VÄGPLAN LV 757, Ny bro vid Linghem Landskapsanalys Samrådsunderlag Norrgården Projektnummer: 150572 Datum: 2017-11-28
Trafikverket Postadress: Brigadgatan 10-12, 587 58 Linköping E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Landskapsanalys Dokumentnummer: 0N140015 Författare: Elin Julin, Sweco Dokumentdatum: 2017-11-28 Projektnummer: 150572 Ärendenummer: TRV 2016/97881 Kontaktperson: Stefan Andersson, Trafikverket Foto och kartor: Sweco
Innehåll 1. INLEDNING... 4 1.1. Omfattning och bakgrund... 4 1.2. Projektmål... 5 1.3. Arbete med landskapsanalysen... 5 2. LANDSKAPETS UPPBYGGNAD... 8 2.1. Geologi och topografi... 9 2.2. Naturmiljö...11 2.3. Kulturmiljö...13 2.4. Rekreation och sport...17 2.5. Samhälle...18 3. LANDSKAPSANALYS... 20 3.1. Landskapsbild och strukturanalys...21 3.2. Landskapstyper...23 3.3. Karaktärsområden...24 4. SLUTSATSER OCH FORTSATT ARBETE... 32 5. KÄLLOR... 33
1. Inledning 1.1. Omfattning och bakgrund Trafikverket ska ta fram en vägplan och förfrågningsunderlag för en ny infart till tätorten Linghem i Linköpings kommun, Östergötland. Denna rapport utgör en del av samrådsunderlaget för vägplanen. Befintlig vägbro för väg 757 över Södra stambanan vid Linghem, strax öster om Linköping i Östergötland, är i dåligt skick och behöver ersättas. Då dess utformning är problematisk främst för tung trafik behövs en ny bro för att förbättra säkerheten och öka kapaciteten. Bron fungerar idag som infart till Linghem från öster samt nyttjas för genomfartstrafik för bland annat tung trafik i riktning mot Åtvidaberg. I väster finns infart till Linghem via vägport under stambanan vilken också den är svårframkomlig och i dåligt skick. Tung trafik kan kan endast passera via infarten i öster. För att få bort den tunga trafiken från centrala Linghem planeras den nya bron och infarten väster om Linghems tätort (Figur 1.1). På så sätt skapas en vägmiljö i samhället som är mer anpassad för boende och möjligheter skapas för att utveckla Tellbovägen. Området som utreds för ny infart till Linghem samhälle är markerat i Figur 1. Inom detta område finns flera möjliga lösningar. Vilken lösning som är mest lämplig kommer att utredas vidare under arbetet med vägplanen. Följande rapport utgör en landskapsanalys över utredningsområdet. I rapporten identifieras och beskrivs landskapet och dess beståndsdelar samt dess känslighet och potential för en ny väg och bro genom landskapet.
Figur 1. Linghem är beläget öster om Linköping och utredningsområdet för ny infart ligger nordväst om samhället Linghem. 1.2. Projektmål Ändamålet med projektet är att skapa en bättre trafiksäkerhet för trafikanter till och från Linghem, höja kapaciteten, förbättra boendemiljö samt ersätta befintlig bro över stambanan med en ny bro med full bärighet. Projektet arbetas fram med avsikt att uppfylla följande projektmål: Ingen eller liten påverkan på skyddsvärda miljöer, i annat fall genomförs kompensationsåtgärder. Bron och vägarna ska i möjligast mån anpassas till landskapet Bron ska ge ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet Förbättra boendemiljön i Linghem genom att ta bort tung genomfartstrafik Goda relationer mellan projektet och dess intressenter Undvika störningar på de befintliga anslutningarna till och från Linghem under byggskedet
1.3. Arbete med landskapsanalysen Syfte Syftet med landskapsanalysen är att beskriva landskapet ur ett helhetsperspektiv för att ge förståelse för landskapet, dess värden och särdrag. Den ska belysa hur den blivande vägen och bron förhåller sig till landskapet och hur framtida hänsynstaganden kan göras för att den nya anläggningen ska passa in i landskapets så bra som möjligt. Landskapsanalysen syftar till att utgöra underlag för val av läge för och utformning den nya vägen. Den utgör också ett underlag i arbetet med samrådsunderlag och vägplanen samt med gestaltningsavsikter och med gestaltningsprogrammet. Metod I arbetet med denna landskapsanalys har vi utgått ifrån följande: Europeiska landskapskonventionen Landskapsanalys för planläggning av vägar och järnvägar, En handledning, Trafikverket 2016 Landscape Character Assessment (LCA) Den europeiska landskapskonventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Landskapskonventionen syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap som människor möter i sin vardag och på sin fritid. Konventionen har förhandlats fram mellan medlemsländerna i Europarådet. Sverige godkände konventionen den 12 november 2010 och har därmed förbundit sig att följa konventionens regler. Landskapsanalys för planläggning av vägar och järnvägar är Trafikverkets handbok för landskapsanalys. Den ger en bild av vad som bör ingå i en landskapsanalys för ett infrastrukturprojekt och ger vägledning i arbetet. Den ansluter till andra länders arbeten med karaktärsanalys i samhällsplaneringen och är inspirerad av ett flertal etablerade metoder inom såväl områdesanalyser som tematiska analyser. Främst är det en metod kallad LCA (Landscape Character Assessment) eller landskapskaraktärsanalys, som används i Trafikverkets handbok. LCA bygger på en helhetssyn på landskapet och hanterar såväl historisk utveckling och naturvärden som visuell upplevelse och brukande. Landskapet karteras utifrån dess naturgivna, kulturella/sociala, upplevda och estetiska faktorer samt de processer som formar det. Utifrån detta delas landskapet in i unika landskapskaraktärsområden. Analysen kan användas både i stad och i landsbygd och kan genomföras i olika skala beroende på var i processen man befinner sig och för vilken typ av projekt analysen genomförs. Med den samlade kunskapen om landskapet och dess specifika karaktärsområden som metoder ger ges en bättre möjlighet till medvetna val. Avgörande för ett bra resultat i projektet, där landskapets förutsättningar tillgodoses, är ett gott samarbete mellan de olika teknikområdena. Ett tidigt gemensamt platsbesök
med delar av konsultens och Trafikverkets projektorganisation genomfördes under hösten 2016, ett fältbesök gemensamt med kulturmiljö genomfördes i januari 2017 och ett fältbesök med trafikverkets teknikstöd landskap genomfördes i augusti 2017. Planprocessen I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön, ett så kallat samrådsunderlag. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det beslutet har betydelse för kraven på miljöredovisning i den fortsatta processen. I samband med framtagandet av samrådsunderlaget tas flera olika underlags- PM fram. PM Landskapsanalys är ett av dessa. För det aktuella projektet togs ett samrådsunderlag fram våren 2017 gällande utredningsområde Lingheden, strax väster om idrottsplatsen. Samrådet som följde ledde till att projektet bytte utredningsområde till området intill Norrgården, varför detta PM Landskapsanalys uppdaterats för att fokusera på utredningsområde Norrgården.
2. Landskapets uppbyggnad I detta kapitel beskrivs landskapets historiska utveckling samt dess uppbyggnad på en övergripande nivå, uppdelat på olika teknikområden. Syftet med kapitlet är att ge en bild över landskapets olika beståndsdelar och vilka värden som finns inom området. Det ligger till grund för analysen i kapitel 3. Landskapet kring Linghem utgörs huvudsakligen av ett böljande jordbrukslandskap med skogsklädda höjder. Utredningsområdet, se Figur 2 nedan, ligger i gränsen där samhället övergår till jordbrukslandskap. Söder om stambanan är närheten till Linghem tydlig med fotbollsplaner, vägpassagen under stambanan, Himnabadet, Tekniska verkens anläggning vid Himnabadet samt ställverket längre i sydväst. Figur 2. Utredningsområdet.
2.1. Naturgeografisk och historisk utveckling Utredningsområdet ligger centralt beläget på Östgötaslätten och landskapet domineras av åkermark. Det som idag är en fullåkersbygd med mycket bra odlingsjordar var för några århundraden sedan ett mer varierat mosaiklandskap med sjöar och våtmarker och under stenåldern var landskapet starkt präglat av vatten. Sjöar och vattendrag nyttjades av dåtidens människor för effektiva transporter och kommunikationer. Kustlinjen såg annorlunda ut jämfört med idag, mestadels med tanke på isavsmältningen och den just påbörjade landhöjningen som effekt av detta. Dåtidens landskap var mer ett naturlandskap än ett kulturlandskap, ett landskap präglat av ett mildare klimat vilket genererade jägar- och samlarsamhällen. Under stenålderns senare del (neolitikum, 4000-1700 f kr) sås ordagrant fröet till det som i dag utmärker Östgötaslätten, jordbruket. I och med den agrara framväxten blev människorna mer bofasta, men jakten och samlandet av mat var fortsatt viktig trots den begynnande odlingskulturen. Boplatser från stenåldern har påträffats, ofta i form av härdar och stolphål, i kombination med för tiden typiska ben- och stenverktyg. Under bronsåldern (1700-500 f kr) effektiviserades Östgötaslättens jordbruk vilket ledde till ett rikare samhälle med tydligare statusindelningar. Vanliga fornlämningar från bronsåldern är bland annat de monumentala gravhögarna, där sannolikt de högt stående individerna har begravts. Under järnåldern (500 f kr-1050 e kr) brukades fortfarande ensädessystem, men jordbruket utvecklades mer och mer och allt större markarealer togs i anspråk för att försörja den växande populationen. Detta kan ses i dagens fornlämningsmiljö genom bland annat fossil åkermark och stensträngssystem från dåtidens brukande av den stenbundna moränen. Under medeltiden (1050-1530 e kr) förändras förhållandena ytterligare. I och med kristendomens intågande uppförs flertalet kyrkor och kloster, inte minst i och kring Östgötaslätten. Även under medeltiden fortsatte jordbruket att utvecklas och ända fram till idag har det fortsatt så. Linghems lokalisering centralt på Östgötaslätten gör områdets agrara tyngdpunkt till en självklarhet både idag och historiskt sett.
2.2. Geologi och topografi Utredningsområdet utgör ett relativt plant område. Stambanan ligger på nivån ca + 53 meter över havet (m.ö.h.) och landsväg 796 kring nivå +52 m.ö.h. I övrigt ligger marknivån kring +50 m.ö.h. (redovisat i höjdsystemet RH2000). Området består till större del av åkermark, med mindre delar asfalterade ytor och skog. Enligt SGUs jordartskarta, se Figur 3 nedan, består jorden inom utbredningsområdet till större del av en likartad geologisk profil. Lera är den dominerande jordarten och denna underlagras av friktionsjord på berg. Vid utredningsområdets södra halva förekommer ett stråk av silt i östvästlig riktning. I östra samt nordöstra delen av området består jorden av morän. Morän samt berg i dagen förekommer i nordvästra och södra delen av området samt vid brons planerade överfart vid väg 796 och stambanan. Utförda undersökningar i närheten av järnvägen bekräftar delvis jordens sammansättning. Djup till berg varierar mellan 5 och 20 meter. Figur 3. Jordartskarta.
2.3. Naturmiljö Inom området finns sex naturvärdesobjekt som har klassats utifrån biotop- och artvärde, se Figur 4. Dessa områden är även högst värde för den biologiska mångfalden i utredningsområdet. Naturvärdesområde N1: Tallblandskog söder om Storhagen. Den talldominerade skogen består till stor del av gamla träd med ett måttligt inslag av död ved vilket ger ett påtagligt biotopvärde. En naturvårdsart påträffades vilket ger ett visst artvärde. Området ligger utanför utredningsområde Norrgården. (Naturvärdesklass 3) Naturvärdesområde N2: Betad före detta åkermark längs Linghemsbäcken Den välhävdade men gödslade gräsmarken har ett visst biotopvärde och ett obetydligt artvärde så vitt det gick att bedöma vid inventering sent på säsongen. Vissa värden kan finnas för fågellivet. Området ligger delvis inom utredningsområde Norrgården. (Naturvärdesklass 4) Figur 4. Naturvärden.
Naturvärdesområde N3: Linghemsbäcken. Bäcken saknar till stor del naturlighet och har där med ett lågt biotopvärde. Artvärdet har inte bedömts då ingen limnologisk undersökning har gjorts. Området ligger delvis inom utredningsområde Norrgården. (Naturvärdesklass 4) Naturvärdesområde N4: Hagmarken Löthagen. Området innefattar värdefull hagmarksflora. Trots period av avsaknad betesdrift återfinns ett antal arter som signalerar hävd. Inom området finns även 2 dammar som enligt tidigare inventeringar inom Linköpings kommuns naturvårdsprogram visat sig ha god förekomst av den rödlistade spetsnaten (VU) och annan våtmarksflora. Sydöstra delen av området är igenväxt och har idag lägre värde. Enstaka ekar förekommer i området. Södra delen av området ligger inom utredningsområde Norrgården. (Naturvärdesklass 2) Naturvärdesobjekt N5: Stora träd och tidigare betad mark utmed Linghemsbäcken. Utmed denna sträcka av Linghemsbäcken växer stora knäckepilar, aspar och ekar. På norra sidan om bäcken är marken tidigare betad. Området ligger utanför utredningsområde Norrgården. (Naturvärdes-klass 4) Naturvärdesobjekt N6: Kullen, framtidsområde ek. Området är ett så kallat framtidsområde för ek. Ekar har ett stort värde för den biologiska mångfalden. Ett flertal stora ekar finns i området, som ligger inom tomtmarken för Norrgården, inom utredningsområdet. (Naturvärdesklass 2) Det finns ett antal objekt inom utredningsområde Norrgården som omfattas av generellt biotopskydd: Linghemsbäcken (se beskrivning ovan) Allé vid Himnabadet: Längs badets parkering finns 13 planterade lönnar med en diameter på cirka 20 cm. Träden är vitala och utan påtagliga skador. Dammar i Löthagen: I området Löthagen finns 2 dammar som omfattas av generellt biotopskydd. Dammarna kan mycket väl tänkas inhysa större vattensalamander (Triturus cristatus). Åkerholme vid Norrgården - Strax väster om Norrgården finns en åkerholme som omfattas av generellt biotopskydd.
2.4. Kulturmiljö Kulturmiljövärden inom och i närheten av utredningsområdet har utretts genom arkiv- och kartstudier samt genom fältbesök och resultatet har sammanställts i en kulturarvsanalys. Utredningsområdet är omgärdat av flertalet intressen för kulturmiljövården, dock inget som direkt berörs av projektet (Figur 5). Här nedan beskrivs dessa riks- och regionala intressen då de är viktiga för att förstå sammanhang och helhet. Riksintressen: Törnevalla E91: Ett riksintresse med hög fornlämningskoncentration och bybebyggelse med en utpräglad bebyggelseutveckling, där platsen har berikats av by- och gårdsmiljöer som förändrats generation efter generation så att en tydlig utveckling av bebyggelsen kan urskiljas. Området är beläget cirka 1,5 kilometer nordost om utredningsområdet och hyser bland annat lämningar i form av gravfält från både brons- och järnålder samt stora stensträngssystem. Här finns också Törnevalla kyrka och gårdsmiljöer uppkomna under 1800-talet. Regionala intressen: Fröstad m fl - EKLI27: Fröstad ligger cirka 50 meter nordväst om utredningsområdet och omfattar flertalet fornlämningar, inte minst fyra gravfält, där samtliga kan dateras till järnålder. Gravfälten i norr härstammar från äldre järnålder och de i söder är av typisk yngre järnålderskaraktär höggravfält. Andra nämnvärda fornlämningar i området är en stor treudd och ett antal stensträngssystem med kringliggande fossil åkermark. Himna EKLI28: Himna ligger cirka 800 meter söder om utredningsområdet. Detta regionala intresse utgörs till stor del av skogsbevuxen gammal utmark i söder och i norr av flertalet lämningar från både bronsålder och järnålder. Fornlämningsmiljön utgörs av stensättningar, rösen och hägnadssystem som beblandar sig i de norra delarna av området med modern villabebyggelse. Linghem station EKLI109 (enskilt objekt): Linghems stationsbyggnad (figur 5) är belägen i den östra delen av utredningsområdet, mellan de nuvarande infarterna till Linghem. Stationsbyggnaden utgör ett regionalt intresse för kulturmiljövård. Linghem station är uppförd år 1873 och är klädd i rödaktigt tegel samt försedd med ett valmat sadeltak. Tillsammans med bredvidliggande magasinslokal är Linghems station även Q-märkt och därmed skyddad enligt plan- och bygglagen.
Figur 5. Närliggande riksintressen och regionala intressen för kulturmiljö.
Forn- och kulturlämningar: Forn- och kulturlämningar enligt fornlämningsregistret samt Skog- och historia redovisas i Figur 6 på nästa sida. Den östra punkten enligt Skog och Historia, närmast aktuellt utredningsområde ska enligt Skogsstyrelsen vara en grindstolpe. Objektet återfanns ej under fältbesök. Inom utredningsområdet finns nedanstående kultur- och fornlämningar. Vissa av dessa ingår i större fornlämningsområden, som sträcker sig utanför utredningsområdet, och bör behandlas tillsammans med andra berörda fornlämningar. Törnevalla 283:2 Hägnad av typen stensträng som är cirka 75 meter lång, se figur 7. Är i nuläget klassad som övrig kulturhistorisk lämning i FMIS. Enligt Riksantikvarieämbetet är dock fornlämning rekommenderad som antikvarisk bedömning gällande stensträng. Objektet har inom ramen för kulturarvsanalysen besiktigats i fält av godkänd granskare för FMIS. (Figur 3.14) (Lämningen finns i anslutning till objekt Törnevalla 283:1 Rund stensättning, cirka 7 meter i diameter.) Törnevalla 284:1 Ett fornlämningsklassat stensträngssystem. Vid fältbesök under oktober 2017 har stensträngarna mätts in med nätverks-rtk och uppdaterats i ArcGIS, se figur 6. (Lämningen finns i anslutning till objekt Törnevalla 324:1 Rund stensättning, 7 meter i diameter.) Törnevalla 284:2 Fornlämningslikande lämning. En övertorvad yta med talrika stenar. Vid fältbesök har lämningen besiktigats av godkänd granskare för FMIS och bedömningen gjordes att lämningen inte utgör något kulturhistoriskt värde och således bör strykas. (Lämningen finns i anslutning till objekt Törnevalla 324:1 Rund stensättning, 7 meter i diameter.) Vårdsberg 179:1 Hällristning i form av en skålgropsförekomst, klassas som fornlämning. Vårdsberg 179:2 Hällristning i form av en skålgropsförekomst, klassas som fornlämning. Vårdsberg 180:1 En obestämbar lämningstyp beskriven som en fyndplats för skålgropssten. Vårdsberg 281:1 Boplats på cirka 230x60-90 meter. Skärvsten och kvarts har hittats i området. (Lämningen finns i anslutning till Vårdsberg 137:1 Gravfält bestående av 15 fornlämningar. Dessa utgörs av 12 stensättningar, en rest sten samt två skärvstenshögar samt objekt Vårdsberg 137:2 Söder om tidigare nämnt gravfält (Vårdsberg 137:1) finns antydningar till ytterligare fornlämningar i form av stensättningar, nu klassat som sammanförda lämningar.)
Figur 6. Områdets kultur- och fornlämningar. Figur 7. Fornlämning Törevalla 283:2 sett från norr, hägnad av typen stensträng.
2.5. Rekreation och sport Inom utredningsområdet ligger Himnabadet med utomhusbassäng och Linghedens idrottsplats, vilka båda är viktiga för samhället Linghem. Det är enkelt att ta sig fram i Linghems samhälle då gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt med stråk från bostadsområdena till pendeltågsstationen och centrumområdet. Söder om utredningsområdet ligger ett skogsområde med tillhörande motionsspår, Fågelsångens motionsområde. Strandzonen längs Linghemsbäcken har delvis begränsad tillgänglighet inom utredningsområdet på grund av stängsel. Det förekommer också bete längs bäcken.
2.6. Samhälle Bebyggelse och infrastruktur Linghem är en tätort som 2016 hade knappt 3 000 invånare (SCB, 2017) och är strategiskt placerad utmed järnvägen mellan Linköping och Norrköping. Avståndet till Linköping är ca 10 km och avståndet till Norrköping är ca 30 km. Ortens bebyggelsestruktur avgränsas i norr av de parallellgående transportlederna väg 796 och Södra stambanan. I östra delen av samhället ligger ett litet industriområde. Södra stambanan förbinder Stockholm med Malmö och är av riksintresse för kommunikation. Norr om järnvägen ligger ett sågverk samt Linghems gård med omgivande åkerlandskap. Väster om Linghem öppnar sig ett småbrutet åkerlandskap. De södra delarna gränsar till ett skogsområde med tillhörande motionsspår, Fågelsångens motionsområde. Österut finns några mindre skogsområden men i stora delar upplevs omgivningarna även här som ett småbrutet åkerlandskap med ett antal gårdsmiljöer. Norr om tätorten är länsväg 796 lokaliserad, som förbinder Linghem med Linköping och var föregångare till dagens E4. Under ett årsmedeldygn passerar ungefär 6 100 fordon på vägen. Linghem ligger söder om järnvägen och anslutningen till väg 796 sker via en vägtunnel respektive en vägbro. Sydväst om Linghem är väg 757 lokaliserad som har en mer lokal betydelse som tillfart. Vägen används också för arbetspendling och för tung trafik mellan Linköpings södra delar och Norrköping via Linghem. Väg 757 förmedlar trafiken mellan riksväg 35 och E4 norrut samt väg 210 mot Söderköping. Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt i samhället med stråk från bostadsområdena till pendeltågsstationen och centrumområdet. Cykeltunnel för passage under väg 757 finns nordost om badet. I nuläget saknar dock båda infarterna från väg 796 gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägar saknas även längs väg 757, genom samhället. Längs väg 796 mot Linköping finns cykelfält på vägrenarna (Linköpings kommun, 2011). Byggnation av gång- och cykelbana från Linköping till Linghem pågår och återstående del beräknas vara klar våren 2018. Cykelbanan kommer in i Linghem från väster och planeras komma in i utredningsområdet längs Linghemsbäcken och planeras mynna vid Himnabadet. Den nya vägen planeras korsa cykelbanan och Linghemsbäcken på bro. Kommunala planer I Linköpings kommuns fördjupning av översiktsplanen för Linghem (2011) är området väster om Lingheden utpekat som ett möjligt område för en ny planskild korsning av stambanan (figur 8). Vid dialog med kommunen har det dock framkommit att området planeras för idrottsverksamhet. Kommunen har därför ändrat uppfattning och förordar nu att bron i stället förläggs väster om Norrgården. Den fördjupade översiktsplanen visar även en tilltänkt utvidgning av samhället västerut:
- Inom utredningsområdet, både norr och söder om stambanan, finns två områden utpekade för verksamheter. (V1 och V2 på kartan på nästa sida) - Söderut finns ett område utpekat för bostäder med inslag av icke störande verksamheter samt ett område för skoländamål. (B3 på kartan på nästa sida) - Gång- och cykelstråk är utpekade längs med den nya planskilda passagen av stambanan samt längs väg 796 i båda riktningarna. (gulstreckad linje på kartan på nästa sida) Det nya området för vägen, väster om Norrgården, ger en naturlig koppling till den förbifart vidare söderut som är en förutsättning för att förverkliga utbyggnaden av bostäder och skola enligt den fördjupade översiktsplanen. Kommunens intentioner i den fördjupade översiktsplanen och den förslagna bron står därmed inte i motsättning till varandra, även om vägen enligt den fördjupade översiktsplanen planerades på andra sidan Norrgården. Figur 8. Utsnitt från fördjupningen av översiktsplanen. V1/V2-Verksamheter, B3-Bostäder, Ljusgrönt-Idrott/rekreation, S-Skola, F-Område för teknisk försörjning/fjärrvärmepanna, M- Område för teknisk försörjning/mottagningsstation för el, P-Område för pendeltågsstationens utveckling, U-Utredningsområde.
3. Landskapsanalys I detta kapitel analyseras landskapet utifrån ett helhetsperspektiv. Först redovisas en strukturanalys som behandlar hur landskapet uppfattas visuellt i kapitel 3.1. Sedan beskrivs landskapstyper på en översiktlig nivå i kapitel 3.2. De fördjupas sedan till landskapskaraktärer i en mer detaljerad skala i kapitel 3.3. Varje karaktärsområde beskrivs utifrån dess innehåll, värden och känslighet för den kommande anläggningen. Strukturanalys: En analys för att identifiera de aspekter som påverkar hur ett område upplevs, framförallt visuellt. Landskapstyp: Ett område som har en viss generell uppbyggnad och därför kan förekomma på flera olika ställen, till exempel slättlandskap, eller mosaiklandskap. Landskapskaraktär: en unik del i landskapet med egen identitet, historia och geografi. Till skillnad från en landskapstyp kan karaktärsområdet bara förekomma på ett ställe i landskapet. Landskapsanalysen omfattar ett större område än det i projektet definierade utredningsområdet eftersom det är viktigt att se landskapet som en helhet och dess samband i stort. Då planeringsprocessen är lång kan landskapet se annorlunda ut och ha en förändrad användning när det blir dags för byggstart. Detta perspektiv är viktigt att ha med sig då vi beskriver landskap, talar om dess värden och möjliga utveckling. Tidsaspekten gör det än viktigare att fånga och beskriva landskapets karaktärsskapande egenskaper. Känslighet och tålighet I analysen av karaktärsområdena har deras känslighet för den förändring som den nya vägen och bron medför bedömts enligt följande: Hög känslighet - Landskapskaraktärens huvudsakliga beståndsdelar påverkas till stor del av förändringen som projektet medför. Här kan projektet medföra påverkan på nyttjande, värden, skala, landskapsrum och siktlinjer så att de kraftigt begränsas eller försvinner helt. I dessa områden ska stor hänsyn visas och särskilda åtgärder vidtas för att minimera påverkan. Måttlig känslighet - Landskapskaraktärens huvudsakliga beståndsdelar påverkas till viss del av förändringen som projektet medför. Här kan projektet medföra påverkan på nyttjande, värden, skala, landskapsrum och siktlinjer så att de begränsas eller påverkas på annat sätt. I dessa områden ska hänsyn visas och åtgärder vidtas för att minimera påverkan. Låg känslighet - Landskapskaraktärens huvudsakliga beståndsdelar påverkas endast i liten utsträckning av förändringen som projektet medför. I dessa områden ska hänsyn visas, men behoven av särskilda åtgärder för att minska påverkan är mindre.
3.1. Landskapsbild och strukturanalys Med landskapsbild avses den visuella upplevelsen av landskapet. Landskapsbilden byggs av flera aspekter som till exempel markens form, vilken typ av växtlighet som finns, om landskapet är överblickbart, slutet eller detaljrikt. Landskapets skala är viktig för hur ett område upplevs. Ett storskaligt landskap präglas av stora sammanhängande ytor och kan uppfattas mer enhetligt än ett småskaligt landskap som är mer variationsrikt och omväxlande. Landskapsbilden varierar inom området och kan upplevas olika beroende på om man befinner sig i området, om man betraktar det utifrån eller om man färdas igenom det. En översiktlig strukturanalys har genomförts för att identifiera några aspekter som påverkar hur området upplevs, framförallt visuellt. Se Figur 11 på nästa sida. Barriärer: Stambanan är den stora barriären i området, både fysiskt och visuellt. Den visuella barriären förstärks eftersom stambanan ligger på bank genom delar av utredningsområdet. Landmärken: Silon i Linghem är det tydligaste landmärket i närheten av utredningsområdet. Även den stora ladan norr om silon är ett landmärke. Inom utredningsområdet har inga landmärken identifierats. Rumsbildningar: Det finns både mindre och större landskapsrum i området. Den tydligaste gränsen mellan dessa landskapsrum är stambanan eftersom den ligger på en bank genom delar av området. Gränserna mellan de övriga landskapsrummen är mer diffusa, så som mindre höjdskillnader, bebyggelsestrukturer, skogsdungar och vägar. Siktlinjer: I detta öppna slättlandskap finns många siktlinjer och vyer. De begränsas av stambanan, och de skogsklädda höjderna, samt tätortens bebyggelse och planteringar. Långa siktlinjer finns längs stambanan och längs de raka flacka vägsträckningarna samt över de storskaligare åkermarkerna. (De är inte markerade på i Figur 11) Rörelsestråk: Dessa finns längs med områdets vägar och gång- och cykelvägar. Målpunkter: I närområdet är de främsta målpunkterna för allmänheten fotbollsplanerna, Himnabadet, stationsområdet samt Linghems centrum. Figur 10. Ladan i nordost som är ett landmärke. Figur 9. Linghems station, en målpunkt.
Figur 11. Karta över strukturanalysen.
3.2. Landskapstyper Landskapet har delats in olika landskapstyper utifrån fältbesöken och inläsning av tidigare framtaget material. En landskapstyp är en benämning på ett område som har en viss generell uppbyggnad och därför kan förekomma på flera olika ställen, till exempel slättlandskap, eller mosaiklandskap. Inom utredningsområdet har två landskapstyper identifierats: Slättlandskap och Tätort. Se Figur 13. Slättlandskap Denna landskapstyp är huvudsakligen flack och består främst av jordbruksmark. På mindre höjder i landskapet finns skogsklädda åkerholmar och ibland bebyggelse. Slättlandskapet kring Linghem varierar från stora jordbruksenheter på flackare mark till mindre enheter i det mer böljade delarna av slättlandskapet. Detta slättlandskap präglas även av närheten till Linghem och Linköping, men vägar, stambanan och tekniska anläggningar som löper genom landskapet. Tätort Tätorten består av Linghems bebyggelse med bostäder, verksamheter och infrastruktur i staden. Även badet och fotbollsplanerna ingår i denna landskapstyp eftersom de är anlagda och ligger precis intill bebyggelsen. Landskapstyperna har analyserats vidare och delats in ytterligare i kapitel 3.2. Figur 12. Vy mot stambanan och väg 794 från åkerholme i norr.
3.3. Karaktärsområden I arbetet med landskapsanalysen har landskapstyperna i kapitel 3.2 studerats vidare och med högre detaljeringsgrad. De har sedan delats in i mindre karaktärsområden. Se Figur 13 på nästa sida. Med karaktärsområde avses en unik del i landskapet med egen identitet, historia och geografi. Till skillnad från en landskapstyp kan karaktärsområdet bara förekomma på ett ställe i landskapet. Ofta namnsätts karaktärsområdet med ett platsrelaterat namn, till exempel Himnabadet. I detta kapitel presenteras de karaktärsområden som har identifierats in området, totalt sex stycken. På de följande sidorna görs en beskrivning av karaktärsområdenas innehåll och värden. Fokus ligger på områdenas särskiljande och karaktärskapande egenskaper. För varje område görs en analys utifrån påverkan av den nya bron och vägen. Utifrån analysen har sedan viktiga hänsynstaganden för varje område identifierats. Även de karaktärsområden som ligger utanför det område som påverkas fysiskt av ingreppet beskrivs, då de kan komma att påverkas indirekt av den nya bron och vägen på grund av till exempel visuella barriärer. Att inkludera dem och beskriva dem ger en förståelse för landskapet och dess samband.
Figur 13. Karta över landskapstyper och karaktärsområden.
Område 1: Slättlandskap norr om stambanan Beskrivning: Detta karaktärsområde är ett slättlandskap som ligger norr om stambanan. Området består till största del av åkermark i en mindre enhet i öster och en större enhet i väster. Området avgränsas av högre partier som är skogsklädda. I flera av dessa högre partier finns värden för natur- och kulturmiljö. Längs med stambanan går väg 796. Området är lättöverskådligt och svagt böljande. Siktlinjerna begränsas av stambanan samt av de skogsklädda höjderna. Det finns enstaka bostäder i områdets utkanter. Analys: Detta karaktärsområde bedöms ha måttlig känslighet för intrång av en väg och bro. Karaktärsområdet är flackt och därför känsligt för höga bankar som bryter siktlinjer och markant förändrar området karaktär. Höjderna är känsliga för ingrepp på grund av de värden som finns för natur- och kulturmiljö där. Området berörs av kommunens översiktsplan där delar av åkermarken är markerad som ett framtida utbyggnadsområde för verksamheter. Om det blir realiserat kommer områdets karaktär förändras. Framtida hänsynstagande: I detta område bör hänsyn tas till landskapsbilden, med framförallt med avseende på siktlinjer, samt till de intressen som finns för natur- och kulturmiljö. Vid ett intrång bör upplevelsen för trafikanter på väg 796 beaktas samt utformning av slänter, vegetation och bron över stambanan. Hänsyn bör även tas till jordbruksmarken och fragmentering bör undvikas då det ger sämre möjligheter att bruka marken vilket bland annat kan leda till igenväxning. Figur 14. Foto mot söder över åkermarken mot stambanan och väg 796.
Område 2: Slättlandskap kring Linghemsbäcken. Beskrivning: Detta karaktärområde ligger söder om stambanan. Här är terrängen mer kuperad än i området norr om stambanan. Området är även mer småskaligt med mindre jordbruksenheter och större variation samt mindre landskapsrum. Detta är särskilt tydligt i områdets östra del närmast Lingheden och Himnabadet. Karaktärsområdet består till största del av jordbruksmark. Genom området går Linghemsbäcken och området längs med bäckens norra sida är betesmark. Det finns vissa naturvärden knutna till Linghemsbäcken och den angränsande betesmarken. Några mindre grusvägar går genom området och i dess södra gräns. På en höjd i norr ligger en gård, omgiven av uppvuxna ekar, som är av naturvärdesklass 2. Området avgränsas av stambanan i norr och av tätortens vägar och anläggningar i öster och sydost. I sydväst sker en diffus övergång till det storskaligare och flackare slättlandskapet. Siktlinjerna är kortare i detta område, särskilt i dess östra del. De begränsas framförallt av stambanan, träd och staket kring Himnabadet samt Linghems bebyggelse. I den västra delen finns långa siktlinjer söderut över åkermarkerna. Landskapsrummen är även mindre här än i de övriga karaktärsområdena som ingår i slättlandskapet. Analys: Detta karaktärsområde bedöms ha måttlig känslighet för intrång av en väg och bro. Känsligheten är något högre i områdets östra del än i dess västra del eftersom detta område upplevs på närmare håll från Linghem och de besökare som vistas på badet och fotbollsplanerna. Den östra delen av området är även något mer småskalig, vilket gör det mer känsligt för ett storskaligt intrång. Området berörs dock av kommunens översiktsplan där delar av åkermarken i väster är markerad som ett framtida utbyggnadsområde för verksamheter. Om det blir realiserat kommer områdets karaktär förändras. Framtida hänsynstagande: I detta område bör hänsyn tas till landskapsbilden, framförallt kring gården och närmast Lingheden och Himnabadet, samt till naturvärdena knutna till Linghemsbäcken. Vid ett intrång bör även möjligheten att röra sig i området beaktas samt bevarande av siktlinjer och utformning av slänter, vegetation och bron över stambanan. Hänsyn bör även tas till jordbruksmarken och fragmentering bör undvikas då det ger sämre möjligheter att bruka marken vilket bland annat kan leda till igenväxning. Figur 15. Foto mot väster över området. Betesmarken och Linghemsbäcken till vänster i fotot.
Område 3: Slättlandskap i sydväst Beskrivning: Detta karaktärsområde ligger i sydväst och gränsar till skogen intill Himnabadet. Det är ett storskaligt svagt böljande landskap med stora sammanhängande jordbruksmarker. Det är både mer storskaligt och flackare än det angränsande karaktärsområdet i norr som ligger längs med stambanan. Utblickarna är långa över åkermarkerna och landskapsrummen stora med mer diffusa gränser. Området avgränsas av högre partier med skog i väster och delvis i öster. I söder och norr är övergångarna till angränsande områden mer diffus. I områdets södra del finns ett stort ställverk. Ställverket, ledningarna och även närheten till stambanan gör att området upplevs som tätortsnära. Analys: Detta karaktärsområde bedöms ha låg känslighet för intrång av en väg och bro. Intrång kan bli aktuellt i områdets nordöstra del. Eftersom området är storskaligt tål det bättre en ny väg. Det är ändå känsligt för höga bankar som bryter siktlinjer. Området berörs delvis av kommunens översiktsplan där delar av åkermarken i öster är markerad som ett framtida utbyggnadsområde för bostäder och skola. Om det blir realiserat kommer områdets karaktär förändras. Framtida hänsynstagande: I detta område bör hänsyn tas till landskapsbilden och de långa utblickarna. Hänsyn bör även tas till jordbruksmarken och fragmentering bör undvikas då det ger sämre möjligheter att bruka marken vilket bland annat kan leda till igenväxning. Figur 16. Vy mot söder över landskapet. Ställverket syns i bakgrunden.
Område 4: Centrala Linghem med bostäder, verksamheter och stationsområdet. Beskrivning: Detta karaktärsområde består av det som uppfattas som Linghems tätort. Här ingår centrala Linghem med bostäder, verksamheter och stationsområdet. Området är varierat med olika bebyggelse och mycket grönska mellan husen. Inget direkt intrång planeras i detta karaktärsområde, men den planerade vägen kommer ansluta någonstans längs med väg 757. Längs väg 706 i höjd med stationen kan det bli aktuellt med en ny gångport under vägen för att ansluta till ett nytt hållplatsläge. Området avgränsas av väg 796 och stambanan i norr och av väg 757 i väster. Analys: Detta karaktärsområde bedöms ha låg känslighet för intrång av en väg och bro. Känsligheten har bedömts för de delar som ligger närmast väg 757 som kan påverkas då den nya vägen ansluter till denna väg. Framtida hänsynstagande: I detta område bör hänsyn tas till upplevelsen längs med väg 757 för att skapa en välgestaltad och tydlig korsning mellan väg 757 och den nya vägen. Figur 17. Vy mot öster mot porten under väg 757 och Linghems bebyggelse.
Område 5: Linghedens IP Beskrivning: Detta karaktärsområde består av Linghedens IP med fotbollsplaner, klubbhus, omklädningsrum och en mindre parkering. Fotbollsplanerna är anlagda på samma höjd vilket gör att det är en brant slänt ner mot Linghemsbäcken till följd av uppfyllnad för fotbollsplanerna. Området är ett viktigt sportområde och det finns planer på att utvidga verksamheten. Inga direkta intrång i området planeras för den nya vägen. Analys: Detta karaktärsområde bedöms vara känsligt för intrång i dess närhet, framförallt mellan Himnabadet och Lingheden eftersom det är ett gångstråk mellan områdena. Framtida hänsynstagande: I detta område bör hänsyn tas till utblickar, stråk och barriärer. Figur 18. Linghedens IP. Stambanan ligger till höger i bild.
Område 6: Himnabadet och Tekniska verkens anläggning Beskrivning: Detta karaktärsområde består främst av badplatsen Himnabadet, som har öppet sommartid. I områdets norra del finns en parkering som nyttjas både av badets besökare och av besökare till Linghedens IP. I parkeringens västra del har tekniska verken en mindre anläggning samt en mindre återvinningspunkt för trädgårdsavfall. Badet omges på övriga sidor av mindre skogsområden. Inga direkta intrång i badplatsens område planeras för den nya vägen. Analys: Detta karaktärsområde bedöms vara känsligt för intrång i dess närhet, framförallt mellan Himnabadet och Lingheden eftersom det är ett gångstråk mellan områdena. Framtida hänsynstagande: I detta område bör hänsyn tas till stråk till och från området för besökare och att undvika nya barriärer. Figur 19. Entrén till Himnabadet och parkeringen framför. Figur 20. Tekniska verkens anläggning.
4. Slutsatser och fortsatt arbete Området som ingår i denna landskapsanalys är varierat och tydligt påverkat av närheten till Linghem och av dagens infrastruktur. Det står också inför en planerad omvandling från ett mer jordbrukspräglat område till att bli en del av Linghems tätort i och med de planer som finns i kommunens översiktsplan. En ny väg och bro genom landskapet innebär en ny storskalig anläggning i detta område. Dock är flera delar av området tåligt för denna typ av förändring, förutsatt att höga bankar undviks, siktlinjer bevaras samt att den nya anläggningen ges en god gestaltning och god landskapsanpassning. Där höga bankar krävs blir påverkan på landskapsbilden större, framförallt om de ligger nära bostadsbebyggelse. För att minimera den negativa påverkan så kan åtgärder som släntutformning, hantering av restytor, val av vegetation och gestaltning av bron studeras vidare i det kommande gestaltningsprogrammet. Närheten till Linghem och den planerade bebyggelseutvecklingen gör att badet och Linghedens IP antagligen blir ännu viktigare målpunkter och att fler människor kommer röra sig i området. Därmed kommer anläggningen upplevas på nära håll både från besökare, boende i de nya områdena och de som färdas på den nya vägen och de angränsande vägarna. Det är även viktigt att kunna röra sig till och genom området på ett tryggt sätt.
5. Källor Linköpings kommun. (2011). Linghem fördjupning av översiktsplanen. Trafikverket. (2016). Landskapsanalys för planläggning av vägar och järnvägar, En handledning Trafikverket (2014). Handbok för gestaltningsarbete och gestaltningsprogram i infrastrukturprojekt. GIS-underlag från Lantmäteriet, Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen.
Trafikverket, 171 54 Solna. Besöksadress: Solna strandväg 98. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 99 97 www.trafikverket.se