Klimatinnovationer för akademin och industrin

Relevanta dokument
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Guide DHL GOGREEN TJÄNSTER. DHL Express erbjuder dig ett leveransalternativ som tar ansvar för miljön.

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Simulering av möjliga klimatförändringar

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD

Policy Brief Nummer 2018:5

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Effek%v klimatpoli%k. Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Umeå Universitet

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Effektivare motorer, flyget och miljön

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

275 participants 11 keynotes 145 orals/papers 30 posters

Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Framtidens översvämningsrisker

Klimatpolitik. och kort om landsbygdsprogram Anna Hagerberg. Klimatenheten, Jordbruksverket i vanliga fall Greppa Näringen

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

BECCS in Nordic Countries The Nordic Countries have excellent condition for Bio-CCS. Anders Lyngfelt

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Industrins utveckling mot nettonoll MAX ÅHMAN - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Ekonomisk tillväxt och klimatförändringar

Arbetstillfällen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Framtidsklimat i Hallands län

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

LKAB Strategisk inriktning och organisation av FoU-verksamheten

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Corporate Public Policy and Responsibility GOGREEN PROGRAM. Stockholm,

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Industrin och klimatet till Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Livcykelsanalys av biometan (organisk naturgas)

- så funkar det i praktiken

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Växthuseffekten och klimatförändringar

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Spelinstruktioner och material

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Fuktcentrums informationsdag

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Java Climate Model - övningar för elever kring en klimatmodell

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

POWER TO X KLIMATETS GLOBALA RÄDDARE?

Ledarskap och partnerskap

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.

Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Transkript:

Klimatinnovationer för akademin och industrin Mitigation åtgärdar: samspel mellan industri och klimatforskning Hur bidrar industrin till mitigation? Hur kan klimatmodeller stödja mitigation åtgärdar?

Klimatinnovationer för akademin och industrin 10:30-12:00 Korta presentationer Klimatsystemodeller Ralf Döscher, SMHI Industrins utsläpp Malin Löfsjögård, Svensk Betong Innovativt entreprenörskap Anders V. Jensen, Climate-KIC Nordic Grön finansiering Åsa Lind, Fabege 12:00-13.00 Lunch

Klimatinnovationer för akademin och industrin 13.00-13:15 Korta presentationer fortsätter Livscykelanalyser Kaisa Svennberg, RI.SE 13:15-14:15 Parallella gruppdiskussioner 14.15-14.45 Fika 14.45-15.30 Sammanfattning och återkoppling från gruppdiskussionerna 15.30-16:00 Sammanfattning och vägen framåt Ralf Döscher (SMHI) and Henrik Karlsson (Biorecro)

Klimatsystemodeller Ralf Döscher, SMHI/Rossby Centre Vad är en klimat(system)modell? Hur fungera en klimatsystemmodell? Hur kan klimatsystemmodeller användas för mitigationsfrågor? Emissionsscenarier Scenarier för markanvändning Test av mitigation-åtgärdar

Vad är en klimatsystemmodell?

Hur fungerar en klimatsystemmodell? Fundamentala fysikaliska lagar: balans av energi och mass,...

Hur fungerar en klimatsystemmodell? Fundamentala fysikaliska lagar: balans av energi och mass,...

Hur fungerar en klimatsystemmodell? Fundamentala fysikaliska lagar: balans av energi och mass

Hur fungerar en klimatsystemmodell? Klimatmodeller informerar om framtida förändringar som respons på växthusgasemissioner

Hur fungerar en klimatsystemmodell? Klimatmodeller informerar om framtida förändringar som respons på växthusgasemissioner

Hur kan klimatsystemmodeller användas för stöd av lösningar av klimatproblemet? Emissionsscenarier används för att beräkna klimatets respons Mitigation-emissionsscenarier kan testas och optimeras för kortsiktig (20 år) och långsiktig respons (100 år) Konsekvenser av avvikelser från Paris-scenariet kan dokumenteras Toppen för sent Toppen för högt Lokala konsekvenser av ändrad markanvändning (för CDR teknologier) eller utökad skog kan beräknas Konsekvenser av lagring av CO2 i havet kan beräknas Konsekvenser av reducerade kortlivade växthusgaser (aerosolpartiklar, ozon, metan och fluorkolväten (HFC), sot)

Hur kan klimatsystemmodeller användas för stöd av lösningar av klimatproblemet? Emissionsscenarier används för att beräkna klimatets respons Mitigation-emissionsscenarier kan testas och optimeras för kortsiktig (20 år) och långsiktig respons (100 år) Konsekvenser av avvikelser från Paris-scenariet kan dokumenteras Toppen för sent Toppen för högt Lokala konsekvenser av ändrad markanvändning (för CDR teknologier) eller utökad skog kan beräknas Konsekvenser av lagring av CO2 i havet kan beräknas Konsekvenser av reducerade kortlivade växthusgaser (aerosolpartiklar, ozon, metan och fluorkolväten (HFC), sot)

Effekter av framtida markanvändningar. 2050.. 2100 LUMIP = Land Use Model Intercomparison Project

Emissioner som är kompatibla med Paris

CDR: Carbon-Dioxide-Removal De flesta utsläppsscenarier som ligger under 2 målet kräver någon form av CDR. För närvarande finns det lite samförstånd om effekterna Denna information behövs: Nödvändig omfattningen av CDR bidrag för att mildra eller motverka klimatförändringar. Potentiell effektivitet och risker/fördelar med olika CDRförslag. Att informera hur klimat- och kolcykelrespons på CDR kan tas hänsyn till i mitigation-scenarier.

CDR: Carbon-Dioxide Removal

CO2 emissioner från Sverige

Frågor Vilka mitigation-åtgärdar planeras i Sverige? Hur kan klimatmodeller stödja mitigation? Åtgärdar i Sverige vs åtgärdar globalt? Vilka frågor har svensk industri till klimatforskningen? Hur kan svensk industri och myndigheter reagera på nya resultat från forskning kring mitigation-effekter?

End

Diskussion

CO2 emissioner från Sverige

Goals When? How can Timing climate models contribute to development? From: Climate Action Tracker

Emissioner som är kompatibla med Paris

Frågor Vilka mitigation-åtgärdar planeras i Sverige? Hur kan klimatmodeller stödja mitigation? Åtgärdar i Sverige vs åtgärdar globalt? Vilka frågor har svensk industri till klimatforskningen? Hur kan svensk industri och myndigheter reagera på nya resultat från forskning kring mitigation-effekter?

Frågor för dagen och diskussionerna Vad händer globalt för att minska CO2 emissioner? Har svenska reduktions-aktiviteter effekt på global skala? Kan man förvänta sig att svenska utvecklingar att minska CO2 koordineras med resten av världen? Är svenska mitigation-aktiviteter representativ för andra relevanta länder? Vilka tidsramar och tidskurvor siktas på? (linear mot 2045? eller annat?) Vad är möjligheter att påverka timing av mitigation åtgärdar genom snabbare investment eller andra åtgärdar? Andra möjligheter av att accelerera CDR (carbon dioxide reduction) åtgärdar? Kan svensk industri bidra till att konstruera realistiska (svenska och globala) emissionsscenarier? Vilka industriområden behöver CO2 kompensation för att nå nollan 2045? Hur tänker man kompensera? I Sverige eller globalt? Är industrin intresserad av vetenskaplig information om effektivitet av olika CDR aktiviteter eller mitigation timing? Skulle svensk industri agera responsiv mot ny vetenskaplig information om effektivitet av olika mitigation åtgärdar (t.ex. reduktion av emissioner, BECCS, CO2 in i havet, effektivare el-förbrukare, SLCF)) Hur skulle sådan vetenskaplig information användas? Skulle vetenskaplig information om effekter av fördröjd mitigation ge effekt inom svenska mitigation aktiviteter? Hur skulle sådan vetenskaplig information användas? Har svensk industri möjlighet att accelerera mitigation? Hur skulle svensk industrin, myndigheter och regeringen kunna använda information om effektivitet av olika mitigation åtgärdar på en global scen?