Torslunda i Tabell 1. Försöksled/vallfröbl. art, sort och utsädesmängd, L6-4430 Led Rödklöver Vitklöver Blålusern Timotej Ängssvingel Tored Rörs./hybrid Hykor Eng rajgräs Kentaur Mätare 1 Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 4,0 3,0 20 Mä 1 + 3 kg rödklöver Vicky 5,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 4,0 3,0 23 Mä 1 -eng rajgräs Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 7,0 20 Mätare 2 Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 7,0 20 Mä 2 + 3 kg rödklöver Vicky 5,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 7,0 23 SW 1 Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 15,0 18 SW 2 Vicky 2,0 6,0* Switch 7,0 8,0*** 23 SW 3 Ares 2,0 Hebe 1,0 Switch 15,0 18 SSD Lusern Mix Ostro/Spurt 1,6 Bombus 0,8 3,6** Lischka 6,6 5,4 2,0 20 SSD Hykor Ostro/Spurt 2,6 Bombus 1,0 Lischka 7,2 6,6 2,6 20 SSD Stabil Ostro/Spurt 1,2 Bombus 0,8 Lischka 12,0 6,0 20 SSd Solid Ostro/Spurt 3,0 Bombus 1,0 Lischka 10,0 6,0 20 *Nexus/Live. **Creno. ***Swaj. Vallfrö SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 MELLANSVERIGE 87

Färjestaden (H-län) samt på Rådde i Länghem (Ps-län). Kvävegödsling till vallåren är totalt 170 kg kväve per hektar och år, fördelning per delskörd är 80+50+40. Liggtiden är plane rad till tre vallår, 2014-2016. Under vallåren registreras avkastning och andelen baljväxter vid skörd. Näringsvärde bestäms med NIR-analys på grönmassaprover för varje delskörd för tre block. RESULTAT Seriesammanställning för tre försöksplatser för vallår 1 och 2 redovisas i tabellerna 2-4. I tabeller Tabell 2. Vallavkastning vallår 1 och 2, för tre försök, L6-4430 Avkastning vallår 1, kg ts/ha Avkastning vallår 2, kg ts/ha Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 6 190 3 960 3 920 14 070 6 340 4 450 3 170 13 950 100 100 100 100 100 100 100 100 Mä 1 + 3 kg rödk 102 97 111* 103 101 106 105 103 Mä 1 -eng rajgräs 100 95 105 100 99 98 103 100 Mätare 2 103 96 108* 103 103 109* 112 107* Mä 2 + 3 kg rödk 101 93 117*3 103 102 110* 119*2 108* SW 1 95 93 98 95 98 102 96 99 SW 2 101 98 117*3 104 106 114*2 120*2 112*3 SW 3 97 92 103 97 99 101 96 99 SSD Lusern Mix 94 106 108* 101 93* 113*2 122*2 106 SSD Hykor 95 109 118*3 106 93* 110* 116* 104 SSD Stabil 96 100 116*3 102 99 111*2 124*3 109*2 SSd Solid 95 102 125*3 105 97 112*2 131*3 109*2 P-värde n.s. n.s..0001 n.s..0124.0029.0001.0013 Tabell 3. Energi, råproteinhalt och fiberhalt för tre försök, vallår 1, L6-4430 Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 10,7 10,6 10,5 141 170 189 444 413 356 Mä 1 + 3 kg rödk 10,8 10,6 10,4 145 170 187 428 402 344 Mä 1 -eng rajgräs 10,6 10,7 10,6 145 182 186 446 377 378 Mätare 2 10,8 10,5 10,4 143 169 176 443 434 386 Mä 2 + 3 kg rödk 10,6 10,5 10,3 148 175 184 451 407 359 SW 1 10,6 10,5 10,4 138 174 188 464 416 359 SW 2 10,5 10,5 10,0*2 147 180 179 459 414 411*2 SW 3 10,8 10,6 10,4 146 182 192 438 404 357 SSD Lusern Mix 10,9 10,6 10,3 145 176 191 404 393 357 SSD Hykor 11,0 10,4 10,3 162* 178 183 369*2 378 348 SSD Stabil 10,7 10,4 10,3 138 178 182 462 388 356 SSd Solid 10,6 10,3 10,2* 142 179 183 453 397 369 LSD ns n.s. 0,2 18 n.s. n.s. 55 n.s. 34 88 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2015

5-7 redovisas årets försöksresultat för varje försöksplats. Redovisningen av vallår 1 för varje försöksplats finns i Försöksrapport, Sverige försöken 2014 Mellansverige, sid.74-79. På försöksplatsen i Jönköping har ledet SSd Solid högst vallavkastning både vallår 1 och 2. I Färjestaden är det ledet SW 2 med lusern som har gett högst avkastning bägge åren. Försöket i Länghem varierar mellan åren, första vallåret låg leden med engelskt rajgräs högst i avkastning, och för andra vallåret låg leden med rörsvingelhybrid högst. Försöket i Jönköping skiljer sig från övriga försök genom att rör svingelhybriden har betydligt bättre avkastning där första vallåret. En orsak kan vara att försöket i Jönköping anlades i renbestånd och det har gynnat etable ringen av rörsvingelhybriderna, jämfört med vallanläggning i skyddssäd till tröskning. Lusernsorterna Nexus och Live i kombina tion med rödklöver i ledet SW 2, gav på Färje staden och Jönköping hög avkastning för insådd baljväxt med 12 990 kg ts/ha respektive 8 900 kg ts/ha, se tabell 5. Nivå för rödklöver var för Färjestaden 5 100-9 750 kg ts/ha och för Jönköping 3 700-6 800 kg ts/ha. I försöket på Länghem var utvecklingen svag för lusernen och låg endast på 0-3 % i de botaniska analyserna. För seriesammanställningen var det signifikant högre energihalt i förstaskörden vallår 2 för led mätare 1 med engelskt rajgräs och ängsvingel, jämfört med mätare 2 med rörsvingelhybrid. Skillnaden var 11,2 MJ/kg ts för mätare 1, jämfört med 10,9 MJ/kg ts för mätare 2. För led SW 2 med lusern var energihalten signifikant lägre i tredjeskörd vallår 1 samt alla skördar vallår 2. För råprotein- och fiberhalten var det få signifikanta skillnader mellan leden, se tabell 3 och 4. Botaniska analysen för vallår 2, se tabell 6, visar på att skillnaderna kvarstår från vallår 1 genom att Länghem ligger lägre i baljväxtandel än Jönköping och Färjestaden. I leden med tre kg extra rödklöver var det högre andel rödklöver men lägre andel vitklöver i grönmassan i alla skördarna. Tabell 4. Energi, råproteinhalt och fiberhalt för tre försök, vallår 2, L6-4430 Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 11,2 10,7 11,2 160 160 172 374 349 310 Mä 1 + 3 kg rödk 11,2 10,7 11,1 165 165 179 361 363 314 Mä 1 -eng rajgräs 11,0 10,8 11,1 167 170 164 373 346 330 Mätare 2 10,9* 10,6 11,0 154 154 156 413 386 365*2 Mä 2 + 3 kg rödk 10,9*2 10,7 11,0 152 164 164 416* 363 344 SW 1 11,0 10,6 11,0 166 173 175 400 346 316 SW 2 10,9*2 10,4 10,6*2 182*2 178 176 358 380 343 SW 3 11,1 10,6 11,0 158 164 180 406 368 314 SSD Lusern Mix 11,1 10,6 10,9* 158 166 179 359 361 317 SSD Hykor 11,3 10,8 10,8* 164 164 172 340 338 321 SSD Stabil 11,0 10,7 10,9 149 158 160 401 366 344 SSd Solid 10,9* 10,7 10,8* 158 159 161 375 364 331 LSD 0,2 n.s. 0,4 15 n.s. n.s. 41 ns 37 SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 MELLANSVERIGE 89

Tabell 5. Vallavkastning och avkastning insådd baljväxt tre försök, vallår 2, L6-4430 Länghem Avkastning skörd 1-3 vallår 2, kg ts/ha Insådd baljväxt, kg ts/ha Led 8 jun 13 jul 26 aug rel.tal 8 jun 13 jul 26 aug rel.tal Mätare 1 7 000 3 670 3 590 14 260 100 980 980 850 2 820 100 Mä 1 + 3 kg rödk 6 580 3 700 3 450 13 730 96 1 370 1 150 1 070 3 590 128 Mä 1 -eng rajgräs 6 820 3 520 3 610 13 950 98 1 020 940 1 030 2 990 106 Mätare 2 6 860 4 330 3 740 14 920 105 610 880 600 2 080 74 Mä 2 + 3 kg rödk 6 890 4 370 3 860 15 120 106 1 530 890 930 3 350 119 SW 1 6 500 3 520 3 050 13 080 92 740 1100 1 470 3 310 118 SW 2 7 060 4 000 3 430 14 500 102 1 330 660 570 2 560 91 SW 3 6 550 3 580 2 970 13 100 92 780 890 1 380 3 050 108 SSD Lusern Mix 6 440 4 340 3 900 14 680 103 420 920 1 360 2 690 96 SSD Hykor 6 390 4 300 3 720 14 410 101 700 890 1 300 2 890 103 SSD Stabil 6 680 4 430 3 850 14 960 105 380 500 830 1 710 61 SSd Solid 6 380 4 440 4 030 14 850 104 600 620 1 410 2 630 93 LSD ns 250 230 640 540 290 330 770 Jönköping Avkastning skörd 1-3 vallår 2, kg ts/ha Insådd baljväxt, kg ts/ha Led 8 jun 27 jul 8 sep rel.tal 8 jun 27 jul 8 sep Mätare 1 6 240 5 230 2 830 14 300 100 1 710 2 440 1 090 5 240 100 Mä 1 + 3 kg rödk 6 340 5 740 2 900 14 980 105 2 020 2 910 1 080 6 010 115 Mä 1 -eng rajgräs 5 960 4 990 2 890 13 830 97 1 100 2 870 1 200 5 170 99 Mätare 2 6 660 5 550 3 390 15 590 109 2 240 2 240 1 280 5 770 110 Mä 2 + 3 kg rödk 6 130 5 470 3 640 15 240 107 2 010 3 040 1 510 6 560 125 SW 1 6 230 5 550 2 700 14 470 101 1 460 1 830 1 190 4 480 85 SW 2 6 200 5 830 3 490 15 520 109 2 540 3 800 2 560 8 900 170 SW 3 6 230 5 400 2 880 14 520 102 950 1 830 920 3 700 71 SSD Lusern Mix 5 590 5 820 3 500 14 920 104 1 730 3 020 1 940 6 690 128 SSD Hykor 5 520 5 630 3 310 14 450 101 1 660 3 040 1 540 6 240 119 SSD Stabil 6 320 5 520 3 690 15 530 109 1 710 2 570 1 480 5 760 110 SSd Solid 6 290 5 680 4 080 16 050 112 1 660 3 170 2 000 6 820 130 LSD ns 440 370 940 640 890 530 1430 Färjestaden Avkastning skörd 1-3 vallår 1, kg ts/ha Insådd baljväxt, kg ts/ha Led 26 maj 7 jul 20 aug rel.tal 26 maj 7 jul 20 aug Mätare 1 5 780 4 440 3 080 13 300 100 2 270 2 060 2 160 6 490 100 Mä 1 + 3 kg rödk 6 280 4 700 3 580 14 560 109 2 360 2 370 2 280 7 010 108 Mä 1 -eng rajgräs 6 030 4 530 3 320 13 880 104 2 030 2 280 2 000 6 310 97 Mätare 2 6 010 4 610 3 510 14 130 104 1 600 2 090 1 410 5 100 79 Mä 2 + 3 kg rödk 6 370 4 770 3 770 14 920 110 2 220 2 260 1 450 5 920 91 SW 1 6 000 4 570 3 420 13 990 104 1 880 1 870 2 100 5 850 90 SW 2 6 920 5 310 4 480 16 710 120 4 380 4 510 4 100 12 990 200 SW 3 6 060 4 470 3 310 13 840 105 1 950 2 190 2 180 6 310 97 SSD Lusern Mix 5 580 4 900 4 150 14 630 97 2 510 2 910 3 140 8 570 132 SSD Hykor 5 810 4 700 3 990 14 490 101 2 550 2 730 3 340 8 620 133 SSD Stabil 5 890 4 830 4 280 15 000 102 2 570 2 320 3 000 7 900 122 SSd Solid 5 770 4 810 4 320 14 900 100 3 190 3 140 3 410 9 750 150 LSD 670 ns 390 890 940 730 710 1510 rel.tal rel.tal 90 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2015

Tabell 6. Botaniskt analys baljväxter för tre försök, vallår 2, L6-4430 Länghem Rödklöver, % Vitklöver, % Lusern, % Led 8 jun 13 jul 26 aug 8 jun 13 jul 26 aug 8 jun 13 jul 26 aug Mätare 1 8 12 12 5 15 12 Mä 1 + 3 kg rödk 18 20 18 3 11 13 Mä 1 -eng rajgräs 11 15 12 4 12 16 Mätare 2 3 13 10 6 7 6 Mä 2 + 3 kg rödk 20 16 19 3 5 6 SW 1 4 11 16 7 21 32 SW 2 15 14 14 3 2 3 SW 3 6 11 26 6 15 21 SSD Lusern Mix 1 5 8 5 16 27 0 1 0 SSD Hykor 6 7 10 5 15 26 SSD Stabil 1 2 6 5 9 16 SSd Solid 5 4 15 4 10 19 Jönköping Rödklöver, % Vitklöver, % Lusern, % Led 8 jun 27 jul 8 sep 8 jun 27 jul 8 sep 8 jun 27 jul 8 sep Mätare 1 24 39 30 3 8 7 Mä 1 + 3 kg rödk 31 49 34 1 2 3 Mä 1 -eng rajgräs 17 56 32 2 2 11 Mätare 2 32 39 35 1 1 4 Mä 2 + 3 kg rödk 32 54 37 1 1 4 SW 1 22 32 34 2 2 10 SW 2 10 11 10 33 53 61 SW 3 13 32 22 1 1 10 SSD Lusern Mix 17 34 20 5 7 13 9 13 22 SSD Hykor 26 47 32 4 6 15 SSD Stabil 25 38 25 3 10 14 SSd Solid 27 49 38 2 5 10 Färjestaden Rödklöver, % Vitklöver, % Lusern, % Led 26 maj 7 jul 20 aug 26 maj 7 jul 20 aug 26 maj 7 jul 20 aug Mätare 1 24 31 58 15 18 13 Mä 1 + 3 kg rödk 33 44 64 5 10 3 Mä 1 -eng rajgräs 24 41 55 10 15 5 Mätare 2 20 36 34 9 14 7 Mä 2 + 3 kg rödk 29 39 38 5 9 2 SW 1 22 33 52 10 10 9 SW 2 8 11 8 57 73 83 SW 3 29 40 59 4 9 8 SSD Lusern Mix 28 36 54 7 11 9 10 16 15 SSD Hykor 31 45 74 14 15 11 SSD Stabil 32 35 58 12 14 12 SSd Solid 44 56 72 9 12 9 SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 MELLANSVERIGE 91

Tabell 7. Energi, råproteinhalt och fiberhalt för tre försök, vallår 2, L6-4430 Länghem Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 11,4 11,5 11,5 151 172 143 373 318 349 Mä 1 + 3 kg rödk 11,4 11,1 11,1 156 170 152 337 374 366 Mä 1 -eng rajgräs 11,3 11,4 11,3 162 174 128 365 360 381 Mätare 2 11,1 10,7 10,9 156 147 131 380 424 414 Mä 2 + 3 kg rödk 11,0 11,0 11,0 141 162 135 431 375 407 SW 1 11,2 11,1 11,1 156 184 163 405 347 349 SW 2 11,2 11,1 11,2 151 153 130 384 411 374 SW 3 11,4 11,1 11,1 154 179 174 385 353 333 SSD Lusern Mix 11,4 10,9 11,1 150 159 157 364 392 348 SSD Hykor 11,5 11,0 10,9 152 156 153 339 359 385 SSD Stabil 11,2 10,9 10,9 145 149 134 377 410 412 SSd Solid 10,9 10,7 11,0 142 145 135 406 421 399 LSD n.s. 16 18 50 48 49 Jönköping Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 10,9 10,4 11,3 147 161 209 428 338 317 Mä 1 + 3 kg rödk 11,0 10,5 11,4 152 157 207 449 367 335 Mä 1 -eng rajgräs 10,8 10,5 11,3 154 164 201 410 330 315 Mätare 2 10,7 10,4 11,4 143 155 190 481 366 363 Mä 2 + 3 kg rödk 10,4 10,5 11,3 142 163 199 471 343 327 SW 1 10,8 10,3 11,2 162 164 199 438 347 328 SW 2 10,7 10,1 10,7 177 187 228 414 357 308 SW 3 10,7 10,5 11,2 137 149 198 494 381 336 SSD Lusern Mix 11,0 10,3 10,9 145 163 219 402 354 316 SSD Hykor 11,1 10,6 10,9 145 150 200 415 361 311 SSD Stabil 10,6 10,5 11,1 124 157 188 496 346 328 SSd Solid 10,7 10,5 11,0 145 153 190 436 350 331 LSD 20 19 16 n.s. n.s. n.s. Färjestaden Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 11,3 10,5 10,9 181 149 166 320 391 265 Mä 1 + 3 kg rödk 11,3 10,6 10,8 188 167 179 298 349 241 Mä 1 -eng rajgräs 11,0 10,8 10,8 184 171 162 344 348 294 Mätare 2 11,0 10,6 10,8 164 162 146 380 368 318 Mä 2 + 3 kg rödk 11,1 10,6 10,7 174 166 158 347 370 297 SW 1 11,1 10,7 10,7 180 170 163 356 345 272 SW 2 10,8 10,2 9,9 218 193 171 277 372 347 SW 3 11,1 10,4 10,7 184 164 169 339 369 274 SSD Lusern Mix 11,0 10,7 10,6 180 177 162 313 337 286 SSD Hykor 11,2 10,8 10,8 197 187 162 265 293 269 SSD Stabil 11,2 10,6 10,8 177 168 158 329 341 292 SSd Solid 11,1 10,8 10,5 186 180 158 284 321 263 LSD 23 22 15 59 48 n.s. 92 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2015