Gårdsscenario med vall till både biogas och foder till mjölkkor Carina Gunnarsson, JTI
HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström, JTI Jan Bertilsson, SLU (HUV)
Projektmål: Effekten av att införa ett kvalitetssorterat vallskördesystem, där 1:a skörden går till mjölkkor och 2:a-3:e skörden går till biogas. Livscykelanalys Klimatpåverkan Energianvändning Övergödning Försurning Markanvändning Ekonomi Intäkter Kostnader Lönsamhet Känslighetsanalyser
Diesel Mjölkgård 225 hektar Grundscenario El + eldningsolja Vall 135 ha Spannmål 90 ha Mjölk och kött Foderspannmål Foder (koncentrat) Spannmålsgård 575 hektar Spannmål och raps Gödselmedel Spannmål 575 ha Diesel Foder(koncentrat) Högkvalitesvall till foder (1a skörd) Vall 135 ha Mjölkgård 225 hektar Rötrest och energi Spannmål 90 ha 2:a och 3:e skörd vall samt gödsel Biogas produktion Mer och bättre vall-scenario El och värme Mjölk och kött Extra infrastruktur på gården Spannmålsgård 575 hektar Gödselmedel Vall 230 ha Spannmål 345 ha 2:a och 3:e skörd vall Spannmål
Biogasanläggningen Biogas, 32 400 800 m3/d m 3 /d Vallensilage Majsensilage 13,210,6 ton/d ton/d Rötrest 26,7 27,2 ton/d t/d Existerande gödsellager Inskruvning Flytgödsel 17,3 14,7 ton/d ton/d Blandning, sönderdelning, 25 m 3 HRT-ut, ca 49 d 3,7 kg VS/m3&d Rötkammare, Rötkammare 1 150 m 3 1 450 m3 Lager, 40 m 3 HRT-ut, ca 25 d Efterrötkammare Efterrötning, 550 m 3 750 m3 Nytt rötrestlager, Rötrestlager, 2 900 m 3 000 m3 3 4 000 m 6 000 m3 3 Fastgödsel Avfall 0,3 5,3 ton/d ton/d
Producerad värme (och el) Processvärme rötning Spannmålstorkning Tappvarmvatten stall Tappvarmvatten hushåll Uppvärmning hushåll Överskott
Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan systemen? Grundscenario Mjölk (ton/år) 2160 2160 Spannmål (ton/år) 2359 1916 skillnad (ton/år) +443 Raps (ton/år) 219 Elektricitet (MWh/år) 1557 Värme (MWh/år) 1788 Mer och bättre vall-scenario
GJ eq Ton CO2 eq Primärenergianvändning och klimatpåverkan 15000 10000 3000 5000 0-5000 2500 2000 1500 1000-10000 500-15000 0-20000 -25000 Base Case Dual Purpose 1a Feed concentrate Dual Purpose 1b Biogas production plant Dual Purpose 2-500 -1000-1500 -2000 Base Case Dual Purpose 1a Dual Purpose 1b Dual Purpose 2 2664 1152 1744 2652 Total (ton CO2 ekv) Electricity and heat for the farm Storage of manure Plant production Emissiond from stable and livestock Avoided heat wood chips Avoided heat heating oil Avoided elctricity alt 2 Avided electricity alt. 1 Avoided grain
Förändring intäkter, kr/år Förändring intäkter 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0-500 000-1 000 000-1 500 000-2 000 000
Förändring kostnader, kr/år Förändring kostnader 1 500 000 1 000 000 500 000 0-500 000-1 000 000
Förändring ekonomiskt utfall Vid övergång från grundscenariot till mer och bättre vall-scenariot Ökar intäkterna med 689 000 kr Ökar kostnaderna med 1 795 000 kr Dvs lönsamheten minskar med 1 100 000 kr.
Analys av resultatet Parameter Investeringsstöd 30% för biogas och kraftvärme utan tak Påverkan på lönsamheten, kr/år 197 000 Produktionsstöd för biogas från gödsel 235 000 Användning av hela värmeöverskottet, ersättning eldningsolja på gården Användning av hela värmeöverskottet till fjärr/ närvärmenät 1 298 000 530 000 Två skördar istället för tre 384 000
Vad kostar det att reducera klimatpåverkan? Dual purpose 1a Dual purpose 1b Dual purpose 2 Förändrad lönsamhet (kr/år) Minskade utsläpp (ton CO 2 -eq/år) 191 300-1 106 300-573 000 1508 916 8 Netto (kr/kg CO 2 -eq/år) 0,1-1,2-72
Slutsatser En bra avsättning för biogasen (ersättning av fossil el + värme) är A&O för systemets miljöfördelar. Systemet kan då gå från att vara energikonsument till energiproducent. Ekonomin dålig utan värmekund! (höga vallskördekostnader + investeringar). Två skördar vall till biogas - bättre ekonomi än tre.
För mer information, kontakta: Carina Gunnarsson 010 516 69 32 076 349 26 40 carina.gunnarsson@jti.se