BANSTANDARD I GÖTEBORG KONSTRUKTION Kapitel K 3.SIGNAL 1 1 (23) Avsnitt Datum Senaste ändring K 3.5 Besiktning av signalsäkerhetsanläggningar, föreskrift Upprättad av Håkan Karlén 2015-07-03 Fastställd av Lennart Persson Föreskrift för SÄKERHETS- OCH UNDERHÅLLS- BESIKTNINGAV TRAFIKKONTORETS FASTA BANANLÄGGNINGAR SIGNALSÄKERHETSANLÄGGNINGAR 2015-07-03 Telefax 031-711 46 81 - Telefon vx 031-3680000
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 2 (23) INNEHÅLL 1. Inledning... 3 1.1 Allmänt... 3 1.2 Definitioner och begrepp... 3 2. Generellt... 3 2.1 Definitioner... 3 2.2 Besiktningstyper... 3 2.3 Besiktningarnas omfattning... 4 2.4 Periodicitet... 4 2.5 Krav på besiktningsansvarig... 4 2.6 Ansvar... 6 2.7 Genomförande... 7 2.8 Behandling av dokumentation... 12 3. periodisk Underhållsbesiktning... 12 3.1 Syfte... 12 3.2 Omfattning... 12 3.3 Periodicitet... 13 3.4 Krav på besiktningsansvarig... 13 3.5 Aktuella anläggningar... 13 3.6 Genomförande... 13 3.7 Besiktningsåtgärder... 14 4. Säkerhetsbesiktning... 19 4.1 Syfte... 19 4.2 Omfattning... 19 4.3 Periodicitet... 19 4.4 Krav på besiktningsansvarig... 19 4.5 Aktuella anläggningar... 19 4.6 Genomförande... 20 4.7 Besiktningsåtgärder... 20 5. Ibruktagandebesiktning... 21 5.1 Syfte... 21 5.2 Omfattning... 21 5.3 Krav på besiktningsansvarig... 21 5.4 Aktuella anläggningar... 21 5.5 Genomförande... 22 6. Slutbesiktning... 22 6.1 Omfattning... 22 7. Kontrollbesiktning... 22 7.1 Omfattning... 22 7.2 Krav på besiktningsansvarig... 22 8. Tillfällig besiktning... 23 8.1 Omfattning... 23
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 3 (23) 1. INLEDNING 1.1 Allmänt För att innehålla kraven på trafiksäkerhet, teknisk funktion, reskomfort och miljö, teknisk säkerhet samt arbetsmiljö skall besiktningar genomföras på Trafikkontorets fasta bananläggningar. Besiktningarna syftar till att kontrollera att prestationsförmågan vidmakthålls på idrifttagna anläggningar, att kontrollera att föreskrivna villkor innehålls på de anläggningar som idrifttages, att genom planerat underhåll förebygga fel på dessa anläggningar. 1.2 Definitioner och begrepp TRI Trafiksäkerhetsinstruktion 2. GENERELLT 2.1 Definitioner Med besiktning avses att: kontrollera att en anläggnings prestationsförmåga upprätthålls inom fastställda krav, dvs. att kontrollera det aktuella tillståndet samt att bedöma kommande tillståndsutveckling och risker för fel. Genom kontroll skall fel vid om- och tillbyggnad undvikas. rapportera fel, anmärkningar och befarade försämringar samt deras allvarlighetsgrad. 2.2 Besiktningstyper Dessa föreskrifter omfattar följande besiktningstyper: Underhållsbesiktning, vilket genomförs av Sisä-kontrollant, görs för att vidmakthålla driftsäkerhet och teknisk funktion samt krav på reskomfort, miljö, arbetsmiljö och teknisk säkerhet. Säkerhetsbesiktning, vilket genomförs av Sisä-kontrollant, görs för att förhindra olyckor. Ibruktagandebesiktning, vilket genomförs av Besiktningsman, görs innan en ny, ändrad eller avställd anläggning får tas i drift. Slutbesiktning, vilket genomförs av Besiktningsman, görs för att säkerställa att anmärkningar och påpekanden vid ibruktagande-besiktning är åtgärdade. Kontrollbesiktning, vilket normalt genomförs av Sisä-kontrollant, görs efter materielutbyte eller reparation. Tillfällig besiktning, vilket genomförs av Sisä-kontrollant eller Besiktningsman, görs då omständigheterna så påkallar.
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 4 (23) 2.3 Besiktningarnas omfattning De kontroller och åtgärder som skall utföras på anläggningar vid olika typer av besiktning är angivna nedan under respektive besiktningstyp. Generellt gäller att följande skall kontrolleras vid varje besiktningstyp: att alla delar av anläggningen är fullt säkra och underhållna enligt gällande elsäkerhetsföreskrifter. att notera och anmäla arbeten som igångsatts av utomstående och som kan beröra anläggningens konstruktion. att om dylika arbeten otvetydigt kan bedömas kunna hota anläggningens bestånd beordra tillfälligt arbetsstopp och snarast anmäla förhållandet. att anläggningen är utan synliga fel och brister som kan innebära fara för trafiken. att gällande gränsvärden för anläggningen ej överskrids. att skyddsjordning av staket, räcken, stolpar och vänthallar är tillfyllest. att främmande föremål inte finns inom signalreglerade sträckor och växelområden. Bevakning för besiktningspersonal skall anordnas enligt Trafiksäkerhetsinstruktion för arbete i spår med bevakningsinstruktion (TRI AS). 2.4 Periodicitet Behovet av antal besiktningstillfällen per år och anläggning är bl.a. beroende av yttre betingelser i form av trafikeringshastigheter, trafikfrekvens, klimatförhållanden och geotekniska förutsättningar, men även anläggningens tekniska uppbyggnad, dess inbyggda funktionssäkerhet, samt dess ålder och kvalitet. Underhållsbesiktningar och säkerhetsbesiktningar skall normalt genomföras med regelbundna intervall. Aktuella sådana är angivna i avtalet med funktionsentreprenören enligt uppgift i detta dokument. Idrifttagandebesiktning, slutbesiktning, kontrollbesiktning och tillfällig besiktning genomförs när Trafikkontoret så förordar. 2.5 Krav på besiktningsansvarig 2.5.1 Legitimering Besiktningsansvarig godkänns och legitimeras av Trafikkontoret i enlighet med vad som anges om besiktningsansvarig i dessa föreskrifter.
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 5 (23) 2.5.2 Ansvarsområde Besiktning utförs av SISÄKONTROLLANT vid: Periodiska underhållsarbeten. Utbyte/reparation av anläggningsdel utan schemaändring. Utbyte/reparation av mekanisk anläggningsdel. Reparation av komponenter på verkstad. Utbyte av sammansatta apparater. Utbyte/reparation av anläggningsdel som innebär ingrepp i kopplingen. Utbyte/reparation av större anläggningsdel. Underhållsbesiktning Säkerhetsbesiktning. Kräver signatur på checklista Besiktning utförs av BESIKTNINGSMAN vid Nyanläggning. Ändrad anläggning. Provisorier. Utbyte/reparation som medför schemaändring. Tillverkning av komponenter på verkstad. Anläggning med ny teknik eller av speciell typ (föregås alltid av godkännande från TK SÄC). Olyckor som kan hänföras till brister i anläggning eller anläggningsdel. Kräver besiktningsrapport 2.5.3 Avsteg Avsteg från vad som angivits i ovanstående tabell tillåts. Kontroll får utföras av samma person som har utfört arbete om arbetet enbart bestått i utbyte av delar som ej påverkar säkerheten. Personen ifråga skall dock vara SISÄ-utbildad. Avsteg beviljas skriftligt av Trafikkontoret, och beviljan skall bifogas aktuellt protokoll.
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 6 (23) 2.5.4 Behörighetskrav 2.5.4.1 Besiktningsman Besiktningsman skall: ha god kännedom om signalsäkerhetsanläggningar. ha god kännedom om denna föreskrift. vara godkänd och legitimerad av Trafikkontoret. ha gott omdöme. ha tillräcklig erfarenhet. ha signalteknisk grundutbildning och besiktningsutbildning. väl känna till konstruktionsprinciper. ha erfarenhet från säkerhetsarbete. ha kännedom om konstruktion samt funktions- och säkerhetskrav för aktuell anläggning. ha kunskap om tillämpbara lagar och författningar, lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, vägtrafikförordningen, vägmärkeskungörelsen, elsäkerhetsföreskrifter. 2.5.4.2 Sisä-kontrollant SISÄ-kontrollant skall: ha god kännedom om signalsäkerhetsanläggningar. vara godkänd vid fortbildning i TRI. vara godkänd och legitimerad av Trafikkontoret. ha gott omdöme. ha tillräcklig erfarenhet. ha av Trafikverket anordnad signalteknisk grundutbildning och specialutbildning för SISÄ-kontrollant. ha erfarenhet från säkerhetsarbete. arbeta som montör, lagbas eller motsvarande inom drift- och underhållsansvarig enhet. ha kunskap om tillämpbara lagar och författningar, lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, vägtrafikförordningen, vägmärkeskungörelsen, elsäkerhetsföreskrifter. 2.6 Ansvar 2.6.1 Besiktningsansvar Att signalanläggning fungerar enligt anläggningsdokumentationen, säkerhetsordningen samt trafikutövarens önskemål ansvarar Besiktningsansvarig. Med anläggningsdokumentation förstås här godkända ritningar.
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 7 (23) Besiktningsansvarig ansvarar dessutom för att besiktning skett på ett korrekt sätt. Deltar flera besiktningsansvariga utses en huvudbesiktningsansvarig, som då har det samlade ansvaret för besiktningen. Vid besiktning på verkstad av komponenter som tillverkas eller repareras på denna verkstad skall protokoll från denna besiktning bifogas protokollet från den besiktning som görs på plats. 2.6.2 Primärt konstruktionsansvar För en signalanläggnings konstruktion ansvarar granskaren av anläggningsdokumentationen. Granskaren får inte vara samma person som avses enligt 2.6.3. 2.6.3 Sekundärt konstruktionsansvar För att en signalanläggning konstrueras såväl enligt gällande standard och Trafikkontorets anvisningar som med godkända komponenter som ger tekniskt och ekonomiskt bästa lösning, ansvarar konstruktören. Denne ansvarar även för att de regler som finns givna i olika föreskrifter följs. 2.6.4 Besiktningshandlingar och dokumentation Besiktningsansvarig svarar för att besiktningshandlingar upprättas. Följande dokumentation skall finnas efter besiktning: Besiktningsrapport. Fullständig uppsättning godkända ritningar, med ev ändringar eller kompletteringar inritade (skall finnas även i anläggningen). Protokoll över justering av spårledningar (shuntvärden). Eventuella av Trafikkontoret beviljade avsteg. Protokoll över siktavstånd vid huvudsignaler. (se vidare i K3.7.4. avsnitt 4) Besiktningshandlingar från Ibruktagandebesiktning skall arkiveras minst 5 år hos Trafikkontoret och från Säkerhets- och Underhållsbesiktningar minst 2 år hos Trafikkontorets funktionsentreprenör GS Banteknik. Trafikkontorets funktionsentreprenör skall kontrollera att godkänd och kompletterad dokumentation finns på anläggningen senast en månad efter det att anläggningen tagits i drift. 2.7 Genomförande 2.7.1 Plan för besiktningsverksamheten Det åligger Trafikkontoret att upprätta en årsplan och anläggningsförteckning över aktuella anläggningar som skall säkerhets- och underhållsbesiktigas. 2.7.2 Besiktningshandlingar Det åligger besiktningsansvarig att upprätta besiktningshandlingar. De besiktningshandlingar som skall finnas efter besiktning är definierade under respektive besiktningstyp under respektive anläggningstyp.
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 8 (23) 2.7.3 Samordning Säkerhets- och underhållsbesiktning bör när så är möjligt samordnas till ett och samma tillfälle. Besiktningsarbetet skall så långt möjligt samordnas mellan de olika teknikområdena. Det bör eftersträvas att samtliga aktuella anläggningar efter en viss bansträcka eller område besiktigas vid ett och samma tillfälle. 2.7.4 Utbyte eller reparation av anläggningsdel utan ritningsändring 2.7.4.1 Utbyte av enklare apparater/komponenter (utan risk för felkoppling, bedömning genomförs från fall till fall) Utbyte kräver: apparatkontroll trådkontroll ström/spänningsmätning tidmätning funktionskontroll Med enkla apparater och komponenter avses bl.a likriktare batterier transformatorer omformare drosslar resistorer kondensatorer dioder insticksreläer drivmotorer signallampor linser lysdiodinsatser Besiktningsansvar: Kontrollbesiktning skall utföras av sisä-kontrollant. Sisä-kontrollanten får vara samma person som den som utfört arbetet
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 9 (23) 2.7.4.2 Utbyte av sammansatta apparater där den inre kopplingen kontrollerats av leverantören Utbyte kräver: apparatkontroll ström/spänningskontroll funktionskontroll (i fallet spårledning komplett injustering) Med sammansatta apparater avses bl.a: fasspårledningar programmerbara logiska system (PLS) programminnen kretskort Besiktningsansvar: Kontrollbesiktning skall utföras av sisä-kontrollant. Sisä-kontrollanten får vara samma person som den som utfört arbetet. 2.7.4.3 Utbyte eller reparation av mekaniska anläggningsdelar som påverkar säkerheten. Utbyte kräver: okulärbesiktning apparatkontroll funktionskontroll av berörd anläggningsdel Obs! Vissa mekaniska detaljer, som kräver särskild inpassning eller fastdragning med föreskrivna vridmoment, får endast bytas på verkstad Med mekaniska anläggningsdelar avses bl.a: drag- och kontrollstång växeltunglås kontrollås växellåda Besiktningsansvar: Kontrollbesiktning ska utföras av signaltekniker. Signalteknikern får vara samma person som den som utfört arbetet. 2.7.4.4 Utbyte eller reparation av anläggningsdelar med ingrepp i kopplingen som innebär risk för förväxling Utbyte kräver: apparatkontroll kabelkontroll
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 10 (23) trådkontroll beroendekontroll ström/spänningsmätning funktionskontroll av berörd anläggningsdel Med sådana anläggningsdelar avses bl.a: signaler växeldriv (byte till samma typ) lokalställare växeltunglås signalkabel och telekabel apparatlådor reläer (ej av instickstyp) kontaktorer (ej instickstyp) blinkapparater magnetpartier jordfelsdon Besiktningsansvar: Kontrollbesiktning skall utföras av sisä-kontrollant. Sisä-kontrollanten får inte vara samma person som den som utfört arbetet 2.7.4.5 Utbyte eller reparation av större anläggningsdel som innebär ny tråddragning Utbyte kräver: apparatkontroll trådkontroll beroendekontroll förbindningskontroll ström/spänningsmätning kabelkontroll funktionskontroll av berörda anläggningsdelar Med större anläggningsdel avses bl.a: signalskåp, kur och kiosk Besiktningsansvar:
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 11 (23) Kontrollbesiktning skall utföras av sisä-kontrollant eller särskild besiktningsman enligt Trafikkontorets bedömning. Sisä-kontrollanten eller besiktningsmannen får inte vara samma person som den som utfört arbetet. Obs! Om provisorier måste anordnas, skall dessa projekteras, granskas och besiktigas som vid ny anläggning. Provisorier skall utföras med kopplingstråd av annan färg än den permaneneta kopplingstråden (dock ej grön/gul) 2.7.5 Utbyte eller reparation av anläggningsdel med samtidig ritningsändring Utbyte av material som ersatts med annan utrustning eller då kopplingen av andra skäl ändrats kräver besiktning efter samma föreskrift som vid nyanläggning. Med sådant materiel avses bl.a: växeldriv skåp, kur eller kiosk reläer kontaktorer blinkapparater Besiktningsansvar: Kontrollbesiktningen skall göras på samma sätt som vid ibruktagande-besiktning av ny eller ändrad anläggning och utföras av särskilt utsedd besiktningsman. Denne får inte vara samma person som den som utfört arbetet. 2.7.5 Rapportering Besiktningsansvarig är skyldig att efter varje besiktning inlämna skriftlig rapport till Trafikkontoret på sätt som Trafikkontoret föreskriver. Vid säkerhetsbesiktning skall detta ske senast 10 (tio) arbetsdagar efter slutförd besiktning. Rapporten skall till sin struktur punkt för punkt följa de anvisningar som ligger till grund för aktuell besiktning. Rapportens utseende får dock fastställas av utförande instans. Rapporten får förekomma i följande former: Blanketter (papper). Fil på USB minne. Trafikkontoret avgör vilken typ av fil som skall användas samt vilket verktyg som i förekommande fall skall användas för skapande av filen. Till filerna ska höra ett följebrev. Av rapporten skall framgå vilka anmärkningar som noterats under besiktningen och anmärkningarnas allvarlighetsgrad. Ansvar för rapporten tas genom besiktningsansvarigs underskrift. I de fall besiktningsansvarig noterar anmärkning som omedelbart måste åtgärdas, skall denne omedelbart hos Trafikkontorets säkerhetscontroller begära att få ta anläggningen ur drift. Förfarandet vid sådan begäran regleras i TRI. Det åligger Trafikkontoret att vidtaga lämpliga åtgärder med anledning av besiktningsrapporten. Det åligger också Trafikkontoret att kontrollera att åtgärderna med anledning av besiktningsrapporten utförs inom beslutad tid. Trafikkontoret skall förvara besiktningsrapporten på ett betryggande sätt under minst fem år efter besiktningens genomförande.
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 12 (23) 2.8 Behandling av dokumentation 2.8.1 Anläggningsdokumentation Trafikkontoret skall tillse att godkänd och kompletterad dokumentation finns på anläggningen senast inom 3 månad efter det att anläggningen besiktigats och godkänts. 2.8.2 Arkivering Besiktningsrapporter och anläggningsdokumentation skall behandlas och arkiveras som kvalitetsdokument enligt förskrifterna i Trafikkontorets kvalitetssystem. 3. PERIODISK UNDERHÅLLSBESIKTNING 3.1 Syfte För att tillgodose kraven på hög teknisk säkerhet, dvs. att vidmakthålla anläggningarnas tekniska kvalitet och undvika fel på dessa, skall periodiska underhållsbesiktningar göras. Syftet med underhållsbesiktningarna är att de skall utgöra ett underlag för kort- och långsiktig planering av erforderliga förebyggande underhållsingrepp i anläggningarna för att undvika fel som kan leda till: tillbud eller olyckor i spårvagnstrafiken trafikstörningar arbetsskador sämre resekomfort miljöskador samt att säkerställa att anläggningskapitalet behåller sitt rätta ekonomiska värde. 3.2 Omfattning Dessa föreskrifter innehåller de åtgärder som skall utföras vid en underhållsbesiktning. Vid underhållsbesiktning kontrolleras att alla väsentliga komponenter finns på plats och fyller sin funktion och vidmakthåller den i föreskrifterna angivna tekniska prestationsförmågan. Underhållsbesiktning skall, förutom en direkt bedömning av aktuellt tillstånd, även innehålla en bedömning av utvecklingen och risken för fel fram till nästa bedömning. Anläggningar med normal konstruktions- och underhållsstandard skall underhållsbesiktigas enligt de föreskrifter som anges under respektive anläggningsdel. I den mån Trafikkontoret bedömer det nödvändigt, t.ex. för anläggningar med lägre än normal konstruktions- och/eller underhållsstandard, kan åtgärder utöver de föreskrivna genomföras. Då tillfälliga förändringar eller förhållanden kan påverka en anläggnings tekniska säkerhet, åligger det Trafikkontoret att införa tillfällig underhållsbesiktning i lämplig omfattning.
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 13 (23) 3.3 Periodicitet Generellt gäller att minimikravet är att varje anläggningsdel ingående i säkerhetsanläggningen skall besiktigas minst två gånger per år. Mellan två på varandra följande besiktningar med denna periodicitet får förlöpa minimalt fem månader respektive maximalt sju månader. Utöver ovanstående gäller att följande anläggningsdelar skall kontrolleras fyra gånger per år: Spårledningar, fall/dragshunt. Uppmätning av samtliga värden en gång/år Mekaniska delar i växelaggregat Mellan två på varandra följande besiktningar med denna periodicitet får förlöpa minimalt två månader respektive maximalt fyra månader. Antalet besiktningstillfällen kan utökas i den mån Trafikkontoret bedömer detta nödvändigt. 3.4 Krav på besiktningsansvarig För att få utföra en underhållsbesiktning måste besiktningsansvarig utöver generella krav (se avsnitt 2.5.4) även ha följande kompetens: God kännedom om aktuella anläggningar. I förekommande fall nödvändig behörighet för besiktning av starkströmsutrustningar. 3.5 Aktuella anläggningar Förteckning över de anläggningar som skall underhållsbesiktigas återfinns i Trafikkontorets anläggningsregister. Då förändringar eller speciella förhållanden innebär att även andra anläggningar kan påverka den tekniska säkerheten skall besiktning av dessa vidtagas genom Trafikkontorets försorg. 3.6 Genomförande 3.6.1 Allmänt Besiktning skall utföras med stor noggrannhet, och skall normalt verkställas vid dagsljus. 3.6.2 Besiktningshjälpmedel Vid besiktning krävs ett urval av mät- och provningsutrustning. Urvalet styrs av den typ av besiktning som skall utföras. Den utrustning som krävs är angiven i anvisningarna för aktuell besiktning. Besiktningsansvarig skall normalt själv tillhandahålla den utrustning som krävs för ändamålet. Viss utrustning kan under speciella omständigheter tillhandahållas av Trafikkontoret. Förutsättningar för detta är angivna i de anvisningar som styr respektive besiktning. 3.6.3 Rapportering Vid besiktning upprättas besiktningsrapport enligt anvisningar i dessa föreskrifters generella del.
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 14 (23) 3.7 Besiktningsåtgärder Detta avsnitt innehåller en förteckning över de anläggningsdelar som skall tillses samt en övergripande beskrivning av vilka kontroller som skall göras. Förteckningen omfattar de mest komplexa anläggningarna och anläggningsdelarna. Vissa anläggningar saknar någon eller några av nedanstående anläggningsdelar, varför nedan förtecknade kontroller i dessa fall av naturliga skäl utgår. Förteckningen omfattar kontroller som skall genomföras vid såväl underhållsbesiktning som säkerhetsbesiktning. Kontroller som skall genomföras enbart vid underhållsbesiktning är märkta med (u). De kontroller som saknar märkning skall alltid genomföras. 3.7.1 Kanalisation (u) Kablar besiktas vid ombyggnad och när Trafikkontoret så begär. 3.7.2 Isolersträckor Förbindningar. Skarvjärn. Bultar och muttrar. 3.7.3 Isolerskarvar 3.7.4 Spårledningar Spårledningslådor. Anslutning av spårledning till räl. Impedanslådor. Anslutning av återledare till räl. 3.7.5 Spårväxlar inom signalsäkrat område o Isolerskarvar Kontroll genomförs i enlighet med avsnitt 3.7.3 ovan. o Tunganordning Kontroll av tungspetsars allmäntillstånd görs i samband med kontroll av växeldriv. o Växeldriv Kontroll genomförs i enlighet med tillverkarens anvisningar.
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 15 (23) o Lokalställare/kopplingsskåp Funktion. 3.7.6 Anmälningsutrustningar o Lådor Funktion. o Slingor Funktion. o Spårledningar Kontroll genomförs i enlighet med avsnitt 3.7.4 ovan. 3.7.7 Skarvförband Bultar och muttrar. Anslutningsledningar för spårledningar. 3.7.8 Spårspärr Föreskrifter utarbetas vid införandet av aktuellt objekt. 3.7.9 Stoppbockar Föreskrifter utarbetas vid införandet av aktuellt objekt. 3.7.10 Ljussignaler Placering. Siktkrav. Signalbild. Se Anvisningar för underhållsbesiktning av signalsäkerhetsanläggningar 3.7.11 Tunnelbelysning Belysning. Signalbild. 3.7.12 Tavlor, skyltar och märken
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 16 (23) Placering. Siktkrav. Infästning (u). 3.7.13 Plankorsningar med vägskydd o Manöverorgan för igångsättning Varningssignalering. Manöverlåda. o o o Rälskontakt Föreskrifter utarbetas vid införandet av aktuellt objekt. Ljudsignaler Föreskrifter utarbetas vid införandet av aktuellt objekt. Ljussignaler Kontroll genomförs i enlighet med avsnitt 3.7.10 ovan. o Blinkapparater Matningsspänning (u). Funktion. o Fördröjningstider Vid kontroll mäts att alla fördröjningstider ligger inom sina respektive toleranser. 3.7.14 Plankorsningar med trafikantskydd Föreskrifter utarbetas vid införandet av aktuellt objekt. 3.7.15 Signalutrustning i skåp o Skåp o o Likriktare och transformatorer Kontroll utförs i enlighet med avsnitt 3.7.16 nedan. Kontaktorer Kontroll utförs i enlighet med avsnitt 3.7.16 nedan.
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 17 (23) o Reläer Spänningar. Funktion. o Spårledningsutrustning Spänningar (u). Funktion. 3.7.16 Kraftförsörjning i teknikutrymme o Kraftcentral (u) Gruppcentral. Säkringar. Reservdelar. Spänningar o Likriktare och transformatorer Anslutningar (u). Hölje (u). Ventilationsöppningar (u). Spänningar (u). o Batterier Allmäntillstånd enligt Trafikkontorets anvisningar. Allmäntillstånd enligt tillverkarens anvisningar. Anslutningar (u). Spänningar (u). Batterivakt (u). o Växelriktare Anslutningar (u). Hölje (u). Ventilationsöppningar (u). Spänningar (u).
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 18 (23) o UPS Allmäntillstånd enligt tillverkarens anvisningar. Anslutningar (u). Spänningar (u). o Kontaktorer Funktion. o Jordfelsreläer Föreskrifter utarbetas vid införandet av aktuellt objekt. 3.7.17 Reläställverk i teknikutrymme o o Allmäntillstånd Vid kontroll tillses stativ. Matningsspänningar i relästativ (u) Vid kontroll mäts att alla spänningar håller rätt kvalitet. o Säkerhetsreläer och tillsatser Märkning. Tillsatser. Anslutning till sockel (u). Sockel (u). o Blinkapparater Elektroniska apparater. o Spårplan Anslutningar (u). o Funktion Automatdrift. Fjärrmanöver från TLX. Nödutlösningens fördröjningstid. Lokalfrigivning.
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 19 (23) 4. SÄKERHETSBESIKTNING 4.1 Syfte För att tillgodose kraven på hög trafiksäkerhet skall säkerhetsbesiktningar genomföras. Syftet med säkerhetsbesiktningarna är att de skall utgöra en kontroll av att inga fel förekommer som kan leda till tillbud eller olyckor i spårvägstrafiken, samt att uppmärksamma och bedöma utvecklingen av försämringar hos anläggningarna som kan leda till sådana fel. 4.2 Omfattning Dessa föreskrifter innehåller de åtgärder som skall utföras på anläggningar vid en säkerhetsbesiktning. Vid säkerhetsbesiktning kontrolleras att alla väsentliga komponenter finns på plats och fyller sin funktion samt att senast uppdaterade ritningar för anläggningen finns tillgängliga. Säkerhetsbesiktning skall, förutom en direkt bedömning av aktuellt tillstånd, även innehålla en bedömning av utvecklingen och risken för fel fram till nästa säkerhetsbesiktning. Anläggningar med normal konstruktions- och underhållsstandard skall säkerhetsbesiktigas enligt föreskrifter som anges under respektive anläggningsdel. Trafikkontoret kan förorda tätare besiktningar då så bedöms erforderligt. Då tillfälliga förändringar eller förhållanden kan påverka en anläggnings funktionssäkerhet och förorsaka trafikolycka, åligger det Trafikkontoret att införa tillfällig säkerhetsbesiktning i lämplig omfattning. 4.3 Periodicitet Generellt gäller att varje anläggning skall besiktigas minst två gånger per år. Mellan två på varandra följande besiktningar får förlöpa minimalt fem månader respektive maximalt sju månader. Antalet besiktningstillfällen kan utökas i den mån Trafikkontoret bedömer detta nödvändigt. Generellt gäller att det åligger var och en att till sin närmaste chef påtala behovet av säkerhetsbesiktningar och vidtaga lämpliga säkerhetsåtgärder, om man konstaterar eller misstänker förhållanden som kan påverka trafiksäkerheten. 4.4 Krav på besiktningsansvarig För att få utföra en säkerhetsbesiktning måste besiktningsansvarig utöver generella krav angivna i dessa föreskrifter även ha följande kompetens: God kännedom om aktuella anläggningar. 4.5 Aktuella anläggningar Förteckning över de anläggningar som skall säkerhetsbesiktigas återfinns i Trafikkontorets anläggningsregister. Då förändringar eller speciella förhållanden innebär att även andra anläggningar kan påverka den tekniska säkerheten skall besiktning av dessa vidtas genom Trafikkontorets försorg.
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 20 (23) 4.6 Genomförande 4.6.1 Allmänt Säkerhetsbesiktning får genomföras samtidigt som underhållsbesiktning av aktuell anläggning genomförs. Säkerhetsbesiktning kan dock genomföras fristående om krav på sådan påkallas av andra omständigheter än tidutlöst besiktning. Säkerhetsbesiktning skall genomföras om åtgärder inom ramen för annat ansvarsområde vidtagits och som påverkar säkerheten. Krav på genomförande av säkerhetsbesiktning är identiska med de som gäller för genomförande av underhållsbesiktning. 4.6.2 Besiktningshjälpmedel Beträffande besiktningshjälpmedel är förutsättningarna desamma som angivits under underhållsbesiktning. 4.6.3 Rapportering Vid besiktning upprättas besiktningsrapport enligt anvisningar i dessa föreskrifters generella del. 4.7 Besiktningsåtgärder 4.7.1 Dokumentation att dokumentationen är komplett. att dokumentationen inte innehåller korrektioner såsom rödrättningar och liknande. 4.7.2 Protokoll från senast genomförda underhållsbesiktning Innan besiktning av anläggningar inleds skall protokoll från senast genomförda underhållsbesiktningar kontrolleras. Om protokoll indikerar brister i anläggningsdelar som bedöms utgöra ett hot mot säkerheten, skall dessa delar ingå i aktuell säkerhetsbesiktning även om de i normalfallet inte ingår i säkerhetsbesiktningar. 4.7.3 Anläggningsdelar De anläggningsdelar som skall säkerhetsbesiktigas är desamma som angivits under underhållsbesiktning (se avsnitt 3.7, Besiktningsåtgärder). Om det vid genomgång av protokoll från senast genomförda underhållsbesiktningar enligt avsnitt 4.7.2 ovan finns anläggningsdelar vars tillstånd utgör ett hot mot säkerheten skall fullständig kontroll i enlighet med besiktningsåtgärder för underhållsbesiktning genomföras.
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 21 (23) 5. IBRUKTAGANDEBESIKTNING 5.1 Syfte Syftet med ibruktagandebesiktning är att säkerställa att utförandet av en ny anläggning eller en väsentligt förändrad anläggning överensstämmer med gällande normer och bygghandlingar, och att den därmed kan överföras till drift och underhåll. 5.2 Omfattning 5.2.1 Allmänt Ibruktagandebesiktning innebär besiktning före idrifttagande av nya, ändrade eller avställda anläggningar. Ibruktagandebesiktning ska genomföras av en ibruktagningsledare. Besiktningen genomförs i den omfattning som anges nedan. Ibruktagandebesiktning tillämpas dels av anläggningsinnehavaren, Trafikkontoret, dels av mottagande drift- och underhållsansvarig enhet när den övertar ansvaret för en anläggning. Den besiktning Trafikkontoret utför skall säkerställa anläggningsinnehavarens generella ansvar för anläggningen liksom att myndigheters krav uppfylls. Besiktning genomförs i den omfattning och på det sätt som anges nedan i föreskrifterna för respektive anläggningstyp. Den besiktning som drift- och underhållsansvarig enhet utför skall säkerställa att mottagande enhets dokumentation, kunskaper, rutiner och organisation för att sköta anläggningen är tillräcklig. Besiktning genomförs i den omfattning och enligt de rutiner som Trafikkontoret godkänt. Vid besiktning fastställes att anläggningen/anläggningsdelen uppfyller signalsäkerhetskraven, att funktionen är riktig i övrigt samt att driftsäkerhetskraven är uppfyllda. Ett viktigt säkerhetsmässigt krav är att anläggningsdokumentation och anläggning överensstämmer. Leveransbesiktning av komponenter i signalsäkerhetsanläggningar skall göras med utgångspunkt från de trafik- och driftsäkerhetskrav som ställs i varje enskilt fall. Komponenter som skall vara ersättning skall vara säkerhetsklassade för användning i säkerhetsanläggning, CE och S-märkta. 5.3 Krav på besiktningsansvarig Besiktning utförs av en vid varje tillfälle utsedd person. Denne får som regel inte vara samma person som konstruerat anläggningen eller gjort eller lett montaget. Besiktning skall genomföras av Besiktningsman. 5.4 Aktuella anläggningar Ibruktagandebesiktning omfattar endast den anläggning som är ny, undergått stora förändringar eller varit avställd.
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 22 (23) 5.5 Genomförande 5.5.1 Allmänt Besiktning skall utföras med stor noggrannhet, och skall normalt verkställas vid dagsljus. 5.5.2 Besiktningshjälpmedel Vid besiktning krävs ett urval av mät- och provningsutrustning. Urvalet styrs av den typ av besiktning som skall utföras. Den utrustning som krävs är angiven i anvisningarna för aktuell besiktning. Besiktningsansvarig skall normalt själv tillhandahålla den utrustning som krävs för ändamålet. Viss utrustning kan under speciella omständigheter tillhandahållas av Trafikkontoret. Förutsättningar får detta är angivna i de anvisningar som styr respektive besiktning. 5.5.3 Rapportering Vid besiktning upprättas besiktningsrapport enligt anvisningar i dessa föreskrifters generella del. 5.5.4 Besiktningsåtgärder Se anvisning för besiktning av Trafikkontorets fasta bananläggningar, signalsäkerhetsanläggningar. 6. SLUTBESIKTNING 6.1 Omfattning Slutbesiktning tillämpas av Trafikkontoret och utgör en slutlig kontroll av att en viss leverantör/entreprenör uppfyllt avtalade åtaganden för viss leverans eller arbete. Slutbesiktning innebär alltså närmast en kontroll av: att eventuella anmärkningar i Ibruktagandebesiktningen är åtgärdade. att de kommersiella villkoren för utförandet är innehållna. Förutom ovan angivna parter kan driftansvarig kallas till Slutbesiktning. 7. KONTROLLBESIKTNING 7.1 Omfattning Kontrollbesiktning innebär besiktning efter materielutbyte eller reparation. Besiktningen utförs i den omfattning och enligt de rutiner som Trafikkontoret godkänt. 7.2 Krav på besiktningsansvarig Reparation eller utbyte av delar som påverkar säkerheten skall kontrolleras av SISÄkontrollant. Den som utfört arbetet och den som kontrollerar får ej vara samma person. Kontroll får utföras av samma person som har utfört reparation om arbetet enbart bestått i utbyte av delar som ej påverkar säkerheten. Om ändringen är så omfattande att besiktning skall genomföras av Besiktningsman, skall besiktning genomföras som "Ibruktagandebesiktning".
K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 23 (23) 8. TILLFÄLLIG BESIKTNING 8.1 Omfattning Tillfällig besiktning är föranledd av tillfälliga förhållanden, t ex förändringar som kan påverka trafiksäkerheten, den tekniska funktionen, reskomforten, miljön eller arbetsmiljön. Beslut om tillfällig besiktning och dess omfattning fattas dels av ansvarig arbetsledare hos drift- och underhållsansvarig enhet och/eller av säkerhetsansvarig hos Trafikkontoret. Vid olyckshändelse, tillbud eller misstanke om säkerhetsfel skall undersökning ske för att fastställa orsaken. En sådan undersökning kan kräva omfattande och okonventionella åtgärder. Sådana undersökningar skall bl.a. utföras i enlighet med Utredning av olyckor och tillbud till olyckor. Trafikkontoret 2013-12-31.