Byanätsworkshop en dokumentation

1 Datum: 2012-10-31 Namn: Patrik Sandgren E-post: patrik.sandgren@pts.se Byanätsworkshop en dokumentation Sammanfattning Under workshopen utkristalliserade sig tre aspekter Byanätsorganisation Det finns en efterfrågan på en samlad resurs som kan fungera som helpdesk och ge ekonomisk, teknisk och juridisk rådgivning. Det gäller dock att organisationen inte byråkratiserar byanätsarbetet Nätägande Frågan om ägande och förvaltning bör ses som två separata frågor. Medan förvaltning och drift bör hanteras av en professionell aktör är ägandefrågan mer öppen för diskussion. Villkorsklasuler Det finns en uttalad farhåga att de villkor som ställs på nätägare vad gäller robusthet, dokumentation och datalagring kan bli övermäktiga för byanäten. Bakgrund Antalet byanät har ökat markant i Sverige. I nuläget finns en rad affärsmodeller för att äga, driva och förvalta dessa nät. 1 Modellerna som ofta har en geografisk koppling skiljer sig åt i såväl ansvarsfördelning mellan aktörer som hur själva byggnationen ska gå till. Under den workshop som hölls den 23 oktober inom Bredbandsforums Byanätsgrupp diskuterades möjligheter och hot för tillgång till bredband på landsbygden med beaktande av långisktig förvaltning av bynäten. Diskussionen strukturerades runt fyra scenarier som vart och ett accentuerar tänkbara utvecklingsspår till år 2025. (Se figur 1) 1 Se appendix för en översikt

2 Figur 1. Scenarier av relevans för att diskutera byanätens framtid Flera aktörer Scenario I Nära nuläget Variation och småskalighet Scenario II Ökad ordning Samordning och struktur Begränsat stöd Scenario III Avtrubbning Scenario IV Konsolidering Generöst med stöd Avkylt intresse från alla parter Attraktionskraft och aktivitet Fåtal aktörer Scenarierna tog sin utgångspunkt ifrån två huvudparametrar: omfattning av stöd och antal verksamma aktörer. Parametrarna var valda mot bakgrund av att de omges av stor osäkerhet och speglar två centrala dimensioner som påverkar bredbandsaktiviteter på landsbygden. Med omfattning av stöd avsåg i detta sammanhang vilken volym som kan förväntas av de privata och offentliga åtagandena för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Inte minst kan den totala volymen sannolikt sätta ramverket dels för viken teknik som väljs samt hur långt olika accesstekniker kan nå. Dikotomin indelades i begränsat stöd till generöst med stöd. Med antalet verksamma aktörer avsåg motsvarande sätt antalet nätägande aktörer som är aktiva på bredbandsmarknaden på landsbygden. Antalet verksamma aktörer kan förväntas styra vilka affärsmodeller som utvecklas och omfattningen på det samlade utbudet. Särskillnad gjordes i detta fall mellan å ena sidan flera aktörer och å den andra sidan fåtal aktörer. Nedan beskrivs de fyra scenarierna och perspektiv på bredbandstillgången för landsbygden som framkom under worskhopen.

3 Scenario I Nära nuläget (Många aktörer begränsad tillgång till stödmedel) En tänkbar framtid kan karaktäriseras av begränsat stöd men med en bred uppsättning aktörer. I detta scenario finns en rik variation av modeller för organisering i allt från ideella föreningar, till ekonomiska föreningar och samfällighetsföreningar. Förekomsten av offentliga medel och stöd är här begränsat vilket innebär att det finns skillnader i engagemang och kunskap för olika delar av landet. Byar på landsbygden fiberiseras men kostnadshöjande hushåll lämnas utanför. Näten byggs adhocmässigt utan övergripande plan. Utbyggnadstakten regleras mer eller mindre av när finansieringsalternativ erbjuds, dvs när det finns offentliga stödmedel tillgängligt. Detta innebär ett begränsat organiserat utbyte mellan olika byalag, såväl som mellan byalag och andra marknadsaktörer. Ett utfall av detta blir också att antalet unika konstellationer och variationer i upplägg vad gäller ägande, drift och förvaltning är påfallande hög. Näten utgörs till stor del av små öar. Småskalighet utmärker vidare förvaltningen och den rika variationen av modeller gör det sammantaget svårt att få en överblick av såväl aktörer som nätsträckningar. Möjligheten att göra en affär på nätet hör i stort sett till undantagsfallet. En av anledningarna till detta är att det är förknippat med för höga transaktionskostnader för de nationella aktörerna att överhuvudtaget försöka kontakta byanät. Detta gör att intresset såväl som faktiska avtal att köpa kapacitet eller på andra sätt nyttja den infrastruktur som byggts är begränsad. I de fall infrastruktur måste förläggas (av de nationella aktörerna) görs detta oberoende av om det finns byanät eller inte. Tre frågor adresserades särskilt på workshopen i anslutning till scenariot: Vilka affärsmodeller kan förväntas utvecklas? Trendriktning: en förskjutning mot Örebromodellen är sannolik då detta kan maximera investerat kapital. Modellen ger incitament för operatörerna att erbjuda medfinansiering under förutsättning att dom får leverera i hela värdekedjan. Vad innebär det för tillgången till bredband att dyra hushåll exkluderas? Trendriktning: Det finns en stor sannolikhet att antalet exkluderade hushåll ökar vilket också driver fram differentierade anslutningskostnader till byanäten. Ur ett nationellt perspektiv märks det bara på marginalen men på det lokala planet (i den lokala kontexten) blir resultatet tydligt med avsaknad av bredband på många ställen. Hur många byanät och modeller är hanterbart ur lokal, regional och nationell synvinkel? Trendriktning: Bedömningen är att det för modeller avseende uthyrning av kapacitet finns utrymme för max två modeller (då det är kostnadsdrivande för operatörerna). Modeller för utbyggnad kan rymma i storleksordningen 2-4, vilket torde vara hanterbart för en bidragsprocess och kontroll (kriterier). Möjligheter: I den diskussion som följde konstaterades att den anpassningsbarhet som följer på friheten att kunna organisera nätet efter lokala förutsättningar skapar en dynamik som är en klar styrka. Variation kan bidra till dynamik. För de byalag som är drivna finns också stora möjligheter att skaffa alternativ finansiering för utbyggnaden, exempelvis hos kommunen. Det centrala är inte, och kommer inte att vara, vilken affärsmodell som väljs utan att tillse att det (a. byggs och b.) möjliggörs för anpassning av ägande, förvaltning och drift varefter näten utvecklas. Det finns en styrka i att det är många aktörer som är aktiva. När människor själva får välja skapas en anpassningsbarheten efter lokala förutsättningar som inte sällan ger nästintill optimala lösningar i det enskilda fallet.

4 Mångfalden av aktörer skapar även möjligheter för offentliga aktörer, kommuner och regioner. Dessa har mycket att vinna på att se bredbandsnäten som en investering som de kan få återbäring genom effektivisering av verksamheten. Härmed torde det också vara intressant att använda offentlig privat samverkan i större utsträckning. Det konstaterades också att det i scenariots ett läge - kännetecknat av många aktörer och begränsat med stöd så kommer kommunernas och regionernas engagemang vara en styrka. I förlängningen kommer det bli tydligt att de kommuner som har stadsnät har en större möjlighet att bistå och hitta en stabilare form för förvaltning av byanäten än områden där detta saknas. Hot: Det noterades dock att baksidan av scenariots utbyggnad är uppkomsten av stora skillnader mellan olika regioner. Detta förstärks av varierande intresse från offentliga aktörer (kommuner och regioner) och att deras policy såväl som uttolkning av regelverk är distinkt olika. Vad som är accepterat (och stödberättigade processer för bredbandsutbyggnad) i region X är otänkbart i region Y. Detta skapar stora och växande transaktionskostnader. Ett annat tydligt hot som adresserades var att marknaden lämnas öppen för lycksökare, dvs oprofessionella aktörer som inte bygger näten enligt gängse normer eller enbart är ute efter att kapitalisera på de boende. Detta förstärks av indicier om att stödregler negligeras och spekulationer om att näten inte dimensioneras för att flera aktörer skall kunna nyttja dem simultant. En tumregel i sammanhanget är att graden av styrning är helt korrelerat med volymen på bidrag. Detta innebär att i det fall stöden minskar så reduceras kraftigt möjligheten att influera utbyggnaden och säkerställa att det sker på ett sätt som gynnar bredbandstillgången på makronivå (säkra och öppna nät). I sammanhanget påtalades också att det är en utmaning att län och regioner ges för stora frihetsgrader att tolka regelverk, trots att de stöd som finns är nationella till sin karaktär. Detta gör det i nuläget svårt att få en översikt av vad som gäller på marknaden, något som kommer att förvärras ytterligare om den nuvarande praxisen tillåts fortsätta. Olika tolkningar av regelverk kan å ena sidan ge utrymme för lokala anpassningar men skapar samtidigt transaktionskostnader och osäkerhet. Avsaknaden av enhetlighet försvårar också möjligheten att följa upp och mäta utbyggnaden, men ger samtidigt en möjlighet att undvika risken att alla gör lika dåligt. Tabell 1. Möjligheter och Hot i scenario I kallat Nära nuläget (Många aktörer begränsad tillgång till stödmedel) Skapar en mångfald Möjligheter Ger möjlighet att snabbt kunna omorientera verksamheten efter lokala förutsättningar Korta beslutsvägar minimerar byråkrati i drift och förvaltning Hot Suboptimering i utbyggnad och planering Brister i interoperabilitet mellan nät, svårt erbjuda standardiserade produkter (för drift och underhåll) Kostnadsdrivande hushåll lämnas därhän

5 Scenario II Ökad ordning (Många aktörer Generöst med stöd) En annan tänkbar framtid är att det finns generöst med stöd och en bred uppsättning aktörer som är verksamma. I detta scenario har intresset för bredband på landsbygden tilltagit i styrka. Med ökat stöd ökar behovet av att tydligare strukturera utbyggnad, drift och förvaltning. Fler hushåll, även de belägna i glesare delar, kan omfattas av bredbandsplaner. Byggnationen kan ske mer planerat och i samarbete, inte minst med de kommunalägda stadsnäten. I detta scenario bibehålls ägandet av näten, till stor del, av de enskilda byalagen. Volymen av resurser, exponeringen på byanätskonceptet (i media och politiska dokument) kombinerat med utbredningen av näten gör att intresset ökar att gå samman i en federativ struktur. Byanäten initierar därför samarbete genom att tillskapa en intresseorganisation. De får därmed större professionalism vad gäller möjligheten att kunna hantera juridiska, tekniska och ekonomiska spörsmål. Organisationen bidrar till att ge en överblick av näten och handfasta rekommendationer om ägande och förvaltning. I detta scenario blir byanäten en kraft med reell möjlighet att påverka bredbandsmarknaden på landsbygden. De har också en egen tydlig agenda. Genom samarbetet kan byanäten nå en högre grad av standardisering, utveckla affärskoncept för att upplåta sina nät och samtidigt nyttja skalfördelar vid upphandling av drift och underhåll. Tre frågor adresserades särskilt i anslutning till scenariot Hur skulle en paraplyorganisation påverka utvecklingen av byanäten? Trendriktning: Näten skulle sannolikt utvecklas till en mer homogen och kompetent marknad både affärsmässigt och tekniskt. En förutsättning är dock att organisationen kan arbete fram anvisningar, rekommendationer, utbildningar, handelsplats m.m. Farhågor finns kring byråkrati och centralstyrning. Vad skulle en gemensam byanätsorganisation tänkas kosta och vem skulle stå för finansieringen? Trendriktning: Kostnadsestimat (baserat på erfarenheter från liknande organisationer) ger vid handen att prislappen ligger på i storleksordningen på 1,5 mkr. En uppstartskostnad skulle kunna kanaliseras via landsbygdsprogrammet och därefter självfinansieras genom medlemsavgifter kombinerat med bland annat utbildningar och seminarier. Vad skulle byanätorganisationens roll vara vs övriga aktörer (marknad, kommun, byalagen m.fl)? Trendriktning: Organisationen skulle kunna fungera som remissinstans och part i den strategiska processen gentemot myndigheter nationellt, regionalt och lokalt. Den skulle också kunna fungera som en helpdesk och bistå med kontakt mellan olika regioner och byanät

6 Möjligheter: En ökad samordning skulle innebära möjligheter att i större utsträckning tillskapa en kontaktpunkt för såväl byalag, som marknadsaktörer och myndigheter. Samordning skapar grund för gemenskap, där utbyte inom den gemensamma organisationen skulle kunna växa fram organiskt. Det ger i sin tur större möjligheter att skapa en sammanhängande bild av nätens sträckningar och att aggregera efterfrågan. I ett längre perspektiv torde det också vara möjligt att skapa ett gemensamt driftsystem och att näten byggs ut kontinuerligt genom att nya hushåll kan inkluderas (möjliggjort genom strategisk planering). Organisationen skulle kunna fungera som central instans som kan stötta med tolkningar av regelverk, ge ekonomiska råd och utfärda gemensamma rutiner och mallar. Samordning skulle också kunna bidra till att förvaltning och drift, i större utsträckning, kan tryggas genom gemensamma upphandlingar och affärskoncept. Exempel på sistnämnda skulle kunna vara att sälja kapacitet eller kanalisationsutrymme. En annan fördel är att samarbete ger byanät en reell chans att bygga ihop sina nät och därmed kunna utgöra en ny sammanhängande infrastruktur över större ytor. I detta scenario lyfts inte minst samfällighetsmodellen fram eftersom den säkrar det lokala ägandet genom att knyta infrastrukturen till en specifik fastighet. Hot: Det finns en utbredd farhåga att centralisering medför att möjligheten till inflytande flyttas bort från de som berörs av besluten och att en organisation snabbt frikopplas från verkligheten. Därmed riskerar den ökade organiseringen enbart att bli en byråkratisk överbyggnad som begränsar byalagens förutsättningar att driva och förvalta sina nät. Det finns också en utbredd farhåga att en central organisation kan komma att domineras av särintressen som i sin tur kommer att favorisera lösningar och misskreditera specifika aktörer. Detta kan ge upphov till inlåsningseffekter och en sämre utväxling på byanäten. Ett annat hot är att den styrka som det möjligen ger att bygga ihop byanät tyngs av det faktum att byalagen inte äger de ortssammanbindande näten utanför stadsnätsområden, vilket kraftigt försämrar deras möjligheter att utgöra en samlad kraft som kan förhandla med exempelvis stadsnät och Skanova. Sammantaget finns en risk att de små nätägarna drabbas av hybris och har en övertro på sin egen förmåga och sin attraktionskraft. Detta kan ge upphov till friktion mellan byanäten (och i förhållande till övriga aktörer på bredbandsmarknaden) samt ett ensidigt betonande av att bibhålla självständighet och oberoende. Tabell 2. Möjligheter och Hot i scenario II kallat Ökad ordning (Många aktörer Generöst med stöd) Möjligheter En dörr in för så väl planering som drift (för såväl marknadsaktörer som byalag) Översikt och möjlighet till säkra, robusta och redundanta sammanhängande nät som gör det lättare att bygga ut och inkludera nya hushåll Större möjlighet till samarbete med andra aktörer, affärsmöjligheter (kostnadssänkning) genom en gemensam handelsplats (jmf CESAR) Hot Byråkrati (overheadkostnader) genom en organisation placerad i Stockholm Missgynnande av specifika aktörer genom val av exempelvis teknik och material / inlåsningseffekter Hybris och friktion (Små nät är inte lönsamma utan stöd och små aktörer låter sig inte styras).

7 Scenario III: Avtrubbning Avkylt intresse från alla parter En tredje plausibel framtid utgörs av en situation med begränsat stöd och med ett fåtal verksamma aktörer på bredbandsmarknaden på landsbygden. I denna framtid har intresset från bylag och det engagemang som präglat 2010-2012 avklingat. Byanätsprocessen framstår som för komplicerad. I områden med kvalitetsbrister i bredbandsinfrastrukturen sprids också en allmän uppfattning om att landsbygden per definition måste acceptera sämre kommunikationsmöjligheter, och att detta är ett val som personer som vill bo på landet gjort. En stor grad av prisdifferentiering gör sig också gällande för att tydligare avspegla att byggnation av bredbandsnät på landsbygden är dyrare än i städerna. Som enda alternativ övervägs trådlös teknik med goda yttäckningsegenskaper. De byalag som byggt sina nät i egen regi säljer, i den mån det är möjligt, successivt av dessa till professionella aktörer. Sistnämnda är dock restriktiva i sina investeringar och de koncept som testats för kommersiellt understödd bredbandsutbyggnad på landsbygden läggs på is. Tre frågor adresserade särskilt i detta scenario Vad skulle ett minskat engagemang (marknadsmässigt, politiskt och lokalt) innebära för byanäten? Trendriktning: Med förlorat engagemang försvinner en central drivkraft för bredband på landsbygden och tillgång till infrastruktur som täcker hela Sverige riskerar falla från agendan hos samtliga aktörer. Betingar ett byanät något värde på marknaden? Trendriktning: Det finns ett värde, detta är dock beroende av många faktorer så som antal anslutna fastigheter, geografisk placering (inkl. möjlighet att fungera som expansionstransitpunkt), teknisk kvalitét- och dokumentation m.m Hur skulle den trådlösa utbyggnaden påverkas? Trendriktning: Utvecklingen inom trådlös teknik går snabbt, likväl styrs mobiloperatörerna av samma investeringskalkyler som fastnätsoperatörerna. Detta implicerar att utbyggnaden av trådlösa lösningar inte med självklarhet får ett uppsving i detta scenario. Noterbart är att marknaden för att hyra kapacitet i byanäten för anslutning av mobilmaster ännu är tämligen outvecklad. Detta beror bland annat på brister i tillgänglighet (inställestid vid drifthaveri) och osäkerhet om den långsiktiga förvaltningen. Möjligheter: Ett läge med begränsade resurser och ett fåtal aktörer, samt ett svalt engagemang för utbyggnad av fiberbaserat bredband skulle möjligen kunna öppna för en högre innovationstakt inom trådlösa anslutningstekniker (mobilt bredband). Teknikutvecklingen inom området går redan snabbt och skulle ytterligare kunna accelerera med en ökad efterfrågan från landsbygden. Genom att inte investera på landsbygden kan fastnätsaktörerna koncentrera mer resurser till områden i tätorterna som utmålats underförsörjda - så som villaområden. Hot: Vid sidan om att fler personer inte kommer att kunna få bredbandstillgång torde scenariot ge ökade kostnader för de på landsbygden som vill ha bredband. Områden med lägst fastighetsvärde kommer sannolikt drabbas hårdast (då exempelvis möjligheterna att låna till den investering som behöver göras begränsas). Låga anslutningsgrader är att vänta. Att varken samhället eller marknadsaktörerna i detta scenario ser bredband som en långsiktig investering kan få förödande konsekvenser. Den övergripande nackdelen med att överge landsbygden är att det får systemeffekter. För det första kan de leda till att det inte kommer att allokeras tillräckligt med resurser för att vidmakthålla den infrastruktur som idag finns tillgänglig. I takt med att befintlig infrastruktur för TV, telefoni och radio blir allt äldre kommer underhållskostnaderna relativt sett att öka till ett läge där de

8 blir för dyra att tillhandahålla tjänster via dessa plattformar. Detta riskerar att skapa ett läge där landsbygden ställs helt utan möjligheter att kommunicera. För det andra riskerar ett vakuum i avsaknad av marknadsaktörer även få effekter på andra områden som idag hanteras och förvaltas av landsbygdens befolkning, exempelvis vägar och kulturmark. Detta kan skapa ökade kostnader för samhället som helhet. 2 För det tredje kan en generell nedskruvning av kravspecifikationen på landsbygden resultera i att utvecklingstrycket minskar. Med lägre ställda krav finns en risk att även tätorterna drabbas av sämre kvalitet på såväl infrastrukturen som tjänsterna. Därtill krävs en väl utbyggd underliggande fiberbaserad infrastruktur för att trådlösa accesstekniker ska fungera oavsett var denna finns. Tabell 3. Möjligheter och Hot i scenario III kallat Avtrubbning Avkylt intresse från alla parter Möjligheter Snabbare innovationstakt på alternativa accesstekniker (trådlöst) Omallokering av resurser till andra områden (ex villaområden) Hot Otillräckligt med resurser för att ens vidmakthålla befintlig infrastruktur. Vakuum, befästning av en det-går-intementalitet (politiskt, ekonomiskt, kulturellt) Sämre täckning i hela landet. Med minskade krav på att inkludera landsbygden sänks successivt kraven även för övriga landet. Scenario IV: Konsolidering Attraktionskraft och aktivitet En fjärde möjlig framtid utmärks av få verksamma aktörer men där det finns generöst med stöd. God tillförsel av bland annat offentliga medel har i detta scenario skapat marknadsincitament. I denna framtid har marknadsaktörerna utvecklat sina koncept och satsar offensivt på landsbygden. Detta innebär att de ser en affär att samarbeta med byalag för byggnation av bredbandsnät. För marknadsaktörerna är näten på landsbygden (i detta scenario) en förlängd del i den nationella infrastrukturen. Detta innebär att de har utvecklat affärsmodeller som gör att de kan dra nytta av nätverkseffekter, stordriftsfördelar vid förvaltning och ha en sammanhängande planering. Slutkundspriserna hålls nere, inte bara med offentliga stöd, utan genom att marknadsaktörerna själva, ur egen kassa, är beredda att subventionera installationer som ett led i ett långsiktigt samarbete. Byalagen är i detta scenario aktiva och en viktig del för att uppbåda tillräckligt hög efterfrågan lokalt. Deras engagemang är dock enbart en transitpunkt och det finns inga intentioner att det skall hålla kvar näten i egen regi. Samarbetet mellan marknadsaktörerna och byalagen bidrar i detta scenario till att bredbandsutbyggnaden kan nå ut till fler och att näten byggs sammanhållet enligt vedertagen standard och med intention att bli en del i en större helhet. Ett fåtal aktörer dominerar i hela Sverige med standardiserade erbjudanden. Tre frågor adresserades särskilt i detta scenario Vad innebär en situation med färre men kapitalstarka aktörer? 2 En fråga som berördes var också vilken betalningsvilja som finns på landsbygden. I nuläget är människor beredda att betala ansenliga summor för att få kommunalt vatten och avlopp, motsvarande betalningsvilja förefaller inte finnas för bredband, som ännu inte likställs med en kritisk infrastruktur. Det finns en utbredd inställning att sistnämnda är något som samhället ska bekosta. Här uppstår dock en utmaningen om samhället inte är beredd att ta den investeringen som initialt behövs, utan endast ser det hela som en kostnad.

9 Trendriktning: Situationen kan ge upphov till mindre konkurrens. Det finns också viss risk att det lägre priser som hoppas kunna genereras via standardisering uteblir. Samtidigt kan dock utfallet bli att näten blir mer homogena och förutsättningen för att bygga robust och redundant förenklas. Hur kan ett framgångsrikt samarbete mellan byalag och marknadsaktörerna struktureras? Trendriktning: I det här läget skulle ett alternativ kunna vara att göra det möjligt för operatören att söka projektmedel från Landsbygdsprogrammet och svara för hela utbyggnaden. Ett tydligt beskrivet åtagande för byalagen behövs för att undvika långa och kostnadsdrivande förhandlingar. Vad innebär modellen med konsolidering av ägandet för det lokala engagemanget? Trendriktning: Ju närmare en tätort byalaget finns ju mindre viktigt är ägandet. Detta innebär att det lokala engagemanget längre ut på landsbygden avtar i detta scenario. Här är det dessutom ont om mobilmaster så det blir ett dubbelt problem. Möjligheter: Det finns en efterfrågan att kunna reducera den byråkrati och det ansvar som följer av att äga och drifta nät, det torde därför vara attraktivt för många byanät att överlåta nätet till aktörer som har den professionella kompetensen att hantera dem. De etablerade aktörerna har större möjligheter att leva upp till de villkor som myndigheter ställer på datalagring, dokumentation och säkerhet. Professionella aktörer kan också genom landsomfattande serviceorganisationer garantera kortare ställtider och avhjälpa avbrott. Med ett fåtal aktörer som har nätägande som sin profession underlättas också enhetlighet i förvaltningen och transparens om var det finns möjlighet att ansluta sig och till vilka tariffer. Detta öppnar i sin tur för en större marknad av kommunikationsoperatörer och därmed en rik flora av tjänster i näten. Hot: Det finns en övergripande fara i att en geografisk uppdelning kan leda till regional monopolisering vilket kan vara negativt för valfriheten hos byanäten. Det finns också en risk att avtalskonstruktioner bakbinder byanäten och därmed skapar både inlåsningseffekter och reducerad möjlighet till inflytande. Det går också att se potentiella risker i att en avsaknad av inflytande ger ekonomiska konsekvenser. Vad händer exempelvis när nya abonnenter ska anslutas? Vad blir följden när kostnader för service och underhåll ska debiteras användarna? Finns det risk att olönsamma nät läggs ner? Tabell 4. Möjligheter och Hot i scenario VI kallat Konsolidering Attraktionskraft och aktivitet Möjligheter Standardiserade produkter som ger lägre priser, kortare ställtider och bättre kvalitet (i förhållande till pris), professionalism Högre enhetlighet och transparens över landet och nätet Översikt av aktörer och erbjudanden Hot Enfald av utbud genom monopolisering och högre priser Inlåsning på lång sikt Erodering av lokalt engagemang Avslutande kommentar reflekterade i plenum Det finns mycket att tillägga kring de olika scenarierna och de möjligheter och hot som adresseras. Frågor kring ägande, drift och förvaltning är mångbottnade och öppnar för följdfrågor. Hela

10 bredbandsområdet omges därtill av hög komplexitet. Utifrån den samlade diskussionen kan det dock vara värt att särskilt uppmärksamma ett par aspekter: För det första är det påtagligt att ett flertal aktörer ser styrkan i att ha en samlad bild över hur byanäten förvaltas och drivs. 3 Detta förstärks av att nuvarande regelverk (så väl vad gäller stöd och överlåtelser) ger utrymme för olika tolkningar - vilket försvårar långsiktig förvaltning i professionell form. För det andra förefaller utgångspunkten i nuläget vara att såväl byggnation som drift ska kunna ges till ett mer eller mindre enhetligt pris i hela landet. Det gör att det i vissa delar av landet ses som en nödvändighet att exkludera dyra fastigheter. Exkluderingen kommer att fortsätta så länge det saknas en samlad plan för utbyggnaden. De hushåll som finns längst ut är helt enkelt för dyra. Här finns dock stora skillnader mellan olika affärsmodeller och angreppssätt. Alternativa lösningar finns för att få med alla (dvs även friliggande gårdar och företag). I vissa regioner sker utbyggnaden etappvis i syfte att kunna inkludera flertalet genom att slå ut kostnaderna över en längre period. För det tredje poängteras att en lägre stödmöjlighet inte nödvändigtvis behöver innebära lägre engagemang. Istället kan det resultera i en högre innovationskraft. Den entusiasm som finns i landet är inte enbart kopplat till stöd, men möjligheten till planering underlättas om stöd finns och det dessutom inte kommer på ad-hocmässig basis. För det fjärde är det meningsfullt att också att reflektera över vad som utgör marknaden? Är det Skanova eller stadsnäten? Vad är då byalagen i sammanhanget? När blir en aktör eller ett kluster av aktörer (byanät i samverkan) en del av marknaden? Det bör uppmärksammas att kostnaderna kan bli höga om de krav på marknadsmisslyckande som EU ställer inte uppfylls. I värsta fall kan byanäten bli återbetalningsskyldiga. Sammanfattning För att sammanfatta de aspekter som framkommit under workshopen kan tre saker framhävas. För det första förefaller det finnas argument som talar för att byalagen kan vara ägare av sina nät även på längre sikt. Frågan om ägande kopplas samman med möjligheten att kunna garanterar öppet på infrastrukturnivå även efter sju år. 4 Detta återspeglar måhända en misstro mot marknadsaktörer och deras möjlighet att leverera tjänster till konkurrenskraftiga priser. Frågan om ägande och drift kan dock särskiljas mellan å ena sidan ägande och å andra sidan drift och underhåll. För det andra är det tydligt att ägande av nät också inkluderar ansvar. Det är högst osäkert om enskilda små aktörer kan hantera de kostnader lagstiftningens krav på robusthet, dokumentation och datalagring. Många mindre aktörer förefaller dessutom omedvetna om de krav som redan idag gäller. Farhågor finns att kraven kan komma att öka i magnitud inom en snar framtid om samhällskritiska tjänster ska kunna distribueras i näten. För det tredje förefaller det finns goda skäl att förmoda att byalagen kan stärkas och klara fler utmaningar om de organiserar sig. Avsaknaden av en samlande organisation gör det också svårare för marknadsaktörer och myndigheter att hantera och möta byanäten. Frågan om organisering har dock olika infallsvinklar. Det som efterfrågas är dels a.) en paralpyorganisation som samlar och organiserar byanäten lokalt och regional för gemensamma angelägenheter b.) en intresseorganisation och part för t.ex. myndigheter. En organisation skulle exempelvis kunna ha regionala företrädare som kan föra samtal direkt med kommuner inom ett specifikt område. Principerna för organisering är central då det upplevs som en risk att en organisation kan komma att resultera i byråkrati och mindre lokalt engagemang. 3 Som ett komplement till var de finns rent geografiskt, en bild som också saknas i nuläget. 4 Avser den tidsperiod då de statliga kraven från stöden gäller.

BILAGOR 11

Modell Lyfter moms Långsiktig förvaltning Anläggningskun skap Ekonomiskt stöd Modell 1 Gotlandsmodellen Ja Byalag anlägger, äger och driver anslutningsnätet. Gemensam organisation för D&U (Fiber Gotland). Marknadsaktör anlägger och äger stomnätet. Byggnation sker i samarbete med marknadsaktörer och med assistens via regionen. Stöd till fullständiga nät. Modell 2 Skanovamodellen Nej Byalag anlägger och äger kanalisationen initialt. Marknadsaktören ansluter till stomnätet, blåser in fiber och svarar för D&U av hela nätet. Marknadsaktör övertar anläggningen i enlighet med offentligt regelverk. Byggnation sker i samarbete med marknadsaktörer. Enbart offentligt stöd till kanalisation. (Marknadsaktör erna subventionerar anslutningsavgi ft) Modell 3 Säfflemodellen Ja Nybildat kommunalt bolag (SÄKOM) bygger stomnät. Byalag bygger anslutningsnät. SÄKOM ansvarar för D&U av hela nätet. SÄKOM svarar för administration och har fungerat som bank avseende entreprenadkostnade r. Byggnation sker i samarbete med kommunen. Stöd till fullständiga nät Modell 4 Tolgmodellen Ja Föreningen bygger, äger och driver anslutningsnätet. Marknadsaktör äger stomnätet. Byggnation sker till stor del på egen hand, samförläggning med exempelvis Stöd till fullständigt nät Bredbandsforum, PTS, Box 5398, 102 49 Stockholm. Telefon: 08-678 55 00 Webbplats: www.bredbandivarldsklass.se E-post: bredbandsforum@pts.se

2 elbolag. Modell 5 Stadsnätsmodellen Nej Stadsnätet bistår i planering och projektledning. Byalaget ansvarar för anläggningen av anslutningsnätet fram till respektive fastighet. Stadsnätet svarar för drift och förvaltningen av nätet och övertar anläggningen i enlighet med offentligt regelverk. Byggnation sker i samarbete med stadsnät och lokala entreprenörer. Fullständiga nät (Rabattmöjlighe t på material och installation) Modell 6 Lantmäterimodell Nej* Byalag anlägger bredbandsnät som knyts till fastigheten genom bildande av en Gemensamhetsanläg gning (GA). (Precis som en vägsamfällighet). GA:en ansvarar för D&U. Marknadsaktör äger stomnät där detta nät ansluts. Byggnation sker i samarbete med marknadsaktörer Stöd till fullständiga nät Modell 7 Nej Byalag gräver fram Enköpingmodellen till anslutningspunkt. Privat aktör tar över ägandet av nätet samt tillhandahåller material, driftar och förvaltar nätet. Erbjuder tjänster i alla nivåer av värdekedjan inkl. slutkundstjänster. * =Tveksamt enligt Skatteverket Byggnation sker i samarbete med marknadsaktörer Bygger utan stöd. Bredbandsforum

3 Medverkande Agneta Ericsson Anders Johansson Anders Rockström Anne Ståhl Mousa Annelie Pettersson Bengt Larsson Björn Galant Bobby Bengtsson Camilla Jönsson Camilla Nyroos Clara Fägerlind Dag Rogne Erik Evestam Eva Nypelius Frank Bekamp Göran Hagman Hans Eric Sandström Hasse Eriksson Henrik Sköld Jörgen Sandström Kaj Sjölin Karin Erneholm Kristina Svensson Lars Björkman Lars Hedberg Mats Erixon Mårten Edberg Nils Hertzberg Nils Masgåd Nils Sundman Patrik Sandgren Per Torphammar Per Wikström Peter Melin Lantmäteriet Coompanion KTH/Folkets Hubb Region Gotland Ånet LS Örebro LRF C4 Energikoncernen SSNf PTS LS Stockholm LRF Värmland LRF VGR Region Gotland Maintrac Telenor Atellus Bynet PTS SKL Fiberson Skanova Skanova Ekot Konsult Ekot Konsult KTH/Folkets Hubb Region Västerbotten PTS Quadracom Nilings BBF / PTS Skånet Dala Energi Stadsnät Jordbruksverket Bredbandsforum

4 Staffan Bond Stina Levin Teresia Widigs Ahlin Tina Stukan Torbjörn Pettersson Ulrik Strömberg Per Sundin Åsa Odell HSSL PTS PTS PTS Bärfendalfiber HSSL Atellus LRF Bredbandsforum