Sid 1 (10) Projektnamn FAMU Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. 1. SAMMANFATTNING/INLEDNING Jobbtorg Stockholm startades 2008 med uppdraget att fler stockholmare skulle få stöd att gå från bidrag till arbete eller studier. Uppföljningen av resultaten under 2008 och början av 2009 visade att cirka två tredjedelar av alla inskrivna aspiranter inom Jobbtorg Stockholm kunde avslutas från försörjningsstöd inom ett år. Men en tredjedel var fortfarande kvar, och huvuddelen av dem var långtidsarbetslösa. Det fanns behov av att utveckla metoder och arbetssätt för att öka andelen långtidsarbetslösa som kom ut i studier eller arbete. Det blev startskottet för FAMU. 1.1 Genomförandefas FAMU var under genomförandefasen integrerad på ett av de fem jobbtorgen: Kista med filial Lunda. Anledningen var att projektet skulle få möjlighet att i mindre skala påbörja sitt arbete för att sedan kunna sprida gynnsamma arbetssätt och samverkansmetoder över hela Jobbtorg Stockholm. FAMUs övergripande mål under genomförandefasen var att öka förutsättningarna för en hållbar planering för den enskilde deltagaren. Projektet arbetade med två parallella spår. Det ena spåret var att utveckla konkreta insatser för deltagarna och på så sätt rusta och stärka dem på vägen mot självförsörjning. Det andra spåret var att vidareutveckla arbetssätt och samarbeten kring målgruppen. Dessa aktiviteter var mer riktade till personal men har hela tiden syftat till att gynna målgruppen. FRIRPT v.1 [1424163769191] d.frirpt v.1 1.2 Implementeringsfas Projektets framgångsfaktorer från genomförandefasen sammanställdes och presenterades för styrgruppen och Arbetsmarknadsförvaltningens ledningsgrupp. Ur detta material och utifrån dessa möten växte tre spår fram: Hållbar förberedelse och uppföljning Samverkan mellan stadsdelsförvaltningen och Jobbtorg Stockholm, målgrupp Resurs Arbetslivsinriktade hälsoaktiviteter FAMU fick i uppdrag att implementera, kartlägga och sprida erfarenheter och arbetssätt kring dessa områden. På lång sikt har intentionerna med arbetet varit att jobbtorgsorganisationen omsätter arbetssätt, insikter och lärdomar från FAMUs genomförandefas. FAMUs arbete under implementeringsfasen har skett i tre separata spår i betydelsen att arbetet har organiserats och genomförts som tre parallella verksamheter. Alla jobbtorg har berörts av arbetet i olika grad. Specificeringen av FAMUs uppdrag inom ramen för de tre spåren gjordes av den styrgrupp som tillträdde när implementeringsfasen började. Styrgruppen har bestått av enhetschefer på jobbtorg och stadsdelsförvaltningar under ledning av den styrgruppsordförande som också ledde styrgruppen under genomförandefasen.
Sid 2 (10) Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? 2. RESULTAT UNDER IMPLEMENTERINGSFASEN FAMU har uppnått resultat inom de tre separata spåren såväl som projektövergripande. Den externa utvärderaren, Ramböll har tillsammans med projektet synliggjort följande resultat: 1. Lärdomar och arbetssätt från FAMU lever vidare inom ramen för ett nytt uppdrag under 2014 Arbetsmarknadsförvaltningen genomför under 2014 ett uppdrag som heter Uppsök och stöd för arbete och studier för utrikes födda kvinnor. Uppdraget riktar sig till kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden och syftar till att utifrån behov utveckla metoder för att kvinnorna ska närma sig arbetsmarknaden. Uppdraget har även en uppsökande verksamhet för kvinnor som saknar kontakt med en myndighet såsom stadsdelsförvaltningen eller Arbetsförmedlingen. Arbetet i uppdraget guidas av insatser och insikter som utvecklats inom ramen för FAMU såsom språkstödjande insatser, hälsoaktiviteter samt grundlig förberedelse och kontinuerlig uppföljning. 2. FAMU har bidragit till en jobbtorgsövergripande diskussion och reflektion FAMUs arbete under implementeringsfasen har skapat och främjat en diskussion och reflektion inom Jobbtorg Stockholm gällande hur man arbetar med hälsa, förberedelse, uppföljning och samverkan på de lokala jobbtorgen. Personer som Ramböll har intervjuat beskriver projektets arbete som värdefullt, som ett sätt att få sätta ord på det som redan görs, vinster, värden och tillvägagångssätt. I någon mening har samtalet bidragit till att formalisera en tyst kunskap som finns på de lokala jobbtorgen gällande arbetet som genomförs. I förlängningen möjliggör detta ett gemensamt språkbruk och gemensamma referensramar för jobbtorgsorganisationen. 3. FAMU har satt fokus på angelägna verksamhetsdelar Intervjuer som Ramböll gjort vittnar om att de olika spår (hälsa, förberedelse, och samverkan) som FAMU har lyft är ständigt aktuella för organisationen och motiverade att belysa. Projektet har genom workshops och fokusgrupper åstadkommit samtal kring innehåll och teman som är relevanta för organisationen. 2.1 Hållbar förberedelse och uppföljning Under projektets genomförandefas skapades en modell för förberedande insatser som fick namnet Hållbar förberedelse och uppföljning (HFU). Modellen uppkom då projektet såg att många inom målgruppen långtidsarbetslösa hade svårigheter att fullfölja sina aktiviteter hos externa leverantörer. Många deltagare anmäldes men kom aldrig till insatsen och av de som påbörjade aktiviteten hoppade flera av redan första veckan. För Jobbtorg Stockholm och stadsdelsförvaltningarna blev detta både kostsamt och frustrerande och för deltagarna ännu ett misslyckande.
Sid 3 (10) HFU består av en förberedelsefas innan deltagaren deltar i en aktivitet eller rekrytering och en uppföljningsfas under och efter aktiviteten. Modellen är väl anpassad till målgruppen och har anordnats tillsammans med Jobbtorg Stockholm Kista i samarbete med leverantörer och arbetsgivare för att kvalitetssäkra aktiviteterna och deltagarnas lärande. Implementeringsuppdraget har varit att kartlägga hur arbetet med förberedelse och uppföljning före, under och efter en insats, genomförs och fungerar på olika jobbtorg. En kartläggning har genomförts och presenterats ute på alla jobbtorg. Kartläggningen visade att det sker förberedelse- och uppföljning, men inte alltid i den omfattning och systematik som skulle behövas. I kartläggningen lyftes också fram att hälsa är ett viktigt, men ibland frånvarande, perspektiv i förberedelse och uppföljningsarbete. I en workshop som anordnades tillsammans med varje jobbtorg fick personalen möjlighet att identifiera utvecklingsområden och skapa en handlingsplan samt åtaganden för att genomföra detta arbete. Projektet har under implementeringsarbetet inspirerat varje lokalt jobbtorg att utveckla sitt arbetssätt kring förberedelse och uppföljning. Vissa jobbtorg har utsett en ansvarig person för arbetet och andra jobbtorg har skapat en handlingsplan för arbetet. På andra jobbtorg har ledningsgruppen tagit på sig ansvaret att följa upp frågan. Alla jobbtorg har i utvärderingen efter workshops som anordnas angett att FAMUs inslag var viktigt i utvecklingen av förberedelsearbetet. 2.2 Samverkan Under genomförandefasen utvecklade projektets metodutvecklare tillsammans med personal från jobbtorget i Kista och stadsdelsförvaltningen i Rinkeby-Kista en modell för samverkan: Samverkansmodellen. Syftet med modellen var att förbereda och öka individens förutsättningar att närma sig Jobbtorg Stockholm, målgrupp Resurs. Under implementeringsfasen har projektet haft i uppdrag att kartlägga samverkan mellan stadsdelsförvaltningarna och Jobbtorg Stockholm, målgrupp Resurs. Kartläggningen har bestått av fokusgrupper och intervjuer med personal inom stadsdelsförvaltningar och Jobbtorg Stockholm. Projektet har även haft intentionen att inspirera och sprida information om Samverkansmodellen och projektets tidigare erfarenheter. Kartläggningen har synliggjort den samverkan som sker idag samt vilka utmaningar och framgångsfaktorer som finns i det gemensamma arbetet. Stadsdelsförvaltningar och jobbtorg har fått möjlighet att ta lärdom av varandras erfarenheter. Kartläggningen sammanställdes i ett dokument och blev ett arbetsmaterial och underlag för vidare diskussioner kring samverkan. Dokumentet kommer att användas på gemensamma planeringsdagar mellan stadsdelsförvaltningar och Jobbtorg Stockholm. 2.3 Arbetslivsinriktade hälsoaktiviteter För att stödja FAMUs målgrupp, som har haft ohälsa som ett av sina arbetshinder, utvecklades under genomförandefasen ett verktyg med samlingsnamnet Arbetslivsinriktade hälsoaktiviteter. Hälsoaktiviteterna, med den struktur och omfattning som bedrevs under projektåren 2010-2013, var något unikt inom Jobbtorg Stockholm. Under implementeringsprocessen har det visat sig att det krävs mer förberedelser i organisationen innan konceptet kan implementeras. Hälsopedagogerna har genom kartläggning, intervjuer och workshops med medarbetare på olika nivåer inom Jobbtorg Stockholm och stadsdelsförvaltningarna fått en klar bild över vilka hälsoaktiviteter som finns i dagsläget. Arbetet har också visat hur verksamheterna använder hälsoaktiviteter som ett komplement till övriga insatser.
Sid 4 (10) Utifrån detta arbete har hälsopedagogerna initierat en lärandeprocess för hela jobbtorgsorganisationen genom att: skriva Fokus hälsa som består av två häften där det ena vänder sig till medarbetare som möter deltagare i det dagliga arbetet och det andra vänder sig till deltagare. Fokus hälsa innefattar hälsopedagogernas erfarenheter från genomförandefasen samt faktainformation och tips om olika hälsoteman. sprida hälsotänket i jobbtorgsorganisationen, för att öka kunskapen om kopplingen mellan hälsa/ohälsa och arbetslöshet. Alla lokala jobbtorg och stadsdelarnas arbetsmarknadsenheter har visat intresse för hälsotänket samt använder sig av Fokus hälsa när det behövs. Detta skapar goda förutsättningar för ledningen att diskutera vidare om form och omfattning av hälsoaktiviteter i organisationen framöver. Under slutat av projektet startade dessutom diskussioner om att FAMUs hälsopedagoger efter projektets slut skulle ta över en arbetsförberedande insats. Insatsen har tidigare drivits och upphandlats av en extern leverantör som sa upp avtalet med jobbtorgsorganisationen. Tillsammans med Arbetsmarknadsförvaltningens ledningsgrupp förs diskussioner om att utöka antalet hälsopedagoger i organisationen för att kunna erbjuda hälsoaktiviteter till alla aspiranter på Jobbtorg Stockholm. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. 3. SYFTE OCH MÅL UNDER IMPLEMENTERINGSFASEN FAMUs övergripande mål har under genomförandefasen och implementeringsfasen varit att öka förutsättningarna för en hållbar planering mot självförsörjning för långtidsarbetslösa. Syftet under implementeringsfasen har varit att sprida och implementera framgångsfaktorer som projektet synliggjorde under genomförandefasen till hela jobbtorgsorganisationen och berörda stadsdelsförvaltningar. 3.1 Hållbar förberedelse och uppföljning Kortsiktigt har målet varit att främja användningen av insatsen HFU genom att informera, inspirera och starta diskussioner kring modellen och hur den skulle kunna praktiseras på andra jobbtorg. Långsiktigt har målet varit att bidra till skapandet av ett systematiskt arbete med förberedelse och uppföljning som kan användas på varje lokalt jobbtorg och inför alla insatser och rekryteringar. 3.2 Samverkan Målet har varit att inspirera och informera om tidigare erfarenheter gällande Samverkansmodellen med stadsdelsförvaltningen Rinkeby-Kista och Jobbtorg Stockholm, Kista.
Sid 5 (10) Målet har även varit att kartlägga hur samverkan ser ut mellan stadsdelsförvaltningar och Jobbtorg Stockholm, målgrupp Resurs. Kartläggningen har bland annat synliggjort vilka utmaningar och framgångar som finns i arbetet med målgruppen långtidsarbetslösa. Kartläggningen ska uppmuntra till ett fortsatt arbete kring de synliggjorda utvecklingsområdena och kan ses som en grund i det fortsatta samverkansarbetet. 3.3 Arbetslivsinriktade hälsoaktiviteter Målet har varit att implementera Arbetslivsinriktade hälsoaktiviteter på Jobbtorg Stockholm, så att varje lokalt jobbtorg får tillgång till kvalificerade hälsoaktiviteter anpassade till målgruppens behov. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. 4. ARBETSSÄTT UNDER IMPLEMENTERINGSFASEN 4.1 Hållbar förberedelse och uppföljning Kartläggningsarbetet startade med att en enkät skickades ut till all personal på Jobbtorg Stockholm. Svarsfrekvensen var låg och endast en tredjedel av personalen besvarade enkäten. Av de svar som kom in kunde man utläsa att det inte alltid görs förberedande aktiviteter för aspiranter på jobbtorgen. Utifrån enkätsvaren och på grund av de få svaren som kom in beslöts att anordna en workshop. Workshops anordnades på jobbtorgen i Farsta, Skärholmen, Vällingby och Rosenlund. Syftet var att synliggöra: hur jobbtorgen arbetar med förberedelse av aspiranter inför insatser och rekryteringar hur uppföljningen går till under och efter insatser och rekryteringar vilka utvecklingsområden som finns hur respektive jobbtorg kommer att arbeta framåt utifrån de framtagna utvecklingsområdena Under workshopen gav projektet en bild av hur FAMU arbetade med HFU. Efter workshopen fick alla jobbtorgen i uppgift att utse en kontaktperson som ansvarade för att förvalta och följa upp torgets fortsatta arbete kring förberedande aktiviteter. Kontaktpersonen fick också i uppdrag att sammanställa en handlingsplan utifrån diskussionerna som förts i workshopen. Allt material från enkätsvar, gruppdiskussioner och resultat av workshoparna har sammanställts och presenterats till styrgruppen. FAMU erbjöd kontaktpersonerna stöd i upprättandet av handlingsplanen. Då handlingsplanen varit ett lokalt arbetsmaterial har huvudansvaret legat på kontaktpersonen på varje jobbtorg. 4.2 Samverkan Arbetet startade med en kartläggning som bestod av två fokusgrupper med socialsekreterare representerade från alla stadsdelsförvaltningar (förutom Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta) samt Enheten för hemlösa. För att skapa en bredd i kartläggningen anordnades även en kompletterande fokusgrupp med coacher från Jobbtorg Stockholm, målgrupp Resurs samt gruppintervjuer med några stadsdelsförvaltningar. Huvudfrågorna under intervjuerna och fokusgrupperna var:
Sid 6 (10) Hur ser samverkan ut mellan stadsdelsförvaltning och Jobbtorg Stockholm, målgrupp Resurs? Vilka utmaningar och framgångsfaktorer finns? Syftet med kartläggningen och fokusgrupperna var att synliggöra målgruppen långtidsarbetslösa. Syftet var också att synliggöra flödet, remitteringsrutinerna mellan stadsdelsförvaltningarna och Jobbtorg Stockholm, målgrupp Resurs. Materialet sammanställdes i ett dokument som återkopplats muntligt till biträdande enhetschefer från Jobbtorg Stockholm och stadsdelsförvaltningarna. Återkopplingen har gett möjlighet för cheferna att tillsammans konkretisera utvecklingsområden kring samverkan att arbeta vidare med. Metodutvecklarna har under implementeringsfasens senare del erbjudit stöd i det vidare samverkansarbetet om efterfrågan och behov funnits. 4.3 Arbetslivsinriktade hälsoaktiviteter Under implementeringsfasens första tre månader har Hälsopedagogerna arbetet med kartläggning av hälsoaktiviteter inom Arbetsmarknadsförvaltningen och stadsdelsförvaltningen i Stockholms Stad. Enkäter har skickats ut till chefer som i sin tur skickade dessa vidare till berörda inom sina organisationer alternativt besvarade enkäten själva. De verksamheter som svarade att de hade hälsoaktiviteter har kontaktats för en fördjupande intervju. Svaren har sammanställts till en samlad bild över vilka enheter/organisationer som inte erbjuder respektive erbjuder hälsoaktiviteter, typen av aktiviteter och omfattningen samt dokumentationen av dessa. Resultatet har presenterats för styrgruppen. Vidare planerades en workshop tillsammans med Ramböll. Deltagarna var personal inom jobbtorgsorganisationen med ett hälsointresse och från olika yrkeskategorier såsom coacher, matchare, SYV och enhetschefer m.fl. Workshopens syfte har varit att presentera kartläggningen, men också att diskutera vilka målgrupp som har behov av hälsoaktiviteter samt vilka aktiviteter dessa skulle gynnas av. Syftet har också varit att se hur de olika yrkesgrupperna skulle kunna gynnas av ökade hälsoinslag i det vardagliga arbetet. De som deltog skulle gå därifrån inspirerade till att tänka nytt i arbetet med aspiranterna och kopplingen mellan hälsa och planering mot självförsörjning. Delar av Hälsopedagogernas erfarenheter från tre års arbete med hälsoaktiviteter och resultatet av kartläggningen bidrog till två häften/foldrar - Fokus Hälsa. Flera medarbetare fick ge feedback på utkasten innan de slutgiltiga versionerna trycktes. Den ena foldern vänder sig till medarbetare och den andra till aspiranter/deltagare. Dessa presenterades och spreds på olika verksamheter inom Arbetsmarknadsförvaltningen, som ett frivilligt och inspirerande verktyg i det dagliga arbetet med aspiranterna. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? FAMU arbetade mot 14 stadsdelsförvaltningar: Hässelby-Vällingby, Spånga-Tensta, Rinkeby- Kista, Bromma, Skärholmen, Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm, Södermalm, Älvsjö, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skarpnäck. Inom Arbetsmarknadsförvaltningen arbetade projektet med 12 enheter/verksamheter: Jobbtorg Stockholm (med jobbtorgen Vällingby, Kista, Rosenlund, Skärholmen, Farsta och Fokus Unga) Jobbstart, ungdomsprojekten Filur och Merit, projekt Xplore! och Krami.
Sid 7 (10) Projektet samverkade också med Manpower Jobbstart AB, extern leverantör till Jobbtorg Stockholm. Utöver dessa aktörer har FAMU också tagit emot studiebesök från internationella och nationella verksamheter. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Alla aktiviteter som FAMU har anordnat har riktat sig till all personal, oavsett kön. Personer som har deltagit i workshops och fokusgrupper har bjudits in utifrån kompetens och erfarenhet. Kartläggningen av hälsoaktiviteterna har visat att det finns ett lika stort behov av hälsoaktiviteter för män som det finns för kvinnor. Men i diskussionerna lyftes att män ofta är mindre tydliga med sina behov av hälsoaktiviteter. Representanter från projektet deltog även under Länsstyrelsens rådslag kring jämställdhet. Syftet var att öka kunskapen kring jämställdhet och följa upp det arbete som projektet gjort. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Målgruppen för FAMUs arbete har i första hand varit anställd personal inom jobbtorgsorganisationen. Projektet har under möten, i workshops, fokusgrupper och på konferenser aktivt arbetet med att tillgänglighetsanpassa lokaler och information. Allt skriftligt material i presentationer, på hemsidan och i projektets häften har anpassats så att så många personer som möjligt kan ta del av innehållet. Under ett informationstillfälle deltog en person med synnedsättning. Projektet visste inte om detta i förväg vilket gjorde att presentationen inte var anpassad. Efter presentationen fördes diskussioner om hur presentationen kunde gjorts annorlunda och hur man skulle kunna anpassa presentationen fortsättningsvis. Under Implementeringsfasen har FAMU samverkat med andra projekt, till exempel Alfa och Xplore, som har deltagare med framför allt psykiska funktionsnedsättningar. Genom denna samverkan har FAMU fått en bredare bild av målgruppen långtidsarbetslösa, då personer med psykiska funktionsnedsättningar var en liten målgrupp runt Järvafältet. För att ytterligare öka tillgängligheten på projektets hälsohäften kommer dessa att sparas ner digitalt så att det genom internet går att översätta till olika språk och få det uppläst. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. FAMUs arbete har fokuserat på Stockholms stads Arbetsmarknadsförvaltning och stadsdelsförvaltningar. Projektet har vänt sig till samtliga jobbtorg i kartläggningen med undantag för Kista. Då FAMU under genomförandefasen arbetade med Kista och de väl känner
Sid 8 (10) till projektets modeller anordnades en enskild uppföljning för det torget. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? 9. SPRIDNING OCH PÅVERKANSARBETE UNDER IMPLEMENTERINGSFASEN För att sprida FAMUs erfarenheter har fyra nyhetsbrev skickats ut till chefer och personal på Arbetsmarknadsförvaltningen. FAMU har tillsammans med projekt Xplore anordnat en inspirationskonferens med deltagare från Jobbtorg Stockholm, stadsdelsförvaltningarna, politiska partier, Arbetsförmedlingen och andra kommuner. Representanter från projektet har även deltagit på andra seminarier och konferenser för att sprida projektets resultat. FAMU har löpande tagit emot både internationella och nationella studiebesök. I oktober 2013 tog FAMU exempelvis emot Flen kommun som var intresserade av projektets arbete med långtidsarbetslösa. FAMU har också samverkat med projektet Milsa 3 i Malmö, ett projekt som arbetar med hälsoaktiviteter för nyanlända. Representanter från FAMU medverkade på en internationell konferens som anordnades av projektet TransNet. Projektet har även tagit emot besök från Polen, Finland och Birmingham. FAMU har under implementeringsfasen fått ett positivt gensvar från samverkanspartners. FAMU har setts som ett projekt som arbetat med verksamma modeller och personalen i projektet har setts som seriösa och kunniga. Detta har genererat fler och långsiktiga samverkanpartners. 9.1 Hållbar förberedelse och uppföljning Projektet har inom Hållbar förberedelse och uppföljning arbetat med spridning genom att: Frågan kring förberedelse och uppföljning av aspirant blev ett åtagande som vissa jobbtorg skrev in i sin verksamhetsplan. Skapa en folder om HFU, som spreds på matcharnas planeringsdagar och under workshops. Representant från projektet deltog i ett lokalt nyhetsbrev för att beskriva modellen och syftet med implementeringsarbetet. Arbetet har omfattat jobbtorgen i Skärholmen, Farsta, Vällingby och Rosenlund samt intervjuer med Jobbtorg Matchning (före detta Rekryteringsprogram). 9.2 Samverkan Projektets metodutvecklare har systematisk presenterat kartläggningen och gett muntlig återkoppling till biträdande enhetschefer på stadsdelsförvaltning och jobbtorg. Kartläggningen och sammanställningen har först och främst riktat sig till biträdande enhetschefer på Jobbtorg Stockholm, målgrupp Resurs samt biträdande enhetschefer på Stockholms stadsdelsförvaltningar. Resultat och framgångsfaktorer som uppmärksammades i kartläggningen har spridits till stadsdelsförvaltningarnas egna arbetsmarknadsenheter genom att metodutvecklare från projektet besökt olika verksamheter och deltagit i ett centralt nätverk för stadsdelsförvaltningarnas arbetsmarknadsinsatser. Projektet har under genomförandefasen och implementeringsfasen arbetat systematisk med frågor kring samverkan. Samverkansfrågor kan appliceras i de flesta sammanhang och
Sid 9 (10) verksamheter. Kärnan är att inspirera berörda samverkansaktörer att förstå vinningen och syftet med samverkan, då är chansen att lyckas stor. 9.3 Arbetslivsinriktade hälsoaktiviteter Syftet med hälsopedagogernas spridnings- och påverkansarbete var som nämnts tidigare att öka hälsotänket i organisationen och att sprida arbetssätten från genomförandeperioden. Hälsopedagogerna har vänt sig till enheter inom Arbetsmarknadsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna. Under våren 2014 tog ledningen beslut om att Arbetslivsinriktade hälsoaktiviteter skulle bli en del av ett fortsatt uppdrag som berör utrikes födda kvinnor. Foldrarna Fokus Hälsa har spridits i organisationen och efterfrågas även av SFI (Svenska för invandrare) och stadsdelsförvaltningar. Häftena beskriver projektets arbete, erfarenheter och resultat men syftar samtidigt till att inspirera personal och framför allt deltagare till ett ökat hälsotänk. Häftena kommer att finnas kvar i verksamheten och kunna beställas via intranätet. Arbetsmarknadsförvaltningens ledning och medarbetare har under implementeringsarbetet blivit mer medveten om hur ett ökat hälsotänk i det dagliga arbetet kan motivera och stötta individer till ett ökat välbefinnande för att klara av att genomföra sin planering. För att nå målet att fler aspiranter/deltagare ska kunna ta del av Arbetslivsinriktade hälsoaktiviteter krävs en satsning från ledningens (och politikers) sida. Som en del av implementeringsfasen har det också varit viktigt att sprida information om Arbetslivsinriktade hälsoaktiviteter till andra utanför organisationen. Detta har gjorts vid flertalet tillfällen som t.ex. genom att ta emot studiebesök för nationella och internationella besökare. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? I samband med beskedet att FAMU skulle förlängas utökades Rambölls uppdrag. Ramböll har under uppdraget varit ett löpande stöd för projektet genom att bland annat delta på planeringsdagar. Representanter från Ramböll har också tillsammans med projektets personal planerat aktiviteter och workshops. Ramböll har under implementeringsarbetet gjort en slututvärdering för att synliggöra resultat, värdera måluppfyllelse och förklara uppkomna resultat. Slututvärderingen har analyserat, värderat och förklarat de resultat som FAMU har uppnått kopplat till uppdraget att sprida framgångsfaktorer och främja användning. Följande övergripande frågeställningar har besvarats i slututvärderingen: I vilken utsträckning och på vilket sätt är FAMUs modeller implementerade? Vad förklarar resultaten? Frågeställningarna har besvarats efter en bearbetning av material som har samlats in med hjälp av dokumentstudier och intervjuer. Projektmedarbetare, enhetschefer, biträdande enhetschefer, projektägare och styrguppsordförande har intervjuats. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet?
Sid 10 (10) Projektmedarbetarna har under implementeringsfasen haft kontinuerliga möten i syfte att ge lägesrapport och hålla varandra uppdaterade kring processen samt stämma av att aktiviteterna går i linje med målen. Projektmedarbetarna har en gång i månaden haft ett reflektionsmöte där diskussioner och tankar kring motgångar och framgångar har förts. Projektets medarbetare har under implementeringsfasen arbetat med olika delar. Trots detta har teamet hela tiden arbetat med en helhet och med att försöka hitta gemen-samma länkar mellan de olika delarna. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Implementeringsarbetet måste vara flexibelt och anpassat efter verksamheternas nivå och förutsättningar. Det behöver inte alltid vara en modell som kopieras in i en verksamhet, utan kan handla om spridning och inspiration som sår ett frö/en idé i en verksamhet. Det handlar också om att erbjuda tillfälle till reflektion och fördjupning kring det egna arbetet. Flexibilitet och ödmjukhet har varit dominerande i FAMUs arbete under implementeringsfasen. Det är också viktigt att våga störa, vara lite obekväm och samtidigt bibehålla ett ödmjukt förhållningssätt. Skapa förtroende genom att vara lyhörd och intresserad av andras historia. Gå in med inställningen att du kan lära dig av andra. I FAMUs implementeringsarbete var det viktigt att vårda goda relationer, det ger en långsiktig vinning. Det är viktigt att ha en rimlig ambitionsnivå när det gäller implementering av nya metoder och arbetssätt i ordinarie verksamhet, tankearbete och planering tar. Implementeringsprocessen ägs av hela organisationen och därför tar det längre tid. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Madelene Jigvall, projektledare 08-508 35 887 madelene.jigvall@stockholm.se Arja Kallo, styrgruppsordförande 08-508 35 919 arja.kallo@stockholm.se