Kontrollhandbok Provtagning Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser Foto: Livsmedelsverket
Innehåll Inledning... 4 Syfte... 6 Provtagning och analys i offentlig kontroll... 7 Vad innebär provtagning i offentlig kontroll?... 7 Övergripande om provtagning... 8 När kan provtagning användas som kontrollmetod?... 8 Verifiering av företagens egen kontroll eller hantering... 9 Kunskapsuppbyggnad, kartläggning och övervakning... 9 Utredningar av olika slag... 10 Kontroll av livsmedel från andra länder... 12 Var kan man ta prover?... 13 Provtagning på annat än livsmedel... 13 Gränsvärden icke gränsvärden... 14 Undersöka säkerhet eller kvalitet... 14 Nationella kontrollprogram... 15 Övergripande planering... 16 Vilken provtagning behöver göras grunden för planering... 16 Plan för provtagning... 16 Verksamhetsstyrning, upphandling och finansiering... 16 Upphandling av analystjänster... 17 Finansiering... 17 Planera för laboratoriekapacitet... 18 Analyslaboratorier som får anlitas officiella laboratorier... 18 Planering av provtagning på enskilda objekt... 19 Förberedelse... 21 Provtagningsutrustning redskap och behållare... 21 Representativt prov... 21 Fördelning av mikroorganiser och kemiska ämnen i livsmedel... 23 Fördelning av mikroorganismer i livsmedel... 24 Fördelning av kemiska ämnen i livsmedel... 24 Provmängd... 24 Provmängd för mikrobiologiska analyser... 24 Provmängd för kemiska analyser... 25 Kontaminationsrisk... 25 Genomförande... 26 Dokumentation... 26 Referensprov... 26 Följesedel... 29 Märkning av prov... 29 Beredning av prov... 31 Beredning av prov som ska skickas till analys (laboratorieprov)... 31 Primär och sekundär provtagning... 31 Belastning av prov, mikrobiologisk analys... 31 Transport av prov... 32
Analysresultat, tolkning, bedömning och åtgärd... 34 Tolka och bedöma analysresultat... 34 Mätosäkerhet för mikrobiologiska analysresultat... 35 Mätosäkerhet för kemiska analysresultat... 35 Vilka åtgärder bör dåliga analysresultat föranleda?... 35 Uppföljning och ytterligare åtgärder... 37 Bilaga 1 Definitioner och viktiga begrepp... 38 Bilaga 2 Övergripande livsmedelslagstiftning som berör provtagning och analys... 46 Bilaga 3 Kemiska ämnen och mikrobiologiska agens som kan finnas i olika livsmedelskategorier49 Bilaga 4 Provtagningsutrustning... 53 Bilaga 5 Fördjupad information om kemiska och mikrobiologiska analysmetoder... 55
Inledning Provtagning och analys kan användas i flera syften. Till exempel kan det ge ett bra stöd till revision och inspektion i den offentliga kontrollen, eller vara den kontrollmetod som är bäst lämpad för att kontrollera om ett krav i lagstiftningen uppfylls eller inte. För att med begränsade resurser få en så meningsfull och kostnadseffektiv provtagning som möjligt, är det viktigt att noga tänka igenom provtagningen i förväg. Stora insatser och resurser läggs på att optimera metodiken för alla sorters livsmedelsanalyser, men hur proverna tagits ut och om de är representativa för ändamålet uppmärksammas inte alltid i samma utsträckning. Otillräcklig eller felaktig provtagning kan leda till opålitliga resultat, bortkastad tid och resurser. I värsta fall kan det leda till felaktiga myndighetsåtgärder. Rätt provstorlek och antal prover, korrekt märkning, hantering och förvaring av prov är exempel på sådant som är avgörande för att förhindra felaktiga resultat. I planeringen är det viktigt att noga överväga hur provtagningen ska göras. Ett livsmedel, som är kraftigt förändrat sensoriskt, eller synligt förorenat kan bedömas som otjänligt utan laboratorieanalys. I sådana fall tillför inte provtagning och analys någonting till beslutsunderlaget. består av nio delar och beskriver praktiskt och teoretiskt hur provtagning i offentlig kontroll går till. Den har tagits fram för att vara så heltäckande som möjligt avseende all sorts livsmedelsprovtagning och innefattar, såväl mikrobiologisk och kemisk provtagning samt provtagning för kontroll av redlighet. Kontrollhandbokens olika delar består av en gemensam grundläggande allmän del samt delar som var och en är specifika för olika frågeställningar gällande provtagning, till exempel inom områdena salmonella, kemiska och nukleära faror samt redlighet (figur 1). Den gemensamma allmänna delen erbjuder grundläggande fakta om provtagning och behandlar, både allmänna delar, som definitioner, begrepp och lagstiftning, och mera specifika delar för provtagning i kontrollprocessen, som planering, provtagningsutrustning, märkning och transport. Övriga delar till KONTROLLHANDBOK PROVTAGNING beskriver mera i detalj olika sorters provtagning, beroende på vad man för tillfället arbetar med, till exempel provtagning enligt mikrobiologiska kriterier, kontroll av olika kemiska risker eller utbrottsutredningar, (figur 1). Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 4
KONTROLLHANDBOK PROVTAGNING Allmänna delar Mikrobiologiska faror Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser Del 5 Provtagning av livsmedel för utbrottsutredningar Del 9 Provtagningsstatistik och kartläggningar Del 2 Förordning (EG) nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel Del 3 Biologiska faror och indikatororganismer Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Kemiska och radioaktiva faror Del 7 Provtagning för kontroll av kemiska och radioaktiva faror Redlighet Del 8 Provtagning för kontroll av redlighet Figur 1. Schematisk bild över de nio delarna som ingår i Kontrollhandbok Provtagning. Kontrollhandboken handlar om praktisk och teoretisk provtagning av livsmedel för mikrobiologisk och kemisk analys. Syftet med kontrollhandboken är att ge kontrollmyndigheter vägledning inom kontrollmetodik och provtagning så att offentlig kontroll av livsmedel, dels uppfyller kraven i lagstiftningen, dels används på ett meningsfullt sätt som bidrar till att säkerställa redlig hantering och säkra livsmedel. Kontrollhandboken ger även tolkning till valda delar av livsmedelslagstiftningen. Detta är första versionen av kontrollhandboken och Livsmedelsverket har för avsikt att regelbundet uppdatera innehållet. Kontrollhandboken är inte rättsligt bindande, utan ger exempel och rekommendationer, som kan vara till hjälp vid provtagning och annan tillämpning av lagstiftningen. Kontrollhandboken vänder sig till personal i offentlig kontroll på lokal, regional och central nivå. Kontrollhandboken ska ses som ett praktiskt komplement till gällande förordningar, nationell lagstiftning samt till befintliga och kommande kommissionsvägledningar. Provtagning och analys av dricksvatten i enlighet med dricksvattenföreskriften 1 ingår inte i denna kontrollhandbok. För information om provtagning av dricksvatten i egen kontroll, hänvisas till Livsmedelsverkets föreskrifter och vägledning om dricksvatten 2, 3. Mätningar av olika slag, till exempel ph, temperaturkontroller och vikt, beskrivs inte heller i denna kontrollhandbok. 1 http://www.slv.se/sv/grupp1/dricksvatten/foreskrifter-om-dricksvatten/ 2 http://www.slv.se/sv/grupp1/dricksvatten/foreskrifter-om-dricksvatten/ 3 http://www.slv.se/sv/grupp1/livsmedelsforetag/vagledningar-och-branschriktlinjer/vagledningar-och-annan-information/ Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 5
Syfte Syftet med DEL 1av kontrollhandboken är att ge kontrollmyndigheter och kontrollpersonal värdefull bakgrundsinformation och kunskap om provtagning som sedan ska utgöra grunden till de många olika sorters livsmedelsprovtagningar som kan bedrivas. Den ger råd och tolkning till tillämpliga delar av livsmedelslagstiftningen, förklarar vissa ord och begrepp om provtagning, samt ger kontrollmyndigheter anvisningar för meningsfull provtagning av livsmedel i offentlig kontroll. Här ingår också en översiktlig information om det nationella kontrollprogrammet samt en översikt över delar av den lagstiftning som berör provtagning och analys. För att vägleda till metodiskt arbetssätt med provtagning och analys beskrivs provtagningen i hög grad utifrån kontrollprocessens olika delar. I BILAGA 1-5 ges fördjupad information om livsmedelslagstiftning, definitioner och begrepp, analysmetoder, provtagningsutrustning samt en översikt av biologiska och kemiska faror, som kan förekomma i livsmedel. Den personal, som utför offentlig kontroll, måste vara väl insatt i förordningstexten och den nationella lagstiftningen om livsmedel. Personalen bör även ha god kännedom om mikrobiologiska och kemiska förhållanden för olika livsmedel. Planering Förberedelse Genomförande Delge avvikelser (kontrollrapport m m Uppföljning/ ytterligare åtgärd Figur 2. Schematisk beskrivning av kontrollprocessen och dess olika delar. Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 6
Provtagning och analys i offentlig kontroll Vad innebär provtagning i offentlig kontroll? Offentlig kontroll definieras som varje form av kontroll som utförs av den behöriga myndigheten i syfte att kontrollera efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen. Offentlig kontroll utförs av behöriga myndigheter. Provtagning och analys är en metod som kan användas vid offentlig kontroll. Provtagning kan utföras som enda kontroll eller kombineras med andra kontrollmetoder som revision, inspektion, kartläggning, verifiering och övervakning 4. Krav på den provtagning som utförs i offentlig kontroll finns bland annat för att säkerställa rättssäkerheten, eftersom resultatet från sådan provtagning kan komma att utgöra grund för myndighetsåtgärder och beslut. Provtagning i offentlig kontroll ska utföras av den behöriga kontrollmyndigheten. Provtagaren ska vara väl insatt i gällande provtagningsrutiner och det får inte råda något tvivel om att proverna har tagits ut på ett korrekt sätt gällande identitet, provtagningsteknik, märkning, förvaring och så vidare. Livsmedelsföretagare är skyldiga att tillhandahålla den hjälp som behövs för att offentlig kontroll ska kunna genomföras 5. I vissa fall, till exempel vid utredning av matförgiftningar och allergiska reaktioner, kan det vara av värde att även ta emot och analysera prov som tagits ut av privatpersoner eller företagare. Resultat från sådana analyser måste hanteras med stor eftertanke, och kan inte oreserverat användas som underlag för myndighetsåtgärd och beslut. Det är den behöriga myndigheten som har ansvar för bedömningen av analyssvar från prover i offentlig kontroll. En myndighet kan i sin bedömning ta hjälp av experter på till exempel laboratorier vid tolkning av analysresultat. 4 Förordning (EG) 882/2004 art 10 5 21 livsmedelslagen (Livsmedelslagen 2006:804) Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 7
Övergripande om provtagning När kan provtagning användas som kontrollmetod? Det finns många situationer när provtagning och analys kan vara en lämplig kontrollmetod inom livsmedelskontrollen (Figur 3). Syftet påverkar var i livsmedelskedjan provtagning och analys är lämpligast, hur många prover som behöver tas och vid vilken tidpunkt under ett livsmedels hållbarhetstid som prover tas. Provtagningens syfte påverkar också bedömningen av analyssvaret och den fortsatta hanteringen av ärendet. Verifiering företagens egenkontroll, hantering och rutiner Utredningar - smitta, förorening - fusk - misstanke om avvikelse Kunskapsuppbyggnad kartläggningar Provtagning och analys i offentlig kontroll Kontoll av importerade livsmedel - lokal/regional provtagning - gränskontroll Övervakning marknadskontroller Figur 3. Olika syften och situationer där det kan vara aktuellt med provtagning och analys i offentlig kontroll. Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 8
Verifiering av företagens egen kontroll eller hantering Om kontrollmyndigheten vill försäkra sig om att ett livsmedelsföretags egen kontroll av till exempel hantering eller förvaring är tillfredställande kan det ibland vara lämpligt att ta ut prov för att verifiera detta. Verifieringen kan innebära att kontrollmyndigheten vill bekräfta frånvaro av ett visst ämne, till exempel bekämpningsmedel, mykotoxiner, allergen som soja, mjölk, ägg, med mera eller gluten. Likväl kan det innebära att bekräfta närvaro av ämnen, till exempel att fetthalten och djurslaget överensstämmer med märkningen. Prov kan också tas för att värdera om hanteringen under, till exempel om tillverkningsprocessen har bedrivits under god hygien praxis, GHP. När och hur många prov som ska tas måste bedömas från fall till fall och beror på hur kontrollmyndigheten bedömer tillförlitligheten i företagets provtagningsplan eller deras hantering av produkterna, produktionstyp, produkt, produktionsprocess med mera. Syftet med provtagningen och tänkta hanteringsåtgärder kan också påverka bedömningen. För att kontrollera att inte anordningar som är påkopplade på dricksvattenkranen förorenar det vatten som används i livsmedelsproduktionen, kan det ibland vara nödvändigt att verifiera rengöringsrutiner som kräver provtagning av dricksvatten. Observera att det inte är frågan om dricksvattenföreskrifternas föreskrivna, regelbundna undersökningar. Några exempel är vid kontroll av ismaskiner, syrupanläggningar, kranar och slangar. När det gäller offentlig provtagning av kemiska föroreningar är det inom vissa områden reglerat i EU-lagstiftningen både hur proverna ska tas ut och antalet prover. Kunskapsuppbyggnad, kartläggning och övervakning God kunskap om nuläge samt trender i förekomst och spridning av olika faror i livsmedel är nödvändigt för att på bästa sätt välja lämpliga riskhanteringsåtgärder. Denna kunskap förvärvas genom att samla information med hjälp av kartläggningar eller övervakningar. Kartläggning och övervakning kan till exempel användas för att ta fram 1) information om förekomst av olika patogena mikroorganismer och/eller kemiska ämnen, för kontroll mot gränsvärden, hälsoskadliga nedbrytningsprodukter från olika ämnen i utvalda livsmedel; 2) dataunderlag till riskprofiler och riskvärderingar samt 3) kunskap om nya kemiska och mikrobiologiska faror och problemområden. Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 9
Övervakning Övervakning är granskning av ett eller flera livsmedelsföretag. I samband med övervakningen kan provtagning vara ett instrument. Provresultaten kan visa på förändringar över tid, övervaka att lagstiftningen följs och att gränsvärden hålls. De nationella kontrollprogrammen, till exempel kontrollprogrammet för salmonell, visar det nationella läget för viss fara och produkt genom resultat från provtagning på årsbasis. Kartläggning Kartläggning är en planerad undersökning som syftar till att ge en ögonblicksbild om livsmedelslagstiftningen efterlevs. För att få säkrare resultat och en bättre bild av verkligheten, bör kartläggningar i möjligaste mån samordnas mellan flera kommuner, län eller nationellt, till exempel i form av riksprojekt. I undantagsfall kan kartläggningar, med syfte att ge ökad kunskap om lokal förekomst och spridning av ett kemiskt ämne eller mikrobiologiskt agens genomföras inom ett mindre område, till exempel cesium i svamp och mykotoxiner i spannmål. Utredningar av olika slag Utbrottsutredning av livsmedelsburen smitta I Sverige ska de kommunala nämnderna, i samarbete med smittskydd och länsstyrelse, göra epidemiologiska utredningar i samband med livsmedelsburna sjukdomsutbrott 6. Det kan då i många fall bli aktuellt med provtagning och analys. Utbrottsutredningar är ett detektivarbete och ingen utredning är den andra lik. Det kan då vara nödvändigt att bredda provtagningens omfattning till att inkludera annat än livsmedel, till exempel arbetsytor, arbetsredskap och utrustning. I vissa fall kan det även vara befogat att provta personer som tillverkat den misstänkta maten, och om källan misstänks komma från primärproduktionen, kan träckprover, vatten och omgivningsprov vara aktuella. Mer detaljer om provtagning i samband med utbrottsutredningar finns i DEL 5, PROVTAGNING VID UTBROTTSUTREDNINGAR. Utredning av kemisk förorening av livsmedel Det förekommer även utredningar som rör kemiska faror i livsmedel. I dessa fall handlar det ofta om otillåtna kemiska ämnen eller överskridanden av satta gränsvärden. Avvikelser från regelverket kan upptäckas på olika sätt, till exempel genom nationella kontrollprogram, olika kontrollmyndigheters offentliga kontroll, importkontroll eller företags egen kontroll. Utredningen kan omfatta hela eller delar av produktionskedjan, förnyad provtagning, kopplingar till foder och så vidare. Läs mer om kemiska faror i DEL 7, PROVTAGNING FÖR KONTROLL AV KEMISKA OCH RADIO- AKTIVA FAROR. 6 Livsmedelsverkets föreskrifter om epidemiologisk utredning avlivsmedelsburna utbrott (LIVSFS 2005:7) Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 10
Klagomål och misstanke om icke säkra livsmedel Ibland kan klagomål från konsument ligga till grund för provtagning. Det kan exempelvis röra sig om att en person med födoämnesallergi misstänker att ett visst livsmedel har varit orsak till en allergisk reaktion och till exempel innehåller odeklarerad ingrediens. Klagomålet behöver nödvändigtvis inte ha föranletts av att någon blivit sjuk, det kan räcka med att det finns en misstanke eller andra skäl till att bedöma eller misstänka att ett livsmedel som skadligt, otjänligt eller olagligt, till exempel med eventuellt innehåll av otillåtna tillsatser eller andra ämnen. Detsamma gäller om, det av någon anledning, finns en misstanke om att ett livsmedel inte är säkert, till exempel med avseende på förekomst av patogena bakterier, mykotoxinbildande mögelsvampar eller andra toxiska substanser. Exempel på detta kan vara att en konsument har en sensorisk upplevelse av att ett livsmedel inte är tjänligt. Misstankar om vilseledande eller bedrägliga förfaranden (fusk) Redlighet är inte nödvändigtvis förknippad med en hälsorisk för konsumenten, utan syftar främst till att konsumenten ska kunna göra medvetna val och inte blir lurad. Felaktig märkning eller annan felaktig/vilseledande information kan utgöra allvarlig risk för överkänsliga och allergiska personer. I händelse av att det uppstår misstanke om vilseledande eller bedrägliga förfaranden (fusk) kan provtagning vara en relevant kontrollmetod, och i vissa fall vara den enda metoden för att till exempel avslöja fusk, se DEL 8, PROVTAGNING FÖR KONTROLL AV REDLIGHET. Exempel på frågeställningar där provtagning kan ge svar är frågor om förekomst/inte förekomst av, i förhållande till märkning/information. Exempel på sådana frågeställningar: Består oxfilé-biten av nötkött eller griskött? Innehåller oxfilé-biten färgämnet pararubin? Innehåller lasagnen häst-dna? Innehåller ekologiska livsmedel otillåtna bekämpningsmedel? Innehåller livsmedlet en icke-godkänd GMO? Innehåller livsmedlet odeklarerad soja, eller vete (allergener)? Andra typer av frågeställningar där provtagning kan ge svar är över eller under gränsvärden och över eller under halter enligt märkning, exempelvis: Godkänd GMO över 0,9 procent? Stämmer angiven fett- och vattenhalt? Innehåller vitamin D-berikad mjölk rätt halt? Analyssvaret ger information om påvisat/inte påvisat alternativt halter i prov. Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 11
Kontroll av livsmedel från andra länder Livsmedel från andra länder kan delar upp i två kategorier: införsel (länder inom EU) och import (länder utanför EU). Samtliga animaliska livsmedel från länder utanför EU kontrolleras vid svenska gränsen samt vissa vegetabiliska och sammansatta livsmedel. De livsmedel som kräver gränskontroll finns listade på Livsmedelsverkets webbplats 7. Livsmedel från andra länder kan kontrolleras genom marknadskontroll, skyddsbeslut eller. Marknadskontroll Kontroll av varor från andra länder kan ske genom marknadskontroller, vilket innebär att, såväl svenska som icke svensk producerade livsmedel, kontrolleras på olika sätt när de finns tillgängliga på den svenska marknaden. Det är många gånger lämpligt att kommuner och länsstyrelser (lokal och regional kontrollmyndighet) genomför sådana kontroller i projektform tillsammans med andra lokala myndigheter i regionen eller nationellt för att på så sätt få ett bättre underlag för eventuella beslut om åtgärder. Kontrollerna kan omfatta både risk- och redlighetskontroller. Kontroll av varor från länder inom EU Varor som produceras eller finns på den inre marknaden ska uppfylla den gemensamma livsmedelslagstiftningen. Kontroll av dokument, som följer med sändningen av livsmedel från länder utanför EU, kan granskas, till exempel genom spårbarhetskontroll, kontroll av salmonellaintyg samt intyg om att sändningen har passerat en gränskontroll, i de fall detta krävs. Vid mottagande av varor från andra EUländer kan det också vara aktuellt att ta prover för att verifiera att den provtagning som ska ske i avsändarlandet har skett, exempelvis avseende mikrobiologiska kriterier eller salmonellagarantierna. Verifierande provtagning kan ingå i ordinarie kontroll av anläggningar som mottar varor från andra EU-länder. Det kan även göras i projektform på regional eller nationell nivå. För vissa skyddsbeslut finns det också särskilt reglerat att kontroll/provtagning ska ske på inre marknaden, det vill säga inom EU. Ytterligare information finns på Livsmedelsverkets webbplats. Kontroll av varor från länder utanför EU (importkontroll) Livsmedelsverkets personal vid gränskontrollen ansvarar för kontrollen av importerade livsmedel av animaliska livsmedel och vissa vegetabiliska samt sammansatta livsmedel. Grunden i importkontrollen är att kontrollen ska ske på ursprungsan- 7 http://www.livsmedelsverket.se Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 12
läggningen och att det sedan sker dokument- och identitetskontroll vid gränsen till EU. Vid gränskontrollen tas även stickprov för analys för att kontrollera att kraven i livsmedelslagstiftningen är uppfyllda. Det sker också särskild riktad provtagning, utifrån så kallade skyddsbeslut på grund av en identifierad risk. Sådana skyddsbeslut, som fattas av EU-kommissionen, gäller ofta för ett särskilt livsmedel från ett visst land. Samtliga gällande skyddsbeslut finns på Livsmedelsverkets webbplats. Ett exempel på skyddsbeslut är införandet av särskilda villkor för import av produkter som innehåller mjölk eller mjölkprodukter från Kina (melaminskandalen). Var kan man ta prover? Syftet avgör var provet ska tas. Är syftet att kontrollera en viss hantering, företagens rutiner för egen kontroll i primärproduktionen, kritiska styrpunkter i förädlingsindustrin eller detaljhandel, bör prov tas direkt på produktionsplatsen. Exempel på provtagningsplatser i primärproduktionen är provtagning av frukt, bär, spannmål och grönsaker direkt på odlingsplatsen, i stallar med livsmedelsproducerande djur och i mjölktankar. Prov på andra livsmedel kan tas i silos eller kvarnar, till exempel spannmål som företaget genom egen provtagning klassat för livsmedelsändamål. I förädlingsledet kan lämpliga platser vara till exempel vid fyllning eller direkt efter ett värmebehandlingssteg. I en kartläggning vars syfte är att undersöka vad konsumenter får i sig, bör proverna tas så nära konsumenten som möjligt för att inkludera hela hanteringskedjan. Lämpliga provtagningsplatser kan vara hos grossist, importör eller detaljhandeln. Om prover tas ut i syfte att kontrollera färdig produkt, bör prov tas så nära produktionsplatsen som möjligt för att minimera antalet faktorer som kan påverka produkten längs hanteringskedjan. Provtagning på annat än livsmedel Provtagning kan även göras på annat än livsmedel, till exempel hanteringsytor, arbetsredskap och utrustning. I vissa fall är det lämpligare att ta prov på foder än på kött för att spåra användningen av läkemedel eller andra substanser som kan förekomma i livsmedlet. Var, när och vad som ska provtas avgörs av hur/var och när man tror att eventuell förorening har tillförts livsmedlet. Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 13
Gränsvärden icke gränsvärden För att skydda folkhälsan är det nödvändigt att hålla halten av olika ämnen eller mikroorganismer på en acceptabel nivå. När det finns tillräckligt med vetenskapliga data och ett behov att skydda folkhälsan från en viss substans eller bakterie, så kan ett gränsvärde fastställas på nationell nivå eller inom EU. Internationella samarbetsorganisationer, till exempel Codex Alimentarius, rekommenderar också införande av gränsvärden för olika substanser i sina medlemsstater. Flertalet gränsvärden fastställs av EU. Dessa gränsvärden gäller för livsmedel på den svenska marknaden oavsett ursprung och substanser. Till exempel finns gränsvärden för pesticider i kommissionens FÖRORDNING 396/2005/EG publicerade i olika förordningar och gränsvärden för vissa kontaminanter finns i kommissionens FÖR- ORDNINGEN 1881/2006. När höga halter av ett kemiskt ämne eller sjukdomsframkallande mikroorganismer konstaterats, men gränsvärde saknas görs en riskbedömning av lokal kontrollmyndighet och vid behov kan stöd fås från av Livsmedelsverket. Höga halter av ett ämne utan gränsvärde, kan leda till att åtgärder måste tillgripas med stöd av artikel 14 i förordning 178 för att skydda konsumenten. Undersöka säkerhet eller kvalitet När det gäller mikrobiologisk provtagning, kan den beroende på provtagningens syfte, delas in i så kallade provtagningsklassplaner. I huvudsak förekommer tvåeller treklassplaner. I en två-klassplan är syftet att undersöka om ett livsmedel är säkert eller inte. Bedömningen kan vara tillfredsställande eller otillfredsställande. Två-klassplaner innehåller variablerna n, m och c för vilka gäller: n: Antal enheter/delprov som tas ut från ett parti för att analyseras. m: Gränsvärde (maximal tillåten halt av mikroorganism eller dess metabolit). c: Acceptansvärde = det maximala antalet enheter/delprov som tillåts överskrida gränsvärdet (vanligtvis = 0). För en tre-klassplan kan syftet vara att få ett mer omfattande omdöme om livsmedlet, som förutom säkerhetsaspekten även omfattar en viss kvalitetsbedömning. Detta kan vara av värde vid, till exempel hållbarhetsundersökningar. I en treklassplan ska även bedömningen godtagbart med anmärkning kunna förekomma. Denna bedömning indikerar att ett fel föreligger i något led som bör identifieras Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 14
och rättas till, för att inte hälsorisk ska uppkomma. En treklassplan beskrivs av n, m, M och c för vilka gäller: n: Antal enheter/delprov som tas ut från ett parti för att analyseras. m: Gränsvärde som inte bör överskridas. M: Övre gränsvärde som inte får överskridas. c: Acceptansvärde = det maximala antalet analysresultat som tillåts ligga mellan m och M. Om antalet överskridande värden är högre än c ska partiet underkännas. Läs mer I DEL 9, PROVTAGNINGSSTATISTIK OCH KART- LÄGGNINGAR. Nationella kontrollprogram Livsmedelsverket ansvarar för de nationella kontrollprogrammen. Organisationen av dessa är omfattande. I grunden syftar samtliga nationella kontrollprogram till att skydda konsumenten från onödigt höga halter av olika reglerade ämnen och att säkerställa att gällande lagstiftningar följs. I de olika kontrollprogrammen kontrolleras ämnen, vilka regleras via fastställda gränsvärden, men kontrollen letar även efter otillåtna ämnen i livsmedel. Flera av de nationella kontrollprogrammen är till stor del koordinerade med övriga EU medlemsstater. Resultaten för alla kontrollprogram rapporteras årligen till kommissionen och/eller Efsa 8. Livsmedelsverket ansvarar för kontrollen enligt de så kallade kontrollprogrammen, dessa framgår i rutan nedan. Varje kontrollprogram finns även beskrivet i Sveriges nationella kontrollplan (NKP). DE SVENSKA KONTROLLPROGRAMMEN Restsubstanser i animalier (cirka 5 000 prov per år) Dioxiner/furaner och PCB i livsmedel (cirka 100 prov per år) Bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och vissa animalier (1 500-2 000 prov per år) Mykotoxiner i vegetabilier (cirka 50 prover per år) Salmonella i animalier (cirka 30 000 prov per år) Cesium i ren (cirka 9 000 prov per år) Algtoxiner och bakterier i tvåskaliga blötdjur (cirka 1 500 prov per år) Övriga kontaminanter (till exempel Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), Nitrat, Tungmetaller) (cirka 100 prov per år) 8 EFSA, European Food Safety Authority Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 15
Övergripande planering Vilken provtagning behöver göras grunden för planering Kontrollmetoden provtagning och analys kan tjäna många syften och innefattar flera steg innan det finns ett färdigt analysresultat. Planering Förberedelse Genomförande Delge avvikelser (kontrollrapport m m Uppföljning/ ytterligare åtgärd Plan för provtagning Grunden för planering är att identifiera ett behov, vilket i det här fallet innebär att man identifierar vilken provtagning som är relevant att utföra i den offentliga kontrollen, exempelvis vilken typ av livsmedelsanläggningar som ska att kontrollera. En förteckning över vilka prover och analyser som är relevanta, och antal prover som tas, kan utgöra en basal provtagningsplan. En plan för provtagning kan inte bli exakt, utan innehåller med nödvändighet ett mått av uppskattning, eftersom omständigheter över tid förändras. Verksamhetsstyrning, upphandling och finansiering En plan för provtagning, är precis som en plan för andra kontrollaktiviteter, en del av verksamhetsstyrningen. Det klargör vad som behöver göras, och gör det möjligt att provtagningen genomförts. Att ha en så tydlig bild som möjligt av vilken provtagning som behöver utföras är också viktigt för att kunna ha rätt resurser i form av bland annat kompetens, laboratoriekapacitet och finansiering. Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 16
Upphandling av analystjänster En förutsättning för att provtagning och analys ska kunna användas som kontrollmetod är att man kan få proven analyserade. För att kunna göra en ändamålsenlig upphandling av analystjänster behöver man veta vilka analyser som behöver göras. En plan för provtagning är därför viktig att ha som underlag vid upphandling. Finansiering Provtagning och analys i offentlig kontroll kan finansieras på olika sätt beroende på vilken myndighet som utför provtagningen, provtagningens orsak och om det finns speciella avgifter i lagstiftningen för den aktuella provtagningen. Det finns tre olika typer av finansiering, anslagsfinansierad kontroll, avgiftsfinansierad kontroll och extra offentlig kontroll. Ytterligare information om finansiering, timtaxa och avgifter finns i Livsmedelsverkets vägledning om planering av offentlig livsmedelskontroll 9. Anslagsfinansierad kontroll Om myndigheten som utför provtagningen är anslagsfinansierad och det inte finns särskilda regler som medger att provtagningen kan finansieras med avgift, så finansieras provtagningen med myndighetens anslagsmedel. Planen för provtagning blir här ett viktigt underlag för äskande av medel. Avgiftsfinansierad kontroll För myndigheter som finansierar sin kontroll med avgifter utifrån avgiftsförordningen, så ska provtagningskostnaden i planerad kontroll finansieras genom de årliga kontrollavgifterna. Avgifterna baseras på timtaxa beräknad för att täcka myndigheternas kostnader 10. Timtaxan ska vara fullt kostnadstäckande och ska beräknas så att den räcker till en effektiv och ändamålsenlig kontroll. Planen för provtagning blir i detta fall ett viktigt underlag för att få fram en kostnad som ska räknas in i timtaxan. Extra offentlig kontroll Extra offentlig kontroll kan innefatta provtagning och analys, till exempel för att kontrollera om korrigerande åtgärder har vidtagits mot tidigare konstaterade avvikelser. Vid extra offentlig kontroll är det den företagare som äger eller innehar produkterna vid tidpunkten för kontrollen, som ska betala för de faktiska kostnaderna i det enskilda fallet. 9 Livsmedelsverket vägledning om planering av offentlig livsmedelskontroll, 2011-07-15 10 Förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 17
Planera för laboratoriekapacitet Analyslaboratorier som får anlitas officiella laboratorier Den behöriga myndigheten får utse laboratorier som ska analysera prover vid offentlig kontroll. Det laboratorium som utför analysuppdraget måste bedriva verksamhet samt vara ackrediterad för både aktuella analysmetoder och provtyper i enlighet med SS/EN/ISO 17025 och Livsmedelsverkets föreskrift om offentlig kontroll 11,12. I Sverige utförs de flesta analyser från prov i den offentliga kontrollen av privata analyslaboratorier. Ett privat ackrediterat analyslaboratorium utses till ett officiellt laboratorium för analysuppdrag i offentlig kontroll, i samband med att de skriver kontrakt med den behöriga myndigheten, alternativt anlitas av en myndighet för en specifik analys. För stöd vid upphandling av analysuppdrag i offentlig kontroll hänvisas till Livsmedelverkets Vägledning om upphandling av analystjänster 13. Förteckning över ackrediterade laboratorier, inklusive information om analyser de utför samt aktuella kravdokument finns på Swedacs webbplats 14. Kemiska och mikrobiologiska analysmetoder Vid beställning av ett analysuppdrag är det nödvändigt att förvissa sig om att de tänkta analyserna finns uppsatta på analyslaboratoriet eller inom laboratoriekedjan och att dessa metoder får användas i offentlig kontroll, det vill säga dels att analysmetoden är ackrediterade enligt ovan, dels att de uppfyller kraven som anges i förordning 882/2004 15. Därutöver är det bra om analyslaboratoriet kan uppge metodprincip inklusive metodreferens 16. För detaljerad och fördjupad information om kemiska och mikrobiologiska analysmetoder, som får användas i offentlig kontroll, hänvisas till BILAGA 5. 11 SS-EN-ISO 17025, Ackreditering av analyslaboratorier 12 Livsmedelsverkets föreskrift om offentlig kontroll av livsmedel (LIVSFS 2005:21) 13 Livsmedelsverkets vägledning. Upphandling av analystjänster för offentlig kontroll av livsmedel och för föreskriven regelbunden kontroll avdricksvatten, 2006-08-30 14 www.swedac.se 15 Artikel 11, punkt 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll 16 Livsmedelsverkets vägledning, 2006. Upphandling av analystjänster för offentlig kontroll och för föreskriven kontroll av dricksvatten Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 18
Planering av provtagning på enskilda objekt I planeringssteget ingår att planera för att det blir rätt i varje processteg så att provtagningen bidrar till en effektiv och ändamålsenlig kontroll. Prov i offentlig kontroll ska tas för att kontrollera överensstämmelsen med de regler som finns på området. Vid planeringen av provtagningen, börja alltid med att definiera provtagningens syfte genom att klargöra vad analyssvaret ska ge svar på och hur det ska användas. Om det går att besvara frågorna i KOM-I-HÅG 1 fortsätt att planera och genomför provtagningen. Finns det däremot inga bra svar på dessa frågor bör provtagningen utebli. I varje enskilt fall ska kontrollmyndigheten dessutom noga överväga om provtagning och analys är den bästa kontrollmetoden. KOM- I-HÅG 1 Innan provtagning, besvara frågorna: Vad ska analyssvaret ge svar på? Hur ska analyssvaret användas? Vid svar som visar på avvikelse, hur ska den fortsatta hanteringen ske? Provtagning och analys bör vara väl genomtänkt och planerad. I samband med att provtagningen planeras kan det utifrån den aktuella frågeställningen vara bra att precisera vilka kemiska och/eller mikrobiologiska faror som kan finnas i en viss typ av livsmedel. En översikt av viktiga kemiska ämnen och mikrobiologiska agens, som kan finnas i olika livsmedelskategorier, finns i BILAGA 3. Informationen i tabellerna kan inte betraktas som heltäckande för samtliga faror som kan förekomma i de olika livsmedelskategorierna. Om provtagning ingår i ett kontrollprojekt, bör prov tas ut enligt en genomtänkt projektplan. I vissa fall kan provtagning och analys bli aktuellt i samband med inspektion, och det är därför bra att ta med provtagningsutrustning vid dessa tillfällen. Eftersom provtagning i samband med livsmedelsburna utbrott eller akuta kemiska föroreningar inte kan detaljplaneras i förväg, bör det finnas skrivna rutiner för dessa situationer. För provtagning i samband med utbrott hänvisas till DEL 6. Tänk på att provtagning och analys inte alltid är nödvändigt och inte heller alltid lämpligt. Om det till exempel finns uppenbara hygieniska brister av särskild typ i en livsmedelsverksamhet behöver inte prover tas för att styrka detta. Ett exempel kan vara att ett livsmedel som med syn eller lukt kan bedömas som otjänligt och det finns därför inget behov av att analysera ytterligare för att bedöma livsmedlet Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 19
som icke säkert 17. Inte heller då viktiga hygienkrav inte uppfyllts, till exempel om kylförvaringstemperaturen har varit felaktig, är det alltid nödvändigt att ta prov för att bekräfta otjänlighet. Vid dessa tillfällen, då det redan tydligt framgår att kraven i lagstiftningen har överträtts, kan beslut om sanktioner göras utan föregående provtagning. KOM- I-HÅG 2 Provtagning och analys är inte alltid är nödvändigt och inte heller alltid lämpligt, till exempel om: Det finns uppenbara hygieniska brister i en livsmedelsverksamhet och livsmedel uppenbart hanteras hygieniskt felaktigt. Ett livsmedel som med syn eller lukt kan bedömas som otjänligt. Mikroorganismer och kemiska ämnen fördelar sig ofta ojämnt i livsmedel och sannolikheten att hitta det som eftersöks är liten vid ett enstaka stickprov. Ett negativt prov, som inte påvisar några hygieniska eller säkerhetsmässiga brister kan ge en falsk bild eller leda till svårigheter att motivera företaget att vidta åtgärder. Det betyder inte att provtagning inte ska utföras, men det är viktigt att förklara för företaget vad ett negativt provsvar kan betyda, det vill säga att det inte nödvändigtvis innebär att faran inte funnits i livsmedlet. Däremot förekommer det tillfällen då man kan behöva styrka en misstanke. Exempelvis om man misstänker att fel djurslag anges i märkningen. Då kan analys bekräfta eller avfärda misstanken. KOM- I-HÅG 3 Checklista för provtagningsplan och utförande Syfte, inklusive information om syftet till företaget Analysparametrar, det vill säga mikrobiologiskt agens eller kemiskt ämne Livsmedelstyp Provtagningsplats Hur provet ska tas ut, utrustning och teknik samt personal Provmängd/delprover Provmärkning Vilken information som ska dokumenteras vid provtagningen (inklusive erbjudande av referensprov) provtagningsprotokoll Information till företag om möjlighet till uttag av referensprov Kamera för fotografering Plombering så att provet inte kan manipuleras på väg till laboratoriet Transport och förvaring Finansiering Laboratorium Hur ska provresultatet hanteras? 17 Artikel 14, punkt 5 i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 178/2002 Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 20
Förberedelse Provtagningsutrustning redskap och behållare Planering Förberedelse Genomförande Delge avvikelser (kontrollrapport m m Uppföljning/ ytterligare åtgärd Behållare och provtagningsutrustning som kommer i kontakt med provet får inte förorena provet och inte bidra till att provets egenskaper ändras. Vid provtagning för kemiska analyser kan särskilda typer av rengöring och krav på material förekomma, se DEL 7 och 8 om kemiska faror och redlighet. En del analyslaboratorier bistår med rengöring och sterilisering av provtagningsredskap. Om denna möjlighet saknas, kan sterila engångsredskap och behållare användas. För mikrobiologiska analyser är utgångspunkten att alla redskap ska vara torra, rena och sterila. I vissa fall, till exempel vid provtagning i detaljhandel eller i storhushåll kan provtagaren, med hänsyn till syftet, i stället använda de redskap som redan är i bruk vid hanteringen av det livsmedel som ska undersökas. Observera att om inte sterila redskap används vid provtagningen, måste det anges på följesedeln och även framgå i analysrapporten. För mer detaljerad information hänvisas till BILAGA 4. Representativt prov Provtagningen ska vara så representativ som möjligt, vilket betyder att provet som tas ut ska återspegla sammansättningen av det provmaterial som det är taget från. Vid representativ provtagning tas ett bestämt antal lika stora delprover från flera ställen ur en större avgränsad mängd livsmedel. Delproverna analyseras sedan separat eller slås ihop till ett sammanslaget prov. Tänk på att ett stort antal små delprover ger en bättre uppskattning av ett partis medelvärde och är mer representativt än ett fåtal större delprover. Detta är särskilt viktigt i de fall där fördelningen Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 21
av ett mikrobiologiskt agens/kemiskt ämne förväntas vara ojämnt fördelat i livsmedlet. För mer information om hur ett representativt prov tas ut, se DEL 9 PROVTAGNINGS- STATISTIK OCH KARTLÄGGNINGAR. I vissa fall är det reglerat i EU-lagstiftningen hur representativa prover ska tas ut. I praktiken kan det vara svårt att ta representativa prov från bulk av fasta livsmedel, som till exempel spannmål, pulver, pastejer och deg. Till detta ändamål är spjut och sonder att föredra framför skedar och skopor (figur 4). Vid bruk av skedar och skopor är det svårt att få med provmaterial annat än från ytan och det ger en mindre representativ provtagning (figur 5). Tänk också på att ett stort antal små delprover, som slås samman till ett mindre antal samlingsprov ger en bättre uppskattning av ett partis medelvärde och är mer representativa än ett fåtal större delprover. Hur representativ provtagningen är bestäms också i förhållande till livsmedlets egenskaper, typ av kontaminering, partiets och provets storlek. Det är lättare att ta representativa prov av vätskeformiga livsmedel, som mjölk eller vatten, deg, köttfärs och pulver än av helt kött, spannmål, nötter och frukt. Om det är möjligt är det bra om provmaterialet omblandas innan provet tas ut. Sond/spjut Sked/skopa Figur 4. Provtagning av storsäck (1 ton) med provtagningsspjut 18. Figur 5. Ett spjut eller sond ger ett mer representativt prov än en sked eller skopa 19. 18 Foto: Livsmedelsverket 19 NMKL Procedur No. 12 (2014). Guide on sampling for analysis of foods. Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 22
Fördelning av mikroorganiser och kemiska ämnen i livsmedel Figur 6 illustrerar två tänkbara föroreningsscenarier vid livsmedelstillverkning. I a) är utrustningen kontaminerad innan produktionen startar och kontaminationen är högst i de första tre-fyra producerade enheterna. Under tillverkningens gång spolar produkten bort föroreningen och de sista tillverkade enheterna är fria från förorening. I b) inträffar en punktförorening vid ett tillfälle under tillverkningen. Denna förorening kan orsakas av att utrustning går sönder och ersätts med orena delar eller att tillverknings- och underhållspersonal på något sätt förorenar produkten. I scenario b) hade provtagning av första och sista enheten inte påvisat föroreningen. Föroreningar kan också komma från produktionsmiljön, till exempel via aerosoler från rengöring av intilliggande utrymmen eller via nedfall av kondensvatten, damm eller liknande 20. a 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 b 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Figur 6. Två varianter av ojämn fördelning av mikroorganismer eller kemiska ämnen i ett produktionsparti bestående av 10 enheter. a) produktionslinjen är förorenad innan produktionen startar, b) föroreningen sker under tillverkningens gång. I båda fallen späder produkten gradvis bort kontaminationen (modifierad efter ICMFS 2002 21 ). 20 ICMSF. 2002. Chapter 10,Experience in the use of two-class attribute plans for lot acceptance. In: Tompkin, R.B. (Ed), Microorganisms in Foods 7. Microbiological sampling in food safety management. Kluwer Academic/Plenum publishers, New York, USA. 183-197. 21 ICMSF. 2002. Chapter 10,Experience in the use of two-class attribute plans for lot acceptance. In: Tompkin, R.B. (Ed), Microorganisms in Foods 7. Microbiological sampling in food safety management. Kluwer Academic/Plenum publishers, New York, NY, USA. 183-197. Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 23
Fördelning av mikroorganismer i livsmedel Med undantag av vätskor så är de flesta mikroorganismer, eller ämnen som bildas av mikroorganismer, vanligen heterogent (ojämnt) fördelade i livsmedel. Beroende på om mikroorganismer finns på ytan eller inne i livsmedlet, hur och när kontaminationen inträffar kan fördelningen variera avsevärt inom ett parti både med avseende på plats och halt. Det innebär att det kan vara svårt att hitta en mikroorganism i ett parti och att flera delprover kan behövas tas. Den heterogena fördelningen av mikrobiologisk kontamination kan leda till tolkningssvårigheter i de fall ett första prov är positivt för en viss mikroorganism och efterföljande omprov är negativt. Fördelning av kemiska ämnen i livsmedel I de flesta fall är problemen med ojämn fördelning i livsmedel betydligt mindre för kemiska ämnen än för mikroorganismer. Det är därför svårare att ta ett representativt prov när det gäller analys av mykotoxiner den genmodifierade organismer (GMO). Allergen, i form av exempelvis nötbitar i choklad, är inte heller helt jämnt fördelade. Ett annat exempel är halten polycykliska aromatiska kolväten (PAH), som kan vara betydligt högre på ytan på rökt kött. Om man vid provtagning tar en ändbit kan det ge betydligt högre halt än vad den genomsnittliga halten för hela köttbiten är. I animalier förekommer det att kemiska ämnen ansamlas i olika organ, kroppsvätskor eller vävnader. Detta är olika för olika ämnen, till exempel dioxiner i fiskfett, tungmetaller i krabbsmör och läkemedelsrester i blod eller urin. Därför är det viktigt att först ta reda på vilken djurdel som ska tas ut för analys. I DEL 7 OM PROVTAGNING FÖR KEMISKA OCH RADIOAKTIVA FAROR finns mer information. Provmängd Provmängd för mikrobiologiska analyser Den totala provmängd som tas ut för mikrobiologisk analys, varierar beroende på typ av prov. Prov tagna från större partier eller från bulk bör vara minst 200 gram. Färdigförpackade prov i obrutna förpackningar bör vara minst 100 gram. Vid provtagning av spannmål, foder och andra grovkorniga material är 200-500 gram en lämplig mängd, eftersom provmaterialet är heterogent 22. Den mängd, som tas ut till analys, varierar mellan olika analysmetoder och beror även på hur många analyser som ska utföras. 22 Legan, D. and Vandeven, M. H. 2003. Samplings techniques. In: McMeekin, T. A. (Ed) Detecting pathogens in food. Woodhead publishing limited, Boca Raton, FL, USA. 20-49. Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 24
Provmängd för kemiska analyser För kemiska analyser är provmängden i större grad beroende av vilken parameter som ska undersökas. För många kemiska ämnen finns det ofta en provmängd angiven i gällande EG-förordning 23, 24. Kontaminationsrisk Provtagaren måste vara väl medveten om vilka föroreningsrisker som är förknippade med provtagning för en specifik analys och vidta alla tänkbara åtgärder för att eliminera dessa. För provtagning till mikrobiologiska analyser får inte provet kontamineras med oönskade mikroorganismer. Det kan vara lämpligt att använda engångshandskar, men de behöver inte vara sterila. För kemiska analyser gäller det att inte förorena provet med ämnen som kan störa resultatet eller bedömningen. Exempelvis kan talkade handskar och smink störa metallanalyser, ögondroppar kan störa analys av kloramfenikol och salvor med smärtstillande substanser, så kallade NSAIDs, (non steroidal anti-inflammatory drugs) kan störa analys av läkemedelsrester. 23 Förordning (EG) nr 333/2007 om provtagning och analysmetoder för offentlig kontroll av halten av bly, kadmium, kvicksilver, oorganiskt tenn, 3-MCPD och bens(a)pyren i livsmedel 24 Kommisionens förordning (EU) nr 252/2012. Om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av halter av dioxiner, dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB i vissa livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1883/2006 Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 25
Genomförande Planering Förberedelse Genomförande Delge avvikelser (kontrollrapport m m Uppföljning/ ytterligare åtgärd Nu ska provtagningen genomföras och i detta steg i processen är det mycket viktigt att dokumentera all relevant information. I detta avsnitt hittar ni exempel på information som är viktig att det ingår på följesedlar, nödvändigheten av ett referensprov med mera. Dokumentation Vid provtagning kan flera olika fakta behöva tas fram och dokumentaras för att kontrollen ska vara effektiv. Dokumentation kan göras genom till exempel att föra anteckningar, ta foton eller kopior av förpackningar och etiketter. Fakta kan bland annat behövas för: Laboratoriets hantering av provet samt för analys. Vilka fakta det är framgår vanligen av följesedlar. Vid osäkerhet, stäm av med laboratoriet. Tolkning och bedömning av analysresultatet. Vidare kontrollåtgärd som analyssvaret ger anledning till, till exempel utökad provtagning, spårning av livsmedel eller RASFF 25 -notifikation. Beslut som analyssvaret ger anledning till, till exempel saluförbud. Referensprov Ur rättssäkerhetssynpunkt ska en verksamhet som blir föremål för offentlig provtagning ges möjlighet att få ett så kallat referensprov, artikel 11, FÖRORDNING (EG) NR 882/2004, som tas samtidigt med det offentliga provet. Kontrollmyndigheten måste ha en rutin som säkrar att livsmedelsföretagaren informeras om sin rätt till ett (eller flera) extra prov för ett kompletterande utlåtande. Kontrollmyndigheten 25 Rapid Alert System for Food and Feed (art. 50 I förordning (EG) nr 178/2002) Del 1 Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser 26