Nestor i kamerabranschen djupt engagerad i normarbetet Fleming Eklund har jobbat med kameror och kameraövervakning under hela sitt yrkesverksamma liv. I den svenska CCTV-branschen är han både en nestor och en föregrundsgestalt. Numera jobbar han hos Schneider Electric, men där syns han inte till så ofta. Det mesta av Flemings tid går åt till jobbet med normer och standards för CCTV. Det är ett arbete som välkomnas av hela branschen, inte bara i Sverige utan också i övriga EU. Med normer och standards på plats blir det lättare, inte minst för elinstallatörer och andra som inte till vardags sysslar med CCTV att lämna ett bra jobb efter sig. Elinstallatören träffar Fleming Eklund i hans hus utanför Ystad. Här i Nybrostrand, ett stenkast från havet, befinner han sig inte långt från den plats där hans vuxna liv en gång började. Jag gjorde värnplikten på en radarstation här borta efter kusten och fick där de första praktiska erfarenheterna av signalbehandling och annan teknik som också spelade en stor roll i den tidens kamerasystem, berättar Fleming. Så när lumpen var klar sökte han jobb i kamerabranschen. Det var 1965 och han kom in på Philips i Malmö. En livslång karriär hade börjat. 1982 kände jag att det var dags att bli min egen. Jag startade mitt eget företag Informationssystem AB och jobbade med att sälja kompletta CCTVanläggningar direkt till slutkund. Vi köpte in kameror, objektiv, monitorer och spelare och kompletterade dem med en del egna burkar som vi byggde själva, minns Fleming. Informationssystem blev efter hand kända i branschen för att bygga avancerade lösningar och hade bland annat försvaret som en stor kund, liksom uppdragsgivare över hela världen. Så för två och ett halvt år sedan sålde Fleming sitt livsverk till Schneiderägda TAC, tillsammans med systerföretaget ProAxess AB, som var verksamt inom passersystem. Fleming själv följde med över till TAC i Malmö, tillsammans med sönerna Karl, som var vd i ProAxess, och Johan som blev vd i TAC Informationssystem AB. Tjugo år med normer Vid sidan om att han själv, med sönernas hjälp, byggde upp Informationssystem till att bli marknadsledande inom CCTV-system i Sverige, engagerade sig Fleming Eklund också på andra håll. Sedan 1998 har han arbetat aktivt i Swelarms CCTV-sektion, bland annat som ordförande. Och i hela 20 år har han varit engagerad i arbetet med att skapa normer för CCTV-system. Behovet av normer och standards på det här området har varit tydligt i många år, inte bara i Sverige utan också utomlands. Vi som jobbat med CCTV genom åren har många gånger sett vilka problem som avsaknaden av normer och riktlinjer kan ställa till med, säger Fleming. Äntligen en svensk standard Därför var det med stor tillfredsställelse som Swelarm i slutet av november 2006 kunde konstatera att en svensk norm gällande systemkrav för CCTV
äntligen hade antagits. Standarden, SSF 1060:1 innehåller definitioner och referenser; råd om saker att tänka på när man anskaffar en CCTVanläggning, behovsanalys, systemkrav, normer för bildkvalitetsnivå, placering av kameror och mycket mer. Förra sommaren tog det svenska normarbetet ytterligare ett stort steg framåt, i och med att Svenska Stöldskyddsföreningen, som är ansvarig för normen, antog ett heltäckande paket med CCTV-standarder. Förutom SSF 1060 om systemkraven kom då också standarderna SSF 1061 CCTV Anläggarfirma; SSF 1062 CCTV Behörig ingenjör installation; samt SSF 1069 CTV Behörig ingenjör konstruktion. Tar sin tid Fleming Eklund har inte bara spelat en viktig roll i arbetet med att få fram de svenska standarderna. Han har också deltagit i arbetet med att få fram en europeisk motsvarighet. Den europeiska normorganisationen Cenelec arbetar med tre standarder för CCTV så här långt; EN 5032-1 som gäller systemkrav för CCTV; EN 50132-5 för videotransmission; samt EN 50132-7 för CCTV-tillämpningar. Arbetet är komplicerat och processen att fastställa en europastandard är tidsödande, men efter flera års arbete ser det nu ut som om de här normerna skulle kunna bli fastställda inom kort. Certifiering nästa steg När normen var klar vidtog nästa viktiga steg, att ta fram underlag för att certifiera CCTV-företag och behöriga CCTV-ingenjörer, förklarar Fleming Eklund. Det arbetet var klart förra året. Som utgångspunkt för certifieringen användes den svenska standarden SSF 1062. Certifieringen handhas av svensk Brand och Säkerhetscertifiering, SBSC, som sedan förra året certifierar behöriga CCTV-ingenjörer. Den som vill bli certifierad går en fyradagarskurs hos Stöldskyddsföreningen och blir sedan förhoppningsvis certifierad av SBSC den femte dagen. Certifieringen var en milstolpe för branschen och inte förvånande var TAC ett av de första svenska företagen som certifierade projektingenjörer. Tack vare certifieringen finns det nu en säker väg för exempelvis den elinstallatör som vill utveckla sina affärer och satsa på CCTV på ett seriöst sätt. Dagens digitala kamerasystem är ofta inte särskilt svåra att installera och eftersom kameratillverkarna de senaste åren fokuserat starkt på att förenkla installation och driftsättning är risken uppenbar för att mindre seriösa lycksökare börjar agera CCTV-installatörer. Från Swelarms och den övriga branschens sida gör vi vad vi kan för att sprida upplysning till slutkunderna om vad de ska kräva av en installatör och det arbete han utför. Den informationen är förstås oerhört mycket lättare nu när det finns standarder och när man kan peka på vikten av att endast anlita certifiera personal för jobbet. Missa inte lagarna Så långt normer och certifiering. Har man koll på de båda hörnstenarna för en lyckad och regelrätt CCTV-installation så återstår förstås ytterligare en kunskapströskel att ta sig över. Det finns, som de flesta känner till, också
en laglig sida av kameraövervakning. Här gäller det att hålla tungan rätt i mun. Vi har idag Lagen om Allmän Kameraövervakning, LAK. Den gäller användande av TV-kameror på allmän plats, det vill säga platser som allmänheten har åtkomst till. Således också sådana platser som affärer, utställningslokaler och liknande, säger Fleming Eklund. Lagen innebär att man måste söka tillstånd hos länsstyrelsen för en kamerainstallation på sådana här platser. Information om vilka krav som länsstyrelserna krävs och om lagens innebörd kan man hitta på länsstyrelsernas hemsidor. Ta rätt på informationen och glöm inte att lämna in en korrekt ansökan. Den som kommer på kant med länsstyrelsen en gång kan för alltid ha sumpat sina chanser att installera CCTV i offentliga miljöer, varnar Fleming. Han, liksom många kollegor i branschen, tycker den här ordningen är lite besvärande eftersom länsstyrelserna på olika håll i landet gör väldigt olika bedömningar. Det hänger helt och hållet idag på den individuelle handläggaren att säga ja eller nej. En sådan ordning främjar inte likabehandling i olika delar av landet. Förutom LAK är också Personuppgiftslagen, PUL, tillämpbar på CCTVövervakning. Att dokumentera ett ansikte i bild är det samma som att lagra en personuppgift. Med små modifikationer gäller den regeln i hela EU. Här kan man få vägledning via Datainspektionens webbplats www.alltompul.se, berättar Fleming Eklund. Ny lag på gång Som ett hotfullt moln på CCTV-branschens himmel kan man beskriva det nya lagförslag som just nu är under remissbehandling. När länder som Storbritannien och Danmark satsar kraftfullt på videoövervakning för att förebygga och lösa brott, drar svenska politiker av allt att döma åt motsatt håll. Det nya lagförslag som är under uppsegling ställer tuffa krav för att man ska få tillstånd för en CCTV-anläggning på allmän plats. Det är dåliga nyheter för alla dem som sett hur CCTV dramatiskt minskat kostnader för skadegörelse, bränder och andra illdåd, påpekar Fleming Eklund. Lars-Göran Hedin (text och bild) /SIDOARTIKEL/ Inte så lätt att välja kamera Som den nestor i branschen han är, har Fleming Eklund förstås en hel del tankar kring vad som krävs för att göra en bra kamerainstallation. Den tekniska utvecklingen har lett till att det blir allt svårare att särskilja olika
kameror åt. Därför är det viktigt att förstå vad det är som är viktigast vid valet av kamera. Idag är många kameror nästan likadana, oavsett vilket fabrikat du tittar på. Det gäller särskilt för de kameror som är de olika tillverkarnas volymprodukter. Där är kameravalet ungefär som att välja kopieringsmaskin det står olika namn på maskinens front, men innandömet är nästan identiskt, och kan många gånger komma från en och samma underleverantör. Fleming Eklund menar dock att det vid sidan om de här volymprodukterna också finns unika produkter där olika finesser skiljer de olika fabrikaten åt. Vet man bara vad kameran ska användas till, hur miljön ser ut där den ska installeras och liknande, så bör man kunna sluta sig till vilka egenskaper som är mest intressanta i det aktuella fallet. Viktigare än allt annat Det finns dock två kvalitetsparametrar som går utanpå alla andra i fråga om vad som är viktigt hos en kamera. Det är ljuskänslighet och bildkvalitet. Kamerorna utvecklas i samma riktning som annan elektronisk utrustning värdena blir bara bättre och bättre för varje år, samtidigt som priserna sjunker. Även om en kamera av toppkvalitet inte är lika dyr idag som för ett par år sedan, så kan det ändå vara en god sak att fundera över vilka värden för de här två kvalitetsparametrarna som är de lägsta jag kan acceptera. Gäller det en större installation med många kameror lönar det sig säkert att ta hjälp av en expert för att hitta svaret på den frågan, om man nu inte klarar det på egen hand. Fleming Eklund trycker hårt på vikten av att alltid sätta sig in i varje enskild installation så att man kan bena ut vilka värden som krävs i just det fallet. Analoga kameror på väg ut Generellt kan man konstatera att de analoga kamerorna nu är på väg ut. Det finns många skäl till varför den digitala tekniken tagit över. Bland annat är digitala kameror mycket svårare att manipulera och påverka. Eftersom det går att bygga in intelligens i den digitala kameran kan man förse den med funktioner som känner av och larmar för manipulationsförsök av olika slag. De digitala kamerorna är också mycket mindre känsliga för störningar i signalöverföringen. Och så är det ju numera mycket enklare att installera en kamera än vad det var för några år sedan, påminner Fleming och pekar på sådana faktorer som enklare och billigare kablage, möjligheten att strömförsörja en kamera utan att dra fram elledningar och de olika lösningar som tillverkarna kommit med för att göra inställningarna på kameran från datorn i övervakningscentralen, eller den egna laptopen, istället för direkt på kameran. Äntligen på väg bli överens På den analoga tiden rådde en viss förbistring när det gällde möjlighet att koppla ihop utrustning från olika leverantörer. De flesta stora tillverkarna av CCTV-utrustning hade sina egna standarder, vilket gjorde det svårt att bygga lösningar med kameror av olika fabrikat eller att koppla ihop en
tillverkares kameror med lagringsutrustning från en annan. Men nu ser det problemet ut att vara historia. Alla de stora tillverkarna av digital utrustning för nätverksvideo har gått samman i Onvif, ett initiativ för att skapa en global standard för gränssnitten mellan olika produkter som används inom nätverksvideo, berättar Fleming. Onvif startades av svenska Axis, Bosch och Sony, men har nu företag som Canon, Cisco, Panasonic, Samsung och Siemens som fulla medlemmar och som stödmedlemmar också GE Security, Hitachi, Sanyo med flera. Tack vare Onvif kommer produktvalet att bli avsevärt lättare i framtiden, åtminstone när det gäller nätverksvideo. FAKTA FLEMINGS CHECKLISTA Är du en elinstallatör som får en förfrågan om ett CCTV-system? Då får du här några punkter att beakta. Fleming Eklunds egen checklista är baserad på många års erfarenhet ta vara på den kunskapen! Besök kunden, skriv ner dennes önskemål och beskriv förutsättningarna på plats. Gör en behovsanalys. Vad ska systemet klara? Ska det övervaka, detektera, känna igen eller identifiera? Konstruera ett CCTV-system som uppfyller kraven. Skriv och rita. Följ de normer och standards som gäller för det system du väljer när du konstruerar det. Välj produkter och materiel som uppfyller kraven. Välj inte bara kamera utan också vilket objektiv som ska användas. Tänk på att en kamera med hög bildkvalitet är dyrare än en med lägre, oavsett vilket fabrikat du väljer. Kontrollera så att lagarna LAK och PUL uppfylls, hjälp kunden med eventuella ansökningar. Upprätta tekniska bygghandlingar så att systemet blir byggt som det är tänkt. Köp in materiel och påbörja installationen. Lägg ner stor omsorg på att finna rätt placering av kamerorna. Besiktiga den färdiga anläggningen och upprätta ett protokoll. Upprätta instruktioner för hur anläggningen ska underhållas.