Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Relevanta dokument
Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Äldres vardag planerad trygghet eller akut oro

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Äldre Personer i Riskzon Livslots

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Varför en ny lag? Patientlag

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Socialtjänstlagen 5 kap 10 ( ) Sara Berlin, anhörigkonsulent i SDF Östra Göteborg Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i SDF V:a Hisingen

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE

Uppsökande socialt arbete

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Utlåtande 2004:145 RVII (Dnr /2003)

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Program för stöd till anhöriga

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Vård- och omsorgspolitiskt program

Validering i Sörmland

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?

Med utgångspunkt i barnkonventionen

More to life-samtalscafé. Projekt Unga vuxna år

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/ , 2012.

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Hälsoplan för Årjängs kommun

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Salutogent förhållningssätt

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Psykisk funktionsnedsättning

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

More to life-caféer. Projekt Unga vuxna år

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland

Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Social delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter

Samverkansrutin Demens

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Äldreprojektet. finansierat av Arvsfonden Birgitta Björndahl Maria Granholm

Uppvaktning Riksdagens Socialutskott

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Samverkansrutin Demens

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

Nationella ANDT-strategin

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

Hälsofrämjande arbete på BVC

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Riktad primärvård för äldre

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Välfärds- och folkhälsoprogram

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

Leif Klingensjö. Sektionen för äldreomsorg och sjukvård

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Tidiga insatser för barn i förskolan

Transkript:

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30 Tuve/Säve Linné 11.30-12.00 Reflektioner kring utvärderingen Tankar och frågeställningar Avslutning

Regeringsbeslut 2007 Förebyggande hembesök är viktig metod för att nå grupper som annars är svåra att nå. Ska erbjudas personer 80+. Statliga medel för att genomföra förebyggande hembesök i kommuner och landsting.

Förebyggande hembesök Information om samhällets stöd och service Tidig upptäckt av sjukdom och hälsorisker Påverka livsstil och välbefinnande.

Begrepp Salutogent synsätt Individens egenupplevda hälsa. KASAM (känsla av sammanhang) Hälsofrämjande- En vittomfattande social och politisk process med syfte att möjliggöra för människan att få ökad kontroll över de faktorer som påverkar hennes hälsa (WHO) Förebyggande arbete - Att förebygga sjukdomar och behandla riskfaktorer.

Lagstadgad rättighet Storbritannien (1990) Danmark (1998) Australien (1999).

Påbjuden skyldighet men ej lagstadgad Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. ( 2c Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763, lag 1998:1660). Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. (5 kap 6 Socialtjänstlagen, SFS 2001:453)

Internationella studier Ingen internationell samstämmighet i vilka hälsoeffekter FBH ger. Ökad livslängd vid uppföljande besök. Ökat kvarboende i eget hem Effekter på fysisk och psykosocial funktion, ex färre fallolyckor samt ökad livskvalitet Ej möjligt att hävda att FBH är den mest kostnadseffektiva formen för förebyggande arbete.

Svenska studier 1999-2002 genomfördes 21 försöksverksamheter i olika delar av Sverige Nordmaling, intervention med vetenskaplig uppföljning. Hälsoekonomi Stockholms län 2007 randomiserad kontrollerad studie. Interventionsstudie Livslots för äldre, Örgryte-Härlanda, pågående

21 svenska kommuner 199-2002 Utveckla metoder kring förebyggande hembesök. Bygga upp kunskap om hur man kan förebygga ohälsa och vårdbehov bland äldre Ram: Samverkan mellan kommunens äldreomsorg, hemsjukvård och primärvård.

Framgångsfaktorer Målgruppens sammansättning hos yngre seniorer under 80 år kan förbättring avläsas under projekttiden. Hos äldre successiv försämring trots återkommande FHB. Besöksfrekvens Besök var 6:e månad eller oftare gav effekter på hälsa och funktionsförmåga. Besökens struktur och innehåll sakkunnig information, uppföljning och utvärdering.

Nordmaling Friska äldre 75+ 2 besök/år under 2 år Färre upplever oro och smärta Kände sig friskare- färre besök i sjukvården Ökad livslängd Samhällsekonomiskt lönsamt då kostnaden är relativt låg för att öka äldres livslängd Mindre socialt isolerad - kvinnor och ensamboende.

Stockholms län 16 vårdcentraler 8+8 med liknande socioekonomisk struktur. 75-åringar Distriktssköterskor (1 dags fortbildning) 220 hälsosamtal (60%) 1 samtal + uppföljning vid behov Samverkan med kommunen - personbundet

Styrkta effekter av samtalen? Kunskap om kommunens utbud av äldreomsorg och tillgång till hjälpmedel Kunskap om vilka fritidsaktiviteter som står till bud Kunskap om läkemedelseffekter och minskade biverkningar Oförändrad värk och smärta i studiegruppen, upplevda försämringar i kontrollgruppen efter 1 år.

Viktiga faktorer för FBH Hembesökarens professionella kunskap God ömsesidig kontakt Strukturerade och innehålla sakkunnig information. Uppföljning av samtal Den enskilde tas på allvar och görs delaktig i beslut.

Livslots för äldre Samarbetsprojekt mellan stadsdelarna Härlanda/Örgryte, Primärvården område Öster och Vårdalinstitutet. Målgrupp 80+ utan bistånd Grupp 1 Förebyggande hembesök Grupp 2 utbildningsinsats med ett uppföljande hembesök Grupp 3 kontrollgrupp med sedvanlig information

Utvärdering Målgruppen kommer att följas upp av forskare från Vårdalsinstitutet efter 3 mån, 1 år och 2 år för att jämföra grupperna när det gäller förbättringar och försämringar av hälsoläget. Delrapport 2008 visar hittills goda resultat.

Livskvalitet, välbefinnande Life satisfaction in late life Goda sociala relationer Kvalitet i umgänget före kvantitet Känsla av inflytande över sin livssituation Välbefinnandet sjunker kraftigt om man förlorar sin partner (Berg, A-I, 2008)

Kunskapsöversikt (WHO 2004) Vad som ger effekt Vilken utbildning hembesökare bör ha Hur många hembesök som bör göras Vilka grupper som bör få besöken

Förebyggande hembesök Hur mäter man empowerment, autonomi, oberoende beslutsfattande och självkänsla? Är FBH en social process eller medicinsk insats? Kan man mäta sociala processer på samma sätt som medicinska insatser? Är förebyggande hembesök ekonomiskt försvarbart? Tidsperspektiv? Metod?

Alla verksamheter är inte möjliga att mäta med avseende på effekter. Det gäller bl a sådana verksamheter vars viktigaste effekter kanske inte visar sig förrän på mycket lång sikt, eller de verksamheter som sker i förebyggande syfte Hur kan man mäta effekter som förhindras? (Lindgren, s 62, 2006)

Vilka kunskaper söker vi? Val mellan vad som ska uppmärksammas och vad som hamnar vid sidan av. Olika kunskapsfilter gör att det vi möter i praktiken blir synligt på ett visst sätt. Ett tekniskt perspektiv riktas mot kvantitativt förhållanden, ex ekonomi.

Söka lagar eller studera verkligheten? Idiografiska vetenskaper skriver det unika. Intresserad av verkligheten som den är. Vilka unika omständigheter föreligger? Använder teorier och modeller som visar sig nyttiga där och då. Lagsökande (nomotetiska)vetenskaper. Vill bygga allmängiltig teori bortser från unicitet, historicitet och sammanhang.

Utvärderingens sammanhang Alla deltagande äldre är unika och lever sitt liv i ett unikt livssammanhang. Varje stadsdel är unik, när det gäller: Geografi, Socioekonomiska förhållanden, Organisation, Personal, Samverkan Det förebyggande arbetet är unikt för varje stadsdel

Utvärdering av process Projektet har startat vid olika tidpunkter och kommer att pågå under olika lång tid i de tre stadsdelarna. Arbetet i stadsdelarna utvecklas under hela tiden som projekten pågår - skapande verksamhet.

Syfte - Att beskriva satsningen så att erfarenheterna kan ligga till grund för planering och genomförande av liknande projekt i framtiden. - Verksamhetsutveckling

Genomförande Satsningen FBH följs och beskrivs genom Regelbundna gemensamma möten med projektgrupperna, samt möten i resp. stadsdel. Observationer av FBH och intervjuer med äldre och andra berörda. Skriftlig dokumentation från stadsdelarna Delrapport i form av dialogseminarium. Avslutande rapport hösten 2009.

Tankar & reflektioner Äldre som målgrupp för interventioner, forskning och utvärdering? Samtalet, bemötande, struktur och information? En modell att utveckla eller en modell att följa? Profession eller professionell? Samverkan så bra när det fungerar