S-kvinnor i Skåne Bildtext som beskriver illustration. Cirkulär nr 4 2011 Förbundsmöte i Luleå Förbundsmötet den 27-28 augusti i Luleå valde Lena Sommestad till ny ordförande. Vi Som finns alltid på vid webben! personval genomfördes en sluten omröstning. När rösterna var räknade stod det klart Besök att Lena oss Sommestad på: vunnit med god marginal. Lena fick 64 röster mot Nalins http://www.widgets.msn.com/ 34 röster. Att röstskillnaden skulle bli så pass stor var svårt att räkna ut enbart med hjälp av inläggen i debatten, Nalin såg överraskad ut, men det var Lena som förslagits av en enhällig valberedning och det var Lena som vann omröstningen. S-kvinnor i Skåne önskar Lena lycka till Bildtext som beskriver illustration. med det viktiga arbetet att åter sätta jämställdhetsfrågorna högt på dagordningen i vårt parti! Innehåll Förbundsmöte Möt Lena S, vid 2 tillfällen IDARÖD Utbildning Höst Första valet S-kvinnor i Skåne Olof Palmes plats 1, 214 44 Malmö. Telefon: 040-660 73 06 Mobil: 070 261 66 69 E-post: S-kvinnor@skane.sap.se Hemsida: www.s-info.se/skvinnorskane
Lenas tack efter ordförandevalet Systrar, kamrater Ett varmt tack för att ni har gett mig ert förtroende att vara S-kvinnors ordförande. Det är det största förtroende som jag har fått i politiken, och jag är så glad. Ingen politisk fråga ligger mig närmare om hjärtat än den som vi tillsammans kämpar för: - kvinnors lika rättigheter och möjligheter, - alla människors lika värde. Än en gång, också ett tack till dig Nalin Pekgul för dina viktiga insatser under åtta år som förbundets ordförande. Du har haft erfarenheter och perspektiv som har förändrat S-kvinnor, som har breddat förbundets synfält och gjort S-kvinnor till en starkare aktör för jämställdhet och alla människors lika värde i ett modernt, mångkulturellt samhälle. Det du har gett oss ska vi förvalta och utveckla. S-kvinnor, tillsammans har vi en spännande resa framför oss. Tack för ert förtroende! Lenas avslutningstal Systrar, kamrater Sverige är idag ett av världens mest jämställda länder. Det är till stor del tack vare kvinnorörelsens styrka och envishet! Till skillnad från nästan alla länder i världen, har män och kvinnor i Sverige samma medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Vi ses inte som hustrur eller hemmafruar, utan som människor och medborgare. En utbyggd samhällsservice ska ge stöd för vår jämställda samhällsmodell, och kvinnor och män ska dela vårt ansvar för hem och familj. Det är en samhällsmodell som det har varit värt att kämpa för. Men vi vet alla, kampen för det jämställda samhället är ännu inte slut, långt därifrån. Nästan alla kvinnor finns på arbetsmarknaden, men långt ifrån alla män tar en rimlig del av ansvaret därhemma. Ni liksom jag har också upplevt hur 20 år av ekonomisk kris, privatiseringar och besparingar har undergrävt kvinnors välfärd och frihet. 40 år efter de stora jämställdhetsreformerna har välfärdsstaten gått i stå. Lösningen har blivit deltid för många kvinnor, och långt längre arbetsveckor för kvinnor än för män. Det här är oacceptabelt, och som Framtidskommissionen visar: ett svek mot Sveriges kvinnor. Kontraktet om det jämställda samhället har i praktiken brutits. Vi fick det inte det stöd i form av fungerande offentlig service som det jämställda samhället kräver. Så det är dags nu att kvinnor i Sverige, med s- kvinnor i täten, tar ännu hårdare strid mot en politik som sviker inte bara kvinnorna utan också barnen och deras framtid. Det är dags att ta strid mot nedskärningar, växande klyftor, barnfattigdom och dålig arbetsmiljö. Fyrtio år efter de stora jämställdhetsreformerna behövs starka s-kvinnor mer än någonsin. Vi behövs för att bekämpa borgerlighetens politik men också för att driva på inom socialdemokratin! Systrar, kamrater: Idag, inför vårt fortsatta samarbete, vill jag tala om vikten av att bygga S- kvinnor starkt, om framtidens utmaningar och om vårt uppdrag som kvinnor i demokratin. Jag har tre budskap, som jag vill att vi kan samlas kring. Mitt första budskap är att vi behöver ett starkare S- kvinnor, från klubbnivån och uppåt. Socialdemokratiska kvinnor har historien igenom gjort stordåd i politiken, och vi kan göra det igen. Men utan ett starkt förbund kan vi inte skapa en stark politik. Jag är övertygad om att vår styrka ligger i att vara många många som deltar, många som bidrar, många som drivs av en lust att förändra. Därför är det också viktigt att var och en av oss känner att det jag gör i S-kvinnor spelar roll, att jag kan påverka politiken. Var och en av oss ska också känna att S- kvinnor är en resurs för mig, en hemvist i politiken, en plattform och språngbräda. S-kvinnor ska vara en källa till glädje. Kraften kommer när vi många rör sig vi skall bli fler! 2
Systrar, kamrater: Vi ska aldrig glömma vilken mäktig kraft som Kvinnoförbundet har varit och kan vara i svensk politik. Här finns inspiration för nya stordåd. Det var S- kvinnor som drev fram 1970-talets avgörande jämställdhetsreformer med en imponerande förmåga att ständigt ligga först, väcka debatt, och formulera förslag. Många av er minns den tiden. Så förverkligades särbeskattningen, föräldraförsäkringen, barnomsorgen, rätten till abort. Det var också S-kvinnor som drev på för att ge fler kvinnor plats i politiken med 1990-talets varvade listor som det stora genombrottet. Det är viktigt att vi minns hur svårt det var för kvinnor att erövra makt och inflytande, och att makt och inflytande över politiken aldrig kan tas för given den måste återerövras, om och om igen. S-kvinnor har också funnits på bredare politiska fält. Själv vill jag att vi aldrig glömmer Inga Thorsson och Kvinnoförbundets kamp mot svenska kärnvapen. För kvinnopolitik handlar ju inte bara om vardagslivets villkor, i jobb och familj. Kvinnopolitik handlar också om internationella relationer och om makten över samhällsekonomin. Systrar, kamrater: Mitt andra budskap är att S- kvinnor behövs inte bara för kvinnors skull, utan för hela samhällets skull. Vi behövs i kampen mot ojämlikhet och välfärdskris, vi behövs i kampen mot främlingsfientlighet, miljökris och globala orättvisor. Vi kan göra skillnad! Vi står just nu inför ett avgörande skede i svensk och euroepisk politik. Just nu formas framtidens socialdemokratiska program. Här måste vi vara med väcka debatt driva på ställa krav. Vi måste inse och vi måste tala högre om att den växande ojämlikhet som vi idag upplever i Sverige och den kris som skakar välfärden inte är något som vi måste acceptera. Det beror inte på några obönhörliga förändringar i den globala ekonomin utan är ett resultat av högerns idéer och högerns politik. Ojämlikheten har vuxit ur en ekonomi med lägre skatter, ökad frihet för kapitalet, mer konkurrens, mer avregleringar, privatiseringar och förmåner för de välbeställda. Kvinnor har drabbats hårt. Detta kan inte fortgå. För S-kvinnor handlar det nu om att våga utmana högerns idéer om samhällsekonomi och ekonomisk politik. Det viktigaste, tror jag, är att arbeta hårt för att återigen uppvärdera kvinnors arbete i vårdens och omsorgens sfär. Det handlar om det obetalda hemarbetet, omsorgen om barnen, och arbetet i välfärdens många kvinnoyrken. Det krävs en tankevända, ett nytt perspektiv på samhället och framtiden om våra konkreta krav ska vinna stöd och förståelse. Idag har de här frågorna förskjutits till politikens periferi. Det mesta som är viktigt anses nu hända på marknaden, mannens klassiska revir. Marknadskonkurrensen skapar välståndet, sägs det. Därför måste omsorgen om marknaden alltid komma först. Men historien över Sverige och andra industriländer visar något annat: Den visar att den viktigaste drivkraften bakom hållbara ekonomiska framsteg inte är marknadskonkurrens utan investeringar i hälsa, utbildning, social tillit. Det betyder att kvinnors många gånger obetalda arbete är en nyckel till vårt välstånd. Människan är ekonomins dyrbaraste resurs. Så låt oss komma ihåg att välfärden inte är en kostnad, utan en social investering. Att jobben i offentlig sektor är lika viktiga som jobben i den privata. Vi kan aldrig spara på barnens välfärd och utbildning med hänvisning till att samhällsekonomin kräver det. Tvärtom. En hållbar samhällsekonomi kräver att vi sätter barnen först. Systrar, kamrater, en stark välfärd handlar i grunden om en hållbar samhällsutveckling; ett samhälle där vi värnar de gemensamma resurser som över generationer gör samhället starkt. Jag tror inte att det var en slump att en socialdemokratisk kvinna, Norges tidigare statsminister Gro Harlem Brundtland, en gång myntade begreppet hållbar utveckling. Hållbar utveckling, förklarade Gro, handlar om att se till att framtida generationer kan tillgodose sina behov, precis som vi kan tillgodose våra. Välstånd kan inte bara bygga på kortsiktig konkurrens och egenintressen. Välstånd kräver långsiktighet och solidaritet. 3
För mig som s-kvinna är det viktigt att vi hela tiden har blicken lyft, bortom dagsfrågorna. Vårt uppdrag handlar, också idag, om att ta kampen för ett annat samhälle och andra värderingar. Det handlar om att värna välfärden, men också om att möta miljökrisen och de globala orättvisorna. En av vår tids stora utmaningar handlar om global migration och främlingsfientlighet. När kvinnoförbundets första klubbar kom till, för mer än 100 år sen, då var det i ett Sverige som var ett fattigt utvandrarland. Under 50-60 år lämnade till sist en miljon svenskar fattigdomen härhemma för att söka sin försörjning utomlands. Många kvinnor utvandrade på egen hand, på jakt efter jobb och ett bättre liv. Andra blev ensamma kvar, med barn att försörja. Idag har strömmarna vänt Sverige är ett rikt samhälle och nu är det hit som människor från när och fjärran söker sig. Rollerna har växlat vi var ett utvandringsland och blev ett invandringsland. Men kampen för människovärde, demokrati och jämställdhet består. Den blir om något ännu viktigare. Vi ser nu hur främlingsfientligheten växer i Sverige och Europa, i spåren på högervridning och finansiell kris. Vårt uppdrag, som s-kvinnor, är att bekämpa denna främlingsfientlighet och de reaktionära idéer som följer i dess spår. Tragedin på Utøya påminner oss om hur hat, våldsdyrkan och okunskap kan hota våra samhällen, om vi inte oförsonligt kämpar för friheten och demokratin. Vi måste förstå att invandring är en resurs och en möjlighet. Vi måste söka identifikation, inte skillnad. Vi måste bygga ett samhälle som skapar trygghet och framtidstro i alla samhällsgrupper, en politik som INTE gör framtiden till ett nollsummespel där den enas vinst är den andras förlust. Vi måste hitta den politik som förenar kvinnor med olika bakgrund. Vi måste bli en politisk kraft som ger kvinnor som kommer hit från alla världens länder en chans att påverka sin egen framtid, och vårt lands framtid. Om vi ser ut över vår värld idag ser vi en värld av förfärande ojämlikhet mellan kvinnor och män. Redan på vår egen hemmaplan, i Europa, krävs kamp för de grundläggande rättigheter som i huvudsak redan säkrats i Sverige: barnomsorg, rätt till abort, förbud mot sexköp. Bara i samarbete över gränser kan vi klara problem med trafficking, prostitution, våld mot kvinnor och övergrepp mot barn. Här behövs S-kvinnor. Anna Hedh, s-kvinna i Europaparlamentet, har i veckan lyft dessa viktiga frågor i Aktuellt i Politiken och i Norrländska Socialdemokraten, inför vårt möte här. Globalt är problemen än större. Krig, fattigdom, sexuellt våld och miljöförstöring drabbar kvinnor långt hårdare än män. Här finns ett närmast obeskrivligt förtryck och en förfärande kvinnlig underordning. Men här finns också överallt en kamp för bättre villkor och för en bättre framtid. Som miljöminister fick jag förmånen att driva kvinnofrågorna i den globala miljöpolitiken ett område där kvinnoperspektiven alltför sällan lyfts fram. I det närverk vi startade för kvinnliga miljöministrar drev vi kraven på att kvinnor måste få makt över sin miljö, och att den globala miljöpolitiken måste ge kvinnors intressen en högre prioritet. För när vattnet är förgiftat eller inte räcker till, när toaletter, el och sophantering saknas, när maten och kläderna förgiftas av kemikalier, eller när klimatförändringar skapar skyfall och torka - då är det kvinnorna som får bära de största bördorna, - men det är nästan bara män som sitter på de ekonomiska resurserna och den politiska makten. Systrar, kamrater, S-kvinnor, mitt sista och viktigaste budskap är att vi tillsammans nu måste återta tron på att världen kan förändras med politik, om vi vill och vågar. Det kan tyckas självklart men måste ändå sägas: Förändring är möjlig! När jag träffar unga kvinnor i partiet, i S-kvinnor, SSU eller S-studenter, då talar de ofta om att växa upp i en tid när ingen längre tycks drömma om ett bättre samhälle. För mig som föddes på 1950-talet och för många andra i min generation eller tidigare kan det vara 4
svårt att inse hur det känns att inte ha upplevt 1960- telets och 1970-talets brusande samhällsförändring med tro på politiken, framsteg och social rättvisa. Att som mina barn födas in i en värld där nedskärningarna börjar redan på BB, och där de sedan fortsätter genom förskola, skola och fritids ända in i gymnasiet. I en värld där socialdemokratins uppdrag blev att ta ansvar för nedskärningar istället för att driva reformer. I en tid när det är marknaden som är viktigast inte demokratin. De har aldrig sett oss göra annat än tala om våra visioner de har inte sett oss genomföra dem. Jag tycker att det är mitt ansvar och allas vårt ansvar att visa att förändring fortfarande är möjlig, att vi har drömmar och visioner och att vi vågar tala om dem. Kristin Lindroth, ung feminist i SSU, höll i våras ett tal på internationella kvinnodagen, ett tal som jag fick läsa och som gjorde djupt intryck på mig. Så här säger Kristin: "Den reformpolitik för jämlikhet som är förknippad med många av kvinnorörelsens framsteg har sedan länge avstannat. Min generation får hålla till godo med vårdnadsbidrag, jämställdhetsbonus, skattesänkningar, privatiseringar och RUT-avdrag. Slagordet "Det privata är politiskt" har fått ge vika, och istället görs det politiska återigen privat " individualiserad föräldraförsäkring möts vi av argumentet att det är orealistiskt och aldrig kommer gå att genomföra. Varje generation som försökt förändra samhället har fått höra att det aldrig kommer att gå. Om det är nånting vi kan lära oss av historien så är det att förändring är möjlig. Pengar finns och kan omfördelas, alternativa politiska prioriteringar kan göras." Kristin har rätt. Och jag tror att unga och äldre kvinnor, med olika erfarenheter och bakgrund, kan mötas och skapa ett starkare S-kvinnor som än en gång vågar tala om samhällsförändring. Men är framgång och förändring verkligen möjlig? Kan S-kvinnor påverka socialdemokratin, Sverige och världen? Jag är övertygad om att vi kan. Tänk igen på våra stordåd! Vår rörelse har stigit från mörkret mot ljuset. Män och kvinnor har erövrat rösträtten. Människor i Sverige har fått rätt till utbildning, sociala rättigheter, människovärde. S-kvinnor har i Sverige avvisat kärnvapen, drivit fram en jämställd välfärdsmodell, jämställda listor i politiken, rätt till abort och förbud mot sexköp. Skulle vi då inte klara att dela föräldraförsäkringen? Eller att höja lönerna för dem som jobbar i skolan, vården och omsorgen? Och är det då inte viktigt att vi fortsätter att kämpa för den till synes orimliga tanken att krig och vapen inte hör hemma i en civiliserad värld, och att vi gör det med samma mod och envishet som när kvinnor en gång kämpade för den då lika orimliga idén att alla människor har samma värde, och att kvinnor är lika mycket värda som män? Systrar, kamrater: Få politiska rörelser kan som feminismen beröra oss så ända in i själen. Feminism handlar ju i grunden om villkoren för kvinnors liv i kärleken, i familjen, i jobbet och i politiken. Men "Trots det fortsätter berättelsen om det framgångsrika och jämställda Sverige att leva ett eget liv. Den används nu som ett sätt att släta över det faktum att vi inte längre rör oss, att vi inte har några nya framsteg att fira. Då hänvisar man till det som hände för längesen och menar att vi ska vara nöjda med det. När vi ställer konkreta krav här och nu möts vi av ett kompakt motstånd. När vi kräver kortare arbetsdag för alla får vi höra att det inte är samhällsekonomiskt hållbart. När vi kräver lika lön för lika arbete får vi höra att vi är på väg dit, men det måste få ta sin tid. När vi kräver Men det är också få rörelser som liksom feminismen kan omfamna hela samhällsprojektet, från vreden över en skurhink till de stora visionerna om fred och en hållbar samhällsutveckling. Vi kommer inte att klara allt vi vill. Men vi kommer att klara mycket. När jag själv ibland känner att min egen kraft och förmåga inte riktigt räcker till för allt jag vill, då tänker jag på Alva Myrdal, denna kvinna vars kraft aldrig tycktes falna, och som sammanfattade sitt stora livsverk med det försynta "Något kan man väl göra!" 5
Ja, något kan vi väl alla göra, och om vi är många, då kommer det att märkas. Jag ser fram emot att jobba tillsammans med er, och att göra det i ett S-kvinnoförbund som samlar många kvinnor med olika bakgrund och olika erfarenheter kvinnor med olika yrken och olika social bakgrund, kvinnor från olika länder och kvinnor i olika åldrar, kvinnor vars liv ser olika ut men som förenas i tron på att ett solidariskt samhälle är en väg till jämställdhet, och att jämställdhet också krävs för att skapa ett solidariskt samhälle. Tack alla! Nu åker vi hem och börjar jobba! Ombuden kämpade väl och den strategi vi lade upp höll bra även om vi inte fick bifall till motionen om sextimmarsdagen så har jag gott hopp om att den kommer högre upp på dagordningen med den nya ordföranden, säger Laila Olsen, delegationens ledare. Hårt arbetande s-kvinnor från Skåne. 6
INBJUDAN TILL ALLA SKÅNES S-KVINNOR DAGS FÖR STUDIER! Den 19 november kl 9.00 13.00 blir det förtroendemannautbildning för alla med uppdrag i mjuka nämnder. Hur får vi in jämställdhetsperspektivet i alla frågor vi möter inom Vård- och omsorg, skola och barnomsorg? Ingegerd Wärnersson, med massor av erfarenhet, kommer att medverka som inspiratör med inriktning på skolan, någon från Vård- och omsorg kommer också att finnas med. Det blir ett bra tillfälle att bilda nätverk och inspirera varandra. Den här gången blir det i Helsingborg. Anmäl dig till s-kvinnor@skane.sap.se Du måste lämna namn, adress, e-post, telenummer och klubb i din anmälan Och naturligtvis vilken/vilka utbildningar du anmäler dig till. Välkommen med din anmälan! Årets sista tillfälle att söka pengar från Konto Idaröd är den 30 oktober 2011. Fyra gånger per år delas anslag ut. Anslag kan sökas av i Skåne bosatta kvinnor inom arbetarerörelsen, till verksamheter som främjar arbetarerörelsens kvinnor, internationellt arbete, till kvinnor drabbade av långvarig sjukdom. Ansökan ska innehålla redogörelse för aktiviteten, tidpunkten, den totala kostnaden, vara inkommen innan aktiviteten genomförs och ev. andra ansökningar till andra bidragsgivare ska redovisas. Ansökan skickas till S-kvinnor i Skåne, Konto Idaröd, Olof Palmes plats 1, 214 44 Malmö Eller via e-post: s-kvinnor@skane.sap.se HÖST! Visserligen har hösten bara börjat, men det kan vara dags att börja tänka på motioner till distriktsårsmötet. Tips om hur ni skriver finns på hemsidan Årsmöte Nomineringar till olika uppdrag inom distriktet kan det också vara dags att börja resonera om. Mer information och tider kommer i nästa nummer. 7
Lyssna på Lena Sommestad Lena Sommestad Hur lyfter vi jämställdheten på den politiska agendan? Måndag den 10 oktober kl 19.00 på Bangatan 10A i Lund Möt en av Sveriges mest spännande politiska ledare i ett samtal om jämställdhet. Anna-Lena Hogerud, socialdemokratiskt kommunalråd i Lund, leder samtalet. Arr: s-kvinnor Lund, SAP, LO, LSSK, SSU, ABF Mittskåne. Passar det bättre på tisdagen? Öppet möte i Sofielunds Folkets Hus, Rolfsgatan 16 Malmö den 11 oktober kl 18.30. Var med och ställ frågor och ge förslag och synpunkter om framtiden. Kaffe och kaka Serveras S-kvinnor i Malmö Hillevi Larsson Ordförande Arr S-kvinnor i Malmö Kvinnorna inför ansvaret. Vad socialdemokratin väntar av landets arbetande Äntligen! Kvinnorna ha fått sin fulla medborgarrätt. De äro likställda men männen i medborgerligt avseende och medborgarna inbördes äro även likställda oberoende av inkomst, titlar och social ställning. Den allmänna och lika rösträtten är grundlagsfäst. Kvinnorna ha vunnit en vacker seger. Men huru skola de fira denna seger? Huru skola de utnyttja sin nyvunna rättighet? Huru skola de motsvara demokratins förhoppningar? Det första svaret skall givas i höstens val. Då skall det visa sig om reaktionen eller framsteget kommer att skörda vinst på kvinnorösträtten, om andra länders bittra erfarenheter skola upprepas eller de svenska kvinnorna skola visa sig bättre kunna tillvarataga sina rättigheter och om framförallt arbetets kvinnor skola sitta hemma eller marschera i täta led till valurnorna. Man må icke förtänka någon, som tidigare haft förhoppningar på en social nyordnings genombrott med kvinnorösträtten, en viss oro inför tecknen, som hopa sig i motsatt riktning. Citat ur artikel i Morgonbris nr 7 1921 av sign Joh:s, Högbo Omkring 160 möten hölls under våren och ett tjugotal klubbar bildades inför det första valet där även kvinnor fick rösta. 8