Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-04-14 98 Remissvar - Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021 KS/2014:461 Beslut Kommunstyrelsen godkänner yttrande, daterat 2015-02-24, och översänder det till Vattenmyndigheten för Västerhavet. Sammanfattning Remissen är mycket omfattande och Vattenmyndigheten har genomfört ett stort och viktigt arbete. Förvaltningen uppskattar ambitionen i kartläggningen och det samlade material som nu finns tillgängligt om våra vatten. De samlade kunskaperna om våra vatten är numera inte bara lättillgängligt utan också större. Avsnitten gällande kostnadseffektivitet och samhällsekonomiska aspekter upplever kommunen har förbättrats jämfört med föregående remissen för innevarande cykel. Även om åtgärdsförslagen och kostnadsbärarna fördelas över många sektorer finns en osäkerhet kring finansiering av genomförandeåtgärder. Risk finns fortfarande att vi genomför åtgärder som inte ger mest effekt per satsad krona. Programmen förfinas inför nästa cykel och med rätt styrmedel finns goda chanser till vattenförekomster av bättre kvalitet, även om tiden för att klara miljökvalitetsnormerna sannolikt är för kort på många håll. Under innevarande förvaltningscykel har det inte funnits eller utarbetats tillräcklig praxis kring tillämpningen av miljökvalitetsnormerna. Bland kommuner upplevs fortsättningsvis en osäkerhet kring bedömningsnivåer och det råder inte samsyn mellan instanserna hur miljökvalitetsnormerna ska tolkas gentemot till exempel kostnad- och skälighetsbedömning. Vattendirektivets höga ambitionsnivå med tidssatta miljökvalitetsnormer kräver långtgående åtgärder och högt ställda krav vid myndighetsutövning. Utan tillräcklig resurstillsättning och tillsynsvägledning från styrande myndigheter finns risk att överprövande instanser inte har tillräckliga förutsättningar att pröva ärendet mot exempelvis vattendirektivets icke-försämringskrav. Ett förändrat klimat kan ge oönskade effekter gällande kvalitet och kvantitet av våra vatten. Översvämning, torka och främmande arter är exempel som kan påverka statusbedömning och miljökvalitetsnormer negativt. Kungsbackaån är utpekad som särskilt känslig för översvämning men problematiken belyses inte i bilaga 1, trots att det i hög grad kan påverka vattenkvaliteten. Problematiken bör Expedierat/bestyrkt
Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-04-14 ges större utrymme än det åtgärdsförslag som är riktat till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Beslutsunderlag Yttrande, daterat 2015-02-24 Samrådshandling Förslag på förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt KSAU 2015-04-07 87 Proposition Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner det bifallet. Skickas till Vattenmyndigheten för Västerhavet Expedierat/bestyrkt
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-24 Diarienummer KS/2014:461 Yttrande om Vattenmyndighetens förslag på Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt, Förslag på åtgärdsprogram och Förslag på Miljökonsekvensbeskrivning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen översänder yttrandet till Vattenmyndigheten för Västerhavet Beskrivning av ärendet Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västra Götalands län har upprättat Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt. Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik, som styrs av Ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svensk lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen och innebär att det behövs en helhetssyn i arbetet med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. Utpekade så kallade vattenförekomster omfattas av förslag på miljökvalitetsnormer som anger vilken kvalitet vattnet ska ha vid en viss tidpunkt och utgör därmed utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Åtgärdsförslag riktade till kommunerna har verkan på flera olika nämnder, varför berörda förvaltningar lämnats möjlighet att delta under beredningen av remissvaret. Synpunkterna ordnas efter dokument och avsnitt. Kungsbackas mål angående vattenkvalitet I kommunens vision fastslås att Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. I kommunens miljömål finns mål för God ekologisk status inom målområdena Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning och Levande hav. Ramdirektivet för vatten intensifieras och det nya åtgärdsprogrammet gör det tydligt att arbetet berör flera nämnders verksamhetsområden. För att på ett effektivt sätt möta nya uppgifter och utmaningar ser förvaltningarna ett behov av att arbeta mer kontinuerligt och förvaltingsövergripande med Anders Gustafsson 0300-83 49 73 anders.gustafsson@kungsbacka.se 1 (5) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se
2 (5) kommunala ansvarsfrågor inom vattenförvaltingen. Inte minst i processen att ta fram en Vattenplan för Kungsbacka kommun. Generella synpunkter Remissen är mycket omfattande och Vattenmyndigheten har genomfört ett stort och viktigt arbete. Förvaltningen uppskattar ambitionen i kartläggningen och det samlade material som nu finns tillgängligt om våra vatten. De samlade kunskaperna om våra vatten är numera inte bara lättillgängligt utan också större. Avsnitten gällande kostnadseffektivitet och samhällsekonomiska aspekter upplever kommunen har förbättrats jämfört med föregående remissen för innevarande cykel. Även om åtgärdsförslagen och kostnadsbärarna fördelas över många sektorer finns en osäkerhet kring finansiering av genomförandeåtgärder. Risk finns fortfarande att vi genomför åtgärder som inte ger mest effekt per satsad krona. Programmen förfinas inför nästa cykel och med rätt styrmedel finns goda chanser till vattenförekomster av bättre kvalitet, även om tiden för att klara miljökvalitetsnormerna sannolikt är för kort på många håll. Under innevarande förvaltningscykel har det inte funnits eller utarbetats tillräcklig praxis kring tillämpningen av miljökvalitetsnormerna. Bland kommuner upplevs fortsättningsvis en osäkerhet kring bedömningsnivåer och det råder inte samsyn mellan instanserna hur miljökvalitetsnormerna ska tolkas gentemot till exempel kostnad- och skälighetsbedömning. Vattendirektivets höga ambitionsnivå med tidssatta miljökvalitetsnormer kräver långtgående åtgärder och högt ställda krav vid myndighetsutövning. Utan tillräcklig resurstillsättning och tillsynsvägledning från styrande myndigheter finns risk att överprövande instanser inte har tillräckliga förutsättningar att pröva ärendet mot exempelvis vattendirektivets icke-försämringskrav. Ett förändrat klimat kan ge oönskade effekter gällande kvalitet och kvantitet av våra vatten. Översvämning, torka och främmande arter är exempel som kan påverka statusbedömning och miljökvalitetsnormer negativt. Kungsbackaån är utpekad som särskilt känslig för översvämning men problematiken belyses inte i bilaga 1, trots att det i hög grad kan påverka vattenkvaliteten. Problematiken bör ges större utrymme än det åtgärdsförslag som är riktat till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
3 (5) Synpunkter på förslag på åtgärdsprogram 2015-2021 Miljögifter uppmärksammas på ett tydligare sätt än tidigare i förslag på åtgärdsprogram. Det beskrivs som ett stort miljöproblem men det nämns inga verkliga satsningar på kontrollprogram. Inom avsnittet bör också läkemedelsrester uppmärksammas som en potentiell risk. Medvetenheten och kunskapen om dagvattnets påverkan på recipienterna ökar. Dagvatten från urbana områden har många gånger ett komplext innehåll beroende på vilka ytor som avvattnas. Kommunen anser att dagvattnets påverkan på vattenförekomsterna bör uppmärksammas tydligare i åtgärdsprogrammet. Om kommunerna ska ha ett tillsynsansvar för dagvattenanläggningar behövs nationell vägledning kring prövning och tillsyn. En del åtgärdsförslag innebär insatser där kommunen redan påbörjat eller genomfört arbetet, exempelvis åtgärd 3, 6 och 8. Förslagen berörs därför inte vidare. Åtgärd 4 kommunerna. Förslaget vill öka tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk samt ställa krav ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp för att vattenförekomster ska uppnå miljökvalitetsnormer. För att ledningsnätsägare ska kunna minska miljöbelastningen och minska förorenande utsläpp krävs stora insatser. Det största problemet med ledningsnätets kapacitet är stor andel tillskottsvatten vid höga flöden från nederbörd. Minskas tillskottvattnet minskar risken för utsläpp av orenat eller dåligt renat avloppsvatten. Styrmedel behövs för att kontrollera ledningskvalitet på fastigheter före påkoppling på ledningsnätet. Förslag i Naturvårdsverkets åtgärd 1 ger enligt bedömning inte önskad effekt och kostnad överstiger nytta. Det är viktigt att principen att förorenaren betalar och att kostnad belastar utsläpparen. Förslaget bör revideras och utsläppsrätter utredas. Va-verksamheten bedömer dock inte att åtgärd 4 uppfyller syftet med åtgärden. Åtgärd 5 kommunerna. Övergödning är ett av de största problemen i Kungsbackas kustvattenförekomster. Det är inte osannolikt att eutrofieringsproblem kvarstår även efter ett omfattande åtgärdsarbete. Kommunen anser att åtgärdspunkten är något av en brasklapp och ifrågasätter starkt om kommunerna kan lämnas det ansvaret. Kommunen har inte fullt ut rådighet över åtgärdsförslagen och frågeställningen vidgas till om åtgärdsprogrammet i dessa delar borde vara mer inriktat på ett genomdrivande än ett genomförande? Åtgärdsförslag av den här omfattningen bör initieras på avrinningsområdesnivå och involvera flera myndigheter och intressenter. Med nuvarande utformning är åtgärderna långt ifrån kommunens vanliga ansvarsområden inom exploatering, tillsyn, VA-frågor och som verksamhetsutövare. Angående förslag på ökad rening till 0,1 mg/l vis avloppsreningsverk. När kemisk fällning sker påverkar det reningsverk som har biologisk fosforrening negativt. Kemfällt slam leds in i reningsprocessen och biologiskt slam får mindre plats att binda in näringsämnen. Vid kemisk fällning
4 (5) binds fosfor hårdare in, vilket är bra för att minska belastning på recipient men minskar samtidigt tillgängligheten av näringsämnen i jordbruksbruk. Åtgärd 9 kommunerna. Förvaltningen är osäker på om lagstiftningen (5 kap Miljöbalken) ger utrymme för att, som Åtgärdsprogrammet för vatten gör, skicka uppgifter till kommunen som verksamhetsutövare, i detta fall inventera och åtgärda vägpassager. Kommunen har rimligen ett ansvar att åtgärda vandringshinder i det kommunala vägnätet men åtgärderna kan rikta sig till tillsynsmyndigheten, som gällande vattenverksamhet (11 kap Miljöbalken) är länsstyrelserna. Riktar man åtgärden och samtidigt resursförstärkning till tillsynsmyndigheten, skapar det inte heller en obalans mellan verksamhetsutövare. I förslaget åtgärdas vandringshinder i det kommunala vägnätet, vilket förstås är eftersträvansvärt, medan vandringshinder som finns inom samfällda och privata vägar undgår krav på åtgärder.
5 (5) Synpunkter på förslag på förvaltningsplan 2015-2021 Vattenmyndigheten konstaterar själv att åtgärdstakten generellt är för låg. Förvaltningen anser att för passerad förvaltningscykel har finansieringsmodellen varit oklar och adresseringen av ansvarsområden otillräcklig. Med föreliggande åtgärdsprogram har ansträngning gjorts för att fylla luckorna och på så sätt få en mer handlingsbenägen vattenförvaltning. Oklarheter kvarstår dock i finansieringsmodellen där förvaltningen menar att polluters pay principle inte återspeglas i förslag till kostnadsfördelning. PPP är svårt för diffusa verksamheter som till exempel inom övergödningsproblematiken. Samtidigt som tillämpningen av PPP behöver förfinas finns ett behov av andra styrmedel mot diffusa förorenare. Kanhända ligger det utanför samrådshandlingarnas innehåll men det behövs en översyn av regelsystemet kring befintliga stödsystem. Till exempel landsbygdsprogrammet som skulle kunna vara en ännu större finansiär av vattenförvaltningsåtgärder men där stödberättigade åtgärder ibland går stick i stäv mot vattenförbättrande åtgärder. HaV och Jordbruksverket bör arbeta för att harmonisera regelverken så att exempelvis anpassade skyddszoner som ger stora miljövinster kan vara stödberättigade. Både förvaltningsplan och åtgärdsprogram innehåller en hel del angående kväveproblematiken. Hela samrådshandingen utgår dock ifrån kväve som enbart ett övergödningsproblem. Förutom åtgärder för att behålla kväve i marken istället för i vattendragen (fånggrödor, våtmarker etc) föreslås åtgärder som renar bort biotillgängliga kväveföreningar genom att återföra dem i gasform. Dagens hantering av kvävet är inte hållbar. Att inte ta tillvara på det växttillgängliga kvävet, utan tillföra energi på att överföra växttillgängligt kväve till en icke tillgänglig form är resursslöseri. Det finns en risk att samrådshandlingen ger upphov till en rad åtgärder som riskerar att motverka hållbara kretsloppssystem. Istället borde kretsloppslösningar föredras. Det är fullt möjligt att från enskilda avlopp nå nollutsläpp av kväve och alla andra närsalter genom slutna lösningar. Vattenmyndigheten pekar på bristen av tillräckliga kontrollprogram inom vissa områden. Inom ramen för vattenförvaltningsarbetet bör det utredas vidare hur recipientprovtagningen ska utföras och finansieras.