Arrangera tillgängligt for dummies

Utgiven av Kulturens Bildningsverksamhet i samarbete med SUB Riksförbundet För Subkultur och kulturföreningen Subvox för Arvsfondsprojektet Arrangörer Utan Hinder. Redaktörer: Eddie Wheeler och Mirre Sennehed. Bearbetare: Niklas Carlsson. Medverkande: Deltagare i projektet Arrangörer Utan Hinder. Producerad i samarbete med KKN. Foto omslag: Caroline Furness. Grafisk form: SUB Riksförbundet För Subkultur. 2018 Kulturens, Subvox och SUB Riksförbundet För Subkultur. Bokens åsikter speglar nödvändigtvis inte utgivarens. Boken får ej säljas eller på annat sätt användas för kommersiellt bruk. Boken finns tillgänglig för fri nedladdning från www.utanhinder.se och via www.kulturens.se

När Arvsfondsprojektet Arrangörer Utan Hinder startade våren 2016 började en samling individer en resa mot att kunna förverkliga idéer, vara delaktiga i kulturlivet och påverka, att skapa kulturarrangemang av egna val. Vad som också gjorde gruppen speciell var att alla hade olika former av funktionsvariationer som på olika sätt påverkade deras förutsättningar att kunna delta, att kunna planera, arrangera, genomföra, vara på plats bakom kulisserna och forma eventen. Kulturlivet i stort har med tiden fått en ökad medvetenhet om tillgänglighetsfrågor. Många lokaler har anpassats för att möta olika behov och många tekniska hjälpmedel har utvecklats som underlättar för personer med olika funktionsvariationer att kunna uppleva och ta del av kultur. Ett problem är att tillgänglighetsarbetet ofta bara har fokus på publiken, det konsumerande perspektivet. Arrangörer Utan Hinder ställde den viktiga frågan Hur kommer det sig att ingen verkar arbeta med tillgänglighet ur ett arrangörsperspektiv?. Varför anpassas inte även miljöer bakom scenerna och hur går det att arbeta för att personer som har funktionsvariationer i högre grad ska kunna vara delaktiga även i pla- 4

neringsarbete, som arrangörer? Projektet som startade tog fasta på detta perspektiv och har arbetat för att öppna upp dörrarna till kulturlivet för fler. En vision är att alla ska kunna ha samma möjligheter att arrangera, att kunna förverkliga drömmar och visioner. Men vad händer då när personer med funktionsvariationer får möjlighet att arrangera kulturevent på samma villkor som andra? På vilket sätt påverkas innehållet, formerna, utbudet, publikarbetet, marknadsföringen och hela sättet att arbeta? Vi har bara skrapat på ytan av frågan men vi törs säga att det ger effekt. Det spelar roll. Vi ser hur hela processen påverkas. Den här boken samlar erfarenheter och belyser många exempel på vad det innebär när målgruppen också får vara de som bestämmer förutsättningarna, planerar innehållet och genomför arrangemang. I boken finner ni erfarenheter, tips och tricks för att arrangera mer tillgängligt ur flera olika perspektiv. Den här boken utvecklar dig som arrangör och utmanar dig som läsare att tänka mer tillgängligt. Välkomna till Arrangera tillgängligt för dummies. 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 8 Förord 14 Som alla andra 17 Vad är tillgänglighet? 24 Att ge möjligheten 27 Ur ett arrangörsperspektiv 35 Jag är blind men det är ni som inte kan se 40 Att skapa ett event 56 Att våga berätta 6

59 Att möta målgruppens förutsättningar 82 Inte mitt fel 87 Att ta del av utbudet 96 Början på något stort 99 Att arrangera utomhus 113 Säkerhet 119 Det mänskliga 133 Avslutande ord 7

Förord Det du har i din hand och ska få läsa är en guide till hur du som arrangör kan arrangera mer tillgängligt, men det unika är att denna guide är skriven av personer som har funktionsvariationer och som själva är arrangörer. Boken handlar om tillgänglighet, inte bara för besökare, utan även för dig som är arrangör. Boken riktar sig också till dig som har en funktionsvariation och vill bli en arrangör eller du som redan är en arrangör och vill utveckla ditt tillgänglighetsarbete. Detta är en guide som på så många sätt skiljer sig från de ofta inkompletta anvisningar och guider som finns på nätet. Det finns förvisso många bra guider men de tar oftast bara upp information om hur du ska anpassa arrangemang 8

för besökarna, exempelvis hur du ska göra för att installera en rullstolsramp eller informerar om att besökarna kan behöva en tillgänglig toalett och vilka mått den i så fall bör ha. Denna guide är mer än så. Vår förhoppning är att denna guide ska ändra ditt sätt att tänka kring tillgänglighet. Många gånger är tillgänglighetsarbete något som ses som en kostnad, något av ett nödvändigt ont för en arrangör att arbeta med. Vi vill i stället ta bort den myten, motverka den ogrundade rädslan och se möjligheterna när det gäller tillgänglighet. Tillgänglighet är så pass mycket mer än att kunna se en scen över folks huvuden och att kunna komma in på en toalett. Tillgänglighet handlar om delaktighet och att få känna sig som en del i en gemenskap. Tillgänglighet handlar om att bli accepterad och få känna sig delaktig. Många arrangörer, såväl myndigheter som privata, lever tyvärr fortfarande med idén att tillgänglighet är en lyx vissa kan unna sig eller kanske en sista prioritet när det gäller event. Ett exempel är att det kan på vissa event verka som om att komma in med rullstol är något du som sitter i stolen ska vara tacksam över. Att kultur ska vara tillgängligt är ingenting man ska behöva 9

vara tacksam över. Att som funktionsvarierad i bästa fall kunna få smaka på några av kultursmulorna från det offentliga bordet ska inte behöva vara standard år 2018 i Sverige. Vi kan göra så mycket mer. Kultur ska inte vara till för vissa utan för alla. Kultur är nämligen inte en lyx utan en mänsklig rättighet. Detta påstående är inte något som bara vi som författat denna bok tycker eller tänker, utan något som står uttryckligen i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och som är undertecknat av en rad länder, däribland Sverige. Så det är dags att sluta se kultur och evenemang som något som man i bästa fall får ta del av om man har en funktionsvariation. Alla har rätt till och ska kunna ta del av kulturen och vi alla har ett ansvar att hjälpa till och göra något så att det faktiskt blir så. Ovan har vi mest talat om tillgänglighet ur kulturbesökarens perspektiv. Men hur går det till om du som har en funktionsvariation själv vill arrangera? Om inte en lokal är tillgänglig för besökare hur tillgänglig är den då bakom scenen? Går det då ens att arrangera? 10

Denna guide är skriven och författad av Arrangörer Utan Hinders deltagare. Arrangörer Utan Hinder är ett projekt finansierat av Allmänna arvsfonden och under tre års tid (2016-2019) arbetar projektet med frågan: Hur fungerar det att arrangera om arrangören själv har en funktionsvariation? Alla deltagare i projektet är funktionsvarierade och denna bok bygger på våra tankar och upplevelser, på vår historia och våra erfarenheter. Den är ingen bibel eller lagbok, den är en guide i hur vi själva upplevt och upplever tillgänglighet när vi arrangerar, samt vad vi själva har fått lära oss att tänka på under resans gång. Boken är baserad på våra erfarenheter och våra tankar som vi samlat på oss under dessa två år med intensivt arrangerande. Vi vet att den är långt ifrån heltäckande, då tillgänglighet är ett så pass stort och komplext ämne, men vi hoppas att den hjälper dig att inte göra onödiga misstag, att utvecklas som arrangör och som människa. Denna guide är ett levande dokument och kommer troligen även efter vårt projekt att uppdateras och förnyas i kommande upplagor. När man 12

arrangerar, även inom fältet tillgänglighet, ger varje event dig som arrangör ny och ovärderlig kunskap. Vi uppmanar er att inte glömma bort att dela och byta denna kunskap med andra arrangörer. Detta är kanske något av det viktigaste som påverkar den allmänna tillgängligheten i det offentliga rummet, att inte sitta själv som arrangör och samla på sig så mycket kunskap som möjligt, utan att faktiskt dela sin erfarenhet med andra. Det är först när vi delar vår kunskap som den verkligen kommer alla till gagn. Så med denna bok vill vi att den kunskap som vi bakom Arrangörer Utan Hinder samlat på oss inte bara ska vara oss till godo utan spridas som ringar på vattnet till alla som vill arrangera eller skapa tillgänglighet för oss alla. Tillgänglighet berör oss alla. Vem som helst när som helst kan plötsligt behöva tillgänglighet. Ett brutet ben, plötsliga sjukdomar, ålder och mycket annat kan ändra förutsättningar för oss alla, många gånger snabbare än vad man kan ana. Hälsa är inte statisk och just därför berör guider som denna oss alla. Edward Adolfsson och Mirre Sennehed Arrangörer Utan Hinder 13

Som alla andra Jag var så van att det blev trassel och konstigheter när jag gick på event att jag inte ens tänkte på det längre. Inte tills jag själv började arrangera, det fick mig verkligen att öppna ögonen på riktigt. Helt plötsligt insåg jag hur skevt samhället egentligen var. Att få ta del av kultur är gemenskap, att inte kunna är segregation. Så är det faktiskt. Nu så jobbar jag så hårt jag kan för att alla som besöker de eventen jag jobbar på ska känna sig så välkomna som möjligt. Alla ska bli behandlade med respekt. 14

Jag vill berätta om första eventet jag var med och arrangerade. Det var en spelning i min gamla gymnasieskola. Jag satt med i projektgruppen och kände redan från början att folk verkligen lyssnade och tog till sig mina tankar, bara det kändes helt fantastiskt. Jag och mina vänner gick igenom aulan några gånger i förväg för att se om allt skulle funka tillgänglighetsmässigt i förväg och efter jag hade kollat noga så godkände jag personligen allt. När konsertkvällen kom så ansvarade jag över backstageområdet. Det var hur kul som helst med lite stressigt vilket jag gillade. Jag såg till att tiderna hölls och att banden skötte sig. Allt gick hur bra som helst. Efter några timmar så märkte jag att det började samla på sig massa skräp inne i logen så jag tog en plastpåse och började slänga allt skräp. Jag fick ihop två påsar som jag la i knät och rullade till köksingången för att slänga i containern utanför. När jag väl kom ut och slängt påsarna så märkte jag att dörren hade gått i lås. Jag kom helt enkelt inte in igen. Jag hade nyckeln men nådde inte upp till låset eftersom jag inte kan stå. Gården var i sin tur låst med en grind, eftersom det var 15

sent på kvällen, och jag hade inte ens den nyckeln. Jag ringde alla mina arrangörskollegor men den höga musiken gjorde att ingen hörde att jag ringde. För att göra det ännu värre började det regna och det fanns inget ställe för mig att söka skydd. Efter en halvtimme i regnet kom en av mina vänner och öppnade åt mig. Den kvällen och dagen efter ringde alla som arbetat med eventet till mig och alla bad om ursäkt att de missat när jag ringde. Till och med en av de ansvariga på skolan ringde mig och bad om ursäkt. Alla var så ledsna men ingen förstod mig. Det hade ju varit en av de bästa kvällarna i mitt liv! Jag hade ju fått vara med. Jag hade fått vara med och skapa och fått vara delaktig. Ok att jag blev blöt och att min rullstolsdyna blev så fuktig att jag fick urinvägsinfektion men vilken arrangör har någon gång inte dragit på sig en sjukdom under ett event? Det hör ju lite till. För mig gjorde det inget att det blivit lite fel, det blir det för alla arrangörer ibland och jag är faktiskt en arrangör. Precis som alla andra. /deltagare i projektet Arrangörer Utan Hinder 16

Vad är tillgänglighet? Vad är en funktionsvariation? Tillgänglighet är för många avskräckande. I grund och botten bottnar den skräcken ofta i okunskap eller rädsla för vad som skulle hända om man ger sig ut på oprövad mark. Våra erfarenheter är att även om tillgänglighet kanske många gånger kräver lite extra arbete och förberedelse är det i praktiken inte så mycket mer avancerat eller krångligare än att arrangera vilket event som helst. Det handlar till 99% av fallen om att försöka sätta sig in i och förstå vilka problem medmänniskor med funktionsvariationer upplever och hur det går att arbeta lösningsinriktat, framåtsträvande. Men vi börjar med grunderna. Vad är egentligen en funktionsvariation? 17

Vi i Arrangörer Utan Hinder delar socialstyrelsens definition av funktionsvariation: Funktionshinder eller funktionsvariation är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Det är i det perspektivet alltså samhällets otillgänglighet som skapar begränsningarna för en individs oförmåga att kunna delta, inte individens fysiska/psykiska förutsättningar. Detta tankesätt är en riktlinje som vårt projekt har arbetat efter och även den riktlinje vi kommer att följa i denna bok. Det finns många olika former av funktionsvariationer. Det går också att beskriva funktionsvariationer på olika sätt, exempelvis synliga och osynliga, fysiska och psykiska. När vi i denna bok talar om funktionsvariationer kommer vi i huvudsak åsyfta dessa tre funktionsvariationer: Fysiska funktionsvariationer Psykiska funktionsvariationer (exempelvis ångest, social fobi, tvångssyndrom) Neuropsykiatriska funktionsvariationer, förkortat NPF (exempelvis ADHD, Aspergers, autism). 18

Vad menar vi då med begreppet tillgänglighet? Tillgänglighet är ett brett begrepp. Vi väljer i denna bok att beskriva tillgänglighet utifrån några olika perspektiv med fokus på tillgänglighet vid kulturevent. Fysisk tillgänglighet - Alla besökare oavsett funktionsvariation kan ta sig in på eventet, vistas över all tillåten plats samt utöva alla aktiviteter som finns på plats. Du som besökare är alltså inte hänvisad eller låst till en speciell plats eller område. Du är fri att röra dig och ta del av vad än som eventet erbjuder. Social tillgänglighet - Alla besökare känner sig välkomnade och fria att vara så som de är. Du ska inte behöva känna att du är en börda eller ett problem utan vara fri och välkommen som vilken besökare som helst. Du har och bemöts av samma respekt som vem som helst som medverkar på eventet. Du har samma rättigheter och ska betjänas med samma respekt som vem som helst. Dina klagomål värderas lika högt som vem som helst och att just du är nöjd är lika viktigt som vilken annan besökare som helst. 19

20 Teknisk tillgänglighet - Det finns också en aspekt som vi förenklat kan kalla teknisk tillgänglighet som spänner över båda fälten ovan. Med detta menar vi enkelt förklarat hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta tillgänglighet, men inte bara med perspektivet att underlätta för personer med funktionsvariationer, utan för alla besökare. Många tänker inte på att ljudanläggningar är en form av tillgängliggörande teknik som är till för att tillgängliggöra, förstärka, ljudet för publiken. Även om ljud och ljuddesign numera kan vara en konst i sig och del av den musikaliska upplevelsen så består den av tekniska lösningar som delvis har syftet att tillgängliggöra ljud för åhörarna. Om man ser på teknik med de glasögonen så blir det tydligt att tillgänglighet är frågor som inte bara berör personer med funktionsvariationer, utan alla. Ett bra ljud och rätt tekniska lösningar kan tillgängliggöra ljud för fler.

Tillgänglighet är mer Tillgänglighet är som ovan beskrivet mer än att bara kunna komma in i en lokal. Det är att kunna vara delaktig, att vara välkommen, att kunna vara en del av en gemenskap. Detta är tyvärr något många med funktionsvariationer inte känner när de besöker kulturevent. Vi kommer i denna bok tala mycket om den för många kanske uppenbara tillgängligheten, den fysiska tillgängligheten, men kom ihåg att du som arrangör har ett ansvar. Ett ansvar mot alla besökare. En besökare med funktionsvariation ska inte behöva acceptera eller tåla sådant du aldrig skulle utsätta andra besökare för. Kom också ihåg att bara för att en rullstolsanvändare kan komma in och har tillgång till en ramp upp till läktaren så betyder det inte att hen per automatik känner sig välkommen. Många saker förutom själva rampen kan påverka tillgängligheten. Kanske fanns det ingen personal vid rampen, kanske fick hen fråga flera personer i personalen innan någon ens kunde svara på var rampen låg? Kanske fick hen sitta en halvtimme i ösregn vid en bakdörr för att vänta på att bli insläppt? En rullstolsramp bru- 21

22 kar bara vara till för just rullstolsbrukare, så tänk om hen kommer i sällskap med flertalet vänner som inte sitter i stol? Hur löser du som arrangör det problemet? Varför ska hen acceptera att du som arrangör skiljer på deras sällskap? Hade andra besökande sällskap accepterat detta? Att det finns en ramp betyder inte att du känner dig välkommen eller accepterad. Att det finns en ramp betyder inte att tillgängligheten är löst, lika lite som att en entrévärd är en garanti för nöjdhet.

23 Foto: Glenn Udéhn

Att ge möjligheten Det är egentligen konstigt att inte fler med funktionsvariationer håller på och arrangerar kultur. De flesta jag känner som har en funktionsvariation har alltid så mycket mer intressanta berättelser eftersom de får se så andra sidor av livet. Det är lite av en kulturförlust att inte fler får höra såna historier. Jag vet att hela jävla samhället skulle må bättre. Det är i alla fall en av de saker som driver mig i mitt arrangörskap. Att ge andra möjligheten att berätta en historia eller en tanke. Se till så att någons röst som annars inte hörs, eller är för svag, inte försvinner bort. 24

Men samtidigt förstår jag varför man inte orkar. För om du inte kan ta dig ut så ofta och när du väl kan kanske inte kan ta dig in på ditt event hur ska man då se och bli inspirerad att själv börja skapa? Man måste se och höra andra för att själv ibland förstå att det faktiskt går att skapa. Idag tycker vi att ett hjul är något självklart men innan det första hade uppfunnits tänkte ingen tanken på att skapa något runt. Hur självklart något än verkar är det omöjligt innan man förstår att man kan. Det var som den krögaren vi i projektet träffade som inte ville skaffa en dyr rullstolsramp för att det var för få personer med rullstol som besökte hans krog. Men hur ska någon med rullstol kunna besöka hans krog om den inte har ramp? Jag märker ofta hur vi med funktionsvariationer får nöja oss med specialanpassad kultur som trycks ner i halsen på oss. Precis som om det inte räckte med alla våra hjälpmedel. Som om vi behövde hjälpmedel för att ta till oss kultur. Ofta av kulturtanter som är 55+ som inte har koll på trender och vad som är coolt för oss unga. De vill men de lyssnar inte och därför blir det som de skapar skevt och helt osexigt. 25

I vårt arbete med Arrangörer Utan Hinder har vi alltid gjort genuina event och det är kanske en av de saker jag är mest stolt över. Att det inte har varit på låtsas och att vi inte har blivit särbehandlade. Vi körde en fest där polisen kom och tittade till vårt event. Det var konstigt nog ett av mina bästa minnen eftersom det är det bästa beviset att vi blev behandlade som alla andra arrangörer som skulle arrangera. Inga undantag. Inget på låtsas och allt utan säkerhetsbälte. Vår projektledare Eddie sa en gång att vi inte behöver vara snälla och tacksamma för att vi får denna chansen. Kultur är en mänsklig rättighet, det finns liksom till och med lagar som säger så, och att vi bara tar det som vi har rätt till och visar att andra kan göra likadant. Det var häftigt att få höra. Nu så tackar jag inte och tar emot så fort jag får vara med. Jag tar för mig till max för det är även min kultur det med. /deltagare i projektet Arrangörer Utan Hinder 26

Ur ett arrangörsperspektiv Nya perspektiv på arrangörskap Om vi inte bara ser till tillgängligheten för besökarna utan riktar blicken bakom scenerna så kommer frågan: Hur ser tillgängligheten ut för dig som arrangör? Är det ens möjligt att arrangera om du har en funktionsvariation? Går det exempelvis att komma fram bakom scenen? Är det möjligt att orientera sig om man inte kan höra? Går det att komma upp på själva scenen? Har personal och omgivning förståelse för om du behöver vila, eller ta en paus från social gemenskap? Hur är lokalen anpassad? Finns det tillgängliga toaletter på plats eller måste du som arrangör lämna personalytorna bakom scenen och ta dig till en toalett bland besökarna? Om 27

du som arrangör inte har möjlighet att stå upp alltför länge, finns det sittplatser tillgängligt på området? Som ni förstår kan vi fortsätta med liknande frågor och fylla denna bok. Frågorna ovan utgår från faktiska exempel. Det är tyvärr inga extrema påhittade scenarion som vi gör för att stärka bokens narrativ, utan riktiga historier som flera av projektets deltagare och medarbetare själva har upplevt. Okunskapen kring tillgänglighet är i grunden ett vanligt problem som förvånansvärt få arrangörer reflekterar över. Att skapa tillgängliga event handlar lika mycket om välkomnande och delaktighet som att du ska kunna gå på en tillgänglig bajamaja eller som att du med psykisk funktionsvariation inte blir utkastad i tron att du är överförfriskad bara för du behöver sätta dig ner med huvudet i händerna för att samla dig och ta en paus från alla intryck. Till dig som vill arrangera så tillgängligt som möjligt vill vi redan nu säga: Tänk med hjärtat och låt dig inte avskräckas. Var flexibel och lyssna i första hand på personer som själva har funktionsvariationer och deras erfarenheter istället för att låsa dig vid det som är normer och kutym i branschen. Trots allt är det bättre med 28

ett event som är välkomnande och så tillgängligt som möjligt, men som har (helst små) brister, än ett fysiskt sett tillgängligt men ej välkomnande event eller inget event överhuvudtaget. Att kunna ta del av och skapa sin egen kultur Att vara en del av ett samhälle är att kunna ta del av dess kultur. Det är till och med till stor del just kultur som definierar oss som grupp men också som individer. För många är kultur något som tas för givet, något som är en del av vardagen och något de flesta inte reflekterar över. Att lyssna till eller spela musik, att skriva eller läsa böcker, att röra sig i dans, att kunna måla, se konstverk, att fotografera. Allt är uttryck för och former av kultur. De flesta kan inte föreställa sig en värld utan kultur, en värld där det inte skulle vara självklart att kunna lyssna till musik, en tyst värld. Men är kulturlivet så tillgängligt egentligen? Finns det grupper som inte kan eller får ta del av kultur på samma naturliga sätt som den genomsnittlige? Skrämmande statliga rapporter rörande ungdomars kultur och kulturvanor har år efter år visat att unga med funktionsvariationer i genomsnitt besöker knappt en tiondel av vad deras jämnåriga utan funktionsvariation besöker. Trots nya 29

lagar och mer bidrag för tillgänglighetsanpassningar har siffrorna endast rört sig marginellt till det bättre. Vid enkätundersökningar på varför just unga med funktionsvariationer inte besöker fler kulturevent har inte alltid majoriteten av svaren varit de uppenbara problemen såsom otillgängliga lokaler eller brist på handikappsplatser. Bland de största bidragande faktorerna har ofta visat sig varit avsaknaden av representativ kultur. Och vad menas då med avsaknad av representativ kultur egentligen? Först måste vi fråga oss hur detta kommer sig? Kanske beror det på alla de speciellt skapade och tillgängliga kultureventen riktade till endast funktionsvarierade som marknadsförs under namn som rullstolsdisco, där målgruppen till och med i namnet begränsas till sin funktionsvariation. Det är event finansierade av kommuner nästan alltid skapade av medelålders vuxna utan någon som helst koppling till ungdomars kultur, musik och symboler. Många gånger kan det säkert vara väl menat men det visar på en brist på insikt och tillit till målgruppens förmåga. Ofta är dessa event arrangerade i kommunägda lokaler som annars inte alls inrymmer just kulturhändelser. Enkäterna har gång på gång 30

visat att dessa event snarare har bidragit till att skrämma bort kulturintresserade unga med funktionsvariationer än att locka till sig desamma. Ofta är det ett perspektiv som utgår från för funktionsvarierade, inte av eller med i processen. Även om många skulle kunna argumentera att detta är symptomatiskt även för kulturpolitiken i allmänhet, som tenderar att ha perspektivet av få för många eller om man vill av de som är invigda för massorna så blir detta tamt när man talar tillgänglighet. I det så kallade kulturlivet finns åtminstone en möjlighet för personer att bli del av de som får arrangera, utöva och verka inom kulturlivet. Däremot verkar det som om få tänker tanken att personer med funktionsvariationer ska kunna vara de som också har tolkningsföreträde i kulturutbud, i synnerhet mot den egna målgruppen, vilket är anmärkningsvärt. Vi kan leka med tanken att ett enormt kulturevent som tex. Stockholm Pride hade arrangerats av en projektgrupp bestående av endast medelklass cis-män i ungefär samma ålder. Vem hade tyckt denna grupp hade varit representativ och relevant att skapa ett event som Sthlm-pride? Men ändå ser vi att det ofta fortfarande är regel 31

än undantag att personer utan funktionsvariation skapar och dikterar upp förutsättningar för och innehåll i event som personer med funktionsvariation kan i bästa fall ta del av. Det värsta är nog att få ifrågasätter detta. Vid rundfrågningar som projektgruppen i Arrangörer Utan Hinder gjorde under projektets första två år visade det sig att ingen av projektets samarbetspartners i kulturlivet har eller har haft någon i projektgruppen med något synlig funktionsvariation. När det gällde osynliga funktionsvariationer visste de flesta inte något om det eftersom det var något man inte ville eller vågade tala eller fråga om. Detsamma gällde en stark majoritet bland Göteborgs största kulturscener och aktörer bland de som vi tillfrågade. Även om vi inte gjorde en undersökning som var tillräckligt omfattande för att hålla som vetenskaplig studie såg vi en så tydlig trend att det inte gick blunda för. Det som kanske för oss var mest skrämmande var att de flesta kulturaktörerna aldrig ens hade träffat på eller hört talas om andra arrangörer med just funktionsvariationer i branschen. Hur vi än vrider och vänder på det så ser vi att det saknas inkludering av personer med funktionsvariationer och det saknas medvetenhet 32 Foto: David Sundbaum

kring tillgänglighet i kulturlivet. Att kunna ta del av och framför allt vara en del av sin bygds eller lands kulturliv ger en mersmak. Mersmak ger motivation och inspiration till att också skapa egna event för att förmedla sina egna tankar och känslor. Att få möjligheten till att göra detta skapar i förlängningen en livskraftig och levande kultur. Kultur i sin tur skapar gemenskap och förståelse och motverkar fördomar och utanförskap. Vi kan inte påstå att vi lever i ett jämlikt samhälle när det finns vilja att uttrycka sig som stoppas av så enkelt avvärjda saker som otillgänglighet och okunskap. Vi ser att vi har en lång resa att göra mot ett tillgängligt kulturliv för alla. Att arrangera tillgängligt för dummies Hur kan vi då lära oss att göra mer tillgängliga event? Hur kan arrangörslivet öppna upp för personer med funktionsvariationer? Den stora skillnaden i vad som skiljer ett tillgängligt event mot ett otillgängligt är att i det tillgängliga eventet har arrangören tänkt och arbetat för att motverka just otillgänglighet. Det finns beredskap, förståelse och en plan i vilka problem som kan tänkas uppstå och en tanke i hur dessa kan tänkas lösas. I ett tillgängligt 33

event finns det en vilja hos arrangören att skapa tillgänglighet och ser det inte endast som ett nödvändigt krav. I ett tillgängligt event finns kunskapen att publik/medarbetare har olika förutsättningar och olika möjligheter men även sitter på olika kunskap och expertis. I ett tillgängligt event lyssnar personal och ansvariga på besökarnas tankar, ser till behov och går dessa till mötes. I ett tillgängligt event är man flexibel och löser problem på plats. Inget arrangemang kan till hundra procent vara helt tillgängligt och problem och komplikationer uppstår alltid, men tänk på att för varje förarbete, för varje handlingsplan du och dina medarbetare har, desto större chans har ni att avvärja eventuella problem, till och med innan dina besökare ens upptäcker dem. Vi hoppas och tror att denna guide till exempel kan avvärja många av dessa problem som kan uppstå när du arrangerar. 34

Jag är blind men det är ni som inte kan se Folk tror att om man är blind så blir alla ens andra sinnesintryck bättre. Som om man får en superkraft à la Daredevil men jag kan inte säga jag märkt av någon sådan superkraft direkt. Verkligheten är inte lika enkel och rättvis som den är i serietidningarna. Det närmsta jag kommer en superkraft är nog det som händer när jag DJ:ar på klubbarna. När jag står på scenen och blir ett med beatet och musiken. Allt bara flyter på perfekt och musiken klaffar. Trots att jag inte kan se eller ofta ens höra publiken där ute så bara får man den där känslan: WOW! Nu är allt perfekt. 35

Man kan nästan känna vibben från publiken och kontakten vi har, och jag tror många i publiken känner precis likadant. Vi blir som en grupp, en gemenskap. Där det inte spelar någon roll vad eller hur vi är. Vi är bara en gemenskap som vill bara leva och njuta. Vi bara är. Det är häftigt. Det är en sådan adrenalinrush att jag aldrig kan få nog av den och därför spelar jag gång på gång. När jag inte får spela arrangerar jag nya klubbar tillsammans med andra. Har jag inget event eller klubb att jobba mot så mår jag nästan inte bra. Kulturlivet och gemenskapen jag känner är helt oslagbar. Det som stör mig i samhället idag är att trots att många saker faktiskt blir bättre och att kunskapen faktiskt har blivit bättre när det gäller tillgänglighet och förståelse så försvinner många möjligheter från andra håll. Besparingar hos försäkringskassan, indragen assistans och massa andra sätt kommuner tolkar lagen för att spara pengar. Det gör mig så arg och ledsen in i märgen. Nu har vi med funktionsvariationer äntligen börjat få acceptans, vi har börjat organisera oss men då försvinner andra medel. Det är frustrerande. Trots jag är blind är jag mycket mer klarsynt än dem som bestämmer över LSS mm. As- 36

sistansen har inte bara gjort det möjligt för mig att vara ute och spela utan för mer än hälften av deltagarna i vår grupp. Jag kommer så länge jag har den fysiska förmågan kvar att arrangera nya event men i framtiden kommer jag inte bara skapa event för nöje utan även för att slå vakt om varför jag anser det är så farligt att spara in på kultur och tillgänglighet. Jag ska fortsätta men nu förena nytta med nöje. /deltagare i projektet Arrangörer Utan Hinder 37

39 Foto: David Sundbaum

Att skapa ett event Idé och inkludering Det börjar ofta med en tanke, en idé eller vision, där någon eller några kommer på vad de vill göra, vad de vill arrangera eller hur de vill utveckla ett befintligt arrangemang. Att faktiskt genomföra det hela, att programsätta, boka, planera och så vidare, är ett senare skede. Det hela börjar långt tidigare, med idégivaren/idégivarna till arrangemanget. Redan här avgörs på många sätt om ett arrangemang blir tillgängligt eller inte. Mer tydligt blir detta om vi ställer oss frågan om personer med funktionsvariationer är delaktiga i denna process. Alla kan väl drömma eller komma med idéer, kanske ni säger då? Men 40

hur ofta är personen som har idéerna även i en position där det dessutom ter sig som en rimlighet eller möjlighet att även göra dessa till verklighet? Hur ofta är en person med funktionsvariation i en vad man kan kalla privilegierad situation att också vara en arrangör, eller ännu mer tydligt, en etablerad arrangör? Som vi redan sagt och kommer visa i denna bok kan inkludering i detta stadium vara avgörande för hela processen och starkt påverka resultaten, eventet, kulturutbudet och indirekt kulturlivet i stort. Planering Alla evenemang kräver noga och ordentliga förberedelser. Oavsett om du arrangerar ett barnkalas eller en stadsfestival är det viktigt hur du i förväg lägger upp ditt arbete. I eventvärlden kallas denna planering även för förarbete. Ett väl förberett event betyder inte per automatik att det kommer att bli lyckat men det kan ta bort många orosmoment och hjälper dig många gånger att undvika fallgropar och eventuella missar. Som sagt är all planering viktig när du arrangerar men när det gäller att arrangera tillgängligt blir detta arbete om möjligt ännu viktigare. 41

Bara en sådan sak som lokaler. Det är ofta svårare att hitta tillgängliga lokaler eftersom det inte finns många i jämförelse och ofta är dessa mycket mer fullbokade än gemene lokaler. Det kan också vara dyrare lokaler då de tenderar att vara modernare och mer påkostade. Men det kan också vara diverse oförutsedda händelser som kommer tätt inpå ett arrangemang. Det kan i sista minuten exempelvis behöva byggas en ramp eller hyras in en teckentolk, vilket ofta då blir dyrare för arrangören och kan spräcka budgeten. Det kan då bli den lilla skillnaden som gör att eventet inte går ihop ekonomiskt. Ofta kan allt detta undvikas genom ett välarbetat förarbete. Så, innan du börjar boka lokaler eller boka aktörer är det viktigt att du själv eller tillsammans med dina medarrangörer sätter er ner och går igenom eventet och ser till perspektivet tillgänglighet. Vi kan rekommendera några olika punkter nedan. Vision och mål Visionen först. Vad är ert drömscenario? I de bästa av världar, hur skulle eventet vara? Ofta tror man att bara för att andra håller med och talar om samma saker så har ni samma vision. Så är inte fallet. Be alla ge sin vision och tanke och 42

se att ni är på samma plan. Försök sedan konkretisera detta till mål, gärna mätbara sådana där så är möjligt. Hur vill ni att eventet ska bli? Hur ska er publik uppfatta eventet och hur ska upplägget vara? Det realistiska Se nu till era uppställda mål. Har ni tid, ekonomi, möjlighet att nå dit? Om inte, kan ni göra samma sak fast i mindre skala? Det är trots allt roligare att det blir ett mindre event än inget alls. Hur ser de ekonomiska förutsättningarna ut? Saknas pengar? Går det att lösa? Kan ni lösa problem genom att söka bidrag, engagera volontärer, använda utrustning som redan ni har? Är det realistiskt att ni hinner göra ett bra event inom den tidsramen ni har? Riskanalys Riskanalys är något som oftast faller mellan stolarna då i ett förarbete kanske många gånger somliga inte vågar eller vill ta upp det negativa inför något många känner stor glädje inför. En riskanalys bygger inte på att lyfta fram negativa synpunkter utan att lyfta fram styrkor, svagheter, risker och möjligheter och väga dem mot varandra. En riskanalys visar egentligen att ni har tänkt till och är medvetna om eventuella hinder 43

som kan ske, se svagheter, era möjligheter och styrkor. Det är lätt att inte våga tala om riskerna. Det kan handla om hinder och motgångar som ni själva helt enkelt inte kan rå för. Det bästa är då att helt enkelt vara beredd på dessa och att ni har tagit fram en handlingsplan med tydliga åtgärder om era farhågor besannas och något skulle inträffa. För att ta ett exempel på en risk: Om det börjar regna under ett evenemang som skall ske utomhus. Hur stor sannolikhet är det? Kan väderleksrapporter guida er? Men om dessa har fel, vad finns det för åtgärder att ta till om regn skulle inträffa? På så sätt undviker ni plötsliga händelser, då ni istället är förberedda på dem. Det finns betydligt värre saker som skulle kunna hända än regn, men våga prata även om dessa utan att drabbas av ett överdrivet katastroftänk. Ibland så behandlas tillgänglighetsfrågor bara under punkterna svagheter eller risker och inte under punkterna styrkor och möjligheter. Tyvärr är det här som tillgänglighetsfrågor troligen kommer på skam, då det kan ses som osannolikheter eller sådant som inte behöver prioriteras på grund av låg risk. Detta är en varningssignal, 44

för det är lätt att börja resonera om tillgänglighetsanpassning som risker och glömma vad som finns i vågskålarna styrkor och möjligheter. Vilka fördelar och styrkor har en tillgänglighetsanpassning? En väl utförd riskanalys kan ge oväntade svar som inte alla behöver handla om något negativt utan tvärtom saker som lyfter kvaliteten och ger framgångsfaktorer. Anpassning Hur ser nuvarande fysisk tillgänglighet ut? Vad behöver vi göra? Vad kan göras och vad kan inte göras på grund av lagar, regler, ekonomi m.m.? Denna punkt är oftast den klurigaste då många samarbetspartners, lokalhållare och uthyrare inte alltid har samma kunskap och insikt gällande tillgänglighet som du har (eller kommer att få). Se därför till att du/ni vet och sitter på kunskap. Det är i slutändan arrangörens ansvar. Ett dåligt tillgängligt event blir inte roligare bara för man t.ex förklarar vems fel den bristande tillgängligheten är för gäster som inte kan komma in eller gå på toaletten. Arrangörer Utan Hinder har flera gånger stött på uthyrare som intygar att lokaler, ytor m.m. är tillgängliga, för att vi på plats sedan bittert fått 45

se att detta inte alltid stämmer. Vi rekommenderar att du som arrangör ser platsen med egna ögon, går en rundtur eller åtminstone ber om att få se bilder på lokalens riskzoner som toaletter, entré m.m. innan du skriver hyresavtal. Detta sparar mycket tid vid genomförande, då det kan gå åt otroligt mycket tid väl på plats om bristande tillgänglighet blir en oväntad och obehaglig överraskning. Tänk på att efter påskrivna avtal så minskar dina möjligheter som arrangör att kunna påverka eventuella ändringar avsevärt så var förberedd och försök lösa mycket redan i ett förhandlingsskede. Tänk på att mycket är förhandlingsbart. Bara för att exempelvis en lokalhållare inte sett möjligheter betyder det inte att det inte går finna lösningar för tillgänglighet i lokalen. Plan för genomförande Just genomförandeplanen är den svåraste att på ett enkelt sätt förklara, men egentligen handlar det om att på förhand tänka igenom hela eventets genomförande och göra planer för hur eventet ska förlöpa och fungera rent praktiskt? Vem gör vad och när, under vilka tider? Hur ser organisationen ut? Hur är säkerhetsrutiner? Hur fungerar logistik och transport? Hur ser bered- 46

skap ut gällande personal? Om någon blir sjuk, hur ser planen ut? Vet alla hur de ska agera och vilka de ska kontakta om frågor uppstår? Vem har ansvar och mandat (d.v.s. rätten att ta beslut) under ett pågående event? Efterarbete Det finns två delar av efterarbete. Dels har vi det som följer direkt efter ett event, när besökarna lämnat platsen. Vad måste då ske? Ofta är mycket arbete kvar för arrangören. Exempelvis ska allt som byggs troligen även plockas ned. Vilka kan hjälpa till med det? När man lägger till perspektivet tillgänglighet så kommer även frågor som: Blir arbetet ojämnt fördelat på grund av olika fysisk och psykisk arbetsförmåga i gruppen och hur löses detta? Går det att kompensera genom att ändra något i förarbetet? Mycket kan lösas redan i förarbetet. Fördela och omfördela. Håll möten, fråga vilka som kan och vill göra vad. Pressa inte dina medarbetare. Ser det ut som om någon kan mer än de tar för sig? Många gånger syns inte alla funktionsvariationer. Psykiska funktionsvariationer eller utmattningssyndrom kanske hindrar personen från att kunna arbeta mer. Ta inget för givet men uppmuntra och sporra. Alla i arbetsgruppen kanske inte är vana 47

49 Foto: David Sundbaum

att få möjlighet att hjälpa till och kanske inte vet hur mycket de faktiskt har förmåga till att bidra med. Det viktigaste är att alla känner att de får vara med och dra sitt strå till stacken, precis som det är viktigt att bara för att just du kan gå ska du inte automatiskt måste göra exakt alla tunga lyft. I ett lyckat event är alla med och bidrar med något. Det andra efterarbetet kommer perioden efter eventet och består i att ta hand om eventets efterspel, exempelvis ekonomi, återlämnande av hyrd eller lånad utrustning, kommunikation till besökarna, följa upp och redovisa till stödgivare och samarbetspartners o.s.v. Detta kan vara en lång och krävande process där många ofta underskattar vikten av att göra ett bra efterarbete. Utan detta kanske många framtida möjligheter decimeras eller går förlorade. Analys och utvärdering Detta är oftast den punkt som de flesta arrangörer slarvar mest med. Med en bra analys och utvärdering kan man inte bara bli bättre i framtiden utan även ge vidare viktig och värdefull kunskap till andra arrangörer. Det är viktigt att tänka på att bara för att projektgruppen för eventet tycker allt gick toppen kanske inte det var den 50

upplevelsen besökarna fick och vice versa. Ett event där många saker misslyckades och gick i stöpet kanske inte uppfattades som misslyckat hos besökarna. Många saker kanske inte ens uppfattades på plats. Ta reda på hur besökarna uppfattade eventet, vad kan ändras på och göras bättre? Vad var bra och vad var oväntat bra? Fråga, ta reda på och viktigast av allt, skriv ner eller på annat sätt dokumentera informationen, då det leder till ökad kunskap. Något som ni misslyckades med kanske kan bli lärdom även för andra. Resurser Många arrangörer har någon gång drömt om att skapa det där storslagna eventet som alla skulle pratat om. Något som stoppar de flesta arrangörer är alltför ofta ekonomin. Det är viktigt att på förhand ha en plan. Att kartlägga allt från några enstaka kronor till flera tusenlappar är en viktig process och kan i slutändan göra stor skillnad för ditt event. Att dessutom ha ambitionen att vilja arrangera tillgängligt ger andra perspektiv på budgetarbete och precis som i allt annat måste tillgänglighetsfrågan också vara en tydlig del av ekonomiarbetet. 51

Vi i Arrangörer Utan Hinder har ett flertal gånger sett att det i många fall tyvärr lätt kan bli extra utgifter för att arrangera ett tillgängligt event. Även om lokalen ni hyrt kanske har alla de saker de flesta arrangörer söker i form av musikutrustning, bar, garderob, ljud och plats kanske det saknas ramper, hörslingor, teckentolkar m.m. Detta blir då extrautgifter som inte ingår i lokalhyran. Då vi själva stött på dessa problem ett flertal gånger vill vi understryka hur viktigt det är att planera i förväg för att undvika att behöva hyra in utrustning/personal i sista stund, till vad som dessutom ofta blir en större kostnad än om det planerats för i tid. Ekonomi handlar om att få resurserna att räcka. Men resurser kan vara annat än pengar och allt är inte svårt när det gäller budgetarbete. Att vara flexibel är a och o för alla arrangörer, speciellt om man vill arrangera tillgängligt. Om pengar saknas i budgeten måste frågan ställas: Går det att lösa på annat sätt? Går det att hitta samarbetspartners? Går det att få volontärer som hjälper till med tillgänglighet eller trygghet? Går det att göra eventet mindre utan att tumma på tillgängligheten? Kan det till och med vara så att tillgängligheten ökar om eventet är i mindre skala? 52

Finns det möjlighet att lägga extra på vissa poster som ni är osäkra på vad de kommer att kosta er, så gör det. Det är alltid bättre att budgetera lite för högt än för lågt. Det resulterar i att ni slipper oönskade överraskningar och ni kan då använda er av budget från ena posten som kanske sattes för högt till en del som räknades för lågt. Se över budgeten med nya glasögon och fundera över om alla kostnader ens behöver tas. Många saker kanske kan lösas enklare. Hör efter med andra som arrangerat i samma lokal eller plats. Fråga hur de löste problemen. Tänk även på att tillgänglighet ibland går att söka extra stöd för. Se möjligheterna. Som många av er läsare troligen redan vet så bör en klok arrangör ha en post i budgeten för övrigt, oförutsedda kostnader. En nackdel med detta är att dessa medel ofta behövs och troligen kommer även här medel att riskeras ej prioritera tillgänglighet. Det vi föreslår är att utöver den ordinarie posten övrigt så skapar ni en övrigt tillgänglighet som är till för just tillgänglighetsarbetet. 53

Kunskapssökande För att lyckas med vad man än tar sig för så krävs förkunskap. Den stora kunskapen gällande tillgänglighet tror vi finns i insikten kring hur det är att faktiskt leva och fungera i dagens samhälle om du lever med en funktionsvariation. Om du så till bara en liten del förstår och ser vilka problem som går stöta på i helt vardagliga situationer för någon med funktionsvariationer är det troligen mycket lättare att kunna ta på sig dessa glasögon och betrakta sitt eget event ur samma perspektiv. I Arrangörer Utan Hinders arbete har vi många gånger sett att alla har någonting att lära. Exempelvis, om du som rullstolsanvändare tror du vet allt om tillgänglighet bara för du kan allt om ramper har du troligen fel. Det är ofta helt olika utmaningar en person med till exempel sociala fobier ställs inför, vilket gör att ingens kunskap är fullkomlig i tillgänglighetsfrågor. Men frukta ej, endast i insikten ATT det KAN behövas anpassning har du kommit mycket längre än många andra arrangörer. Tillgänglighet gällande kulturområdet och event är på många sätt fortfarande ett odefinierat samhällsproblem där ingen direkt myndighet eller 54

organisation ännu har det fulla ansvaret för att hantera frågorna. Det gäller därför att som arrangör vara proaktiv, att ha en vilja och troligen att till stor del hitta sin egen kunskap och utbilda sig själv. Här kommer ett par tips på vägen: Ta del av material som finns om tillgänglighet, exempelvis denna bok. Fråga och maila till organisationer och för eningar som jobbar med fysiska och psykiska funktionsvariationer. Hur jobbar de? Kan någon hjälpa er igenom upplägget av ert event och ge nya perspektiv? Fråga lokaluthyrare och samarbetspartners om och i så fall hur de har jobbat med tillgänglighetsfrågor tidigare. Fråga vilka problem andra arrangörer har stött på och hur de löste dessa. Kan ni konsultera någon med erfarenhet av tillgänglighetsfrågor? 55

Att våga berätta Jag har något som heter IBS. IBS är en tarm- sjukdom som gör att jag kan få väldigt ont i magen, både av att äta och av att inte äta. Så för mig gäller det att hitta en balans, där även det psykiska välmåendet spelar en stor roll. När jag fick min diagnos valde jag att hålla mig hemma, min oro att jag skulle få ett anfall utanför det trygga hemmet blev alldeles för stor. När jag är ute på evenemang eller ska arbeta själv på event är jag väldigt styrd över att veta exakt var toaletterna finns, hur många det finns och hur långt ifrån allmänheten dom är. Jag 56

måste veta exakt när lunchen är, så jag kan planera mina mellanmål utefter det (vilket många gånger blivit ett hinder då eventvärlden enligt mig känns som ett yrke där du ska orka arbeta hårt och effektivt under flera timmar, och helst äta på stående fot). När jag väl vågade ta på mig jobbtillfällen från att ha varit hemma under en lång period valde jag många gånger att inte äta alls, för att undvika att få ont i magen vilket i långa loppet inte alls blev bra, då jag istället blev ineffektiv och vid vissa tillfällen svimmade. Jag testade då att äta små mellanmål så ofta som möjligt, vilket inte gick alla gånger beroende på vilka uppdrag jag tog till mig. Vid vissa tillfällen fick man absolut inte äta framför gäster/ besökare, eller så blev det orättvist för resten av personalen att jag fick fler raster än dom. Vad resulterade återigen detta i? Jo, det va lika bra att stanna hemma. Idag (5 år efter diagnosen) vågar jag acceptera min IBS på ett helt annat sätt, och vågar prata om den med andra. Jag skäms inte längre och det tror jag är det viktigaste. Jag har på ett sätt bjudit in min IBS att leva med mig, och är inte rädd för att presentera den när tillfälle ges. Att våga lägga korten på borden, förklara för omgiv- 57

ningen att så här funkar jag. I vissa fall så kanske jag behöver ta fler mat-pauser än andra, jag behöver gå iväg och kanske väljer att använda toaletter längre bort för att det gör mig tryggare. Att jag inte vräker i mig mat under lunchen är inte för att jag har viktkomplex, utan för att undvika i bästa möjliga mån att inte behöva gå hem tidigare. Idag ser jag alltid till att ha med mig mellanmål vart jag än ska, det gör mig tryggare och lugnare vilket faktiskt är nyckeln för en välfungerande mage. Jag försöker i bästa möjliga mån kolla upp lokal och evenemangsyta innan. Jag blir tryggare av att ha sett en plats innan och vetskapen om vart allt ligger, innan jag börjar arbeta. MEN det viktigaste av allt som verkligen har hjälpt mig, våga prata om det. Människor runt omkring oss har så mycket mer förståelse än vad man kan tro, men då gäller det att man måste våga berätta hur just JAG fungerar. Accepterar du dig själv så kommer alla andra runt omkring dig att göra det också. Det här är jag, det här är min IBS och vi arbetar i ett team. /deltagare i projektet Arrangörer Utan Hinder 58

Att möta målgruppens förutsättningar Besökare med funktionsvariationer Det finns otaliga funktionsvariationer med otaliga problem men det finns även otaliga möjligheter. Det går tyvärr inte att ha koll på all tillgänglighet. Det helt tillgängliga eventet är oerhört svårt att uppnå, då mängden variationer är väldigt många och ibland krockar behoven och lösningarna. Det kan ändå vara smart att se över sitt event och göra en slags skiss över hur besökarantalet samt fördelningen bland besökarna står sig. Självklart ska det finnas en handikapptillgänglig toalett på varje event, men är det värt att lägga 59

ner en stor del av budgeten på att bygga en extra tillgänglig toalett om det uppskattningsvis kanske bara kommer två gäster med rullstol? Klarar de sig inte bara på en toalett (som är tillgänglig)? Samtidigt, om du arrangerar en mässa för hundratals rullstolsbrukare bör du verkligen se till att det finns tillräckligt med toaletter och då är det kanske en av dina mest grundläggande investeringar i ett tillgängligt event. Det är svårt att förutspå då alla event skiljer sig från varandra på många olika plan. Det allmänna tipset är att försöka se över din målgrupp och se efter deras behov. Exempelvis kan ett event som riktar sig till personer med psykisk ohälsa eller NPF behöva utrymmen med avskildhet och lugnare ljudnivå, medan event som riktar sig till döva kan behöva gott om tolkar, bra skyltning och visuella uppmärksamhetssignaler. Några tips: Se efter vad majoriteten av dina besökare har för behov. Var lyhörd, ha dialog med din personal och besökare under eventet. Fråga brukare och organisationer i målgruppen på förhand om råd. 60

Ha inte all personal uppbunden. Ha ledig person ifall akuta anpassningar behöver göras under pågående event. Var flexibel! Det kanske inte är tillåtet för besökare att gå igenom backstage i vanliga fall men det underlättar för någon i rullstol att gena igenom det området, eller kanske är det ett bra område för en paus för någon som mår dåligt. Kommunikation och information Ett event behöver information som når ut, vilket kan kallas såväl marknadsföring som kommunikation beroende på typ. Men en grundläggande fråga som bör ställas tidigt i arbetet är: Hur vet din publik eller dina medarbetare att just ditt event kommer vara tillgängligt? Det kan vara bra att ha i åtanke att målgruppen tyvärr ofta är vana att stöta på krångel vid besök, i vissa fall kanske så vana att de kan ha tappat hoppet att finna ett tillgängligt event. Kommunicera därför tidigt ut i sociala media, flyers, posters och annonser att just detta event har tänkt på tillgänglighet och är i största mån tillgängligt. Kommunicera ut detta även till din personal samt inhyrda aktörer eller krögare och uthyrare så att hela organisationen som besökaren möter 61

har en medvetenhet. Underskatta inte intresset från målgruppen om att just ditt event är ett tillgängligt event. Många funktionsvarierade besökare kanske har väntat i år på att få gå på ett sådant event. Något som underlättar för målgruppen är om det finns tydlig information om vilken tillgänglighet som finns. Var inte rädda för att skriva ut det eftersom det underlättar för målgruppen att orientera sig. Det kommer alltid finnas de som kritiserar och kanske tycker det inte är tillräckligt, men det är en helt annan fråga att arbeta med. Låt inte rädslan att kommunicera en ärlig bild och utstå kritik för bristande tillgänglighet avskräcka från att informera. Finns det möjlighet, specificera vilken tillgänglighet som finns på plats under eventet eller hur personer med olika behov kan komma i kontakt med er för att ställa frågor. Detta dels för att skapa trygghet för besökarna men också för att ge möjlighet till människor att kontakta er med frågor och önskemål gällande tillgängligheten på just ert event. På så sätt fångar ni upp potentiella hinder ni inte tänkt på innan och får då även kanske möjlighet att åtgärda dessa innan evene- 62

mangets genomförande. Ju tydligare och bättre information, desto starkare signal förmedlar ni om eventets intresse att vara välkomnande för alla. Även om allt ska och bör funka så finns det saker som är viktigare än andra. Några av de vad vi ser som absolut viktigaste punkterna är: Går det att komma in på eventet? Går det att komma ut från eventet när som helst eller vid nödfall? Går det att som besökare ta fullständig del av, uppleva hela programmet på eventet? Finns det tillgänglig toalett? Går det att köpa mat/dryck? Alla dessa punkter kanske kan te sig självklara för en arrangör att se över, men vårt tips är att ta på tillgänglighetsglasögonen och kolla en gång till. Ledsagare Oavsett hur tillgängligt ett event än är så kommer många besökare och arrangörer med funktionsvariationer fortfarande behöva sina ledsagare eller som det oftare kallas assistenter. En assistent är helt enkelt en fysisk förlängning av 63

sin brukare och ledsagaren är den som gör det möjligt för brukaren att vara med. Det är viktigt att förstå att brukaren, det vill säga den i behov av assistenten, är sin assistents chef och arbetsledare. Har du en arrangör i din arbetsgrupp som är i behov av assistent har du som chef till brukaren inte rätt att kommendera eller använda assistentens arbetskraft. Det är endast brukaren som har rätt att bestämma och använda sin egen assistent. Tips: En assistent har alltid samma access som sin brukare under ett event. Se till att personal i dörr/entré förstår detta och att det inte ställer till några problem med vakter m.m. Gör upp i förväg om arrangören eller brukaren står för assistentens mat och eventu ella övernattning/kommunikation. Olika event- och assistansbolag har olika regler, så gör upp detta i förväg. När det gäller besökare med assistenter har assistenten alltid utan undantag fritt inträde och har alltid access till alla platser brukaren har access till eller de platser som brukaren tillåter assistenten att ha access till. Assistenten går 64

alltid in tillsammans med sin brukare med ledsagarbiljett (om ni väljer att ha en sådan) eller utan (om ni inte har en speciell ledsagarbiljett). Vid utsålda event har fortfarande brukaren rätt att ta in sin assistent även om det inte finns några biljetter kvar. Har en brukare en biljett har brukaren sin laga rätt till assistans. Det är ditt ansvar som arrangör att se till att assistenten har samma rätt till tillträde som sin brukare. Tips: De flesta lokaler har en maxgräns för hur många som får vistas i lokalen. Räkna därför in eventuella assistenter i förväg och håll en uppskattad mängd platser på gästlistan avsedd för just assistenter. Med perspektiv på NPF Några åtgärder som kan ha stor betydelse för att personer med NPF (främst autism) kan känna sig trygga på ett event (om det är ett återkommande event) är att arbeta med förutsägbarhet, vilket är något som skapar trygghet Försök att arbeta med tydlighet. Se till att regler och scheman är tydligt formulerade, att de finns nedskrivna och tillämpas konsekvent. Personer med NPF, i synnerhet autism, kommer troligen 65

då känna sig mer trygga. Går det att se en karta, se programmet, se regler på ett papper eller i ett program för kvällen/eventet, så skapas ett lugn. Det är lättare att ha koll på läget och i sig skadar ju detta inte för någon besökare heller för den delen. Exempel på saker man kan tänka på vid återkommande event såsom författarsamtal, konstutställningar och så vidare: Att försöka placera möbler på samma sätt varje gång. Att ljus och ljud är på samma sätt. Min plats är ledig, dvs där personen brukar sitta/stå är ledig. Möjliggör gärna en platsreservation. Krishantering Om en person med NPF blir otrygg och kan få panik under ett event: Håll dig lugn! Ge utrymme och gärna en utväg rent fysiskt. Försök inte att stoppa eller hålla kvar någon som får panik utan låt personen få gå iväg och andas, lugna ner sig, på sitt sätt. Försök att hjälpa omgivningen att förstå situationen (om du i förväg vet om att det handlar om NPF). 66

Undvik kroppskontakt, onödigt prat, var tydlig. Det kan vara av stor vikt att prata med ordningsvakter om målgruppen NPF, så att även de kan känna igen situationen och en besökares beteende och hantera detta på ett bättre sätt. Evenemangsplats Att välja lokal/evenemangsplats är förmodligen en av de mest viktiga frågorna för att kunna göra ett så tillgängligt event som möjligt. Med en bra lokal och kunnig personal så kan man spara mängder med arbete och minska andelen ovälkomna problem väsentligt. Var noga i valet av lokal/evenemangsplats och ta dig tid att besöka och se platsen med egna ögon, då den i nästan alla fall skiljer sig mycket från bilder eller kanske till och med från dina egna minnen. Tänk på att lokalerna skiljer sig mycket i hur de upplevs när de är dunkelt belysta och fulla med folk mot när de är fullt upplysta och tomma. Tänk på att skriva ett fast kontrakt så att inte eventuella prishöjningar eller tillgänglighetsanpassningar ni inte frågat eller ens behöver (men dock får betala för) tillkommer. 67

Vi i Arrangörer Utan Hinder har själva upplevt en hel del under vårt projekt och här kommer en lista på vanliga områden där otillgänglighet kan uppstå. Entré Går det att komma in? Är entrén tillräckligt stor? Finns det trappor upp eller kanske direkt efter ingången som begränsar och finns då ramper eller hissar? Måste besökare med begränsad rörlighet ta en annan väg? Behövs en annan ingång? Finns det information om detta? Det går inte att utgå ifrån att alla tycker det känns ok att gå in igenom en annan ingång då många upplever detta som diskriminering. Entréer till publika event har en tendens att smalna av ju längre fram till kassan du kommer. Vilket kan vara problematiskt om du har rullstol eller permobil. Vid större event är det då viktigt att ha entréer som är lika breda hela vägen, förslagsvis två längst ut på kanterna, till höger och vänster. Givetvis skall dessa kunna användas av alla, för att förmedla en Vi-känsla som minskar risken för exkludering och särbehandling. I de bästa av världar ska helst alla entréer vara så pass breda att en rullstol/permobil med eventuell ledsagare kommer in smidigt. Då be- 68

höver man inte ha skyltar som tydligt demonstrerar handikappentré, vilket ger en utanförskapskänsla redan innan besökaren ens kommit in på området. Tidiga insläpp. Många med funktionsvariation känner sig ofta tryggare av att få anlända på plats tidigare än ordinarie insläpp, samt att få lämna platsen senare för att undvika kaos och trånga utrymmen, exempelvis vid garderoben. Signalera gärna att detta är möjligt redan innan eventdagen på hemsida och sociala kanaler för att underlätta för besökare men även för er som arrangörer. Människor med nedsatt syn exempelvis kanske behöver besöka lokalen innan eventdagen för att känna av hur lokalen känns och är uppbyggd. En besöksdag innan eventdagen för de människor som vill kan vara väldigt bra och inte bara för synskadade, utan möjlighet skall ges till alla som känner behov för att underlätta och skapa trygghet på plats både innan och under evenemang. 69

Garderob. Är den för hög? Når besökaren själv upp till klädhängare eller till disken där de betalar eventuell garderobsavgift? Går det att kanske sänka disken? Finns en trådlös kortläsare ifall sladden inte räcker ner från disken till besökaren? Själva lokalen/platsen. Vad är speciellt och unikt med just denna eventplats? Finns det likheter mot platser du haft innan/olikheter? Hur fungerade isåfall dessa och vad fungerade inte? Finns det många nivåskillnader? Är de tydliga? Ska något märkas ut? Är passager för trånga? Bar/restaurang/servering. Finns det låga eller bara höga bord i baren? Går det att ställa ut låga? Om inte, kan ni ta med låga bord själva och komplettera med? Går det att nå upp till disken och betala? Finns löstagbar kortläsare även här? Hur blir någon i rullstol sedd av barpersonal vid trängsel? Finns det något annat ställe att ställa sig på? Något avsett område? Någon man kan fråga om hjälp att beställa? Hur får besökare reda på det? 70

Tänk på att i många fall och vid många event är det lokalens egna krögare och barpersonal som jobbar, detta med tanke på serveringstillstånd. Bara för att du och dina medarbetare är utbildade och tar tillgänglighet på största ansvar går det inte utgå från att krögaren och dess anställda gör det samma. Kanske behöver ni ta ett möte med krögaren och se att ni har samma målbild. Det är du som arrangör som har ansvaret och det är du som får ta klagomål om något inte fungerar, då de flesta besökare inte vet skillnaden kring krögare och arrangör och ska ur deras perspektiv inte behöva veta det. Mat. Något som ofta glöms bort är synlig och tydlig innehållsförteckning i maten som serveras vad det gäller allergier. Både för personalen och besökarna. Detta för att undvika missförstånd, irritation i kön etc. Tänk på att vissa besökare eller personal kanske har svåra eller till och med dödliga allergier. Se till att innehållsförteckning finns bland maten ni säljer men även den mat ni ger till personal och medarrangörer. Vakter. Vakter hyrs ofta in från externa bolag och för många event krävs ordningsvak- 71

ter som har polisförordnande. Tyvärr har vi i Arrangörer Utan Hinder haft ett flertal problem med vakter och vaktbolag i samband med arrangemang. Vi har märkt att många vakter saknar utbildning gällande behoven hos funktionsvarierade personer. Vi har märkt att det är vanligt att vakter därför gömmer sig bakom paragrafer och regler hellre än försöker finna lösningar. Några av de saker vi råkat ut för i samband med event är att vakter har nekat inträde till personer med funktionsvariationer för att det är för många rullstolar i lokalen, trots att personer utan rullstol löpande släpptes in utan problem. Detta berodde på att vakterna skulle få mindre orosmoment, som de själva kallade det, att hålla reda på. Det har även hänt att människor med NPF blivit oskyldigt anklagade för att ha varit narkotikapåverkade eller berusade och då blivit nekade inträde för att de betett sig annorlunda. Detta mycket på grund av okunskapen kring hur en människa med högfungerande ADHD eller autism kan bete sig i sociala sammanhang. Ofta kan det vara så enkelt att det brister från början i kommunikation och ett vänligt bemötande, där 72

i stället problem uppstår som hade aldrig behövt uppstå om kunskapen fanns hos vakterna från början. Detta gäller såklart inte alla vaktbolag men viktigt är att ni som arrangörer har detta i åtanke. Det går att göra mycket som arrangör för att förbereda och här behöver arrangören ta sitt ansvar i att kommunicera med vaktbolaget kring tillgänglighetsfrågor. Ta reda på och eventuellt boka in ett möte med vakterna och se till att de får en samsyn med dig som arrangör. Vakterna är ofta en besökares första intryck av arrangemanget och kan bidra till trivsel och ett bra välkomnande. Vakter ska ju vara en besökares trygghet och inte ett hot eller orosmoment för gemene besökare. Det är ju inte bra om arrangörer och vakter får en konflikt mitt under pågående evenemang och det blir då besökarna som får lida. Förekom i stället problemet och ha en god dialog innan eventet börjar. Begär från vaktbolaget att på förhand få information om vilka vakter som jobbar under eventet och om möjligt förse dem med information innan eventet går av stapeln för att förankra ert arbete redan innan eventets genomförande. 73

Allmän framkomlighet Som arrangör vill du såklart att just ditt event ska bli välbesökt och uppskattat. Men ett event som är fyllt till bredden med besökare ställer vissa uppenbara krav på dig som arrangör gällande t.ex. brandsäkerhet och utrymningsmöjligheter, men även frågor rörande vad vi refererar till som allmän framkomlighet. Exempelvis: Kan någon i rullstol ta sig runt i lokalen? Går det att ta sig fram till den tillgänglighetsanpassade toaletten om lokalen är full med folk? Går det fortfarande att ta sig till serveringsområde eller barer? Tips: Kom ihåg att den plats/lokal du planerat och skissat på när den är tom kommer skilja sig på många sätt när den är full med besökare. I några av de event Arrangörer Utan Hinder har skapat har vi sett att en av de största tillgångarna du som arrangör kan ha gällande framkomligheten under ett pågående event är en effektiv kommunikation, att ni kan nå varandra och besökarna. I en full lokal med hög ljudnivå minskar dock din chans till effektiv kommunikation med dina medarbetare avsevärt. Se därför till att ni alla kan samtala med varandra, via walkie tal- 74

kie, via telefon, via chattkanaler på smartphones eller varför inte via teckenspråk? Tänk även på att det troligen går att hålla vissa delar av lokalen lite avskärmade eller avdelade. Det kan finnas enkla lösningar för att uppnå detta. Går det till exempel att sätta upp band, markeringar eller textilier som skärmar av? Vid större event har vi i Arrangörer Utan Hinder arbetat med att avskärma serveringsgångar längs med väggarna mot de viktigaste punkterna i lokalen, d.v.s. utgång/ingång, scen, toalett, bar. Detta är även en ganska god prioritetsordning att jobba efter. En eventuell avskärmning behöver inte vara mer än ca 1,5 meter bred och brukar inte bara underlätta för gäster med funktionsvariationer utan även för personal och medarbetare. För en synskadad eller blind person är en eventuell avskärmning också en uppskattad tillgänglighetsanpassning, då den ofta är lättare att följa. Några tips på hur ni kan arbeta med olika områden på eventet: Framkomlighetstest. Sätt dig på en kontorsstol och be någon köra runt dig på platsen eller i lokalen. Testa att blunda och gå ett varv i lokalen. Föreställ dig den full 75

76 med folk och kanske med hög musik. Hur upplever du platsen? Vad skulle underlätta för dig i din situation? Backstageområde. Innan eventet går av stapeln ta er en titt på hur backstageområdet ser ut. Går det att komma fram? Skulle det kunna vara så att tekniker, artister eller exempelvis eventuella krögare kommer ställa material i gångarna som kan tänkas blockera framkomligheten under eventet? Kan de som vistas backstage nås av information på ett effektivt sätt? Finns toaletter inom backstageområdet? Finns olika höjd på bord, sminkbord, speglar och handfat så att alla kan nyttja dem? Kök. Alla behöver äta och som arrangör är det extra viktigt man inte tappar energi och humör under ett pågående event. Vanligt är att arbetsytorna är för höga. Om personalen själva förbereder sin mat och bor den är för höga, går det då att sänka arbetsytans höjd genom att ställa in och tvätta av andra bord att arbeta på? Kök är många gånger inte så otillgängliga som man kan tro. Trots att många eventlokaler kanske saknar hiss finns det ofta dock mathissar i samma byggnad.

Är du en hjulburen frekvent besökare av konserter och klubbar är det troligt att du någon gång har fått åka i en mathiss för att komma in på eventet. I brist på annan tillgänglighet, passa då på att utnyttja dessa hissar för framkomlighet och tillgänglighet. Kom dock ihåg att bara för att du som arrangör inte har problem med att åka i en mathiss kanske besökare eller medpersonal inte tycker det känns ok eller att de kanske till och med upplever det som diskriminerande. Sätt inte hårt mot hårt i dessa fall och kom ihåg att mathissar endast bör betraktas som en temporär lösning i arbetet för en ökad tillgänglighet. Administrativa områden. Som arrangör är du ofta i behov av en tillfällig kontorsplats under själva eventet. Går det att ta sig till kontoret? Finns det toaletter i anslutning? Är det svårt att ta sig ut eller in vid en eventuell nödsituation? Går det att vara mobil? Går det att rigga upp ett kontor på någon annan tillgänglig del av lokalen? Med WiFi och andra tekniska lösningar är detta kanske inte speciellt svårt att ordna? Kan uthyraren ställa stolar, bord och lampa i någon annan del av lokalen? Många skrivare och andra kontorsmaterial är idag små och går enkelt att flytta på. 77

Tänk på att även ställa in bekväma stolar och sacco-säckar. Bjud aktivt in till möjligheten för dina medarbetare att vila en stund. Är miljön bullrig eller lugn? Är miljön stökig och om så går det att avskärma arbetsytan på något enkelt sätt? Är belysningen bra? Det finns många faktorer som avgör en god arbetsmiljö. Parkering Många lokaler har begränsade eller inga möjligheter till bra och funktionell parkering. Går detta att lösa? Går det att prata med ansvarig, exempelvis fastighetsägare eller gatukontoret för att få dispens för ert event? Att kunna parkera nära kan ibland vara helt nödvändigt om du ska kunna ta dig till själva eventet om du har funktionsvariation, exempelvis vid tung nederbörd eller snö. Ett problem kring parkering som vi i Arrangörer Utan Hinder haft vid tidigare event är att gästande artister inte alltid har tänkt på tillgänglighet och ibland parkerat sina bussar så det har varit svårt eller till och med omöjligt för både medarrangörer eller besökare i rullstol att ta sig in. Meddela artister eller gäster detta innan eller när de anländer så att de slipper lämna eller 78

behöva parkera om vid senare och då kanske stressigare tillfällen. Ge inte upp! Kom ihåg att det finns få lokaler i Sverige som till full del har tillgänglighetslösningar för alla områden vi tagit upp, men det behöver inte betyda att eventet blir otillgängligt eller en katastrof för det. Listan visar exempel på där problem kan uppstå. Ofta går faktiskt dessa att förebygga och om inte så kan de fungera som en indikator för var problemen kan uppstå. Låt inte brister i tillgängligheten vara avskräckande från att arrangera utan se det mer som en checklista att gå igenom, en hjälp på vägen. 79

81 Foto: Sayam Chortip

Inte mitt fel Jag skulle vilja berätta en historia jag minns väldigt tydligt från när jag var kanske 14 år. Det är ett av mina i särklass starkaste minnen. Jag hade sett fram emot spelningen i nästan ett år, eller vadå sett fram emot? Jag hade andats och levt för just den där spelningen. Jag och mina vänner hade till och med stått utanför och uthärdat den kalla snålblåsten, regnet och minusgraderna i februari allt för att säkra våra biljetter till sommarens spelning. Allt för att få en chans att få stå längst fram för att sjunga, hoppa och dansa till musiken. 82

Redan i början av juni, hela en månad innan konserten hade jag och min kompis Lollo varit ute och shoppat kläderna vi skulle ha på oss. Vi köpte till och med nytt smink som vi skulle öppna samma dag för att till och med sminket skulle vara perfekt. Vi ringde till varandra och hade gått igenom allt in i minsta detalj vi visste att ingenting kunde gå fel och det hade säkert blivit så om det inte hade berott på mig och min funktionsvariation. Samma dag som konserten började vi köa redan när solen gick upp trots att det var insläpp först vid 12.00. Lollos pappa ville inte vi skulle stå ensamma i mörkret utanför arenan så efter han hade släppt av oss satt han kvar i bilen och titta på oss där vi stod i kön. Jag minns hur sjukt pinsamt Lollo och jag tyckte det var att han satt där men på något sätt tyckte vi nog det var lite tryggt för vi hade verkligen kunnat protestera mer än vad vi gjorde när han släppte av oss. Efter en timme hade han ändå somnat och jag och Lollo tog några bilder på honom. Efter många och långa timmar blev vi äntligen insläppta. Trots att vi i timmar hade snackat med andra fans och addat varandra och varit bästa vänner skiftade stämningen så fort dör- 83

rarna öppnades in i arenan. Nu var det djungelns lag och jag och Lollo fick armbåga oss fram för att få några av platserna längst fram framför scenen. Men när vi äntligen kommit fram började saker hända. Den där paniken som följt mig ända sedan jag var så liten att jag knappt minns började smyga sig fram. Jag kan alltid känna när den smyger sig på och stressen jag känner när smygandet börjar ökar på något sätt hela paniken. Det är som en ond cirkel som bara börjar spinna snabbare och snabbare. Jag började få svårt att andas och det dansade flimrande ljusprickar framför ögonen. Lollo som såg vad som höll på att hända kramade om mig för hon hade ju varit med förr och det är faktiskt tack vare henne många katastrofer har kunnat undvikas. Medans Lollo står där och kramar om mig viker sig plötsligt mina ben, jag minns det precis som det skulle hända nu. Jag bara föll i hop men jag behöll mitt medvetande. Lollo hinner knappt sätta sig bredvid mig innan två vakter är framme och tar mig under var sin arm och släpar ut mig. Jag försöker prata, försöker förklara att jag snart är ok igen. Men jag får ingen riktigt luft. Lollo springer efter och skriker på vakterna och till 84

och med slår lätt på den ena vaktens rygg. Då först förstår jag att de håller på att slänga ut mig. De tror jag är full. Tydligen har någon annan tjej supit till i kön och är utkastad. Trots Lollos vädjan ser jag plötsligt det starka ljuset från solen. Vakterna släpper mig helt bryskt på en parkbänk utanför arenan. Jag är så chockad att jag fortfarande inte kan prata. Det blev ingen konsert och trots min mammas arga telefonsamtal till både vaktbolag och arenan hände ingenting. Ingenting förutom att jag inte vågade gå på ett offentligt event eller konsert på 10 år. Jag kunde inte ens se min älsklingsartist på youtube utan att börja tänka på min traumatiska upplevelse. Det var inte min attack som var det värsta utan känslan av att bli så orättvist behandlat, att ingen förstod eller orkade lyssna. Att folk trodde jag misskött mig att det var MITT fel. Men de sista åren har jag börjat må bättre. Jag vet inte hur jag vågade att ta steget för att gå med i Arrangörer Utan Hinder men jag gjorde det och nu är jag den som bokar band. Visst har det hänt att jag börjat må dåligt men då har jag alltid fått förståelse och kunnat vila tills jag mår 85

bättre igen. Och för varje gång jag får en attack känns det som att den är en aning svagare än innan. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag skriver detta. Jag har fått en chans till och inte ens min funktionsvariation kan förstöra den för mig denna gången. Men det bästa är ändå att ibland när jag är ute och jobbar ser jag andra unga som visar samma symtom som jag. Då går jag fram och snackar med dem och hänger lite och får dom att må bättre. Jag vet det låter kanske väldigt futtigt men jag vet att det gör stor skillnad för dem. Jag gör och kommer göra allt för att se till att ingen kommer bli utkastad på mina events bara på grund av att de har ett handikapp. /deltagare i projektet Arrangörer Utan Hinder 86

Att ta del av utbudet Event har olika förutsättningar Oavsett om du arrangerar en konsert, teater, föreläsning eller mässa så finns det med stor sannolikhet någon form av scen eller samlingsplats i ditt event. Självklart behöver besökarna kunna ta del av det som händer på scenen. Möjligheten till en bra sikt är därför något av det absolut viktigaste att tänka på. Eftersom alla lokaler och platser ser olika ut och har sina egna för- och nackdelar är det svårt att kunna ge en generell bild över vad som kan och bör göras. 87

Ett allmänt tips är att se över recensioner, prata om möjligt med besökare till tidigare event. Vad funkar och vad har inte funkat? Vad har andra sagt och hört? Att se Testa med stolstestet att sitta på olika ställen i lokalen i en stol och be någon stående person med flit skymma din sikt. Var kan man på ett enkelt och smidigt sätt placera rullstolsplatser? Behövs det överhuvudtaget rullstolsplatser i en välplanerad lokal? Tänk på att separata rullstolsplatser inte är en perfekt lösning. Ett event är till för alla och ska jobba för att överbygga olikheter och jobba mot gemenskap. Att som rullstolsanvändare bli förpassad till ett speciellt område och inte kunna ta del av resten av lokalen eller att kunna hänga med sina vänner som kanske inte sitter i rullstol är kanske inte det besökaren önskade, skulle du själv vilja bli separerad från vänner du går ut med? Ett av de vanligaste sätten att lösa sikten för besökare i rullstol är att bygga ramper. Och i många fall är ramper det mest effektiva sättet att kunna ta del av ett events utbud. I vårt arbete med Arrangörer Utan Hinder har vi dock i största utsträckning försökt att undvika dessa 88

ramper då de bygger upp just en barriär mellan besökarna. Vi ville även vända på begreppen och låta hjulburna besökare för en gångs skull få vara längst fram i eventets center och hetta, istället för att bli förpassade till platser längre bak. Vid event där scenen inte är över två meter hög har detta försök alltid slagit väl och vi har fått väldigt bra kritik i och med detta upplägg. Säkerhetspersonal har innan eventet ibland varit skeptiska till att ha rullstolarna längst fram, men efter avslutat event har de många gånger kommenterat fördelarna med just detta upplägg, då det är smidigare att vid en eventuell nödsituation rulla ut vid en av de två sidorna av scenen istället för att bara ha en enda nöd-nedgång vid en rullstolsramp. Föreställ dig själv tiden det tar för 12 permobiler som ska ta sig ner för en smal ramp i nattmörkret, kontra tiden det tar för 12 permobiler att rulla förbi två stora öppna gator, en vid varsin sida om scenen. Utrymningstiden förkortas markant. Att höra För besökare med hörselnedsättningar eller dövhet går det ofta att i förväg beställa teckentolk. Gör beställning av teckentolk i god tid då det 89

kan vara svårt att få tag i teckentolk med kort varsel. Har du som arrangör tillgång till manus eller material som ska läsas upp på scen? Skicka gärna detta i förväg till din teckentolk. När det gäller hörslinga finns det ibland i kommunala eller offentliga lokaler. Använder ditt event en videovägg eller visuell information? Går det att lägga till undertexter? Även besökare som kan höra brukar ofta uppskatta undertexter. Fråga i förväg innan din bokning om just din lokal har tillgång till hörslinga. Finns det möjlighet att i förväg spela in förklaring av konstverk eller scenkonst? Vad hörs och vad hörs inte? Fler sinnen Det finns många fler sinnen än syn och hörsel och här måste ni också se till många aspekter av eventet. Vad är det besökarna ska uppleva? Med vilka sinnen upplever besökarna eventet? Fundera om smak, lukt och känsel kan vara betydande faktorer och fundera på vilken effekt det kan ha för besökare som har funktionsvariationer. På samma sätt som vi resonerade i de två tidigare styckena om att se och höra, fundera på perspektiven kring andra sinnen. 90

Ljud/ljus/rök/specialeffekter När det gäller ljud, ljus, rök och specialeffekter har dessa blivit en mycket vanligare och också viktigare del, främst när det kommer till musik och klubbevent, under åren. Allt i takt med att teknik utvecklas kommer allt fler variationer, men också förbättringar och högre säkerhetsmedvetenhet. Dock kan effekter vara ett orosmoment för vissa, särskilt när det kommer till starkt ljus och till viss del rökeffekter. Det kan vara alltifrån att personen lider av epilepsi, till att det helt enkelt blir för mycket intryck på en och samma gång och personen får panik. Stroboskop är kanske den ljuseffekt som har störst chans att trigga eventuella epilepsianfall. Rekommendation är att i största möjliga mån undvika stroboskop helt där så är möjligt, eller att åtminstone inte använda stroboskopiska effekter längre än 3 sek per gång (detta är en rekommendation från socialstyrelsen). Gå gärna ut med information till besökarna inför eventet om att stroboskop kommer användas. 91

För att också underlätta och arbeta med ljusmiljöer och effekter rekommenderar vi att ni håller en god och tydlig dialog med ljus och ljudtekniker och leverantörer. Tillsammans kan ni välja ut speciella ljus och kanske avstå helt från den typ av snabba blinkningar som kan orsaka stress och illamående för en del människor. Det finns ett helt spektra av ljus och specialeffekter som ger en häftig upplevelse utan att det behöver bli ett orosmoment och en jobbig upplevelse om det fungerar för produktionen. Som minst kanske ni påverkar producenterna för framtida produktioner. Rökeffekter kan upplevas för vissa som att personen tappar koordinationsförmågan och vissa kanske till och med får svårt att andas, vilket i värsta fall kan resultera i panikattack eller liknande. Fundera: Finns det rökeffekter som inte är lika långvariga som andra? Går det att använda rökeffekt baserad på vattenånga? De flesta rökmaskiner av i dag är vattenbaserade. Går det att använda rökeffekter som riktas upp mot taket istället för rätt mot publiken? Även här är det viktigt att prata med teknikerna som är experter på området och som tillsammans med er som arrangörer kommer fram till 92

bästa lösning för just ert event. Visst är det imponerande med ljussättning och rökfylld lokal för att uppnå en viss känsla, men kom ihåg att det är inte allt. Det finns ofta många bra alternativ för att uppnå motsvarande effekt. I dunkelt upplysta lokaler blir sikten väldigt dålig om du har en nedsatt synförmåga. Om du som arrangör inte vill öka ljuset i lokalen för att förstöra stämningen, tänk på att i så fall använda golvet. Använd ljusslingor eller självlysande tejp och färg för att markera vägar, gångar samt trappsteg m.m. 93

95 Foto: Mahbobe Raho

Början på något stort Jag har alltid apat mig. Så innan jag ens hade börjat skolan och första klass så visste jag redan att jag skulle på ett eller annat vis spela teater. I låg- och mellanstadiet fungerade det rätt bra att pajasa sig framme vid katedern men ju äldre jag blev desto mer märkte jag att det liksom blev svårare för mig att nå fram till publiken bara för att jag satt i rullstol. Mina medspelare kunde spela en mördare utan att ens slagit ihjäl en fluga i sitt liv men när jag skulle spela en mördare eller otäck brottsling så verkade folk inte tro på min karaktär bara för att jag råkade sitta i rullstol. 96

Om man kan låtsas att en tonåring är Hamlet och lever på femtonhundratalet varför går det då inte att låtsas att någon som sitter i rullstol är en mördare? Det är ju faktiskt möjligt för någon i rullstol att mörda men inte möjligt för någon, gående eller hjulbent att åka tillbaka i tiden? Jag förstod aldrig det där. En gång åkte vår klass till Köpenhamn och där skulle vi framföra en pjäs som jag hade skrivit helt själv, inför en annan skola. När vi kom fram såg vi att hela scenen var byggd i olika etage så jag fick sitta framför scenen och läsa mina repliker. Det gick helt enkelt inte för mig att vara på scenen. Jag fick sitta framför scenen istället och köra mina repliker. Det känns för jäkla segt alltså och jag gjorde det inte ens bra, jag var för irriterad. Och ju sämre jag kände mig desto mer kändes det som om de i publiken trodde jag bara fått vara med för att gruppen ville vara snäll mot mig. Det sög. Trots att jag hade både skrivit och kämpat för att få igenom föreställningen. Jag var den som borde vara självskriven på plats men istället var jag den enda som inte kunde vara med. När jag slutade skolan började jag och några vänner göra våra egna föreställningar i en egen 97

teatergrupp. Jag kände och känner fortfarande det som att om du ska lyckas inom kulturen trots en funktionsvariation måste du själv göra det för inte en kotte tror eller kommer kämpa för din skull. Gillar du idrott och sitter i stol finns det tusen föreningar men vill du syssla med kultur är det skralt. Vi är helt enkelt inte socialt accepterade inom finkulturen det är vad jag tror iallafall. Det var därför jag blev så taggad när jag hörde talas om projektet Arrangörer Utan Hinder. Ett projekt som jag till 100% kunde stå (eller snarare sitta) bakom. Ett projekt som inte väntade på att någon skulle hjälpa eller pusha. Utan ett gäng sköna människor som skapade sina egna villkor utan att be om lov eller tvingas kompromissa trots funktionsvariationer. Nu har jag varit med och satt upp en teaterproduktion på Göteborgs stadsbibliotek. I hjärtat av finkulturen. Jag skulle bra gärna vilja höra vad mina gamla tvivlare har att säga nu. Jag har i alla fall många saker att säga och jag kommer att fortsätta säga dem på just mitt sätt. Arrangörer Utan Hinder är bara en början på något stort, jag känner det på mig. /deltagare i projektet Arrangörer Utan Hinder 98

Att arrangera utomhus Att välja plats Utomhusevent bjuder ofta på många fler möjligheter än inomhusevent, då ofta utrymme är generösare och kan formas och kanske även utnyttjas bättre. Samtidigt så medför utomhusevent ofta många fler möjliga problem att lösa också om ytorna är tillfälliga. Utomhusevent kan vara väldigt resurskrävande. Utomhusmiljöer har många utmaningar. Här finns många gånger inga trappor, k-märkta lokaler eller trånga gångar som ställer till problem, 99

men ibland finns inga trappor alls, ingen el, inget vatten och så vidare. I det ofta ganska tuffa klimat som råder i Norden är det endast under några få veckor under sommaren som det enkelt går att arrangera utomhusevent. Den korta tidsramen gör ofta att det är hög konkurrens, mycket är uppbokat och det kan vara svårt att få loss datum. Vädret ställer också ibland till med nederbörd och kyla, vilket blir extra svårt ur tillgänglighetsperspektiv, då besökare med nedsatt rörlighet har svårare att röra sig och få upp värme och torka av efter regn. Tidigt på behovstrappan finner man tak över huvudet och det är viktigt för en eventarrangör att tänka på. Vid extremt välbesökta event se efter möjligheten om det går att göra ett avsett område just för besökare med funktionsvariationer att kunna få stå under tak vid dåligt väder. Många i målgruppen kanske inte är lika mobila som andra och personer med psykiska funktionsvariationer kan uppleva situationerna som väldigt påfrestande. Därför kan det vara skönt att få ha tak över huvudet om vädret är sämre. De flesta eventlokaler brukar ha en lite mer dämpad belysning, men det går inte att jämföra 100

med det mörker som kommer under sensommaren, så om du arrangerar i en miljö som saknar belysning försök se över vilka alternativ som finns för att skapa trygghet och säkerhet. Tänk på att mörker i kombination med små hål i asfalt eller grus kan vara förenat med ren livsfara för vilken besökare som helst men ännu farligare om du sitter i rullstol eller har svårt att gå. Att fastna i ett hål eller ramla, för att sedan bli trampad på av besökare som knuffas på av publikflödet, är extremt farligt. Därför, gör gärna en genomgång av ditt utomhusområde i dagtid. Se om det finns kablar, håligheter, gatsten eller grenar som kan vara en fara. Märk ut dessa och se om hindren går att göra något åt. Tänk på att det finns kabelrännor att lägga kablar i, de flesta designade så att de både syns och att det går rulla över dem. Denna utrustning hyrs ut av de flesta firmor som sysslar med event. Ur tillgänglighetsperspektiv är andra släta underlag ofta att föredra för utomhusevent. Gräs och grus är svårt att gå/rulla över, samt att eventuella håligheter syns dåligt. Dessutom är gräs extremt känsligt mot kombinationen regn och tusentals fötter. På bara en timme eller två kan den fina gräsmattan vara förvandlad till lera, 101

vilket garanterat sätter stopp för besökare i rullstol och hindrar framkomligheten för många. Ett tips är att det går att hyra in plastmattor som kan läggas över gräs och ojämnheter. Dessa plastmattor brukar funka ganska bra, men kom dock ihåg att vid extremt regn brukar trycket på plastmattorna få vattnet att stiga upp genom hålen och kan därför också bli till besvär. Vid utomhusevent som är belagda på kullersten rekommenderar vi även här plastmattor, i synnerhet för personer i rullstolar, då kullersten förstör rullstolens länkhjul. Ojämna kullerstenar kan lätt fälla besökare som har nedsatt förmåga att gå eller en rullstol som knuffas fram i sommarnatten. Hindrar ekonomin att hyra in plastmattor till hela eventet se då till att åtminstone hyra in mattor som täcker vägar till de viktigaste platserna inne på eventet. D.v.s: Ingång/utgång, scen, toalett, bar/matområden m.m. Publikarbete I detta kapitel nämnde vi tidigare publikflöde och trycket som uppstår då hundratals människor i tät klunga går samma väg. Publikflöde är något som är lika viktigt att tänka på vid inomhusevent som utomhusevent och fel hanterat kan det vara förenat med livsfara. Ett publik- 102

flöde går nästan inte att stoppa när tåget har satt igång och fastnar någon mitt i flödet är risken mycket stor att personen kan bli nedtrampad eller skadad. För stora event av festivalkaraktär som tar in många människor för att uppleva många olika event så går det att använda programsättning som ett strategiskt sätt att sprida på publiken. Det är däremot inte alltid uppskattat av besökarna att tvingas välja mellan programpunkter som de gärna vill se. Men när detta inte fungerar som tänkt eller när det helt enkelt uppstår situationer som skapar publikstockningar som inte går att förutse gäller det att vara så beredd som möjligt på förhand. Ett av de absolut effektivaste sätten att underlätta och förebygga problem vid publikstockningar är att även här skapa vad som motsvarar serveringsgångar vid platser där trängsel lätt kan uppstå. Fundera: Går det att med avspärrningar, eller om så krävs kravallstaket, skapa en säkrare passage? En sådan passage kommer garanterat vara uppskattad av arrangörer, säkerhetspersonal och vakter samt volontärer som kan utnyttja denna. Vid en eventuell publikstockning kan sådana gångar användas för att avleda publikflö- 103

de samt också komma åt ytor som annars skulle vara oåtkomliga. Behöver du sänka eller minska ditt publikflöde? Se till att separera och tunna ut publikflödet via avspärrningar, stängsel m.m. Mindre folk ger helt enkelt ett mindre tryck. Viktigt är dock att se till att dessa avspärrningar och sidogångar inte blir för smala. Blir gångarna för smala spelar det ingen roll om det går mindre folk här. Trycket kommer fortfarande bli lika stort. En stunds vila och lugn och ro En viloplats på utomhuseventområden är något som tyvärr är sällsynt på svenska event och festivaler, men det är något som är väldigt uppskattat bland besökare, i synnerhet de med funktionsvariationer. Ett område där besökare kan vila värkande ben och släppa kryckorna för en liten stund och sjunka ner i någon saccosäck eller stol kan vara det som avgör om personen orkar fortsätta. Kanske kan detta område ligga lite längre bort från just scener och barer? En mer avskild och lugn viloplats är som en oas för många besökare med psykiska funktionsvariationer eller NPF. En plats där det går att vila ut och ta en paus från trängsel och ljud. Kanske finns det möjlighet här för de i permobil som behöver vila 104

en stund att erbjuda en madrass? Kanske kan de även här ladda permobilens batteri genom ett uttag? Toaletter och hygien Toaletter är kanske ett av de områden inom tillgänglighet som de flesta känner till eller är medvetna om. Trots detta funkar det alltför sällan smärtfritt för besökare som har funktionsvariationer. Det finns stora etablerade arenor som har handikappanpassade toaletter, belagda på andra våningen dit ingen hiss finns. Detta är tyvärr inget skämt utan realitet, då lagen kräver en handikappanpassad toalett men inte specificerar att vägen fram till toaletten faktiskt måste vara tillgänglig. Det är ofta tyvärr mer regel än undantag att bara en manuell rullstol kommer in på en toalett, så bara för att den är klassad som en handikappanpassad toalett garanterar det inte att en person i permobil har möjlighet att komma in. 105

Tips: För att även besökare i permobil ska kunna använda toaletten rekommenderar vi 2,5 x 2,5 som minimimått. Tänk på att speglar ofta sitter i hög höjd, även inne på handikapptoaletter. Kanske kan det vara värt att sätta upp ytterligare en egen spegel inne på toan? Eller bara en bärbar sminkspegel på handfatet? Går det att minska antalet gående gäster som besöker handikapptoaletten är detta att föredra. Många besökare lämnar papper och blöta golv vilket kan innebära halkrisk för de besökare som har ostadig gång eller tar sig fram med kryckor, men även kanske för en assistent som ska göra ett svårt lyft för sin brukare. Men hur gör man om man hittar en väldigt bra lokal som saknar just en tillgänglig toalett? Arrangörer Utan Hinder stötte på detta problemet redan tidigt i vårt projekt. Våra deltagare löste dock detta problem genom att helt enkelt tillsammans med uthyraren låta uppföra en temporär toalett inne i lokalen i ett avskilt område som annars inte var öppet för allmänheten. Vi installerade en mulltoa och hade rinnande vat- 106

ten i form av en 40-liters vattendunk som rann igenom ett handfat som var kopplat direkt in i en avloppsbrunn. Med värmeljus, tavlor, och fina handdukar blev toaletten till och med mer inbjudande än de ordinarie toaletterna. Som pricken över i ställde vi även in en brits för att underlätta på- och avklädning för våra besökare med muskelsvagheter och förlamning. Toaletten hade på utsidan en toalettvakt som var en av projektets deltagare och som därför hade god kännedom om bemötande. För dig som har arrangörer i gruppen med funktionsvariation eller kanske en föreläsare/artist som behöver duscha efter/före event rekommenderar vi att fråga vilka hjälpmedel som ska ställas in i duschen. De flesta större arenor och eventlokaler har ofta dusch. Att ha halkskydd i duschen eller dusch-pall brukar vara till stor hjälp, men även här kanske det behövs en löstagbar spegel eftersom den ordinarie spegeln ofta sitter på alltför hög nivå inne i duschrummet. Boende Vid långvariga event som arrangeras långt från där arrangörerna och besökarna bor blir boende en viktig del av tillgänglighetsperspektivet. För dig som arrangör som jobbar långa och oregel- 107

bundna dagar är möjligheten att få sova troligen A och O. Om du eller någon av dina medarrangörer har en psykisk funktionsvariation är sömnen och möjligheten att få vila och skärma av sig troligen väldigt viktigt för att kunna göra ett bra arbete. Arrangörer Utan Hinder har vid flera event stött på en del problem med just boende. Hur gör man när man kommer med en arrangörsgrupp med femton rullstolar till en liten svensk småstad som endast har två stycken handikappanpassade hotellrum tillgängliga på hela orten? Här måste det till kreativitet, det är viktigt att hålla sig lugn och vara extremt flexibel, samt hålla en god dialog med alla inblandade så att alla förstår vad som är problemet och vilka alternativ som finns för att lösa detta. För att arbeta med ett tillgängligt boende tipsar vi om att börja med att se till det absolut viktigaste. Haka inte upp er på detaljer som inte är nödvändiga för stunden. Börja med det viktigaste och arbeta vidare. 108

Förslag till checklista: Att det går att ta sig in och ut på hotellet och själva hotellrummet. Att det går att ta sig in och ut på toaletten/ duschen. Att det går att ta sig fram till, i och ur sängen. Att det går att ta sig in och ut till frukosten eller få hjälp med servering på rummet. Att möjligheten finns att ta sig till och från boendet till eventområde. Visst är det trevligt att kunna basta eller testa gymmet men med handen på hjärtat, är det verkligen absolut nödvändigt att kunna gymma eller basta för att du ska kunna jobba eller klara av ditt event? Vårt råd är här: Nöj dig inte med det minsta och våga ställa krav på ditt boende och framhäv dina rättigheter, men var inte så principfast att ditt event får lida om det verkligen inte behövs. Vid Arrangörer Utan Hinders event märkte vi att transfer till och från eventen var ett av de svårare problemen att lösa. Det krävdes avancerad logistikplanering för att fixa transfer för våra hjulburna deltagare och deltagare med fysiska 109

nedsättningar, då hotell och eventområde låg på lite för långt avstånd från varandra. Tips: Tänk på att det kan vara mycket svårare att rulla en sträcka än att gå, speciellt om det är ojämnt underlag. Detsamma gäller för personer som använder kryckor, o.s.v. Se därför till att planera för transfer innan och hoppas inte på att det bara löser sig. Kanske behövs det kompletterande taxiresor? Har ni denna ekonomi i er budget? Färdtjänst eller riksfärdtjänst är något som ofta måste planeras flera veckor, i vissa kommuner till och med i månader. Dessutom är färdtjänst för de flesta med tillstånd ett stressmoment eftersom färdtjänstresor tyvärr är högst oberäkneliga gällande tider. Se i första hand till att lösa transfer själva för att undvika stressmoment och för att ha bättre kontroll om det inte finns tillgänglig eller möjlig lokaltrafik. Om du arrangerar ett event med campingmöjligheter, se då till att det finns möjlighet att campa även om du har en funktionsvariation. Om det inte går att ordna, kan du se till så att bilen kan parkeras så nära tältet som möjligt? Finns det el att dra så att det går att ladda en permobil? Finns det handikappanpassad baja-maja 110

även på campingområdet? Åter, tänk på att hyra in plastmattor om marken är ojämn på campingområdet. Om budgeten är ansträngd se då till att plastmattor åtminstone finns utlagda till campingens entré/utgång och till toaletten. Kringaktiviteter Ett event är ofta mer än bara det som händer på en scen. Ett event är mer än att ta del av just det där dragplåstret som lockade dit publiken. Ett event är som vi tidigare nämnt även gemenskapen och välkomnandet. Tyvärr är detta något ganska många arrangörer, även de största, alltför ofta glömmer bort eller kanske helt enkelt skippar för att maximera sin vinst. Det är tyvärr snarare regel än undantag att de flesta events kringaktiviteter inte är tillgängliga. Vad är då kringaktiviteter? Med kringaktiviteter syftar vi på allt som händer under och på eventet men som är sekundärt och inte i direkt beroende till det som händer på t. ex. scen. En kringaktivitet kan vara ett matstånd eller ett bord som säljer t-shirts. En kringaktivitet kan vara ansiktsmålning för barn, en gästbok att fylla i för besökare, en selfie-hörna eller ett vilorum. Även om kvällens artist eller teaterföreställning inte påverkas av kringaktiviteterna så bidrar 111

dessa mycket mer än vad man tror till den totala upplevelsen av ett event. Tänk på att många av dessa tillgänglighetsanpassningar inte heller behöver eller kommer att kosta varken mycket pengar eller tid men visar på att du som arrangör har tänkt till och är välkomnande. Vi råder dig som arrangör att inte glömma bort kringaktiviteterna och att tänka ett extra varv gällande tillgängligheten även här. Går det att komma fram? Kan alla nå upp? Behövs verkligen höga diskar? Funkar inte bara ett lägre bord istället? Finns mobila kortläsare? Går det att skriva ut och tejpa upp menyer och prislistor även lägre så att alla kan se? Går det att skriva ut även versioner med extra stor text så att det går att läsa även om man har lite svagare syn? Finns det bara ståbord eller höga barstolar? Går det att fixa fram lägre eller kanske ställa upp bänkar? 112

Säkerhet Beredskap För att kunna slappna av och njuta av ett event behöver man som besökare kunna känna sig säker. Detta gäller även för dig som arrangör. Säkerheten är något som inte ska tummas på eller tas för lättvindigt. Även om det är en ytterst liten sannolikhet att en allvarlig händelse skulle ske, så är det inte omöjligt. Därför är det extremt viktigt att du som arrangör lär känna lokalen, alltifrån var nödutgångarna ligger, till var hjärtstartaren finns, var brandsläckare och första hjälpen-kit finns. Du måste helt enkelt bli expert på platsen eller lokalen och även ta ansvar för att utbilda din personal, så att även de känner 113

sig säkra på vilka åtgärder som skall vidtas om olyckan är framme. Det finns organisationer att hyra in vad det gäller första hjälpen på plats, exempelvis Röda Korset, som kontinuerligt både utbildar personal men som även själva kan bistå med personal/volontärer som har utbildning inom området. Här är det då viktigt att förmedla för personalen som skall arbeta med säkerheten vad som gäller ur ett funktionsvariationsperspektiv. Om exempelvis lokalen måste utrymmas, vilka nödutgångar är tillgängliga enbart för människor i rullstol/ permobil? Finns det möjlighet att skapa/forma så att alla utrymningsvägar i lokalen har samma höga tillgänglighetsgrad? Sistnämnda skall alltid vara det man som arrangör och lokalägare strävar efter då man inte skall behöva dirigera besökare till en speciell nödutgång vid evakuering. Målet är att utrymningsvägarna ska vara lika tillgängliga för alla besökare, oavsett funktionsvariation. Hur hänvisar vi dit på smidigast sätt så att det inte skapas kaos i lokalen och vissa människor glöms bort i utrymningsprocessen? Detta gäller även funktionsvariationer som innefattar döva och blinda. Hur tar vi i förväg fram en säkerhet 114

och beredskap som innefattar alla olika slags människor med olika behov och förutsättningar? Förkunskap är a och o vad det gäller denna fråga och därför oerhört viktigt att ta till sig det innan genomförande av evenemang. Det är oerhört svårt att ge generella råd då platser och lokaler har väldigt olika förutsättningar och det som kan vara underlättande på en plats kan vara direkt farligt på en annan. Tips är här att göra en omvärldsanalys, fråga verksamheter/organisationer och människor som är experter inom området, hur har andra arrangörer arbetat med frågan? Våga ifrågasätta och fundera på vad som går att ändra. När du som arrangör ska lära känna lokalen där eventet skall äga rum är ett tips att gå runt i lokalen tillsammans med lokalägare och personal, exempelvis krögare. Testa tillsammans olika gångar/nödutgångar för att se så inte något står i vägen för en eventuell evakuering. Det kan exempelvis handla om att det står tomma ölfat framför nödutgången eller någon annan attiralj som försvårar en evakuering för människor eller i värsta fall gör det helt omöjligt att ta sig ut. Det kan vara så att lokalägarna inte ens tänkt på detta och som minst förbättrar ni tillgängligheten för alla och kanske räddar ni liv. 115

Om en nödsituation uppstår som kräver evakuering så behöver utrymningsrutiner kunna kommuniceras ut både i ljud, ljus och textmeddelande för att (de flesta) människor skall ha chans till att uppfatta nödlägen och krissituationer. Inom säkerhets- och beredskapsarbete är det även viktigt att göra en riskanalys samt handlings- och krishanteringsplan för att vara beredd på vilka åtgärder som skall vidtas om olyckan är framme. Beroende på hur riskanalysen ser ut bör åtgärder vidtas utifrån en tydlig handlingsplan under förarbetet. Ju större risk, desto större engagemang kräver förarbetet. Detta ger dig som arrangör men även personal under evenemanget kunskap och trygghet kring vad som sker vid en eventuell krissituation. Kom även ihåg vikten av att behålla lugnet om en nödsituation uppstår. Ju mer kunskap du lyckas ta till dig under förarbetet, desto lugnare och säkrare känner du dig med de åtgärder som skall vidtas vid en krissituation. Eventschema och tillgänglighetsschema Ett bra och väl förberett eventschema är något som är absolut nödvändigt för alla event, stora som små. Som arrangör är det ditt huvudansvar 116

att eventet flyter på. Se därför till att ha ett schema som täcker eventets stora arbetsområden och viktiga moment. Tänk på att alla medarbetare ofta inte har samma helhetsperspektiv som du som huvudarrangör. Utgå inte ifrån att alla medarbetare eller volontärer automatiskt ser vad som behövs göras på plats. Fundera över vilka som behöver information och kunskap inför eventet. Att göra ett schema för att se till att tillgängligheten funkar rekommenderas. Exempelvis kanske det behövs ett schema så att någon under kvällen kollar till att handikapptoaletten fungerar som den ska. Kanske bör någon ta en runda och se över lokalen. Behövs det nycklar till hissar och dörrar för att besökare ska kunna ta sig runt i lokalen? Vem behöver vilken access? Gör ett schema på detta så att exempelvis inte en ansvarig försvinner bort under pågående event och hissen blir obrukbar. Tänk på att någon besökare kanske vill gå tidigare eller mitt under en föreställning. Kan de då komma ut mitt under föreställning om de exempelvis använder kryckor eller sitter i rullstol och måste åka hiss? 117

118 Tänk på att områden också troligen har olika publiktäthet under olika tider under kvällen. En foajébar kanske är smockfull innan dörrarna in till teatern öppnar men kanske är glest besökt under resten av kvällen. Hur går det att lösa eventuella problem här?

Det mänskliga Personal och publikbemötande Med vilja och kunskap kommer man långt när det gäller att skapa tillgängliga och välkomnande event. Se till att dina medarbetare och kollegor men även inhyrd personal delar samma värderingar som dig. Alla behöver tycka att tillgänglighet är något viktigt som bör prioriteras om eventet ska bli lyckat. Tänk på att riktigt trevligt och hjärtligt bemötande från personalen ibland kan väga upp och höja besökarens intryck av kvällen trots eventuella småproblem och bristande tillgänglighet. Det gäller även tvärtom. En lokal som är tillgänglig, men där personalen visar irritation eller rent av gör löje över att någon besökare med funktionsvariationer behöver 119

hjälp, sänker helhetsintrycket trots all tillgänglighet i världen. Alla besökare förtjänar att känna sig välkomna och inte behöva uppleva att de ställer till problem och är en börda. Det är också viktigt att komma ihåg att det är oftast lättare för personal att se behov gällande den fysiska tillgängligheten men när det gäller den psykiska tillgängligheten är det svårare. Drar sig någon besökare undan helt själv? Har besökaren ett kroppsspråk som är oroande? Ta dig tid och prata, kanske behöver just hen din hjälp? Ibland utgår personal från att personer kan vara fulla eller påverkade som den enkla förklaringen. Det är inte alltid fallet. Det har tyvärr hänt att deltagare hos Arrangörer Utan Hinder har blivit utslängda eftersom de har haft ett avvikande kroppsspråk som t. ex. vinglig gång eller ryckig blick. Motiveringen har varit att de har varit påverkade trots att detta inte alls varit fallet. Psykiska funktionsvariationer eller fysiska funktionsvariationer som Cerebral Pares kan ibland ge upphov till rörelser som kan, vid okunskap, uppfattas som att personen är påverkad. Det finns ett sätt att lösa detta och det är att kommunicera innan ni tar beslut och att vara lyhörd i kommunikationen. 120

Ibland finns viljan men mindre kunskap och då kanske det inte går att se vad som behövs och bör göras. Ge därför alla medarbetare, men även inhyrd personal, information innan eventet startar. Kanske kan du skriva ut eller maila grundläggande information? Kanske kan du be dem läsa igenom denna guide? Ju mer dina medarbetare och den inhyrda personalen är informerad desto bättre jobb kommer de att göra, vilket även kommer avlasta dig som arrangör. Tips: Inför eventet, se till att alla medarbetare och personal enkelt har tillgång till nödvändiga telefonnummer och kanske behöver även somliga radiolänkar, så att det är lätt att kommunicera. Ju tryggare och säkrare personal som känner sig bekväma med sina arbetsuppgifter, desto mer kan du själv släppa för att kunna fokusera på dina egna uppgifter. Var noga med att kolla med varje person hur just hens expertis kan vara till nytta inom respektive område. Det gör både dig som arrangör och personal trygga. På så sätt undviker ni också missförstånd och brist i kommunikation vilket istället resulterar i ett effektivt arbete för alla parter. 121

Var noga med att förmedla känslan av hur viktiga personerna runt omkring dig är. Dina kollegor, volontärerna på plats och andra i organisationsstrukturen. Alla har något att bidra med, oavsett arbetsuppgift. Ingen uppgift är mindre värd och för att uppnå det bästa måste alla delar fungera. Alltifrån entré, till teknik, till backstage och städ. Vi rekommenderar dig som arrangör att gå igenom följande punkter gällande tillgängligheten med din personal. Det behöver inte vara omfattande men det är bra om alla har samma bild. Vem gör vad? Har alla en förståelse för vad tillgänglighetsarbetet innebär på deras område? Vem har mandat att ta beslut och vilka beslut? Om en person inte finns på plats vem kan rycka in? Har alla de nummer de behöver vid frågor gällande tillgänglighet eller vid behov av extra hjälp? Vilka delar av lokalen/platsen är riskzoner, var är risken störst att problem kan uppstå? Hur gör ni med besökare som mår psykiskt dåligt, panikattacker m.m.? Finns en rutin? 122

Finns det eventuella utrymmen där någon kan lägga sig ner och vila? Om det finns, känner alla i personalen då till detta? Arrangörer Utan Hinder har själva ett flertal gånger varit på stora internationella samt lokala festivaler där inte en enda i personalen kunde svara på enkla frågor som var handikapptoaletterna låg, trots att alla dessa festivaler hade ett flertal på området. När informationen är så pass dålig så sänks eventets helhetsintryck, oavsett bokade artister eller dragplåster. Entréer, toaletter och grundläggande tillgänglighet är en baskunskap och bör idag betraktas som grundläggande för ett event. Ingen gynnas av oseriös personal som jobbar i branschen. Detta gäller även personal från större företag. Vi i Arrangörer Utan Hinder har ett flertal gånger fått ringa till vaktbolag och eventbolag då de skickat personal som inte alls tagit del i vårt engagemang gällande tillgänglighet. Alla de berörda företagen har i stället för att klaga på oss eller försvarat sin personal, varit uppriktigt tacksamma för denna information och ibland vidtagit åtgärder. Som sagt: Ingen i branschen, varken publik eller arrangör, gynnas av 123

personal och personer som inte ser vikten och värdet i tillgänglighet. Om man arbetar med ett event så finns det lagar och regler att följa vad det gäller arbetstimmar per dag, pauser, mat och vila. Det omfattar i viss mån även volontärarbetare. Se till så att ni är pålästa om vad som gäller. Vi tipsar om att förutom grundläggande lagrum så är det viktigt att se till varje persons behov. Vissa människor kan arbeta flera timmar i sträck utan att behöva sitta ner. Vissa klarar sig på vatten och frukt på stående ben. Andra kanske behöver sätta sig ner lite oftare, äta ordentligt, kanske vila lite efter maten eller ta en promenad för att varva ner och orka arbeta. Här blir det viktigt att ni i organisationen stämmer av med varje person vilka hens behov är. Tänk på att bara för att någon behöver ta fler pauser än någon annan så betyder inte det att den personen gör ett sämre jobb än någon annan. Vi är alla olika med olika behov och förutsättningar. Därför är det viktigt att lära känna varandra och förstå hur vi alla fungerar. Både du som arrangör till personal och volontärer, men även personal och volontärer emellan, för att undvika onödiga problem och konflikter. 124

Tips: Om det finns personer som kanske behöver komma ifrån mer än andra, sätt den personen ihop med två andra under samma uppgift, så att aldrig någon behöver bli ensam på sin position. Det är alltid bättre att vara en för mycket än en för lite. Flexibilitet Att arrangera kulturevent är nog något av det mest oförutsägbara man kan arbeta med. Var beredda på att nästan allt kan hända. Vi i Arrangörer Utan Hinder har gång på gång fått erfara detta med egna ögon. Vi har haft kockar som ramlat och brutit benet kvällen innan event. Vi har haft artister vars bilar har gått sönder och börjat koka mitt i mörkaste skogen. Vi har haft leveranser som har levererats fel och personal som har gått vilse. Kort och gott, allt kan hända när du arrangerar. Det går inte att till 100% gardera sig mot det som kommer att händer. Det som dock går är att ha ett bra förhållningssätt när förutsättningarna ändras. Det kanske svåraste för dig som arrangör är när de ekonomiska förutsättningarna förändras. Vad ska man tumma på och vad måste bort? Det är tyvärr vanligt att när saker förändras är tillgänglighet bland det första som 125

ryker, då den i branschen ofta ses som endast en kostnad. Men så är inte fallet, menar vi. Många problem går att lösa med relativt enkla medel. Mycket handlar om vilja och om att lägga det där lilla extra arbetet som behövs. Tips: Prioritera upp tillgängligheten så att det inte behöver skäras ned på. Glöm inte att be andra om hjälp. Hör av dig till förbund, kommun eller hjälpmedelscentraler. Ofta går det att låna in eller bygga något enkelt själv istället för att ställa in eller bara blankt stryka tillgängligheten. Kom ihåg att förklara just vikten av tillgänglighet för de du ber om hjälp från. Acceptera att förändring kommer att ske. Lär dig av det som inte funkar till nästa gång. Kom ihåg att du kan inte lösa allt. Be besökare med behov om tips och råd. Har detta problemet uppstått tidigare och hur löstes det då? Nästan alla med funktionsvariationer har själva varit med om märkliga fall tidigare och har många gånger bra och enkla tips på hur man kan lösa en krisande situation. Men den viktigaste frågan är: Tar du som arrangör dig tid att lyssna och gör du i så fall något åt det? 126

Sjukdom/bortfall Ibland händer det oväntade. Någon blir sjuk eller akut förhindrad och kan inte utföra sitt arbete. Alltför ofta har vi i Arrangörer Utan Hinder stött på företag eller lokaler där personalen har suttit på bra erfarenheter men där ett sjukdomsfall har omkullkastat hela planeringen. Låt därför inte bara en enda person i din organisation jobba med tillgängligheten. Vid eventuell sjukdom försvinner då all kunskap och möjligheter till att lösa problemen på plats. Se till att hela arbetsgruppen samt samarbetspartners sitter på ungefär samma grundläggande förståelse och insikt. Det är inte ok att bara en person i en arbetsstyrka på trettio personer vet var nyckeln in till hissen finns. Det är inte ok att ingen förutom chefen (som inte är där just nu) är den enda som vet var det finns handikappsparkeringsmöjligheter eller om assistenten har rätt att gå in gratis i sällskap med sin brukare (det gör assistenten alltid). Det är viktigt att komma ihåg att tillgängligheten ska inte stå eller falla med en enda person. Arbetsfördelning Till dig som själv har jobbat eller jobbar med kollegor med funktionsvariationer är det viktigt att tänka på att fördela ert arbete på ett bra och 127

lagom sätt. Det är självklart viktigt att alla känner att de tillför något och verkligen drar sitt strå till stacken. Samtidigt är det viktigt att man fördelar arbetet på ett rimligt och logiskt sätt. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Detta är något som har varit Arrangörer Utan Hinders stora styrka. Den stora blandningen av deltagare med olika funktionsvariationer, psykiska såväl som fysiska, har varit så stor, men tillsammans har vi varit en gemensam kropp som kunnat klara av det mesta. Alla har olika kvaliteter om man tar sig tid och frågar. Den som inte kanske har fysiken har däremot visat sig ha kontrollen och stresståligheten, vilket kan vara ovärderligt i stressiga stunder. Den som inte har orken kanske har bra planer och idéer som underlättar för de andra. Kombinera och variera era egna sidor och svagheter. Ni kommer garanterat föras samman och stärkas som team och som kollegor. Kräver eventet ni arrangerar extremt mycket fysiskt arbete men ni är underbemannade i kraft/ fysik? Fundera om det är möjligt att ta in hjälp utifrån. Kan de som inte kan lyfta och bära dra ett större lass gällande ekonomi, planering, efterarbete, utvärdering eller promotion? Kan det spara in resurser som går att använda till 128

att hyra in hjälp där det behövs? Var smart och logisk, håll dialog med dina kollegor och samarbetspartners. Samtala fram en lösning som fungerar för er alla. Som sagt ingen blir glad av att arbeta för mycket eller känna att denne bara är med utan att det krävs något. Kommunikation inom gruppen När det gäller deltagare, volontärer, personal eller arrangörer som lever med en psykisk funktionsvariation eller NPF, är det viktigt att kunna kommunicera. Att använda sig av komradio under större evenemang är därmed något av en nödvändighet. Detta då analog radioteknologi normalt fungerar även om digital teknologi eller telefoni slutar fungera. Vi rekommenderar att ni har någon som finns tillgänglig under hela eventet, både innan, under och efter för att svara på frågor från besökare och beroende på behov och omfattning kanske även egen personal. Det är viktigt för att undvika missförstånd, förvirring, stress och ångest. I stressiga situationer och i sammanhang med många intryck kan det vara lätt att missa information. För personer med vissa funktionsvariationer kan det vara ännu svårare att uppfatta 129

information och det kan leda till missförstånd. Om möjligt så är det bra om det finns tydlig information om vem som går att fråga eller hur/ var det går att hitta mer information. För många skapar det trygghet att ha någon att fråga, både en och två gånger. Tips: Vid större evenemang, såsom en festival, så kan en så kallad tillgänglighetstelefon vara en mycket viktig ingrediens i trygghetsarbetet för såväl deltagare som besökare. Det krävs inte mycket insatser eller pengar för att ha en radio eller mobil som endast fyller den funktionen att någon kan svara i den och göra sitt bästa att möta frågor och tankar. Tillgänglighetstelefon är ett verktyg som vi testat på flera större event med Arrangörer Utan Hinder och det har varit väldigt uppskattat hos många med fysiska, psykiska eller neuropsykiatriska funktionsvariationer. Vi fick även återkoppling att även om tjänsten inte används så ofta så ger det en ökad känsla av trygghet. Åter ser vi vikten av att någon bryr sig och lyssnar. Efterarbete med analys När eventet är över gäller det som tidigare nämnts att samla tankarna. Finns det något som 130

fallit mellan stolarna eller helt enkelt något som ingen i arbetsgruppen tänkt på som uppdagats under evenemanget? Vem identifierade det? Hur fick ni reda på det? Fick ni reda på det via besökare eller via er egen organisation? Drabbas inte av panik och känn dig absolut inte som att du har misslyckats. Ta med dig den värdefulla informationen till nästa evenemangstillfälle istället. Att glömma är inte nödvändigtvis att misslyckas. Vänd på det så finns en möjlighet att bli ännu bättre nästa gång, att utvecklas. Även om en besökare känner sig glömd och inte prioriterad på grund av sin funktionsvariation för stunden, finns det inget som visar mer förståelse och respekt än någon som verkligen tar till sig av råd och idéer från denna person, och väljer att se det som utvecklingspotential till nästa gång. En sådan situation kan vända från negativ laddning till positiv bara under några få sekunder då du tar dig tid och lyssnar på vad personen verkligen har att säga. Se det här som värdefull information som inte kostar något. Följ upp din riskanalys. Hur stor sannolikhet var det egentligen i praktiken att det ni hade förutspått faktiskt inträffade, tror ni, med facit i hand? Finns det möjlighet att göra en mer kor- 131

rekt bedömning inför nästa evenemang? Eller inträffade något som ni satt en låg riskfaktor på och var tvungna att åtgärda? Om så, fick ni gå utanför ramarna under detta händelseförlopp för att lösa situationen, på sätt ni inte alls hade räknat med? Denna sammanställning och analys är viktig att ta med sig till nästa genomförande. Det är även viktigt att i skriftlig form ge ris och ros angående vad som helt enkelt gick bra och mindre bra innan/under/efter evenemanget. Det både ger och sparar tid till nästa evenemangs genomförande, både för dig, dina kollegor eller andra medarbetare inom andra event och evenemang i framtiden. Sist men inte minst, skriv ned dina egna erfarenheter efter varje avslutat event. Vad fungerade och vad fungerade inte? Fråga någon med funktionsvariation i efterhand eller under eventet hur de upplevde eller upplever kvällen. Respektera att de kanske inte har lust att ge dig en full utvärdering men det är ofta ett tecken på att de har en rolig kväll. Kom ihåg att missnöjda gäster tyvärr ofta hörs mer än nöjda. 132

Avslutande ord Vi vill skicka med några sista uppmaningar till alla er som läst denna guide. Sprid dina kunskaper till andra som du ser ska arrangera och skapa ett event så att de inte gör samma misstag som du. Våga dela med dig av dina erfarenheter i tillgänglighetsarbete. Sprid era vinnande koncept. Våga dela med er till omvärlden av smarta lösningar. Om vi alla har en vilja att arbeta tillgängligt är det viktigt att vi också tillgängliggör erfarenheter om tillgänglighet. Det säger väl sig självt? Vi på Arrangörer Utan Hinder vill tacka dig som läsare för att du varit med oss genom denna guide och vi hoppas att den gett dig nya tankar, ny kunskap och inspirerat dig till att vilja arbeta mer tillgängligt. Det är endast så vi kommer få ett mer tillgängligt kulturliv och samhälle. Vilja att förändra. 133

Foto: Sayam Chortip Tillgängliga arrangemang, vad är det egentligen? Detta är en guide till hur du som arrangör kan arrangera mer tillgängligt, men inte nog med det. Boken är skriven av personer som har funktionsvariationer och som själva är arrangörer. Boken handlar om tillgänglighet, inte bara för besökare, utan även för dig som är arrangör. Boken riktar sig också till dig som har en funktionsvariation och vill bli en arrangör eller du som redan är en arrangör och vill utveckla ditt tillgänglighetsarbete. 134