SPF OVANSJÖBYGDEN Medlemsblad 3 mars 2014 Ansvarig utgivare: Ruth Grundin Årgång 17 MÅNADENS DIKT VÅRVINDENS RÖST Rinnande droppar från trädens bark viskar att snart kommer våren. Solen lyser på hårdfrusen mark och döljer de vintriga spåren. Du magiska vår. Vår käraste vän du tänder en glöd i mitt bröst. En strimma av hopp att återigen få lyssna till vårvinden röst. Märta Peterson Grattis till födelsedagsbarnen: Marianne Svedberg Gunvor Pettersson Gun Johansson Ulla Larsson Ulla-Karin Andersson 85 år 15 april 80 år 6 april 75 år 14 april 70 år 21 april 70 år 29 april xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Framtidens äldreomsorg Framtiden möter nu en ny generation med höga krav hur livet efter 65 ska se ut. Äldreomsorgen har utvecklats med valfrihet och mångfald men räcker det. Vilka förväntningar har egentligen framtidens äldre på äldreomsorgen? Hur tänker den nya generationen? Eller är det så att framtiden redan är här med äldre som vill leva hela livet levande. Vi måste tänka på varje persons individuella åldrande och inte bara omsorgsbehovet, utan hela livskvaliten som äldre. När omsorg behövs skall det vara enkelt att få den. Primärt åldrande hos alla från 35 års ålder orsakas av genetiska mekanismer. Sekundärt åldrande är individuella förändringar. Biologiska faktorer. Man får sämre funktioner, sämre motståndskraft mot sjukdomar och ökad känslighet för mediciner. Man åldrats också psykiskt, det vill säga förmågan att anpassa sig till miljön påverkas. Det tar längre tid, att plocka fram saker ur minnet. Man talar också om socialt åldrande hur en människas kontakter med andra människor påverkas. De som åldras bäst är de som hittat bra sätt att handskas med åldrandets process inriktat på det man kan göra och inte grämer sig på det man inte kan göra. Man kan påverka åldrandet genom: Fysisk aktivitet (30 minuter/dag), bra kost, ingen alkohol, ingen rökning och (viktigast) samtal med vänner. Vad kan vi kräva av äldreomsorgen? Den äldres behov, inte personalens, ska stå i centrum. Detta kan man kräva att få tillgodosett: Basala behov personlig hygien, mat, städning, promenad, m. m. Empati människor som bryr sig om. Trygghet att jag kan lita på att hjälpen kommer när jag behöver den. Att jag inte utsätts för fara, att det är en säker miljö.
Stimulans att jag har tillgång till tidningar, radio och TV, att jag har sällskap vid måltiderna. Fysisk träning och andra aktiviteter, som behövs för ett gott liv. All hjälp beslutas av biståndshanläggaren, men kan överklagas. Må bra på äldre dar Visst vill vi alla må bra och ha en god livskvalitet på äldre dar. Alla datorer och bilar skall uppgraderas men hur är det med oss människor. Vi måste också smörjas och fräschas upp och få bra drivkraft för att kunna fungera i tillvaron. Det fodrar visserligen en aktiv, daglig insats men det lönar sig. Två viktiga faktorer som får dig att må bra och som helst bör ligga överst på listan. RÖR PÅ DIG! Att röra på sig har stor positiv effekt, särskilt om man vistas utomhus; det stärker skelettet, muskler och rörlighet blir bättre och därmed balansen, konditionen förbättras och därmed minnet, puls och blodtryck sänks, man blir gladare och mår bättre. Dags/solljus ger en viss mängd D-vitamin. Promenader gärna med stavar är bra. Stavgång är bra för kroppshållningen, det ökar syreupptagningsförmågan och man tränar upp musklerna i rygg, armar och axlar tänk bara på att hålla stavarna i 90 graders vinkel! Andra bra aktiviteter är: simning, boule, vattengympa och yoga. ÄT BRA MAT! Sunda matvanor är bra för att hålla sig frisk och må bra. Regelbundna måltider är viktiga. Ät frukost, lunch, middag och två mellanmål varje dag, ersätt inte lagad mat med smörgås eller kaffebröd. Tallriksmodellen är bra att ha i minnet, hälften grönsaker, ¼ del ris, pasta eller potatis, ¼ del kött fisk eller kyckling. Koll på läkemedel RÄTT läkemedel till RÄTT person vid RÄTT tillfälle, på RÄTT sätt och i RÄTT tid kan förlänga liv och förbättra livskvaliten för många. Många äldre personer använder flera olika läkemedel för sjukdomar i hjärta och blodkärl. Det är viktigt att komma ihåg att läkemedel beter sig annorlunda i en äldre kropp än i en yngre. Detta beror på att kroppen genomgår ett antal olika biologiska förändringar med åren. Åldrandet gör alltså att man blir ömtåligare, har mindre marginaler och därför lättare får biverkningar av t.ex. läkemedel. Vid ändringar i en läkemedelsbehandling, t.ex. då ett nytt läkemedel sätts in, en dos ändras, eller om ett läkemedel sätts ut, är det extra viktigt att vara observant på nytillkomna förändringar som t.ex. huvudvärk, yrsel klåda och fall eller förvirring. Alla har vi ett eget ansvar för vår medicinering. Man måste veta varför och hur man skall ta sina läkemedel. God motivation kräver god information. Exempel på sådana källor för information är Sjukvårdsrådgivningen och frågor om hälso- och sjukvården, telefon 1177. På apoteket kan du gärna få rådgivning och be gärna få ett exemplar av det lilla häftet Kloka Listan. Om synnedsättning När vi blir gamla sker det förändringar i den s.k. gula fläcken och denna typ av synnedsättning blir vanligare eftersom vi blir allt äldre. Gula fläcken kallas det område som är mitt i ögats näthinna där man ser som skarpast. Sjukdomen leder sällan till att man blir helt blind, och oftast kan man leva ett aktivt liv. Man räknar med att var fjärde person i 75-årsåldern har någon förändring, och vid 80 år är det ca 50 %. Om man upplever att synen långsamt blivit sämre kan man vända sig till en optiker eller vårdcentralen. Om synen snabbt försämras eller raka linjer blir skeva, flaggstänger lutar osv, skall man ringa vårdcentralen direkt, då denna åkomma kan behandlas i ett tidigt stadium. Ögonlinsen kan bli grumlig med åren, Det kallas grå starr eller katarakt och kan opereras. Man byter då ut linsen. Ca 70 000 sådana operationer görs per år. Det finns något som kallas för efterstarr, som kan behandlas med laser. Grön starr eller glaukom är en allvarligare kronisk sjukdom, som inte kan botas med operation, efter som för högt tryck i ögat trycker sönder
syncellerna i näthinnan. Man behandlar med ögondroppar och genom att lätta på trycket. Mera ofarliga åkommor är att man ser flugor i synfältet, vilket beror på proteiner i glaskroppen och att man ser blixtar som orsakas av glaskropps-avlossning. Men om rullgardinen går ner på ena ögat har troligen näthinnan lossnat, och operation måste ske omedelbart. Diabetes är en sjukdom som bl. a. förorsakar blödningar i ögonbotten varvid syncellerna förstörs. Behandling kan ske med laser. Inflammationer, tumörer, skador osv är mera ovanliga sjukdomar. En skadad hornhinna kan transplanteras. Några tips i vardagen Rätta glasögon är viktigt! Helst progressiva, men bifokala kan vara lättare att använda för äldre. Enbart brytningsfel räknas inte som någon sjukdom och kan korrigeras med hjälp av glasögon. Droppar mot torra eller rinnande ögon kan användas varje dag. Engångsdroppar utan konserveringsmedel är bäst. Man kan även koka upp en halv liter vatten och tillsätta en tesked salt. Antioxidanter som finns i blåbär, svarta vinbär, rödvin och morötter anses bra för synen. Även A-vitamin som bl.a. finns i smör. Bra belysning är viktigt! Tio gånger mera ljus behövs när man blir äldre. Öka också kontrast och storlek t.ex. en lampa vid TVn, mörka tallrikar till vit duk etc. Märk översta och nedersta trappsteget, skaffa telefon med större symboler osv. Anpassa ditt sätt att vara genom att använda hörsel, känsel och lukt i större utsträckning. Man kan inte ringa eller besöka Syncentralen direkt utan får söka hjälp via vårdcentralen. Man måste vara färdigbehandlad hos ögonläkaren innan man får rehabilitering via Landstinget. HJÄRTATTACK Tänk att du är ensam hemma. Plötsligt känner du en STARK SMÄRTA i bröstet. Smärtan börjar stråla ut i din arm och upp i din käke. VAD GÖR DU?? Hur överlever man en hjärtattack när man är ensam? Eftersom de flesta är ensamma när man får en hjärtattack och är utan hjälp, så har personen vars hjärta slår felaktigt och har börjat känna sig yr, endast 10 sekunder på sig innan man förlorar medvetandet. VAD GÖR MAN?? Svar: Börja hosta upprepade gånger och mycket kraftigt. Ett djupt andetag skall tas före varje hostning och hostningen måste vara djup och så lång som möjligt, på samma sätt som när man försöker få upp slem ur lungorna. Ett andetag och en hostning måste upprepas hela tiden, Varannan sekund utan uppehåll till dess att hjälp anländer eller till dess att hjärtat känns som om det slår normalt igen. Djupa andetag för ner syre i lungorna och hoströrelserna kramar hjärtat och håller blodet i cirkulation. Det kramande trycket på hjärtat hjälper hjärtat att återfå normal rytm. RING SEDAN EFTER AMBULANS (TELEFON 112). Vill du slippa telefonförsäljare? Ring NIX-registret. Telefon 020 27 70 00, så spärras ditt nummer för försäljning, marknadsföring och insamlingar. Skulle du ändå bli uppringd. Våga vara oartig! Lägg på om säljaren fortsätter trots att du sagt nej. TÄNK PÅ! Läs din post så du inte missar ett avtal. Utnyttja ångerrätten på 14 dagar. Hjälper inget annat, bestrid avtalet Skriv jag har inte ingått något avtal med er. och skicka det som ett rekommenderat brev till företaget. xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
ICE för mobilen Underrättar dina anhöriga. Om du råkat ut för en olycka eller akut sjukdom försöker räddningstjänst och sjukvård att så snabbt som möjligt nå dina anhöriga. Om du på grund av olyckan eller sjukdomen är oförmögen att prata kan dina närmast anhöriga snabbt kontaktas om du lagt in dem i din telefons adressbok under namnet ICE. ICE är en förkortning av engelskans In Case of Emergency. Gör så här: lägg in en ny kontakt i din telefonbok i din mobiltelefon. Skriv ICE1 följt av vilken relation du har till personen ( wife), dennes namn, +46 och sedan telefonnumret utan den första nollan. Vill du lägga in fler kontakter, ICE2 etc, Numret skall vara till någon nära anhörig som behöver kontaktas när du själv råkat ut för något och du inte själv är kontaktbar. Tänk på att använda landsnummer (+46 för svenska kontaktpersoner) och engelska som språk så att funktionen även fungerar när du är utomlands. Du bör själv berätta för de personer du lagt in under namnet ICE så att de vet om det. TIPS: Om du vill undvika att den mobiltelefon presenterar dina kontaktpersoner som ICE när de ringer till dig kan du lägga in tecknet * direkt efter numret till din ICE-kontakt. Numret kommer ändå fungera om man behöver ringa din ICEkontakt. *********************************** Hörselscreening av alla över 65 kan rädda liv Det finns ungefär 1,4 miljoner hörselskadade i Sverige. Närmare hälften är över 65 år, och många har inte sökt hjälp för sina problem. Samtidigt visar en forskningsstudie från Island att användning av hörapparater leder till signifikant längre livslängd hos äldre män med nedsatt hörsel. - Hörselscreening av alla över 65 och hörselvård för de som behöver skulle löna sig för både individ och samhälle, säger Jan- Peter Strömgren. - Att fånga upp de som behöver hörselvård i tid skulle vara ett effektivt sätt att minska ohälsan bland de äldre. Det kan vi se på den forskning som finns. Många äldre med hörselnedsättning drabbas av social isolering när hörseln blir sämre. När det blir svårt att hänga med i samtal är det vanligt att börja avstå från möten, middagar och annat umgänge, för att slippa känna sig utanför och undvika jobbiga missförstånd. Sådan kommunikationsundernäring kan få allvarliga konsekvenser för hälsan. Flera forskningsstudier visar att det finns ett samband mellan hörselnedsättning och utvecklingen av demenssjukdomar. Det är också väl känt att isolering kan leda till depression och sämre allmän hälsa. Nya Webb-tjänsten SVT Flow kommer att textas I april lanserar SVT Flow, en ny Webb-tv. Webbsänd TV expanderar nu snabbt, på gott och ont. Att kunna se program, serier och filmer på webben gör att utbudet och valfriheten ökar. Men tillgängligheten har inte utökats lika snabbt, nya webbsatsningar saknar ofta textning. Därför är det glädjande att SVT nu lovar HRF att den nya tjänsten Flow kommer att textas. Det kan förekomma enstaka undantag, men i princip alla program kommer att erbjudas med text. HRF, Hörselskadades Riksförbund Vi ses nästa gång den 30 april kl-14-00 på Västerberg. Då får vi hoppas att vädret stämmer in lite bättre med Märtas dikt. Vi vill inte ha mer snö!