GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HALMSTAD 9:173 SLOTTSMÖLLANS TEGELBRUK HALMSTAD

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HALMSTAD 9:173 SLOTTSMÖLLANS TEGELBRUK HALMSTAD 2015-05-19 1

MEDVERKANDE I GESTALTNINGSPROGRAMMET HALMSTADS KOMMUN Charlotte Örnbring, planarkitekt Sara Jakobsson, exploateringsingenjör Frida Guntell, exploateringsingenjör WHITE ARKITEKTER AB Lars Nilsson, arkitekt Maria Milton, planeringsarkitekt Jonas Zetterberg, planeringsarkitekt Åsa Hüffmeier, arkitekt Josefine Wikholm, arkitekt Anika Meincke, landskapsarkitekt 2

INNEHÅLL 1. INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Historisk översikt 6 1.3 Stadsbyggnadskaraktär 7 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN 10 2.1 Punkthusen 10 2.2 Det gröna taket 12 2.3 Sockelvåning 14 2.4 Närservicelokaler och förskola 14 3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARKEN 16 3.1 Gestaltning av trafikmiljö 16 3.2 Gestaltning av parkering och torg 18 3.3 Förgårdsmark, lek- och rekreationsytor 20 3.4 Material, färg, ljus och skyltning 22 4. GESTALTNINGSKRAV 24 4.1 Lista med gestaltningskrav 24 3

1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Detta gestaltningsprogram har tagits fram i samband med detaljplanearbetet för Halmstad 9:173, Slottsmöllans tegelbruk. Programmet förtydligar detaljplanens intentioner och utgör underlag för kommande projekterings- och gestaltningsinsatser. Gestaltningsprogrammet är framtaget på uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret. Programmet är kopplat till detaljplanekartans bestämmelser samt till det exploateringsavtal som tecknats mellan Halmstads kommun och ägaren till fastigheten Halmstad 9:173. SYFTE MED GESTALTNINGSPROGRAMMET Gestaltningsprogrammets syfte är dels att skapa gemensamma riktlinjer inför utformningen av Slottsmöllans tegelbruk, dels att visa på goda exempel på en önskvärd helhetsbild för mark och bebyggelse. Programmets bild- och illustrationsmaterial ska användas som inspiration och stöd vid utformning samt vid val av utrustning och material. För att uppnå intentionen med områdets karaktär är det viktigt att säkerställa genomförandet av de bärande idéerna för Slottsmöllans gestaltning. De bärande idéerna har i detta program utformats som särskilda krav som ska genomföras vid utbyggnaden av området. Kraven är beskrivna i Avsnitt 4 - Gestaltningskrav. Kraven i detta avsnitt är kopplade till plankartans bestämmelser och är därmed juridiskt bindande. En hänvisning till Avsnitt 4 - Gestaltningskrav finns i tillhörande exploateringsavtal. Övriga avsnitt är utformade som riktlinjer, rekommendationer och inspiration för utbyggnaden av Slottsmöllans tegelbruk, dvs inte juridiskt bindande. PLATSENS GESTALTNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Platsen är vackert beläget där det öppna jordbrukslandskapet möter staden och naturen längs Nissan, ca 2,3 km norr om Halmstad centrum. Området omfattar cirka 5 hektar mark och gränsar till jordbrukslandskap i stadens utkant. Platsen utgörs av ett före detta tegelbruk. Direkt söder om ligger tre radhus från 1950-talet och norr om ligger småhusområdet Hålan från 1920-talet. Stadsdelarna Kärleken och Frennarp ligger ca 1 km där ifrån. Området omfattas av riksintresse för kulturmiljövården och omges av miljöer som t.ex. Övraby kyrkoruin i öster. Marken inom området sluttar svagt mot sydost, ner mot Nissan som är belägen ca 200 meter söder om platsen. Runt Nissan finns rekreationsmiljöer av hög kvalitet. Marken inom området utgörs av före detta industrimark och öppna gräsbevuxna ytor där det inte finns några särskilt bevarandevärda naturvärden eller träd. Området är beläget där det öppna jordbrukslandskapet möter staden och naturen längs Nissan. Överlag har området och dess omgivningar en öppen karaktär som präglas av omkringliggande väglandskap, småhusområden samt jordbruksmark. Hur den nya bebyggelsen upplevs i landskapsbilden är av stor vikt och ställer höga krav på utförandet av bostäderna och det mindre stadsdelscentrat. De tre punkthusen är tänkta att placeras så att de ger ett högt och slankt intryck. I vyn mot Halmstad från Norra infarten ska husen upplevas besläktade med befintliga uppstickande byggnader i staden. De höga husen bildar en port och blir ett tydligt landmärke vid ankomst till staden från norr. 4

Bildförklaringar: 1 2 00 Utskrift - karta.halmstad.se 3 4 1: Stadslandskapet i norra Halmstad. 2: Ortofoto Slottsmöllans tegelbruk 3-4: Sperlingsholmsvägen 5

1.2 Historisk översikt Slottsmöllan är ett före detta industriområde som etablerades vid Nissan i mitten av 1800-talet när familjen Wallbergs färgeri flyttade dit. Närheten till Nissan och dess vattenkraft var en viktig förutsättning för att driva fabrikens maskiner. Området har sedan dess fått sin prägel av textilindustri och tegeltillverkning. 1861 brann textilfabriken ned men en ny fabrik byggdes och stod färdig redan året därpå. Vid denna tid byggdes även en kvarnbyggnad, verkstad, smedja, bageri, disponentvilla och bostäder till arbetarna. ner som pågick i staden. Inom området kom all bebyggelse att uppföras med eget, handslaget tegel. Områdets industriepok slutade 1990 då tillverkningsindustrin flyttade och området gjordes om till företagscenter. Tegelfabriken inom området lades ner 1994. Därefter har man haft olika aktiviteter i form av diverse lagerhållning samt en del publik verksamhet. I området för själva Slottsmöllans tegelbruk uppfördes en tegelugn och en lertäkt togs upp för att börja tillverka tegel. Produktionen var till dels för den egna byggnationen inom Slottsmöllan och dels för de stora byggnatio- Källa: Google Earth Källa: www.wikipedia.com Slottsmöllan. Bild från textilfabriksområdet, omkring 1870. Slottsmöllan. Bild från tegelbruksområdet, år 2013. 6

1.3 Stadsbyggnadskaraktär Inom området kommer tre punkthus i 14-16 våningar med ca 240 bostäder att uppföras. Den viktigaste och bärande idén för Slottsmöllans tegelbruks utformning är att bebyggelsen ska ges ett högt, slankt och organiskt intryck. Samtidigt ska markens utformning samspela med det omkringliggande landskapet. De tre punkthusen är tänkta att bilda en port till centrala Halmstad och utgöra ett tydligt landmärke vid ankomst till staden från norr. Intentionen är också att Slottsmöllans tegelbruk ska erbjuda en upplevelse utöver det vanliga genom vidsträckt utsikt från bostäderna men också genom bebyggelsens och landskapets organiska former. Kännetecknade för området och bebyggelsen är det vegetationsbeklädda och upphöjda bjälklag som binder samman de tre punkthusen. Genom vegetation är detta tänkt att smälta in i det övriga landskapet. Under bjälklaget som uppfattas som husens bottenvåning, kommer det att rymmas boendeparkering och teknikutrymmen. På bjälklaget kommer valda delar att utformas som fullgod gårdsmiljö för de boende i husen Övrig bebyggelse i området är tänkt att uppföras i maximalt två våningar och innehålla lokaler för handel/service samt förskola. Området ska kunna fungera som ett mindre stadsdelscentrum med närhet till natur, service och kollektivtrafik. För att stärka områdets tillgänglighet kommer gångoch cykelvägar placeras och utformas för att länkas till omkringliggande stråk, exempelvis gång- och cykelstråket mellan Kärleken och centrala staden. Utbyggnadsförslaget sett från väster. 7

1 2 Bildförklaringar: 1: Perspektiv från nordväst mot punkthus. 2: Illustrationsplan över området. 3: Principelevation A-A. 3 GRÖNT BJÄLKLAG Takterrasser, gångstigar, planteringar NORRA INFARTEN NÄRSERVICE/HANDEL +32,5 +27 8

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR SLOTTSMÖLLANS TEGELBRUK Lekplats B O E N D E PA R K E R I N G U N D E R B J Ä L K L A G NÄRSERVICE UNDER BJÄLKLAG +25 9

2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN 2.1 Punkthusen Bebyggelsen utformas med tre punkthus i 14-16 våningar (50-61 meter i byggnadshöjd). Bebyggelsens höjd i detta läge i stadens utkant ställer krav på en karaktärsfull utformning. De viktigaste gestaltningskraven för området är att punkthusen upplevs som höga och slanka samt har en organisk byggnadsform. Byggnaderna ska vara höga och slanka dels för att ge ett lättare visuellt intryck och påverkan på landskapsbilden på både nära och långt avstånd, dels för att på bästa sätt samspela med annan hög punktbebyggelse i övriga staden. En organisk byggnadsform kan uppnås genom utformningen av husens balkonger. Punkthusen kan dock utformas med en rätvinklig planform. Bebyggelsen kan exempelvis bestå av fyrspännare i en rätvinklig byggnadskropp. Den rätvinkliga byggnaden kläs med sammanhängande balkonger som skapar byggnadens organiska form. I mötet mellan den rätvinkliga byggnadskroppen och balkongerna skapas generösa utomhusytor. En genomgående boendekvalitet i Slottsmöllan ska vara goda sollägen med bra utsikt över landskapet och områdets vegetationsbeklädda tak. Vid eventuell inglasning av balkonger ska man nyttja smala glaslameller som bidrar till att förstärka den organiska formen. Inglasningen är tänkt att skydda mot vindpåverkan och/eller buller. Balkonger är tänkta som prefabricerade i lämplig delning så att böljande form kan uppnås. Balkongfronten som är i segment, täcker över bjälklagskanten. Balkongfronten bör ha en halvtransparent känsla och kan vara gjord i exempelvis glas med screentryck alternativt perforerad plåt i tonade mönster av hål eller prickar. 10

1 2 3 4 Bildförklaringar: 1: Panorama utsikt 2-3, 5, 6, 8: Referensexempel punkthus, balkonger och material. 4, 7, 9: Visualiseringar Slottsmöllan 5 6 7 8 9 11

2.2 Det gröna taket I anslutning till punkthusen, ovanför parkeringen, ska ett större sammanhängande, planterbart och beträdbart bjälklag uppföras. Detta kommer att upplevas som ett tak och vara väl synligt från bostadslägenheterna. Det är av stor betydelse att såväl detta tak som övriga tak i området utformas som gröna taklandskap. Till varje punkthus ska en takterrass anordnas i anslutning till husen. Terrasserna är enbart tänkt att användas för boende i Slottsmöllans tegelbruk och ska utformas som hårdgjorda ytor med inslag av planteringar. Såväl soliga som skuggiga sittplatser ska iordningställas. Takterrassernas utformning och val av utrustning och sittmöbler ska underlätta aktiviteter som grillning, fika, läsning, lek, odlingsmöjligheter mm. Det kommer även att finnas en promenadslinga som går mellan takterrasser och aktiviteter. Med tanke på vindförhållanden och god tillgång till sol ska placering och utformning av vistelseytor studeras noga. Ingångar till punkthusen ska finnas från takterrasserna. Komplementbyggnader såsom förråd på det gröna taklandskapet ska gestaltas med omsorg och kan med fördel kläs med klätterväxter eller gröna tak och bidra till gårdens grönska. Taklandskapet ska ha minst 4 stycken större håltagningar som släpper ner dagsljus till parkeringen. Genom öppningarna ska träd kunna växa upp, vilket skapar ett grönare intryck både för parkeringen under tak och för taklandskapet. För att träden ska kunna överleva krävs det stora träd redan vid planteringstillfället. Håltagningen över entréer skall ligga inom den beträdbara zonen. Detta för att främja visuell kontakt mellan livet på bjälklaget och marken. Räcken eller motsvarande som skydd mot fall ska placeras indraget från takkant och utformas så att det inte påverkar vyn från taket eller upp mot taket. Snö, regn och höstlöv ska kunna falla ner genom varje öppning. Takterrasserna ska vara rika på växtlighet där väggar, tak och vegetation kommer att användas för att skapa vindskyddade platser. Ett gynnsamt mikroklimat kan skapas genom till exempel spaljéer och vindskydd som inbjuder de boende till att uppehålla sig där. Vistelseytor och sittplatser ska finnas i soliga lägen. Delar av taket ska vara utformat som beträdbart bjälklag med grönytor och hårdgjorda gångstigar mellan takterrasserna. Övriga delar av takterrasserna kan ha en karaktär av ängsyta med lämplig jordmån. I övrigt består ej beträdbara delar av bjälklagsytan av sedum eller motsvarande. Utöver takterrasser tidigare nämnda kommer det att finnas ytterligare aktivitetsmöjligheter såsom boule, basket, m.m. Dessa kopplas samman via promenadslingor. Promenadslingorna ska ha ett organiskt formspråk, förslagsvis i grus eller i platsgjuten betong. Respektive trapphus ansvarar för sin takterrass. Övriga ytor föreslås skötas via en gemensamhetsanläggning. 12

1 3 2 4 Bildförklaringar 1, 2: Håltagning för träd att växa upp. 4: Skiss av takterrass. 3, 5-7: Möjliga utformningar för taklandskap. 5 7 6 13

2.3 Sockelvåning 2.4 Närservicelokaler och förskola Bebyggelsens sockelvåningar/bottenvåningar ska ha en medveten arkitektonisk gestaltning. Även förgårdsmarkens utformning är viktig för helhetsupplevelsen av bottenvåningen. Entréer inom området ska utformas som trygga och lättillgängliga miljöer för ankomst såväl i bil som till fots och med cykel. Detta innebär att entreérna ska vara väl skyltade, rätt placerade, ha belysning som skapar en trygg känsla samt vara överblickbara. Entréer till punkthusen under det planterbara bjälklaget ska synliggöras vid ankomst för gående och cyklister från torget. Vid varje entré i markplan under bjälklaget ska håltagningar göras för ökat ljusinsläpp. Lägre bebyggelse i 1-2 våningar ska placeras och utformas för att rama in torget och skapa en välkomnade entrésituation från söder. Tänkbara funktioner i byggnaderna är service- och handel samt förskola. Förskolan kan placeras med anslutning till torget samt med god tillgänglighet till utemiljö. Området ska utformas bullerskyddat genom vall och staket. Liksom punkthusen ska den lägre bebyggelsen ha en organiskt böljande form som uppnås genom ett organiskt format tak och böljande skärmväggar. Byggnaden innanför kan dock vara rektangulär. Funktioner som teknikutrymmen, inlastning, miljöhus etc ska inrymmas under den organiska takformen. Taken ska vara vegetationsbeklädda för att fördröja dagvatten och för att skapa en vacker utsikt från punkthusen. Bebyggelsen ska ha en transparent karaktär för god kommunikation mellan byggnadens insida och torget utanför. 14

1 2 3 4 Bildförklaringar: 1, 3-6: Visualiseringar. 2: Referens håltagning i bjälklag. 7: Referens byggnad med organisk form. 5 6 7 15

3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MAR- KEN 3.1 Gestaltning av trafikmiljö ALLMÄNT Generellt är det av stor betydelse för Slottsmöllans tegelbruks utveckling att området görs lättillgängligt till fots, med cykel och med buss. Tillgängligheten med bil är redan idag mycket god då området gränsar mot bilvägar i söder och väster. Särskild vikt bör läggas vid att skapa tydliga entrépunkter för att underlätta orienteringen för samtliga trafikslag. De platser och gator som är offentliga och till för allmänheten ska ha en utformning och funktion som tydliggör detta. Gator och platser ska vara vackra och vistelsevänliga stadsrum med en harmonisk skala, rik detaljutformning och genomtänkt möblering. Utformningen av trafikmiljö ska ske i samspel med, och förstärka, det organiska formspråk som är karakteristiskt för Slottmöllans tegelbruk. GÅNG- OCH CYKEL Grundläggande för områdets utformning är att gångoch cykeltrafik prioriteras före framkomlighet för biltrafik. Rörligheten för gående och cyklister är viktig för Slottsmöllans tegelbruk ur flera aspekter. Dels för att tryggt och säkert kunna röra sig inom området, dels för att stärka tillgängligheten till Nissans rekreationsområde. För att möjliggöra ett attraktivt och hållbart stadsdelscentrum är det viktigt att boende och verksamma kan röra sig enkelt mellan Slottsmöllans tegelbruk och närliggande stadsdelar. Möten mellan gång- och cykelväg och bilgata ska utformas så att gång- och cykeltrafik prioriteras och kan ske på ett säkert sätt. Exempelvis kan detta ske genom upphöjda korsningar till förmån för gående och cyklister. Särskilt viktig är prioriteringen längs infartsgatan till inlastningszoner och besöksparkering. Se röda ringar på illustration på följande sidor. Överlag bör bilgator göras så smala som möjligt och gång- och cykelvägar så breda som möjligt. Markbeläggning, belysning och skyltning ska stödja och underlätta för en attraktiv gång- och cykeltrafik. Viktiga gångvägar inom området ska ha en sådan bredd och utformning i övrigt att funktionsnedsatta kan röra sig tryggt och säkert. Särskild omsorg avseende överblickbarhet, belysning och markbeläggning ska tillämpas för entréstråket för gående från busshållplatsen vid Sofiebergsvägen. KOLLEKTIVTRAFIK Eventuell ny dragning av lokalbusslinje ger möjlighet till en hållplats vid Sofiebergsvägen i anslutning till områdets sydvästra del. För kollektivtrafikresande eller gående från söder är entrén från Sofiebergsvägen huvudentrépunkten, som ska utformas välkomnande och med tydlig koppling via ett inbjudande entréstråk fram till kvartersplatsen. Särskilt viktigt är väderkomfort, översikt, belysning och trygghet. En förlängning av cykelvägen längs Sperlingsholmsvägen ska stärka tillgången och kopplingen till omkringliggande cykelnät. Trafikmiljön ska gestaltas för trygghet och säkerhet såväl dag som natt. En medveten belysning ska finnas längs sträckan. 16

Entré service service Lekplats Infart bil p-garage Leverans service cykelparkering Parkering service Infart bil bostäder Parkering FÖRSKOLA ny busshållplats Entré förskola Huvudinfart bil Huvudentré fotgängare Ny cykelbana BILTRAFIK OCH VARULEVERANSER Trafikmiljön för besökare till området ska utformas med hög standard avseende trygghet och säkerhet för samtliga trafikslag. Generellt ska trafikytor för bil minimeras och utformas så effektivt som möjligt. För att minska genomfartstrafik och onödig felkörning ska skyltning tydliggöra vilken infartsgata som går till besöksparkering respektive boendeparkering från Sperlingsholmsvägen. Leveranser till handels- och servicelokaler samt förskola sker via inlastningszon och via torget. Inlastningszonen ska minimeras i ytomfattning och kan med fördel ha en markbeläggning som är genomsläpplig och ger ett grönt intryck. PARKERING För att underlätta cykelanvändningen ska cykelparkeringen vara lättillgänglig, nära entréer och upplevas som trygg. Det ska finnas tillräckligt med parkeringsplatser utomhus för besökare av verksamheterna och väderskyddade platser till de boende. Bilparkeringen för besökare utgör en relativt stor del asfalterad yta inom området. För områdets helhetsintryck är det av stor betydelse att parkeringsytorna utformas med trädplantering samt beläggning med möjlighet till markvegetation. Marktegel ska användas för att knyta an till områdets tegelhistoria. En riklig trädplantering ska även bidra till ett gott mikroklimat med en skuggande och vindmotverkande effekt. Nya träd ska väljas ut för att klara en parkeringsmiljö. Vegetationen behöver bästa möjliga förutsättningar i form av skelettjord och automatisk bevattning. Boendeparkering under bjälklag ska utformas med särskilt fokus på trygghet och säkerhet. Se även avsnitt 2.3 Sockelvåning. 17

3.2 Gestaltning av parkering och torg TORG PARKERING Den gemensamma torgytan, parkeringen och den lägre bebyggelsen kommer att ha en viktig roll för att skapa ett attraktivt Slottsmöllans tegelbruk. Både för de som bor i området men också som handels/besöksmål för boende i närområdet och övriga Halmstad. Grundläggande för utformning av parkering och torg är en plats med mycket växtlighet och en tydligt grön karaktär. Utformningen ska även samspela med byggnadernas organiska form. Karaktären ska vara ett torg med ett tydligt golv som utgör ett signum för platsen. Med inspiration från teglets historia i området ska torgets golv ha tydliga inslag av tegel. Stora delar hårdgjord yta ska möjliggöra olika rörelsemönster över torget. Torget ska möbleras med grönska i stora sammanhängande upphöjda planteringsytor/öar. Huvudsakligen ska grönskan bestå av träd med en trädkrona som ger skugga. Utöver rena planteringsytor ska aktivitetsöar, kunna innehålla sittplatser på tegelmurar under skuggiga träd, lekredskap för olika åldrar och gräsytor. De valda växterna ska ge området variation under årstiderna med blomning, höstfärger och vackra stammar samt grönska även vintertid. Utöver detta kan perennplanteringar i anslutning till vistelseytor berika upplevelsen. 18

1 6 7 8 9 Bildförklaringar 1-4: Exempel på gröna parkeringar för bil och cykel. 5: Exempel på cykelparkering under tak. 6-13: Inspiration till sittkanter, planteringar och aktivitetsytor. 2 3 10 11 4 5 12 13 19

3.3 Förgårdsmark, lek- och rekreationsytor AKTIVITETSYTOR AKTIVITETSYTOR PÅ BJÄLKLAG FÖRGÅRDS- MARK För de boende kommer det att erbjudas olika typer av utemiljöer: förgårdsmark i markplan mot torget, takterrasser (motsvarande gård) till varje punkthus samt neutrala aktivitetsytor för lek och spel uppe på bjälklaget. förgårdsmark I anslutning till den gemensamma torgytan och till respektive bostadsentré ligger förgårdsmarken i form av entrégårdar som används av boende och besökare. Förgårdsmarken ska ha en halvoffentlig karaktär och markera övergången mellan torgyta och entréer till bostadshusen. En halvoffentlig karaktär innebär att gestaltningen är allmänt tillgänglig men i första hand avsedd för boende i punkthusen. Samtidigt ska ytan signalera att besökare närmar sig bostadsentréerna. övriga lek- och rekreationsytor Det kommer även finnas möjligheter till aktiviteter på marken i norr. Aktivitetsytor möjliggör för exempelvis lek, utegym, boulebana mm. Ytterligare ett aktivitetsbaserat element i området är promenadslingan på marknivån, som ska koppla samman entréerna till bostäder och butiker och kan användas av barnen som cykelbana. Förgårdsmarken avgränsas mot det offentliga rummet genom låga murar av tegel som fungerar som rumsskapande element. Förgårdarna i markplan utformas så att man kan röra sig mellan dessa via den slinga som löper runt bostäderna. Förgårdarna ska erbjuda vindskyddade mötesplatser, exempelvis i form av sittvänliga murar, och möjlighet till lek, gärna vid varje entré. Vid entréerna, under bjälklaget, ska cykelparkering, barnvagnsparkering och förrådsytor rymmas. Förgårdsmarken ska vara grön och välkomnande och ha attraktivitet året runt. Materialet ska vara av hög kvalitet för att säkerställa en på lång sikt hållbar boendemiljö. Överlag ska tegel eftersträvas för utformning av förgårdsmarken för att knyta an till Slottsmöllans tegelbruks historia. 20

1 2 3 4 5 6 8 7 Bildförklaringar 1-8: Odling 2: Tegelkross 3-4 Grönstruktur 5: Lek 6. Grönstruktur i organiska former. 7-8 Tegelmur och kant att sitta på. 21

3.4 Material, färg, ljus och skyltning MARKMATERIAL Materialvalet inom Slottsmöllan ska ha sin utgångspunkt i den omgivande miljön och områdets historia. Färgskalan för markmaterialen ska gå i ljusa nyanser. Markbeläggningar är ett viktigt sammanhållande element i området. De material som utgör basen i området är betong, asfalt och tegel med detaljer utförda i stål. Strukturer och färger på markmaterial ska ge tydliga signaler om funktion och användning. Med inspiration från teglets historia i området ska torgets golv och markparkeringen ha tydliga inslag av marktegel. Tegelkross kan exempelvis användas i rabatter och trädplanteringar. Betongplattor ska användas som standardmaterial på gångbanor inom området. Alternativt kan hårt packat stenmjöl eller grus användas. Särskilt avser detta gångbanor på det upphöjda bjälklaget. Torgets golv ska vara betongplattor alternativt natursten eller marktegel lagda i dekorativt mönster. Olika typer av markbeläggningar kan med fördel användas för en varierad design. Asfalt används på körbanor och generellt för cykelbanor inom området. På markparkering kan asfalt användas men ska ha tydliga inslag av marktegel. FÄRGSÄTTNING Slottsmöllans tegelbruk ska ha en karaktär av tegel samt ljusa material i bland annat betong. Området ger ett intryck av klorofyllfärg då växtlighet både på tak och mark är genomgående karaktärsdrag. BELYSNING Slottsmöllans tegelbruk kommer att bli ett tydligt landmärke för stora delar av Halmstad. För att skapa rätt upplevelse av bebyggelsen under de mörka timmarna ska medvetna belysningsprinciper tillämpas. Genom belysning ska punkthusens form och material lyftas fram som ett vackert inslag i landskapet. Medveten belysning av fasader, parkeringar, entréer, platser och stråk bidrar även till en trygg och upplevelserik miljö. Belysningen inom området ska följa tre huvudprinciper; grundbelysning, kompletterande belysning och effektbelysning. Grundbelysningen i området ska utgöras framförallt av belysning längs gatorna och på torget. För att skapa en stark karaktär inom området ska en kompletterande belysning användas på torgytan så att denna framhävs från omgivande gator. Belysningsnivån ska här vara något högre än längs gatorna. Belysningen på taklandskapet ska generellt vara lågmäld och i en intimare skala för att främja möten kvällstid. Lekplats, vattenspegeln på dagvattendammen samt exempelvis fasader och andra gestaltningselement bör effektbelysas med LED-teknik (Light Emitting Diode). SKYLTNING Skyltning inom området ska ha en grafiskt sammanhållen gestaltningsidé. Placering av skyltar både på mark och på byggnader ska samordnas. 22

4 5 Bildförklaringar 1-3: Exempel på effektbelysning. 4-8: Exempel på markbeläggning. 6 1 2 3 7 8 23

4. GESTALTNINGSKRAV 4.1 Lista med gestaltningskrav Nedanstående lista är en sammanställning över de gestaltningskrav som är särskilt viktiga för att uppnå planförslagets intentioner för Slottsmöllans tegelbruk. Planbestämmelserna på tillhörande plankarta anger att kraven i denna sammanställning ska uppnås för att bygglov ska beviljas. 1.PUNKTHUSEN Punkthusen ska ge ett högt och slankt intryck. Byggnaderna ska upplevas ha en organisk form. Byggnaderna ska effektbelysas för att framhäva bebyggelsens form i landskapet och dess funktion som landmärke. 2.ÖVRIG BEBYGGELSE Byggnaderna ska ges en organisk böljande form. Taken ska vara vegetationsbeklädda. 3.DET GRÖNA TAKET Totalt ska det inom användningsgräns för bostäder finnas minst 9700 kvm planterbart bjälklag. Från denna yta får bostadshusens utbredning avräknas. Minst 5000 kvm av bjälklaget ska vara beträdbart och utformat för stadigvarande utevistelse. Från denna yta får håltagning i bjälklaget avräknas. Bjälklagets kant ska ha en böljande form. Det planterbara bjälklaget får överbygga del av lokal för centrumändamål. Minst 4 större håltagningar ska göras i bjälklagets yta för att ge plats för träd att växa upp genom bjälklaget och möjliggöra ljusinsläpp och skapa kontakt till parkering och entréer. Minst 4 träd ska planteras i marknivå för att kunna växa upp genom håltagningarna i bjälklaget. Under det gröna taket ska parkeringsytor utformas med god ljussättning samt med hög standard avseende trygghet och säkerhet. 4. UTFORMNING AV MARKEN Torgytan ska utformas och gestaltas så att torget uppfattas som en gemensam plats för hela området. Omgivande funktioner ska visuellt och rörelsemässigt knytas samman genom torgets utformning. Torget ska gestaltas och innehålla ytor och möblering för både avkoppling och aktivitet för såväl barn som vuxna. På torget ska det vara välförsett med sittmöjligheter nära entréer, längs rörelsestråken och i goda sollägen. Förgårdsmarken, dvs marken närmast bostadshusens entréer, ska vara planterad och ha en halvoffentlig karaktär samt vara försedd med sittmöjligheter. För att knyta an till platsens historia ska tegel användas som del av områdets markbeläggning och gestaltning. 5. TRAFIKMILJÖ För att skapa en trygg och säker trafikmiljö ska gator och gång/cykelvägar ha en rik detaljutformning, harmonisk skala, god ljussättning samt vara överblickbara. Möten mellan gång-cykelväg och bilgata ska utformas så att gång- och cykeltrafik prioriteras och kan ske på ett säkert sätt. 6.ENTRÉER Samtliga huvudentréer i området, både till bostäder, närservice och förskola, ska vända sig mot torget. Punkthusens huvudentréer ska placeras på markplan. Utgång till takterrass på planterbart bjälklag ska finnas från trappuppgång. Entrésituationen ska vara tydlig med en ljus, trygg känsla samt god ljussättning vid ankomst både till fots och cykel samt med bil. Det ska finnas ljusinsläpp i det planterbara bjälklaget i anslutning till punkthusens entréer och parkering. 7.PARKERING Utformning av cykelparkering samt antal platser inom området ska vara i överensstämmelse med Halmstad kommuns Teknik och Fritids riktlinjer. Markparkeringen till närservice och förskola ska ges ett grönt intryck med en hög andel vegetation. Under det planterbara bjälklaget ska boendeparkering placeras. 8.SKYLTNING Skyltning inom området ska ha en grafiskt sammanhållen gestaltningsidé. Placering av skyltar både på mark och på byggnader ska samordnas. 24