Granskning av Eskilstuna Gymnastikförening

www.pwc.se Rapport Tobias Bjöörn Jan Nilsson Johan Sverker Granskning av Eskilstuna Gymnastikförening (EGF) Kultur- och fritidsnämnden, Eskilstuna kommun

Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 2 1.1. VÅRA REKOMMENDATIONER... 4 2. INLEDNING... 6 2.1. BAKGRUND TILL UPPDRAGET... 6 2.2. SYFTE OCH INRIKTNING PÅ GRANSKNINGEN... 6 2.3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 7 2.4. OM FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER... 8 2.5. ESKILSTUNA GYMNASTIKFÖRENING (EGF)... 10 3. ALLMÄNNA RIKTLINJER PÅ OMRÅDET...12 3.1. RIKTLINJER FRÅN RIKSIDROTTSFÖRBUNDET (RF)...12 3.2. RIKTLINJER FRÅN GYMNASTIKFÖRBUNDET...13 4. GENOMGÅNG AV STYRANDE DOKUMENT...15 4.1. RIKTLINJER OCH STYRANDE DOKUMENT FRÅN ESKILSTUNA KOMMUN...15 4.2. STYRANDE DOKUMENT INOM ESKILSTUNA GYMNASTIKFÖRENING...17 4.3. VÅRA KOMMENTARER TILL DE STYRANDE DOKUMENTEN...19 5. INTERVJUER MED STYRELSE/LEDNING OCH TRÄNARE... 20 5.1. VÄRDEGRUND OCH VÄRDEGRUNDSARBETET I EGF...20 5.2. BARNKONVENTIONEN...21 5.3. STYRNING, EFTERLEVNAD OCH UPPFÖLJNING... 22 5.4. DIALOG OCH INFLYTANDE FÖR BARN OCH UNGDOMAR I FÖRENINGEN... 23 5.5. ÖVRIGT... 24 5.6. VÅRA KOMMENTARER TILL INTERVJUERNA MED LEDNING OCH TRÄNARE... 25 6. ENKÄTUNDERSÖKNING TILL SAMTLIGA BARN I FÖRENINGEN...27 6.1. URVAL, UTSKICK OCH SVARSFREKVENS... 27 6.2. BAKGRUNDSFRÅGOR VILKA HAR BESVARAT ENKÄTEN?... 28 6.3. OM DELTAGANDET I ESKILSTUNA GYMNASTIKFÖRENING...30 6.4. ÖPPNA FRÅGOR OCH ÖVRIGA KOMMENTARER... 35 6.5. VÅRA KOMMENTARER TILL ENKÄTUNDERSÖKNINGEN...41 7. TELEFONINTERVJUER MED FÖRÄLDRAR I FÖRENINGEN... 42 7.1. OM VÄRDEGRUNDEN I FÖRENINGEN... 42 7.2. ÖPPENHET OCH ATT KOMMA TILL TALS... 42 7.3. HUR PÅVERKAR ELITSATSNINGEN BREDDEN... 43 7.4. HUR BARNEN BEHANDLAS I FÖRENINGEN... 43 7.5. ÖVRIGT... 43 7.6. VÅRA KOMMENTARER TILL TELEFONINTERVJUERNA... 44 1 av 44

1. Sammanfattande bedömning Eskilstuna Gymnastikförening (EGF) erhåller bidrag från Eskilstuna kommun. För att kommunen ska ge bidrag till en förening måste föreningen klara vissa krav och regler. Ett av dessa krav är att verksamheten ska vara förenlig med FN:s barnkonvention. Kultur- och fritidsnämnden i Eskilstuna kommun har givit i uppdrag att undersöka hur EGF följer barnkonventionen. Uppdraget har fokuserat på två huvudsakliga delar: Den första delen handlar om att granska hur föreningen kan visa att de arbetar med frågan om värdegrund och barnkonventionen. Detta har baserats på vad som förmedlas i styrdokument och från föreningens ledning/tränare. Den andra delen handlar om att granska hur verksamheten i föreningen upplevs i praktiken, utifrån hur det förmedlas av barnen och deras föräldrar. När det gäller den första delen - hur föreningen kan visa att de arbetar med värdegrundsfrågor och barnkonventionen - kan vi konstatera att EGF:s värdegrund har utvecklats under de senaste åren och är enligt vår bedömning välutvecklad och ambitiös. Föreningens policydokument täcker ett flertal områden, bland annat jämlikhet och kränkande särbehandling, även om inte barnkonventionen nämns explicit. Betydelsen av barnens delaktighet, inflytande och ansvar betonas bland annat i styrande dokument från Riksidrottsförbundet, vilket är kopplat till artikel 12 i barnkonventionen. Dessa delar betonas dock inte i föreningens värdegrund eller policies. Föreningen har arbetat med värdegrundsfrågor de senaste åren. Utifrån intervjuerna är det emellertid vår bedömning att frågan om värdegrundens efterlevnad inte är något som styrelsen har diskuterat ingående eller följt upp ännu. När det gäller barnkonventionen pekar några av de intervjuade på att dokumentet är ett stöd för barn och att det är viktigt att barn ska känna glädje, delaktighet, kunna ifrågasätta och kunna både leka och träna. Samtidigt betraktas barnkonventionen i hög grad av de intervjuade som ett allmänt dokument som är mer relevant för samhällen där krig råder. Några av de intervjuade uttrycker att de har svårt att se hur föreningen skulle kunna bryta mot barnkonventionen. Det har framgått av intervjuerna att föreningen inte särskilt har diskuterat barnkonventionens specifika innebörd i deras idrottsliga kontext. Till detta vill vi peka på att barnkonventionen självklart handlar om att skydda barn från att fara illa, men en minst lika viktig aspekt av barnkonventionen handlar om att främja tillstånd som är bra för barn och att aktivt göra saker för att leva upp till barnkonventionens intentioner. Givet iakttagelserna från intervjuerna och diskussionerna som har varit om gymnastiken och barnkonventionen tror vi att fördjupade diskussioner om innebörden i den egna verksamheten behövs. Frågan är inte hur en förening, i detta fall EGF, ska bidra till genomförandet av barnkonventionen, utan snarare hur barnkonventionen kan utgöra ett stöd för föreningen att bedriva en bra verksamhet för barn. Ökad kunskap om barn- 2 av 44

konventionen kan hjälpa föreningen att uppfylla åtagandet som medföljer bidraget från kommunen. Under intervjuerna har det framgått att föreningen eftersträvar lyhördhet och att alla medlemmar är välkomna med synpunkter. Barn och ungdomar kan vända sig till sin tränare, sportchefen och andra i föreningen. Det framhålls särskilt att kansliet, där sportchefen ofta är på plats, är placerad i korridoren in till träningshallen, vilket ger god tillgänglighet. Vi har samtidigt kunnat konstatera att det inte finns några forum, råd eller upparbetade kanaler för dialog och kommunikation med barn och ungdomar i föreningen. Vår bedömning är att föreningen bör överväga att skapa sådana möjligheter för dialog och inflytande vilka inte uteslutande bygger på att barnen tar initiativet. Utifrån ett barnperspektiv menar vi att det är bättre att bereda möjligheter för barn att höras än att lägga initiativet till dialog på det enskilda barnet. När det gäller den andra delen - hur verksamheten upplevs av barnen i föreningen och deras föräldrar - kan vi konstatera att sett till helheten har vi inte funnit något som tyder på att det finns utbredda problem inom föreningen utifrån barnkonventionen. En generell iakttagelse efter enkätundersökningen är att det råder en hög grad av instämmande i de påståenden som besvarats. Vi kan se att merparten av de som besvarat enkäten är positiva. De allra flesta känner sig glada när de tänker på gymnastiken, känner sig trygga, blir behandlade med respekt, tycker att gymnastiken är på en nivå som passar, vågar säga till om de inte vill träna osv. Vi kan samtidigt se att det ändå finns ett mindre antal barn/ungdomar som inte alls håller med i påståendena, vilket vi tycker är värt att uppmärksamma. När det gäller de öppna frågorna och övriga kommentarerna som har lämnats i enkäten är de flesta mycket positiva och lovordar föreningen och dess verksamhet på olika sätt. Det ska dock sägas att några enstaka kommenterer är mycket kritiska och bekymmersamma ur ett barnperspektiv. Även om den typen av kommentarer tillhör undantagen är det ändå något som EGF bör ta fasta på och arbeta med i sitt fortsatta värdegrundsarbete. Ur barnkonventionens perspektiv har varje enskilt barn sina rättigheter. Eventuella kränkningar kan inte kompenseras av att de flesta andra mår bra. En annan iakttagelse är att de frågor som handlar om barnets åsikter och att kunna komma till tals generellt har en lägre grad av instämmande bland de som svarat. Detta samtidigt som det återfinns en betydligt högre andel svar i kategorin Vet ej än i övriga frågor. Svaren tyder på att de delar som rör åsikter och att kunna komma till tals inte är lika självklara för barnen. Vidare står det klart att de föräldrar vi talat med har fått information och kunskap om föreningens värdegrund. Samtliga anser på det hela taget att det är bra värderingar som råder i föreningen. De uppger att både de själva och barnen är nöjda med hur det fungerar i föreningen. Vi kan dock notera att det finns några exempel som lyfts fram av föräldrar som rör exempel där annan gymnast och tränare har betett sig mindre väl. Det ska dock betonas att föräldrarna som tagit upp detta samtidigt framfört att de anser att klubben på ett bra sätt hanterade situationen som uppstod. 3 av 44

Vår samlade bedömning är att EGF har en god bas i sina styrande dokument men att det inte är tydliggjort vad barnkonventionen betyder för föreningen i deras idrottsliga sammanhang eller hur värdegrunden efterlevs. Vidare kan vi konstatera att den absoluta merparten av de barn och föräldrar som deltagit i vår undersökning uppfattar att föreningens verksamhet följer barnkonventionen. Vi vill även beröra frågan om de krav som kommunen ställer på föreningar som erhåller bidrag. Vi har konstaterat att kultur- och fritidsnämnden i Eskilstuna kommun har tydliggjort att föreningar som erhåller bidrag ska beakta och följa barnkonventionen. Detta ska bekräftas vid ansökan. Rent praktiskt sker detta genom att den ansökande föreningen kryssar i en ruta i ansökningsblanketten. Vi kan samtidigt notera kommunen ställer krav på föreningarna att bifoga plan över arbetet mot alkohol, mobbning, kränkningar mm. Det finns emellertid inget krav på att planerna ska innehåll information om hur föreningarna ska leva upp till barnkonventionen. Enligt vår bedömning är detta något som kommunen bör överväga för att göra frågan mer aktuell för föreningarna. Vår bild är att det inte är tydliggjort vad kultur- och fritidsnämnden förväntar sig från föreningarna mer specifikt. Det är rimligt att det ställs något krav på föreningar att göra något aktivt för att visa att barnkonventionen följs, på samma sätt som det ställs krav på föreningarna att arbeta mot alkohol, mobbning mm. Vi kan samtidigt notera att ansvar för att stödja idrottsföreningars verksamhet utifrån RF:s policy Idrotten vill även ligger på Sörmlandsidrotten och SISU idrottsutbildarna, och att dessa organisationer får stöd från Eskilstuna kommun för att göra detta arbete. Avslutningsvis, kan vi konstatera att styrningen på området bygger på en lång kedja av tillit. Kultur- och fritidsnämndens kontroll av föreningarna bygger explicit på tillit, att föreningarna efterlever de krav och riktlinjer som ställts upp för föreningar som söker bidrag. Styrningen inom EGF bygger i sin tur också i hög grad på tillit i den bemärkelsen att de räknar med att någon larmar eller meddelar om det är något som pågår som bryter mot deras värdegrund. Det finns ingen uppföljning och görs inte några kontroller. Givet att tilliten i dagsläget kan förbättras är det vår bedömning att nämnden bör överväga att åtminstone under en begränsad tid ställa högre krav på rapportering av efterlevnad av värdegrund och beaktande av kriterierna som ställs på föreningarna, inklusive beaktandet av FN:s barnkonvention. 1.1. Våra rekommendationer Med bakgrund av ovanstående slutsatser vill vi förmedla följande rekommendationer till EGF och till kultur- och fritidsnämnden. EGF bör diskutera, tydliggöra och eftersträva samsyn kring innebörden av barnkonventionen och vad barnets bästa betyder i deras verksamhet. EGF bör utveckla former för föreningens barn och ungdomar att komma till tals. Utifrån barnkonventionen är det viktigt med dialog och inflytande och vi rekommenderar att det skapas möjligheter för detta som inte uteslutande bygger på att barnen tar initiativet. En möjlighet kan vara att inrätta något forum eller råd för att aktivt samla in synpunkter från barn. 4 av 44

EGF bör beakta det faktum att några barn/föräldrar har lämnat svar och kommentarer i enkäten som är problematiska och förtjänar uppmärksamhet i det fortsatta värdegrundsarbetet. Kultur- och fritidsnämnden bör överväga att upprätta former för utvecklad dialog med och uppföljning av de föreningar som erhåller stöd. Det finns i dagsläget inget krav på att föreningarna ska ta fram planer om hur de ska leva upp till barnkonventionen. Enligt vår bedömning är detta något som kultur- och fritidsnämnden kan överväga för att göra frågan mer aktuell för föreningarna. 5 av 44

2. Inledning 2.1. Bakgrund till uppdraget Kultur- och fritidsnämnden i Eskilstuna kommun beslutade i juni 2012 om ett nytt stödsystem för föreningar. För att få stöd (bidrag, lokaler och annat) krävs att föreningen är stödberättigad, vilket i sin tur kräver att föreningen lever upp till ett antal kriterier. Det innefattar exempelvis att föreningen ska vara en allmännyttig ideell förening, ha demokratiskt arbetssätt och bidra till hållbar utveckling. För föreningar med verksamhet för barn och unga finns ytterligare kriterier, däribland att verksamheten ska vara förenlig med FN:s konvention om barns rättigheter. Av reglerna framgår också att kultur- och fritidsnämnden kan granska stödberättigade föreningar för att se om de lever upp till dessa kriterier. En förening som har brister och inte rättar till dessa inom skälig tid, upphör att vara stödberättigad. Kultur- och fritidsnämnden har beslutat att genomföra en granskning av Eskilstuna Gymnastikförening (EGF) och har anlitat för uppdraget. Bakgrunden till uppdraget är bland annat tidigare diskussioner om värdegrunden inom föreningen som föranletts av signaler om problem som nått kultur- och fritidsnämnden, samt den utredning från 2012 som beställts av Svenska Gymnastikförbundet och utförts av professor Jonas Stier vid Mälardalens högskola som pekade på brister i svensk elitgymnastiks ledarkultur. 1 2.2. Syfte och inriktning på granskningen Syftet med uppdraget som kultur- och fritidsnämnden har givit består i att undersöka om EGF:s verksamhet är förenlig med FN:s barnkonvention. Uppdraget har fokuserat på två huvudsakliga delar: Den första delen handlar om att granska hur föreningen kan visa att de arbetar med frågan om värdegrund och barnkonventionen. Detta baseras på vad som förmedlas i styrdokument och från ledning/tränare. Den andra delen handlar om att granska hur verksamheten i föreningen upplevs i praktiken, utifrån hur det förmedlas av barnen i föreningen och deras föräldrar. 1 Blod, svett och tårar. Ledarkulturen inom svensk landslagsgymnastik belyst och problematiserad. Jonas Stier, Mäldardalens Högskola. 29 november 2012. 6 av 44

2.3. Tillvägagångssätt I beställningen från nämnden angavs att granskningen skulle baseras på empiriskt underlag utifrån kontakter med såväl föreningens ledning, tränare, aktiva barn och unga samt föräldrar. Tillvägagångssättet i granskningen har således bestått av flera olika moment vilka redogörs för nedan: Dokumentgenomgång. En genomgång har gjorts av styrande dokument från såväl Eskilstuna Gymnastikförening som kultur- och fritidsnämnden. Exempel på dokument vi tagit del av från EGF är verksamhetsplaner, trivselregler, policies och handlingsplaner. Exempel på dokument från kommunen är den idrottspolitiska handlingsplan som fullmäktige har antagit, och nämndens riktlinjer för föreningsstöd. Vi har även tagit del av centrala dokument från Riksidrottsförbundet och Gymnastikförbundet. Intervjuer. Inom ramen för granskningen har ett antal intervjuer gjorts med företrädare för EGF. De intervjuade representanterna från ledningen har varit föreningens ordförande, sportchef samt en av styrelsens ledamöter. Ett par intervjuer har även gjorts med föreningens tränare: en som tränar föreningens elitgymnaster inom artistisk gymnastik (AG) och en tränare från breddverksamheten i föreningen. Enkätundersökning. För att fånga upp synpunkter från barnen/ungdomarna i föreningen har en webbaserad enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades ut via e-post till samtliga medlemmar i EGF under 18 år och de som fyller 18 år under 2013. Inställda fokusgrupper. Ursprungligen var tanken även att genomföra fyra fokusgrupper med föräldrar och idrottande barn/ungdomar, där två fokusgrupper skulle vara med föräldrar (med en grupp bestående av föräldrar till elitsatsande barn/ungdomar och en grupp med föräldrar till barn/ungdomar som inte satsar lika hårt och befinner sig inom bredden av föreningen) och två motsvarande fokusgrupper med barn/ungdomar. Detta moment i granskningen gick emellertid inte att genomföra då det inte gick att få fram tillräckligt många frivilliga föräldrar och barn. Telefonintervjuer. Telefonintervjuer med ett urval av föräldrar. Som ett alternativ till fokusgrupperna valde vi i samråd med uppdragsgivaren istället att kontakta ett antal föräldrar via telefon. Observation på plats. Vid ett tillfälle besökte vi Vilstahallen under pågående träning (16 maj ca kl. 16.00-17.00). Vid det tillfället tränade ett antal av elitgymnasterna inom AG samt tre andra grupper parallellt i hallen. 7 av 44

2.4. Om FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter förtydligar innebörden av ett barnperspektiv och ger barn mänskliga rättigheter. Med barn menas personer under 18 år. Konventionen betonar att varje barn ska betraktas som en självständig individ med egna rättigheter, och utgår ifrån att barndomen är värdefull i sig och att barndomen dessutom lägger grunden för resten av livet. Genom barnkonventionen stärks barnets roll, såväl i familjen som i samhället. I prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige sägs bl a att kommuner bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa kan förverkligas. Under 2010 fattade riksdagen beslut om en ny, utvecklad strategi i frågan, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, i syfte att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på statlig och kommunal nivå. Grundprinciperna för barnkonventionen återfinns i artiklarna 2, 3, 6 och 12 som är så kallade portalartiklar som skall genomsyra samtliga andra artiklar. 2.4.1. Artikel 2 Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Artikel 2 handlar alltså om diskrimineringsförbud. En central aspekt av artikel 2 är frågan om lika villkor. 2.4.2. Artikel 3 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, och personalens antal. Denna paragraf handlar om alla åtgärder på olika nivåer i samhället där barn berörs. Detta betyder att det inte enbart är den verksamhet inom kommun och landsting som direkt berör barn och ungdomar såsom barnomsorg, utbildning, fritidsverksamhet etc som skall ha barnens bästa i fokus. Denna paragraf är relevant för all verksamhet inom kommunen där barn och ungdomar berörs t ex planering av gator och vägar, byggande av nya bostadsområden, etc. Konventionen kräver inte att barnets bästa alltid ska vara utslagsgivande, men beslutande myndigheter ska kunna visa att man har gjort en sammanvägning av relevanta intressen innan beslut som berör barn och unga fattas. 8 av 44

2.4.3. Artikel 6 Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Detta betyder att staten ska vara proaktiv och vidta åtgärder som säkrar rätten till liv, vilket t ex betyder att man skall förhindra exempelvis självmord, självsvält och spädbarnsdödlighet. Artikeln handlar dock även om att fysisk, psykisk, andlig, moralisk, psykologisk och social utveckling ska tillgodoses så att barnet förbereds för ett självständigt liv i ett fritt samhälle. Barnkonventionen betonar även samverkan mellan aktörer för att hela barnet kommer i fokus. I kommuner och landsting är mycket av verksamheten sektoriserad vilket innebär att ansvaret för barn och unga finns inom olika nämnder. Detta kan innebära att det ställs krav på samverkan för att säkra barnets rätt till liv och utveckling. 2.4.4. Artikel 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Artikeln betonar barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande i alla frågor som rör dem och oavsett var beslutat fattas. Det ställs även krav på att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. De synpunkter som barnet för fram ska alltså påverka beslutet. Andra artiklar i barnkonventionen som handlar om delaktighet och inflytande är artikel 13 som säger att barn ska ha rätt till yttrandefrihet. Artikel 14 berör barnets rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet. Forskning visar att möten med barn och unga öppnas nya möjligheter för samhället och för beslutsfattare. Erfarenheten ifrån att involvera barn och unga i beslutsprocessen är att förändringarna skapat en ökad kvalitet i beslut, processer och säkerställa att resurser används på bästa möjliga sätt. 9 av 44

2.5. Eskilstuna Gymnastikförening (EGF) 2.5.1. Kort om Eskilstuna Gymnastikförening Eskilstuna Gymnastikförening (EGF) bildades 1911. Föreningens motto, Gymnastik åt alla, avser att föreningen skall utarbeta gymnastikformer som gör det möjligt för alla, i möjligaste mån, att deltaga. Föreningen bedriver verksamhet inom fyra huvudsakliga inriktningar: Gympozz, På G mé Gibbon, Artistisk Gymnastik och Truppgymnastik. 2.5.2. Medlemsutvecklingen inom Eskilstuna Gymnastikförening 2009-2012 Vi har hämtat medlemsstatistik från kultur- och fritidsnämndens databas över bidragsberättigade föreningar. Nedanstående figur visar medlemsutvecklingen i EGF för åren 2009-2013 för medlemmar i åldern 7-20 år. Utveckling av medlemmar i EGF i åldern 7-20 år Källa: Statistik/medlemslista, Kultur- och fritidsförvaltningen. Antalet redovisade medlemmar under ett bidragsår baseras på föreningens uppgifter om antal medlemmar föregående år. Bidragsåret 2009 uppgick antalet medlemmar i EGF i åldern 7-20 år till 450 personer. Antalet medlemmar i samma ålder har de efterföljande åren varierat något för att sedan öka markant mellan 2012 och 2013. I den senaste bidragsansökan till kommunen som EGF inlämnat redovisas att antalet medlemmar i ålder 7-20 år uppgår till 385 personer. Andelen flickor är under samtliga år betydligt högre än andelen pojkar. 10 av 44

2.5.3. Resurser inom EGF När det gäller resurser inom föreningen framgår följande av årsredovisningen 2012: Budget 2012 Utfall 2013 Totala intäkter 2 950 000 2 957 550 Direkta kostnader -360 000 304 848 Externa kostnader -800 000 804 495 Lönekostnader -1 685 000 1 712 000 Avskrivningar -16 849-23 814 Räntor 2 211 Resultat 88 151 113 908 Källa: Årsredovisning 2012, Eskilstuna Gymnastikförening När det gäller elitsatsningen (AG Team) har vi erhållit information om att EGF haft en heltidstjänst som de själva finansierat och en heltidstjänst som finansieras av Sveriges Olympiska Kommitté/ Svenska Gymnastikförbundet. Från och med 1 juli 2013 utökar Gymnastikförbundet finansieringen till 1,5 tjänster. EGF finansierar då 0,5 tjänster. Föreningen erhåller även stöd från bland annat Rekarnestiftelsen för elitsatsningen. Gymnastikförbundet och föräldrar betalar för resor för eliten i samband med tävlingar och läger, medan EGF står för anmälningsavgifter. Stödfunktionerna (läkare, sjukgymnaster, dietist, fysspecialist och gynekolog) som finns i elitsatsningen, det så kallade Rio-projektet, finansieras av SOK och Gymnastikförbundet. 2.5.4. Träningstider i gymnastikhallen När det gäller fördelning av tider i träningshallen har vi inhämtat EGF:s hallschema för VT2013. Schemat innehåller en förteckning över olika redskap och utrymmen i hallen samt en fördelning nedbruten på 15-minutersmoduler. Av schemat framgår vilken grupp som vid varje givet klockslag har tillgång till de olika delarna i hallen. De olika grupperna som har träningstider markerade i hallschemat återfinns: AG Team, AG Pre team och steg 3-4, Steg 5-6 AG Stars och 7-8, AG Basic 2-4, AG Basic 1 och 1-2, Gibbon, Småstjärnorna nybörjare, Trupp tjejer, Trupp killar, Mag, Basic fortsättning och simhopp. Av schemat framgår att eliten (AG Team) har träningstider ett stort antal timmar 6 dagar i veckan. Övriga grupper tränar ofta parallellt med både varandra och eliten. 11 av 44

3. Allmänna riktlinjer på området I det följande går vi kortfattat igenom några av de allmänna riktlinjerna på området för att sätta frågan i ett sammanhang. Riksidrottsförbundet och Gymnastikförbundet har i sina idéprogram och riktlinjer beskrivit vad de vill ska gälla för barn och ungdomar som ägnar sig åt träning och tävling i sina idrotter. 3.1. Riktlinjer från Riksidrottsförbundet (RF) Idrottsrörelsen antog 1995 idéprogrammet Idrotten vill, och Riksidrottsförbundets stämma beslutade 2005 att anta en uppdaterad/reviderad version. Idrotten vill beskriver idrottsrörelsens verksamhetsidé och riktlinjer. RF betecknar idrott för barn som något som pågår till och med 12 års ålder. Med ungdomsidrott avses åldern 13-20 år. RF skriver i Idrotten vill att både tävling och lek är naturliga inslag i idrotten för barn, att betydelsen av tävlingsresultat bör avdramatiseras och att barn ska ges lika möjligheter att delta. Vidare bör barn uppmuntras till allsidig träning och att utöva flera olika idrotter. Barn ska även göras delaktiga i utformningen av och innehållet i den egna idrottsverksamheten. De riktlinjer som RF har för barnidrott är: Idrott för barn ska vara lekfull, allsidig och bygga på barnens egna behov och förutsättningar samt ta hänsyn till variationer i utvecklingstakt. Idrott för barn ska utformas så att de kan lära sig idrotten och få ett livslångt intresse för den. Idrott för barn ska i första hand bedrivas i enkla former i närområdet. Även tävlingsverksamheten ska huvudsakligen ske lokalt och resultaten ska ges liten uppmärksamhet. Idrottsföreningarna ska erbjuda alla barn en kamratlig och trygg social miljö, där de kan utvecklas och bli delaktiga i utformningen av verksamheten och därmed vänja sig vid att ta ansvar för sig själva och andra. Idrott för barn ska ledas av ledare med grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Barn ska i idrottsverksamheten få lära sig att ta hänsyn till kamrater och ledare samt lära sig vikten av rent spel. Barn mår bra av att utöva flera olika idrotter och ska ha rätt att göra detta i olika föreningar. Idrottsrörelsen ska i samverkan med skolan bidra till ökad fysisk aktivitet inom ramen för den samlade skoldagen 2 När det gäller idrott för ungdom gör RF klart att de principer om lekfullhet och allsidig träning, som gäller inom barnidrotten, ska också gälla under de första åren inom ungdomsidrotten. 3 Vidare framgår att det ska finnas plats för alla ambitionsnivåer i idrottsrörelsen och att det måste finnas möjlighet för ungdomar att över tid 2 Idrotten vill, Riksidrottsförbundet, s. 11-12 3 Idrotten vill, Riksidrottsförbundet, s. 13 12 av 44

byta ambitionsnivå. Av riktlinjerna för breddidrott för ungdom framgår bl a att övergången mellan barn- och ungdomsidrotten ska ske successivt och hänsyn ska tas till individernas olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. 4 RF har även ett antal riktlinjer som gäller specifikt för elitinriktad idrott för ungdom: Alla flickor och pojkar som har talang och ambition att göra en seriös elitsatsning ska ges möjlighet att göra detta under socialt trygga former. Övergången mellan barn- och ungdomsidrotten ska ske successivt och hänsyn tas till flickors och pojkars olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. Tävlingsverksamheten för såväl flickor som pojkar ska utformas så att den stimulerar till kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling, och motverkar utslagning. De som leder ungdomsidrotten i föreningar och förbund ska få möjlighet att fördjupa sina kunskaper såväl om träningsplanering inom den egna idrotten som om flickors respektive pojkars fysiska, psykiska och sociala utveckling. Den s k svenska modellen, där möjligheter ges att kombinera elitsatsningen med studier på gymnasial nivå, ska utvecklas ytterligare genom att idrottsgymnasieverksamheten knyts närmare till stödsystemet för den elitinriktade idrotten. Ungdomar som satsar på elitinriktad tävlingsidrott ska få möjlighet att skaffa sig kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande och få inflytande över besluten i frågor som rör dessa. Svensk ungdomsidrott ska utvecklas enligt idrottens etiska värderingar. Alla inblandade ska aktivt motverka bruket av doping och andra regelöverträdelser samt kontinuerligt diskutera var de etiska gränserna går för de ständigt förfinade metoder som används för att uppnå bättre resultat. 5 3.2. Riktlinjer från Gymnastikförbundet Gymnastikförbundet har riktlinjer för träning och tävling som har fastställts av förbundsstyrelsen under 2011. 6 Syftet med riktlinjerna anges vara att förbundet vill tydliggöra hur verksamheten ska bedrivas inom förbundet och dess medlemsföreningar. I riktlinjerna görs, precis som hos RF, en åtskillnad mellan barngymnastik (ålder 3-12 år) och ungdomsgymnastik (13-20 år). Barngymnastiken ska vara varierande, lekfull och ta utgångspunkt från barnens individuella förutsättningar. 8 punkter listas för vad som gäller för verksamhet i föreningen. Bland annat märks följande två punkter: Gymnastiken ska vara lekfull, allsidig och bygga på barnens egna behov och förutsättningar samt ta hänsyn till variationer i utvecklingstakt. Träningen ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv vilket innebär att öka barns inflytande över och ansvar för sitt idrottande. 7 4 Idrotten vill, Riksidrottsförbundet, s. 14 5 Idrotten vill, Riksidrottsförbundet, s. 16 6 Gymnastikförbundets riktlinjer för tävling och träning, fastställda av förbundsstyrelsen 2011-06-20. 7 Gymnastikförbundets riktlinjer för tävling och träning, s. 3 13 av 44

Ungdomsgymnastiken har en motsvarande punktlista för verksamhet i förening som uppgår till 10 punkter, varav bl a följande krav ställs: Övergången mellan barn och ungdomsgymnastiken ska ske successivt och hänsyn tas till individernas olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. Verksamheten ska främja ett gemensamt ansvarstagande för gruppens utveckling samt uppmana till ett kreativt och lekfullt förhållningssätt. Träningen ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv vilket innebär att öka ungdomars inflytande över och ansvar för sitt idrottande. 8 Riktlinjerna innehåller även ett avsnitt om tävlingsgymnastik. Där betonas vikten av bl a FN:s barnkonvention: Gymnastikförbundet följer liksom alla medlemsförbund inom RF, Idrotten Vill och FN:s barnkonvention, vilket måste prägla även elitverksamheten. Träningen måste ske i noggrann banans mellan dessa övergripande mål, föreningen egen policy och mål samt i en ständig pågående, öppen dialog mellan föreningens ledare och gymnasten/gymnasters föräldrar så att mål och förutsättningar för den individuella gymnasten är tydliga för alla samverkande parter. 9 Avsnittet om tävlingsgymnastik har en motsvarande punktlista för verksamhet i förening som uppgår till 14 punkter. Bland kraven märks bland annat: Träningen ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv vilket innebär att öka ungdomars inflytande över och ansvar för sitt idrottande. Start vid skolålder rekommenderas för grupper som har framtida mål att tävla på nationell nivå. Vid gruppindelningar bör hänsyn tas till gymnastens utvecklingsnivå samt kamratskap i gruppen. Blir det nödvändigt med en prioritering mellan dess två faktorer måste säkerheten för individ och grupp sättas främst. Gymnaster som har talang och ambition att göra en seriös elitsatsning ska ges möjlighet att göra det under socialt trygga former. Gymnaster som satsar på elitinriktad tävlingsgymnastik ska få möjlighet att skaffa sig kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande och få inflytande över beslut och frågor som rör dessa. 10 8 Gymnastikförbundets riktlinjer för tävling och träning, s. 4 9 Gymnastikförbundets riktlinjer för tävling och träning, s. 6 10 Gymnastikförbundets riktlinjer för tävling och träning, s. 6-7 14 av 44

4. Genomgång av styrande dokument I det följande gör vi en genomgång av de huvudsakliga dokument som beskriver den lokala situationen i Eskilstuna kring kultur- och fritidsnämnden och Eskilstuna Gymnastikförening (EGF). Även om uppdraget är att granska EGF har vi gjort en genomgång av kommunens dokument i syfte att klargöra bakgrunden och de krav som ställs på de föreningar som erhåller bidrag. Vi går därför kortfattat igenom dokument för att tydliggöra den politiska viljan i Eskilstuna avseende idrott och de riktlinjer som kultur- och fritidsnämnden har för föreningsstöd. Avsnittet innehåller emellertid även en genomgång av de dokument vi har inhämtat från EGF, såsom verksamhetsplaner, värdegrund och policies. 4.1. Riktlinjer och styrande dokument från Eskilstuna kommun 4.1.1. Eskilstunas idrottspolitiska handlingsplan Eskilstuna kommun har en idrottspolitisk handlingsplan som antogs av kommunfullmäktige 2011-03-24: Eskilstuna rör sig!, Idrottspolitisk handlingsplan 2011-2015. Utgångspunkten för programmet är bl a att Eskilstuna är en idrottsstad och betydelsen av idrottsrörelsen. Vidare framgår av inledningen att målet är att alla barn och unga utvecklar ett livslångt intresse för att röra sig. 11 Ett särskilt avsnitt i planen har barn och ungdomar i fokus. I avsnittet framgår att: Stöd till idrotten riktas främst till breddidrott för barn och unga med målet att alla ska kunna delta. Idrott ska inte vara en klassfråga. Låga avgifter för barn och ungdom ska göra det möjligt för alla att vara med i idrottsföreningarnas aktiviteter. Idrott för barn ska vara lekfull, allsidig och bygga på barnens behov och förutsättningar. 12 Ett antal krav finns formulerade för idrotten där barn och ungdomar är i fokus. Bland annat ska all verksamhet inom barn- och ungdomsidrotten som får kommunalt stöd ska vara förenlig med FN:s konvention om barns rättigheter och att föreningar som tar emot bidrag för barn- och ungdomsverksamhet ska kunna visa att pengarna används för barn och ungdom. 13 4.1.2. Kultur- och fritidsnämndens riktlinjer för föreningsstöd Kultur- och fritidsnämndens riktlinjer för föreningsstöd anger ett flertal kriterier för att föreningar ska vara stödberättigade. Det framgår av kriterierna att relationen 11 Eskilstuna rör sig! Idrottspolitisk handlingsplan 2011-2015, antagen av KF 2011-03-24, s.5 12 Eskilstuna rör sig! Idrottspolitisk handlingsplan 2011-2015, antagen av KF 2011-03-24, s.13 13 Eskilstuna rör sig! Idrottspolitisk handlingsplan 2011-2015, antagen av KF 2011-03-24, s.13 15 av 44

mellan förening och kommun präglas av förtroende och kommunen har tillit till de uppgifter som föreningar lämnar. 14 För föreningar med barn- och ungdomsverksamhet gäller även att föreningen ska leva upp till följande krav: Verksamheten ska vara förenlig med FN:s konvention om barns rättigheter. Verksamheten ska aktivt arbeta mot alkohol, droger, dopning, mobbning, diskriminering, kränkningar, trakasserier och våld. Verksamheten ska underlätta för barn och unga med funktionsnedsättning att delta. Idrottsföreningar med barn- och ungdomsverksamhet ska leva upp till Riksidrottsförbundets policys och idéprogram. Kultur- och fritidsnämnden tydliggör att de kan granska stödberättigade föreningar för att se om de lever upp till de uppsatta kriterierna. En förening som har brister och inte rättar till dessa inom skälig tid upphör att vara stödberättigad. 15 Vidare framgår bl a att alla föreningar som söker aktivitetsmedlemsbidrag ska bifoga en plan över arbetet mot alkohol, droger, dopning, mobbning, diskriminering, trakasserier, kränkningar och våld samt hur verksamheten bedrivs så att barn och unga med funktionsnedsättning kan delta. 16 I övrigt kan vi notera att det i kommunens stödsystem finns resurser avsatta för utbildningsinsatser som dels ges direkt till föreningar och dels ges till SISU idrottsutbildarna med uppdrag att stärka idrottsorganisationer i värdegrundsarbete och utbildning. 4.1.3. Blankett för ansökan om aktivitetsmedlemsbidrag Ansökan om aktivitetsmedlemsbidrag för ungdomsorganisationer anslutna till Riksidrottsförbundet (RF) sker via en särskilt blankett som lämnas ifylld till kulturoch fritidsförvaltningen. Ansökande förening ska fylla i kontaktuppgifter, deltagartillfällen under föregående år och statistikuppgifter över antal aktiva medlemmar. Utöver detta finns tre rutor som ska kryssas i för att intyga att de lever upp till krav ställda av kultur- och fritidsnämnden. Följande ska intygas: Att verksamheten är förenlig med FN:s barnkonvention och att föreningen arbetar mot alkohol, droger, dopning, mobbning, diskriminering, kränkningar, trakasserier och våld. Att föreningen underlättar för barn och unga med funktionsnedsättning att delta. Att föreningen arbetar utifrån Riksidrottsförbundets policys och idéprogram. Eskilstuna gymnastikförening har lämnat in en sådan ifylld ansökan där föreningen har intygat att detta efterlevs. 17 14 Kultur- och fritidsnämnden, Eskilstuna kommun, Bilaga 1. Kultur- och fritidsnämndens föreningsstöd, 2012-04-12, s.1 15 Kultur- och fritidsnämnden, Eskilstuna kommun, Bilaga 1. Kultur- och fritidsnämndens föreningsstöd, 2012-04-12, s.2 16 Kultur- och fritidsnämnden, Eskilstuna kommun, Bilaga 1. Kultur- och fritidsnämndens föreningsstöd, 2012-04-12, s.3 17 EGF:s ansökan om aktivitetsmedlemsbidrag, ankom 2013-04-12 till kultur- och fritidsnämnden, dnr 2013:48/1445 16 av 44

4.2. Styrande dokument inom Eskilstuna Gymnastikförening I det följande görs en genomgång av de huvudsakliga dokumenten som är styrande inom Eskilstuna Gymnastikförening (EGF). 4.2.1. Föreningens stadgar Föreningen bildades 1911 och stadgarna reviderades senast vid årsmötet 2007-03- 25. 18 Föreningens motto är gymnastik åt alla. Utifrån granskningens syfte är bl a följande paragrafer intressanta att notera: Av 4, Tillhörighet, framgår att föreningen är ansluten till Svenska Gymnastikförbundet och därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund. Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsbestämmelser, övriga bestämmelser och beslut. Av 16, Rösträtt sam yttrande och förslagsrätt på årsmötet, framgår att medlem som betalat medlemsavgift och under mötesåret fyller lägst 16 år har rösträtt på mötet. Av 25, Styrelsens åliggande, framgår bl a att styrelsen ska svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer och tillvarata medlemmarnas intressen. Det åligger styrelsen särskilt att: - Tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas - Verkställa av årsmötet fattade beslut - Planera, leda och fördela arbetet inom föreningen - Ansvara för och förvalta föreningens medel - Tillställa revisorerna räkenskaper mm och förbereda årsmötet Vidare framgår att ordförande skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut efterlevs. 4.2.2. Kort om föreningens verksamhetsplaner EGF har både en övergripande verksamhetsplan och specifika verksamhetsplaner gällande 2013 för AG, Gympozz, På G mé Gibbon och Team Gym. Föreningens motto sedan 1911 Gymnastik åt alla avser att föreningen ska utarbeta gymnastikformer som gör det möjligt för alla, i möjligaste mån, att deltaga. Den övergripande verksamhetsplanen innehåller bl a övergripande huvudmål, programmål för perioden, föreningsutveckling och beskrivningar av hur målen ska uppnås. Det sjätte övergripande huvudmålet lyder: Att jobba intensivt med implementeringen av EGF värdegrund och policys så att de blir en naturlig del av det vardagliga arbetet inom föreningen. Policys ska finnas lätt tillgängliga på föreningens hemsida och anslagstavlor. Dokumenten ska resoneras i forum som ledarträffar, utbildningar, styrelsemöten mm. De specifika verksamhetsplanerna innehåller en beskrivning av verksamheten, målsättningar för 2013 samt uppföljning. 18 Stadgar. För den ideella föreningen Eskilstuna Gymnastikförening i Eskilstuna kommun bildad år 1911. 17 av 44

4.2.3. Värdegrund Eskilstuna Gymnastikförenings värdegrund gäller från 2011. Ledorden som värdegrunden bygger på är Glädje, Respekt, Energi och Kvalitet. Medlemmar ska känna till och följa värdegrunden. Värdegrunden ska prägla allt som föreningen gör och står för. Det framgår vidare att värdegrunden ska alltid prägla föreningens ord och handlingar; föreningen förebygger hellre än åtgärdar. Ledorden i värdegrunden förtydligas enligt följande: Glädje - innebär att jag inspirerar och uppmuntrar allas insatser så snart tillfälle ges och att jag har en positiv inställning till det jag gör. Respekt - innebär att jag är ödmjuk inför andras egenskaper och förutsättningar. Energi - innebär att jag ser möjligheterna och aktivt bidrar till att föra verksamheten framåt. Kvalitet - innebär att jag alltid tar ansvar för att göra mitt bästa, komma väl förberedd och vara en förebild. I övrigt omfattar värdegrunden trivselregler, policydokument och handlingsplaner. De åtta trivselreglerna beskrivs som betydelsefull ansvarstaganden för var och en: Jag behandlar alla andra som jag själv vill bli behandlad. Jag följer alltid EGF rådande värdegrund. Jag följer alltid de regler och anvisningar som gäller i den lokal/ anläggning/ verksamhet där jag vistas. Jag använder ett vårdat språk och tänker på hur jag uttrycker mig inför andra. Jag tar hänsyn till alla människor i min omgivning. Jag stör inte någon annan pågående verksamhet när jag vistas i lokal/ anläggning. Jag säger till den som bryter mot reglerna. Jag uppträder alltid föredömligt för att värna EGFs anseende i alla sammanhang. Policydokumenten, som är 12 till antalet, anger föreningens inställning och agerande. De områden för vilka det finns en policy är följande: jämställdhet, kränkande särbehandling, alkohol och droger, tobak, dopning, ledare, domare, föräldrar, motionär, utbildning, profilkläder samt trafik. Handlingsplanerna innehåller rutiner för att åtgärda och motverka destruktiva beteenden. Det finns en handlingsplan för misskötsamhet gällande barn/ungdom under 18 år, och en gällande barn/ungdom över 18 år. 4.2.4. Årsredovisning 2012 Av EGF:s årsredovisning för 2012 framgår att föreningen under året drivit ett arbete för att implementera beslutade policys och värdegrund samt att de kompletterat och slutfört detta arbete genom framtagandet av policy om jämlikhet. Föreningen beskriver bl a att verksamheten allt mer genomsyras av en gemensam värdegrund. 19 19 Årsredovisning 2012, Eskilstuna Gymnastikförening, Verksamhetsberättelse, s.2 18 av 44

4.3. Våra kommentarer till de styrande dokumenten Vi kan konstatera att såväl kommunens idrottspolitiska handlingsplan som riktlinjerna för föreningsstöd betonar att all verksamhet som inom barn- och ungdomsidrotten som får kommunalt stöd ska vara förenlig med FN:s barnkonvention. Rent praktiskt intygas detta av föreningarna genom att kryssa i en ruta i blanketten för ansökan som föreningsbidrag. Den politiska viljan i Eskilstuna har därmed betonat betydelsen av barnkonventionen. Vi kan samtidigt notera kommunen ställer krav på föreningarna att bifoga plan över arbetet mot alkohol, mobbning, kränkningar mm. Det finns emellertid inget krav på att planerna ska innehåll information om hur föreningarna ska leva upp till barnkonventionen. Enligt vår bedömning är detta något som kommunen bör överväga för att göra frågan mer aktuell för föreningarna. När det gäller EGF:s styrande dokument har vi kunnat konstatera att föreningen har en relativt nyutvecklad och omfattande värdegrund (från 2011) som innehåller trivselregler, olika policies och handlingsplaner. Vi har förstått att föreningen har erhållit stöd från Sörmlandsidrotten med att utveckla dokumenten som rör värdegrunden. Enligt vår bedömning är värdegrunden välutvecklad och ambitiös. Föreningens policies täcker ett flertal områden, bland annat jämlikhet och kränkande särbehandling. När det gäller just barnkonventionen nämns den inte explicit i föreningens dokument. Vi har dock noterat att det av EGF:s stadgar framgår att de följer de beslut och riktlinjer som finns framtagna av Riksidrottsförbundet och Gymnastikförbundet. Därigenom hänvisas indirekt till styrande dokument såsom Riksidrottsförbundets idéprogram Idrotten vill. I dessa dokument betonas betydelsen av barnens delaktighet, inflytande och ansvar, vilket är frågor som är kopplade till artikel 12 i barnkonventionen. Vi har dock inte funnit att just de aspekterna betonas i föreningens värdegrund eller policies. När det gäller hur värdegrunden efterlevs finns ingen redovisning eller uppföljning att ta del av. Det som kan nämnas är att det i årsredovisningen står att läsa att föreningen arbetat med implementering av värdegrunden och policies och att verksamheten allt mer genomsyras av en gemensam värdegrund. Det framgår vidare av stadgarna att det åligger styrelsen och ordföranden att tillse att regler och beslut efterlevs. Vi har genom dokumentstudierna inte kunnat se hur dessa delar bedrivs eller följs upp. 19 av 44

5. Intervjuer med styrelse/ledning och tränare Inom ramen för granskningen har intervjuer gjorts med representanter för EGF:s styrelse och ledning. De intervjuade funktionerna är föreningens ordförande, sportchef samt en av styrelsens ledamöter. Ett par intervjuer har även gjorts med tränare i föreningen: en som tränar föreningens elitgymnaster inom Artistisk gymnastik (AG) och en tränare inom breddverksamheten i föreningen. 5.1. Värdegrund och värdegrundsarbetet i EGF När det gäller förekomsten av värdegrund i EGF har merparten av de intervjuade beskrivit att det innan 2010 fanns vissa grundläggande policydokument men att dessa inte upplevdes som tillräckliga eller väl implementerade. Med stöd av Sörmlandsidrotten och SISU utarbetades en mer ambitiös och omfattande värdegrund och ett eget regelverk. Detta arbete startade 2010. Den nuvarande värdegrunden är daterad till 2011. Sörmlandsidrottens stöd i arbetet beskrivs som viktigt. Utöver att den nya värdegrunden är mer utvecklad förmedlar ledning och tränare även bilden av att föreningen arbetar mer med värdegrundsfrågor och att föreningen nu är mer öppen än den var innan den nuvarande styrelsen tillträdde. En förändring som också framhålls är att innan fanns inte heller lika tydliga regler. Värdegrunden består av ledorden glädje, respekt, energi och kvalitet. Ledorden finns på uppsatta på dörren till Vilstahallen. Föreningen framhåller även att de har ett mått av ambition, gymnastiken är inte bara lek. Föreningen satsar på både bredd och elit. De vill hålla grupperna lagom stora per ledare och har därför hellre personer i en köplats innan en ny grupp startas, så tränare kan utbildas först. Föreningens policies som ingår i värdegrunden beskrivs som ett verktyg att ha som stöd för att kunna tillrättavisa avvikelser; det är en grund att peka på om något inträffar. Om det sker avvikelser från föreningens värdegrund och regler finns handlingsplaner som beskriver hur situationen ska hanteras. Värdegrunden liknas vid ett uppslagsverk. Till exempel används trafikpolicyn inför resor med föreningen. EGF menar själva att de har bra koll på sina dokument och att det nog finns få andra föreningar som har lika välutvecklade styrdokument. Vid eventuella incidenter, när värdegrunden inte följs, finns handlingsplanerna och deras policies som stöd. Enligt föreningen inträffar sådana tillfällen sällan. Ett exempel som nämndes under intervjuerna var att det uppstod problem i hur några gymnaster behandlade varandra. Det hanterades inom föreningen, med värdegrunden och de vidhängande dokumenten som stöd. När det gäller information om värdegrunden så fanns det enligt ledningen tidigare ett förfarande där föräldrar undertecknade en blankett där de intygade att de förstått föreningens regler. Detta förfarande har dock upphört. Idag lämnar 20 av 44

föreningen ut ett informationsblad till nyblivna medlemmar/föräldrar och hänvisar även till hemsidan för mer information. Enligt uppgift lämnas även information om värdegrunden ut vid samtal med nya tränare. Värdegrunden kommuniceras till ledare vid ledarträffar och inom varje gren hålls ledarmöten där föreningen bl a arbetat med värdegrunden. Värdegrunden har kommunicerats till ledare men någon renodlad utbildningsinsats har inte skett. En av tränarna vi har intervjuat berättar att värdegrunden sitter uppsatt på väggarna i hallen men såvitt han minns har han inte erhållit någon information eller utbildning om värdegrunden. 5.2. Barnkonventionen Under intervjuerna har barnkonventionen behandlats specifikt. Flera av de som vi har intervjuat ser barnkonventionen som ett övergripande dokument som ska gälla alla i samhället och att det är ett allmänt hållet dokument som det är svårt att se hur man skulle kunna bryta mot. Uppfattningen är att det upplevs som konstigt att föreningen skulle bryta mot den. Flera av de intervjuade att framfört att barnkonventionen känns mer anpassad för barn i samhällen med krig eller i fattiga länder. En av de intervjuade menade även att barnkonventionen inte betyder så mycket konkret och att denne inte direkt har läst dokumentet. En av de intervjuade beskriver barnkonventionen som ett dokument som stöd för barn eftersom det inte är lätt för barn att stå upp mot vuxna. Det är bra ledord i barnkonventionen, men samtidigt inga konstiga saker utan sunt förnuft. Barnkonventionen som dokument visar att vuxna måste ta ansvar. En annan framhåller att barnen ska kunna känna glädje, delaktighet, kunna ifrågasätta, och både leka och träna. Säkerheten lyfts också fram som viktig, gymnastik kan vara en svår och farlig sport samtidigt som det är mycket folk i hallen samtidigt, då behövs bra säkerhet, med hårda regler och att man respekterar varandra. De intervjuade ser det som extremt allvarligt om något de gör i föreningen skulle bryta mot barnkonventionen. Flera har uttryckt att de inte kan se att något kan misstolkas, att de inte skulle följa barnkonventionen och sina policies. Att bryta mot barnkonventionen uttrycks som att det skulle vara som att vi skulle bryta mot lagen. En av de intervjuade har svårt att se hur barnkonventionen kan komma på tal i EGF:s fall. Att bryta mot den rör sig enligt denne om förtryck eller barn som lider mycket, och det är svårt att se kopplingen överhuvudtaget till EGF:s verksamhet. När det gäller barnkonventionens mer konkreta innebörd uppger flera av de intervjuade att de inte har brutit ned barnkonventionen eller diskuterat vad den betyder i föreningens idrottsliga kontext. Däremot menar man att värdegrunden och föreningens policies harmonierar med barnkonventionen. En av de intevjuade sade att tryggheten är central: alla barn måste känna trygghet, så föreningen och ledarna måste vara lyhörda för eventuella problem och mobbning. Det är även viktigt att barnen känner sig fysiskt trygga, att föreningen minimera skaderisker under gymnastiken. 21 av 44

En av de intervjuade menade att barnkonventionens betydelse för EGF är att ha en lustfylld, glädjefylld verksamhet där barnen utvecklas. Av det följer att det är viktigt att ledarna är vaksamma så att barnen inte pressas eller pressar sig själva för hårt. En annan förklaring som nämndes under intervjuerna är att betydelsen för föreningen är det som föreningen gör idag, att alla får delta utifrån sina önskemål. EGF erbjuder gymnastik med 4 olika inriktningar och på olika nivåer. Trivselregler finns även och beskrivs som enkelt hållna och lätta att förstå. Som har redogjorts för ovan behöver alla föreningar, som önskar erhålla föreningsbidrag från kommunen och har barn/ungdomar som medlemmar, kryssa i en ruta och intyga att barnkonventionen följs. Under intervjuerna har några av de intervjuade berättat att de inte uppfattat att krysset förpliktigar till några särskilda åtgärder, mer än att EGF ska följa lagen, ha ärligt uppsåt och ha demokratiska arbetsformer inom föreningen. EGF har ett regelsystem som tar upp olika områden och de menar att det finns en efterlevnad inom föreningen. Om problem uppstår hanteras det, och då finns regelverket och värdegrundens policies och handlingsplaner som stöd. Någon information eller utbildning om barnkonventionen har inte förekommit inom föreningen. När det gäller hur föreningen beaktar vad som barnets bästa lyfter ledningen och tränarna fram att det finns många olika grupper utifrån ambitionsnivå. Placering i grupperna föranleds av utvecklingssamtal med barn och föräldrar. Barnen får själva ge uttryck för sin vilja och hur mycket man vill träna. Det beskrivs som svårt att ha olika nivåer i samma grupp. Barnen ges i förekommande fall möjlighet att välja mellan att gå vidare eller vara kvar i samma grupp som kompisar. Barnets bästa handlar, enligt en av de intervjuade, även om trygghet och glädjen. Att läsa av barnets reaktion och göra en bedömning av vad som är bäst. När det gäller eliten är det viktigt att inte utmana dem för mycket, vilket är en balansgång eftersom elitgymnasterna utmärker sig och har en mycket stark drivkraft. Några av de intervjuade menade att EGF inte kan passa alla, det är svårt för en idrottsförening att möta alla specifika önskemål, även om föreningen försöker hitta sätt att möta olika önskemål så långt som möjligt. Barn som t ex har ADHD och hög grad av aktivitet kan prova att ingå i en aktiv grupp och se om det fungerar för dem. Samtidigt sägs att om någon inte trivs så slutar den personen sannolikt, vilket inte är någon stor sak. 5.3. Styrning, efterlevnad och uppföljning Styrningen i föreningen sköts i hög grad av sportchefen som arbetar nära verksamheterna. Vidare finns övergripande handlingsplan antagen, likväl som fyra verksamhetsplaner för olika områden med en vidhängande handlingsplan. Arbetet och hur handlingsplanen har genomförts återkopplas till styrelsen. Ledarträffar sker varje termin, antingen i storforum eller i mindre grupper. Där resoneras och utvärderas terminen. När det gäller frågan om hur värdegrunden efterlevs inom föreningen är de intervjuade övertygade om att efterlevnaden är god. Om något skulle inträffa som bryter mot värdegrunden och föreningens regler är de säkra på att få kännedom om det. 22 av 44

Enligt uppgift har de följt policyn och handlingsplanerna hela vägen ut vid något tillfälle, varningar har delats ut vid två tillfällen. Några kontroller för att se hur värdegrunden efterlevs har inte gjorts. De intervjuade är förhållandevis samstämmiga i att det är svårt att veta och kontrollera om värdegrunden följs i föreningen. En av de intervjuade menade att frågan är om vi någonsin kan veta det fullt ut. Arbetssättet i föreningen bygger i hög utsträckning på att eventuella missförhållanden rapporteras. Det finns inga system eller former för att fånga eventuella problem. En av de intervjuade beskriver att föreningens arbete bygger på förtroende, det går inte ha koll på allt. Eftersom det i praktiken är svårt att kontrollera alla ledare tror föreningen mycket på att ha en öppen miljö där eventuella saker upptäcks. Tack vare den öppna miljön har ledningen svårt att se hur eventuella missförhållanden skulle kunna pågå under längre tid utan att det upptäcks. En av tränarna kan inte heller uttala sig om huruvida styrelsen kollar hur värdegrunden efterlevs. Föreningen har inte gjort någon uppföljning eller särskild insats för att utvärdera hur värdegrunden från 2011 fungerar. Det är dock en fråga/idé som ledningen under intervjuerna sade sig ta med sig inför det framtida arbetet. De har arbetat mycket med visionsarbete och det kan därför vara dags att göra en uppföljning snart. När det gäller samarbetet med kultur- och fritidsnämnden bygger det på tillit från kommunens sida i kontakten med föreningarna. Enligt EGF har kultur- och fritidsnämnden inte efterfrågat någon rapportering om hur arbetet fungerar eller hur värdegrunden efterlevs. Däremot lämnas uppgifter om deltagarantal och årsredovisning in till kommunen. Tidigare har även ordföranden för kultur- och fritidsnämnden uppmanat föreningen att ta hjälp av Sörmlandsidrotten. I samband med det togs dokument fram och en del ledare utbildades, dock inte alla. 5.4. Dialog och inflytande för barn och ungdomar i föreningen I dagsläget finns inget råd eller upparbetade forum eller kanaler för att fånga upp synpunkter från barn och ungdomar i föreningen. Det kan vara en tanke att inrätta något sådant enligt en av de intervjuade. Som nämnts ovan i kapitel 2, framgår av Gymnastikförbundets riktlinjer att träningen ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv vilket innebär att öka ungdomars inflytande över och ansvar för sitt idrottande. Vad denna ambition betyder mer konkret är oklart för flera av de intervjuade. En av de intervjuade tycker att det låter som att barnen ska få lägga upp träningen själva. En annan tror självklart att ungdomarna kan och får komma med kommentarer till tränarna och göra sin röst hörd på det sättet. Föreningen menar att de för en dialog med medlemmarna och försöker individanpassa träningen. Inom eliten får de själva visa vilken ambitionsnivå de vill ligga på. De är själva med och tar fram individuella planer. Om deras ambitionsnivå 23 av 44

ändras så hamnar de i en annan grupp med annan ambition och träningsmängd. Det finns många olika tävlingsnivåer och föreningen säger sig kunna möta olika behov och önskemål. Innan och efter varje pass sker en samling där tränarna kollar läget med barnen. Dessutom framhålls att alla i föreningen vet att de kan kontakta sportchef, styrelse eller föräldrar om det är missnöjda med något. Kansliet passeras också på vägen till/från varje träning. Kansliet är ofta bemannat och där kan synpunkter från gymnasterna fångas upp. Föreningen menar att ledarna måste vara lyhörda för att fånga barns behov och det gäller att uppmuntra barn att uttrycka sig. De har dialog i träningen och om något barn har en skada har de dialog om vad de får och inte får göra. Föreningen ser det som viktigt att gymnasterna själva kan säga ifrån, att den respekten och öppenheten finns. Barnen kan göra sina röster hörda inom föreningen. Samtidigt måste de acceptera regler; det är en farlig miljö i hallen som kräver ordning och reda. När det gäller eliten menar tränaren att om de driver på för hårt tar det ändå stopp. Utgångspunkten från tränarnas sida är att de måste följa tjejernas utveckling och inte stressa på för mycket. Tjejerna i eliten har en egen stor drivkraft och tränarna behöver inte pusha, gymnasterna vill själva. Som exempel nämner en tränare att om någon vill för mycket och vill försöka för många gånger, kan de tillåta att en gymnast gör ett sista försök på en övning men sedan avbryter de för att låta gymnasten fortsätta nästa dag. 5.5. Övrigt Enligt uppgift finns kontrollfunktioner i form av läkare, två sjukgymnaster, dietist, fysspecialist och gynekolog knutna till Rio-projektet för att kolla hur elitgymnasterna mår och utvecklas. Den typen av uppbackning finns inte för resterande gymnaster i EGF. I övrigt har föräldrar och tränare dialog om något har hänt, t ex om behandling pågår/behövs. Gymnasterna får veta vad de får och inte får göra under eventuell skadeperiod. Föreningen har dialog med vårdcentral, sjukgymnaster och föräldrar vid behov. En av de intervjuade ser ingen skillnad gentemot situationen i andra idrotter: Vad vet fotbollstränaren? (om skador etc). Föreningen går enligt uppgift ut med information om att barnen ska äta innan gymnastiken och ha med mellanmål. Elitgymnasterna får mat i restaurangen som ligger i Vilstahallen. Tränarna menar att de fångar upp om barnen är skadade, det syns. De kan inte se att de pressas mot sin vilja. Tidigare var satsningen mer på en individ, nu sker en satsning på fler, vilket föreningen menar gör dem mindre utsatta. När det gäller fördelningen av resurser mellan eliten och bredden inom föreningen är ledningen tydlig med att det läggs mycket kraft och resurser på eliten, både i form av tränare och träningstider i Vilstahallen. Anställda tränare ses som en förutsättning för att kunna göra elitsatsningen. Det framhålls dock att satsningen erhåller sponsring/bidrag från bl a Rekarnestiftelsen, Sveriges Olympiska kommitté 24 av 44

(SOK) och Gymnastikförbundet (GF), likväl som att kultur- och fritidsnämnden i Eskilstuna kommun också bidrar. Ledningen i föreningen menar att resurserna räcker till både elit och bredd. Eliten påverkar dessutom resten av föreningen på ett positivt sätt. Elitsatsningen anses inte gå ut över bredden, utan de största resurserna läggs på den övriga verksamheten. Man menar att det hade varit en annan fråga om EGF hade gjort satsningen på egen hand utan stödet från bl a SOK och GF. En av tränarna upplever att Artistisk gymnastik prioriteras, vilket är förståeligt eftersom där finns reklamen. Det uppges dock ha varit värre förut. Den övriga gymnastiken får ändå tider i hallen i tillräcklig utsträckning, det upplevs inte som något problem. Däremot stängs hallen ibland när AG har läger, vilket enligt en av tränarna kanske borde kompenseras övriga eftersom det är dyra avgifter för att vara med i föreningen. Att elit och bredd samsas om hallen och faktiskt bedriver träning samtidigt är något som framhålls av samtliga intervjuade. Det är många som tränar i hallen samtidigt trots att de befinner sig på olika nivåer. Behov anses finnas av ytterligare en hall för att bättre kunna inrymma alla träningsgrupper. Föreningen växer och det finns barn som står på kö för att börja. De intervjuade framhåller även att föreningen erbjuder något för i stort sett alla eftersom de har grupper inom flera olika områden och på många olika nivåer. Föreningen menar att de kan erbjuda kvalitet även om barnen vill träna på en lägre nivå, det finns en inriktning och nivå för alla. Samtidigt betonar några av de intervjuade att idrott för alla även inbegriper elitidrott för de som vill det. 5.6. Våra kommentarer till intervjuerna med ledning och tränare De intervjuade beskriver att värdegrunden har utvecklats de senaste åren och trivselregler och policies har även tagits fram. Från både ledning och tränare beskrivs föreningen även ha tydligare regler och större öppenhet nu jämfört med för några år sedan. Värdegrunden beskrivs av flera av de intervjuade framförallt fungera som ett som ett verktyg vid avvikelser, något att ta till som stöd om något inträffar. Utifrån intervjuerna är vår bedömning att EGF har arbetat med värdegrundsfrågor de senaste åren, något som också styrks av att dokumenten är relativt nyligen framtagna (2011). När det gäller barnkonventionen pekar några av de intervjuade på att dokumentet är ett stöd för barn och att det är viktigt att barn ska känna glädje, delaktighet, kunna ifrågasätta och både kunna leka och träna. Samtidigt betraktas barnkonventionen i hög grad av de intervjuade som ett allmänt dokument som är mer relevant för samhällen där krig råder. I samband med detta kan även noteras att det är förhållandevis oklart för de intervjuade vad krysset i ansökan till kommunen förpliktigar till. Några av de intervjuade uttrycker att de har svårt att se hur föreningen skulle kunna bryta mot barnkonventionen. Det har framgått av intervjuerna att föreningen inte har diskuterat barnkonventionen särskilt eller vad 25 av 44

innebörden av den är mer specifikt i deras idrottsliga kontext. Till detta vill vi peka på att barnkonventionen självklart handlar om att skydda barn från att fara illa, men en minst lika viktig aspekt av barnkonventionen handlar om att främja tillstånd som är bra för barn och aktivt göra saker för att leva upp till barnkonventionens intentioner. Det är önskvärt att det finns en samsyn bland föreningens ledning och tränare om detta. Givet iakttagelserna från intervjuerna och diskussionerna som har varit om gymnastiken och barnkonventionen tror vi att fördjupade diskussioner om vad innebörden är i den egna verksamheten behövs. Frågan är inte hur en förening, i detta fall EGF, ska bidra till genomförandet av barnkonventionen, utan är snarare hur barnkonventionen kan utgöra ett stöd för föreningen att bedriva en bra verksamhet för barn. När det gäller efterlevnaden av värdegrunden i föreningen bedöms den vara god enligt de intervjuade. Föreningen har inte gjort några egna kontroller eller uppföljningar men man menar att den öppna miljön i föreningen gör att man får reda på eventuella missförhållanden som rör hur barn behandlas. Utifrån intervjuerna är det vår bedömning att frågan om värdegrundens efterlevnad inte är något som styrelsen har diskuterat ingående eller följt upp ännu. Styrelsens ordförande såg det emellertid som en aktuell fråga framöver för föreningen att göra en egen uppföljning av hur värdegrunden implementerats och efterlevs. Under intervjuerna har det vidare framgått att föreningen eftersträvar lyhördhet och att alla medlemmar är välkomna med synpunkter. Barn och ungdomar kan vända sig till sin tränare, sportchefen och andra i föreningen. Det framhålls särskilt att kansliet där sportchefen ofta är på plats är placerad i korridoren in till träningshallen, vilket ger god tillgänglighet. Vi har samtidigt kunnat konstatera att det inte finns några forum, råd eller upparbetade kanaler för dialog och kommunikation med barn och ungdomar i föreningen. Vår bedömning är att föreningen bör överväga att skapa möjligheter för dialog och inflytande för barn som inte uteslutande bygger på att barnen tar initiativet. Utifrån ett barnperspektiv menar vi att det är bättre att bereda möjligheter för barn att höras än att lägga initiativet till dialog på det enskilda barnet. 26 av 44

6. Enkätundersökning till samtliga barn i föreningen 6.1. Urval, utskick och svarsfrekvens 6.1.1. Om urval och utskicket av enkätundersökningen Eftersom uppdraget från kultur- och fritidsnämnden har barnkonventionen som utgångspunkt, har vi sett det som avgörande att faktiskt tillfråga barnen själva hur de upplever deltagandet i föreningen. En bärande del av barnkonventionen är just att varje barn har rätt att göra sin röst hörd. För att fånga upp synpunkter från barnen/ungdomarna i föreningen har en webbaserad enkätundersökning genomförts. Vi valde att genomföra en totalundersökning så enkäten skickades ut via e-post till samtliga medlemmar under 18 år samt de som fyllt 18 år under 2013. Enligt Barnkonventionen är barn 0-17 år. Vi valde dock att skicka enkäten till alla som fyller 18 år under 2013, detta för att även fånga in synpunkter från de medlemmar som hunnit fylla 18 år innan maj 2013 men som ändå varit barn under 2013. Vi skickade först ett separat mail den 22 maj till alla föräldrar vars e-postadresser fanns i medlemsregistret i syfte att informera dem om att deras barn/ungdomar skulle komma att erhålla en enkät. Vi klargjorde att alla som svarar på enkäten är anonyma och att varken, kommunen eller EGF kommer att kunna se vilka som har svarat vad. 942 mail skickades ut. Vi fick över 50 felmeddelanden, sk delivery failure, samt flera svar från föräldrar som meddelande att deras barn inte längre är aktiva i föreningen. Ett medlemsregister daterat 2013-04-30, som vi erhållit från EGF, har använts för att kontakta barnen/ungdomarna i föreningen. I det register som erhölls av föreningen saknade 15 medlemmar yngre än 19 år angiven e-postadress medan 57 medlemmar stod som vilande, köande eller avslutade. Vid våra utskick hörde 36 medlemmar av sig och meddelade att de ej längre var medlemmar och 25 medlemmar hade felaktiga e-postadresser och kunde inte nås. Dessa medlemmar räknades bort innan beräkning av svarsfrekvens och ingår således inte i bortfallet. Det aktiva antalet som enkäten gick ut till uppgick till 734 personer. Undersökningen skickades ut den 23 maj med sista svarsdag 27 maj. Många av barnen i föreningen är mycket unga och har inte ännu egna e-postadresser. I dessa fall har enkäten skickats till förälders e-postadress. I det medföljande brevet har vi uppmanat samtliga mottagare att berätta för föräldrarna att de fått enkäten och de som inte kan/vill fylla i den på egen hand har uppmanats att besvara frågorna med stöd av sina föräldrar. I de fall barnet är mycket ungt har föräldrarna uppmanats att fylla i enkäten åt barnet. En särskild fråga har ställts i enkäten för att få information om hur enkäten har besvarats. Även i enkätens medföljande text betonades att alla som svarar är anonyma. 27 av 44

En första påminnelse skickades den 28 maj ut till samtliga som ännu inte svarat. Sista svarsdag flyttades även fram till 2 juni. En sista påminnelse skickades även den 1 juni. 6.1.2. Svarsfrekvens Enkäten gick ut till 734 medlemmar och sammantaget erhölls 163 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 22 procent. Trots dubbla påminnelser blev svarsfrekvensen dessvärre låg. Det gör att vi inte med säkerhet kan säga att de erhållna svaren från barnen/ungdomarna och - i förekommande fall föräldrarna är representativa för föreningen som helhet. Ett viktigt syfte med enkäten var dock även att ge samtliga barn/ungdomar i föreningen en chans att göra sin röst hörd. Om det finns problem i föreningen har enkätundersökningen utgjort en möjlighet för var och en av barnen/ungdomarna att anonymt kunna föra fram sina synpunkter. Vi har ändå erhållit 163 enkätsvar som det är intressant att se vad de har att säga om deltagandet i EGF. I det följande redovisas de erhållna svaren: 6.2. Bakgrundsfrågor vilka har besvarat enkäten? Webbenkäten inleddes med ett antal bakgrundsfrågor. Hur gammal är du? Antal % 0-3 år 13 8,0 4-7 år 79 48,5 8-11 år 42 25,8 12-15 år 18 11,0 16-18 år 11 6,7 Summa 163 100,0 Av tabellen ovan framgår åldern bland respondenterna. Nästan hälften av de som besvarade enkäten var i åldern 4-7 år. Endast 11 svar (6,7 procent) var i åldern 16-18 år. Är du flicka eller pojke? Antal % Flicka 135 82,8 Pojke 28 17,2 Summa 163 100,0 Av tabellen ovan framgår att könsfördelningen är 82,8 procent flickor och 17,2 procent pojkar. Svarar du på frågorna själv eller med hjälp av förälder? Antal % 28 av 44

Svarar själv 25 15,3 Svarar med hjälp av förälder 64 39,3 Jag är förälder och svarar åt mitt barn 74 45,4 Summa 163 100,0 En stor del av svaren har lämnats av föräldrar som har svarat åt sina barn (45,4 procent), medan andelen barn som svarat med hjälp av förälder uppgår till 39,3 procent. 15,3 procent har svarat på enkäten helt på egen hand. Här kan vi se att alla respondenter i åldern 16-18 år har besvarat enkäten på egen hand. Vilken del av gymnastikföreningens verksamhet deltar du i? Antal % Truppgymnastik 16 9,8 Artistisk gymnastik (AG) 67 41,1 På G med Gibbon 81 49,7 Gympozz 7 4,3 Samtliga 163 100,0 De allra flesta som besvarat enkäten deltar i AG eller På G med Gibbon, tillsammans utgör de strax över 90 procent av de inkomna svaren Hur länge har du varit medlem i Eskilstuna Gymnastikförening? Antal % 0-1 år 74 45,4 2-4 år 58 35,6 5-7 år 22 13,5 8-10 år 7 4,3 11-13 år 1 0,6 14-18 år 1 0,6 Summa 163 100,0 Några få av de svarade har varit medlemmar i EGF mellan 8-18 år, men den absoluta merparten av de som besvarat enkäten har varit medlemmar betydligt kortare tid än så. Strax över 45 procent har bara varit medlemmar 0-1 år. En stor andel (35 procent) har varit medlemmar 2-4 år. Hur många timmar i veckan tränar du? Antal % 0-3 timmar 109 66,9 4-6 timmar 34 20,9 7-10 timmar 3 1,8 11 timmar eller mer 17 10,4 Summa 163 100,0 Merparten av föreningens medlemmar som besvarat enkäten tränar 3 timmar i veckan eller mindre; de utgör 67 procent i undersökningen. 17 personer, eller drygt 10 procent, tränar dock 11 timmar eller mer per vecka. 29 av 44

6.3. Om deltagandet i Eskilstuna gymnastikförening Efter de inledande bakgrundsfrågorna följde ett antal frågor om barnens/ungdomarnas deltagande i Eskilstuna Gymnastikförening. Frågorna och de erhållna svaren presenteras i sin helhet nedan med kortare kommentarer. Jag känner mig trygg när jag går på gymnastiken Antal % 1. Håller inte alls med 2 1,2 2. Håller med till liten del 3 1,8 3. Håller med till hälften 11 6,7 4. Håller med till stor del 32 19,6 5. Håller med helt och hållet 110 67,5 Vet ej 0 0,0 Ej svar 5 3,1 Summa 163 100,0 Den absoluta merparten, 87 procent, av de svarande håller med till stor del eller helt och håller i påståendet att de känner sig trygga när de går på gymnastiken. Jag blir behandlad med respekt när jag går på gymnastiken Antal % 1. Håller inte alls med 1 0,6 2. Håller med till liten del 4 2,5 3. Håller med till hälften 5 3,1 4. Håller med till stor del 41 25,2 5. Håller med helt och hållet 104 63,8 Vet ej 3 1,8 Ej svar 5 3,1 Summa 163 100,0 Även när det gäller frågan om att bli behandlad med respekt har erhållit i huvudsak goda omdömen. 89 procent har svarat att de håller med helt eller till stor del. Jag tycker att gymnastiken är lekfull Antal % 1. Håller inte alls med 4 2,5 2. Håller med till liten del 11 6,7 3. Håller med till hälften 17 10,4 4. Håller med till stor del 45 27,6 5. Håller med helt och hållet 78 47,9 Vet ej 3 1,8 Ej svar 5 3,1 Summa 163 100,0 Av de svarande håller 75 procent med helt eller till stor del om att gymnastiken är lekfull. 15 svarande, eller drygt 9 procent, har dock svarat att så inte är fallet. 30 av 44

Jag blir glad när jag tänker på gymnastiken Antal % 1. Håller inte alls med 3 1,8 2. Håller med till liten del 1 0,6 3. Håller med till hälften 17 10,4 4. Håller med till stor del 35 21,5 5. Håller med helt och hållet 101 62,0 Vet ej 1 0,6 Ej svar 5 3,1 Summa 163 100,0 Av svaren att döma blir en stor del glada när de tänker på gymnastiken. Drygt 83 procent har svarat att de håller med helt eller till stor del. 4 individer, eller strax över 2 procent, är dock av motsatt uppfattning. Jag tycker att träningen/gymnastiken är på en nivå som passar mig Antal % 1. Håller inte alls med 3 1,8 2. Håller med till liten del 5 3,1 3. Håller med till hälften 13 8,0 4. Håller med till stor del 49 30,1 5. Håller med helt och hållet 83 50,9 Vet ej 3 1,8 Ej svar 7 4,3 Summa 163 100,0 Över 80 procent tycker att träningen/gymnastiken är på en nivå som passar dem. 8 individer, eller strax under 5 procent håller inte med alls eller bara till liten del. Jag säger till om jag inte vill träna Antal % 1. Håller inte alls med 5 3,1 2. Håller med till liten del 1 0,6 3. Håller med till hälften 11 6,7 4. Håller med till stor del 26 16,0 5. Håller med helt och hållet 110 67,5 Vet ej 3 1,8 Ej svar 7 4,3 Summa 163 100,0 Drygt 83 procent uppger att de säger till om de inte vill träna. 5 individer, eller drygt 3 procent, håller inte alls med i påståendet om att de skulle säga till om de inte vill träna. 31 av 44

Jag känner att det är ok att stå över träning om jag är sjuk eller skadad Antal % 1. Håller inte alls med 2 1,2 2. Håller med till liten del 2 1,2 3. Håller med till hälften 3 1,8 4. Håller med till stor del 13 8,0 5. Håller med helt och hållet 135 82,8 Vet ej 1 0,6 Ej svar 7 4,3 Summa 163 100,0 Över 90 procent av de tillfrågade håller helt eller till stor del med i påståendet att de känner att det är ok att stå över träning vid sjukdom eller skada. Det är det högsta svaret som erhållits på frågorna i undersökningen. Jag får säga vad jag tycker när jag går på gymnastiken Antal % 1. Håller inte alls med 4 2,5 2. Håller med till liten del 4 2,5 3. Håller med till hälften 9 5,5 4. Håller med till stor del 41 25,2 5. Håller med helt och hållet 66 40,5 Vet ej 25 15,3 Ej svar 14 8,6 Summa 163 100,0 Drygt 65 procent håller med helt eller till stor del om att de får säga vad de tycker på gymnastiken. Samtidigt är andelen som inte håller med eller bara till liten del 5 procent och hela 15 procent har svarat Vet ej. Jag blir ofta tillfrågad om min åsikt Antal % 1. Håller inte alls med 14 8,6 2. Håller med till liten del 14 8,6 3. Håller med till hälften 16 9,8 4. Håller med till stor del 33 20,2 5. Håller med helt och hållet 26 16,0 Vet ej 46 28,2 Ej svar 14 8,6 Summa 163 100,0 Påstående jag blir ofta tillfrågad om min åsikt har erhållit klart lägst omdömen i undersökningen, endast 36 procent instämmer helt eller till stor del. Över 16 procent instämmer inte eller bara till liten del, medan hela 28 procent har svarat Vet ej. 32 av 44

Jag tycker att min åsikt respekteras Antal % 1. Håller inte alls med 4 2,5 2. Håller med till liten del 9 5,5 3. Håller med till hälften 9 5,5 4. Håller med till stor del 39 23,9 5. Håller med helt och hållet 48 29,4 Vet ej 40 24,5 Ej svar 14 8,6 Summa 163 100,0 Cirka 53 procent instämmer helt eller till stor del i påståendet att deras åsikt respekteras. 8 procent är av motsatt uppfattning och tycker inte att deras åsikt respekteras alls eller bara till liten del. Hela 24 procent har svarat att de inte vet. Jag vet var jag kan vända mig om jag tycker något är fel Antal % 1. Håller inte alls med 3 1,8 2. Håller med till liten del 6 3,7 3. Håller med till hälften 11 6,7 4. Håller med till stor del 34 20,9 5. Håller med helt och hållet 81 49,7 Vet ej 14 8,6 Ej svar 14 8,6 Summa 163 100,0 Cirka 70 procent uppger att de vet var de kan vända sig om de tycker att något är fel. 9 personer eller 5,5 procent håller inte med om att de vet var de kan vända sig. Drygt 8 procent har även svarat Vet ej. Jag vet var jag kan vända mig om jag känner mig illa behandlad Antal % 1. Håller inte alls med 3 1,8 2. Håller med till liten del 9 5,5 3. Håller med till hälften 7 4,3 4. Håller med till stor del 30 18,4 5. Håller med helt och hållet 83 50,9 Vet ej 17 10,4 Ej svar 14 8,6 Summa 163 100,0 69 procent håller med helt eller till stor del om att de vet var de kan vända sig om de känner sig illa behandlade. 12 personer, eller drygt 7 procent, uppger att de inte vet det alls eller bara till liten del. Noterbart är även att cirka 10 procent svarat Vet ej. 33 av 44

Jag känner mig välkommen att delta i gymnastiken Antal % 1. Håller inte alls med 2 1,2 2. Håller med till liten del 0 0,0 3. Håller med till hälften 7 4,3 4. Håller med till stor del 24 14,7 5. Håller med helt och hållet 115 70,6 Vet ej 0 0,0 Ej svar 15 9,2 Summa 163 100,0 En stor andel, cirka 85 procent, känner sig välkomna att delta i gymnastiken. Få har svarat att de inte håller med och ingen har svarat Vet ej. Jag är lika mycket värd som alla andra som håller på med gymnastiken Antal % 1. Håller inte alls med 3 1,8 2. Håller med till liten del 2 1,2 3. Håller med till hälften 10 6,1 4. Håller med till stor del 23 14,1 5. Håller med helt och hållet 108 66,3 Vet ej 2 1,2 Ej svar 15 9,2 Summa 163 100,0 Cirka 80 procent har svarat att de håller med helt eller till stor del i påståendet att de är lika mycket värda som alla andra som håller på med gymnastiken. 5 individer, vilket motsvarar 3 procent, har svarat att de inte alls håller med eller bara till liten del. Jag blir lika bra behandlad som andra på gymnastiken oavsett hur duktig jag är Antal % 1. Håller inte alls med 3 1,8 2. Håller med till liten del 5 3,1 3. Håller med till hälften 6 3,7 4. Håller med till stor del 27 16,6 5. Håller med helt och hållet 103 63,2 Vet ej 4 2,5 Ej svar 15 9,2 Summa 163 100,0 Nästan 80 procent håller med i påståendet om att de blir lika bra behandlade som andra. Även i denna fråga återfinns några svar från personer som inte instämmer i påståendet. 8 personer, eller cirka 5 procent, håller inte alls med eller bara till liten del. 34 av 44

Jag känner mig trygg med min tränare Antal % 1. Håller inte alls med 2 1,2 2. Håller med till liten del 2 1,2 3. Håller med till hälften 7 4,3 4. Håller med till stor del 23 14,1 5. Håller med helt och hållet 111 68,1 Vet ej 3 1,8 Ej svar 15 9,2 Summa 163 100,0 Hela 82,2 procent håller med helt eller till stor del i att de känner sig trygga med sin tränare. Cirka 2 procent är av motsatt uppfattning. Jag tycker att min tränare lyssnar på mig Antal % 1. Håller inte alls med 2 1,2 2. Håller med till liten del 2 1,2 3. Håller med till hälften 11 6,7 4. Håller med till stor del 32 19,6 5. Håller med helt och hållet 84 51,5 Vet ej 17 10,4 Ej svar 15 9,2 Summa 163 100,0 När det gäller frågan om huruvida tränaren lyssnar på dem håller 71 procent med helt eller till stor del. Några få, cirka 2 procent, håller inte med. Noterbart är att över 10 procent här har svarat Vet ej. 6.4. Öppna frågor och övriga kommentarer I enkäten uppmanade vi alla svarande att lämna kommentarer där de kunde skriva fritt. Nedan har vi sammanfattat vilka kommentarer som har lämnats, samt valt att lyfta fram några oredigerade citat som illustration av olika åsikter. 6.4.1. Vad tycker du är det bästa med att träna gymnastik i Eskilstuna Gymnastikförening? När det gäller frågan om vad som är det bästa med att träna gymnastik i EGF lämnades ett stort antal fria svar. Givet hur enkäten har besvarats återfinns både kommentarer från barn och föräldrar. Det som nämndes rörde allt ifrån umgänget med träningskompisarna till att lära sig olika övningar. I det följande har vi återgivit några svar i sin helhet som illustration av detta. Allt! Att hänga i lianerna Att alla får vara med oavsett hur duktig man är. 35 av 44

Att det är kul att träna med nästan allt och när man får tävla. Det är kul att träffa kompisarna och att lära sig nya saker. Att hänga i stora barren. Den har Jonna (Adlerteg) hänt i! Att vi har så kul. Att mina bästa kompisar finns här. Att jag har duktiga tränare. Det känns som att det finns gymnastik för alla nivåer Det är kul att göra kullerbyttor och hoppa trampolin. Och springa. Och gå på bom och klättra... Det är roligt och så har jag kompisar där Få kunna göra det jag tycker om. Få tävla. Jag tycker att atmosfären i EGF är väldigt bra! EGF låter alla träna oavsett nivå och ålder och jag anser att alla tränare är otroligt kompetenta, trevliga och välutbildade. Jag är otroligt stolt över att få representera EGF när jag tävlar! Vi har roligt ihop. man lär sig nya övningar. Gympa är jättekul. Vi är väldigt nöjda med gymnastiken. Bra och engagerade ledare. Våran tjej tycker alltid att det är kul att gå dit, vilket jag tycker är ett bra betyg 6.4.2. Vad tycker du är det sämsta med att träna gymnastik i Eskilstuna Gymnastikförening? När det gäller frågan om vad som är det sämsta med att träna gymnastik i EGF lämnades också ett stort antal fria svar av respondenterna. Även här finns det svar från både barn och föräldrar. Till att börja med ska sägas att ett stort antal svarande har uppgett att de inte tycker att det finns någonting som är dåligt. Bland merparten av de svar som tar upp det sämsta med att träna gymnastik återfinns en stor variation av saker. Några olika exempel får illustrera: Att det inte finns en läktare i hallen(till tävlingar). Att studsmattan ( tranpett?)har varit trasig sedan dec 2012. Det är jobbigt att göra galna fåret. Det är mycket barn i hallen samtidigt så man får ibland vänta på redskapen och ibland är dom trasiga. Ibland jobbigt med alla krav Ibland är det jobbigt,eftersom att jag är ny.jag är t.ex. inte alls lika vig som de andra. Svårigheten med att självs kunna välja träningstider. 36 av 44

Om jag skulle skada mig på en träning eller tävling. Jag har stukat foten vid två tillfällen. Ena gången satt jag och en kompis och vilade. Andra gången fick jag ligga och sitta på en grön madrass och vila. Dan efter hade det gått över. Tränings avgiften är något hög Träningstiderna är lite sena för barn som inte är så gamla. Vi har även identifierat ett antal svar som är särskilt intressanta utifrån uppdraget och ur ett barnperspektiv. Att det är svårt att få märken. Måste vänta in andras kunskaper för att själv få gå vidare. Att tränarna skriker eller skäller på gymnasterna när alla i gymnatikhallen hör. En del tränare säger att man är ""skit"" dålig och att man inte kan någoting bra." det finns en gymnast som nästan alltid mobbar mig eller vem som helst.men jag brukar få stöd av mina vänner och tränare. Det finns inget för den som är över 13 år och bara vill träna några dagar i veckan. Om kroppen inte riktigt klarar den hårda träningen finns det ingen plats i EGF Det känns inte som att barn som inte är bland de duktigaste inte får samma uppmärksamhet. Det är mindre bra att EGF måste dela gymnastikhall med andra gymnastikföreningar. Det blir trångt om utrymme och därmed ökar risken för olyckor! "Det är svårt jag tycker att vi borde göra lite enklare saker ibland lite mer som jag klarar av. Mycket enklare faktiskt det borde finnas en grupp för nybörjare. Två tränare är ganska stränga och säger att jag ska göra saker jag inte vågar. Dem brukar också stå ok hålla på med Sina telefoner när vi tränar och prata med med (namn) ok (namn) så när man gjort något bra så har dem inte sett :( Dem har också pratat strunt om några tränare några gånger.så jag blir rädd att dem pratar om mig. Men dem är snälla ok blir bara arga när vi inte lyssnar ok det är ganska jobbigt för att alla brukar prata med mig så jag har svårt att koncentrera mig ganska ofta. En gymnast är dum nästan hela tiden men tränarna har tagit tag i det och om hon gör något dumt igen så blir hon avstängd men den regeln gäller alla. När jag gör mitt bästa och tränaren inte tror det och säger till mig. AG Basic -Att dyra och onödiga träningskläder rekommenderas för träning/uppvisning. Borde räcka om man vill tävla. Träningstiderna är lite sena för barn som inte är så gamla. Vet inte. Kanske att vi har så trångt i hallen ibland. Det är ju så många som vill gympa. 37 av 44

Vi har slutat på gymnastiken eftersom vår dotter inte trivdes där. Som förälder blev jag chockad av att komma in i lokalerna och se alla små barn som såg onaturligt tränade ut och höra föräldrar som skröt med att deras barn tränade så mycket. Det var också väldigt stor och stökig lokal med många aktiviteter på en gång. Dessutom så får inte föräldrarna sitta med i lokalen under träningen, vilket jag tycker är fel när det gäller små barn. Vi ställer oss frågande till de olika nivåer som barnen har möjlighet att uppnå genom att ta olika märken. Vid vår Gibbonavslutning fick barnen diplom för olika märken de uppnått. Inför detta fick vi veta att vårt barn inte kan gå upp i brygga och därmed inte kvalificerade sig för detta märke, något de flesta igruppen tydligen gjorde. För oss var detta ingen stor sak men vår dotter var mycket ledsen och ville att vi skulle öva detta moment inför avlsutning så hon kunde få diplomet. Barnen är mellan 4-7 år gamla. Vid avslutningen fick barnen då diplom tilldelat till sig utifrån prestation, fyra till några och ett till andra, många tårar fälldes på vägen hem. Viställer oss som sagt mycket frågande till detta och överväger att låta vår dotter prova något annat till hösten. Mig veteligen är det endast inom gymnastiken som man så tydligt gör klart för barnen vid en så tidig ålder hur de befinner sig i förhållande till andra. Ta bort denna kategorisering av barnen så kommer vi kanske att låta vår dotter fortsätta. 6.4.3. Är det något övrigt du vill berätta? I enkäten gavs även möjlighet för alla svarande att lämna övriga kommentarer. Precis som tidigare återfinns här både svar från barn och från föräldrar som antingen hjälpt barnen att besvara enkäten eller besvarat enkäten åt barnen. En stor variation av svar lämnades, nedan följer ett urval som illustrerar bredden. Det är jätteroligt där. Det är kul att få nya vänner. Det är kul att vi har bra ledare i min grupp Har som förälder inget att anmärka på. Har bevittnat några situationer när ledare/tränare (?) pratat med äldre barn om hur man är en bra kompis och om hur man uppför sig mot varandra ( fick intrycket att några tjejer varit elaka mot en annan i deras grupp) och jag tycker att ledaren på ett bra sätt markerade att det inte är okej att vara dum och att vi i den här föreningen behandlar varandra med respekt. En eloge till ledaren som på ett bra och proffsigt sätt tog tag i problemet! Jag har erfarenhet från andra föreningar och anser att EGF är den bästa föreningen jag har tillhört. Jag tycker att Eskilstuna GF fått mycket kritik jag inte på nåt sätt kan känna igen. Jag har under min tid i EGF bara sett bra sidor, vilket gjort att jag känner mig väldigt motiverad och gör att jag vill hjälpa till att ta denna anda vidare. Tack vare detta är jag numera inblandad i föreningen på flera sätt. Jag tränar, dömer gymnastik och ska till hösten bli ledare för en barngrupp, för att hjälpa EGF att behålla sin bredd inom gymnastiken. Jag tycker det är viktigt att alla ska få vara med, vilket även EGF ganska tydligt värderar. 38 av 44

Mammans ord: tycker inte om att de redan bland minsta barnen letar talanger som kan "bli nåt" sen. Kommentarer om barnens potential är inte ok. Dock är inte detta något som mitt bar känt av. Det är jag som föräldrer som hör och ser... Min dotter vill gärna göra mer avancerad gymnastik, hon har väntat i tre terminer nu på att få börja hjula men fortfarande har hon inte fått det och vill nu sluta om det inte händer lite mer... Vore bra om en grupp inte tog in nya barn hela tiden så att de andra får börja om. Som mamma vill jag bara säga att jag känner mig trygg när min dotter är på gymnastiken. Det är en längtan till varje gång vi ska åka dit. Tränarna borde tala om för föräldrarna mer om vilka övningar och hur träning bedrivs eftersom det vi inte får vara med och titta under träningen. Vi är jätte nöjda och har för vårat barn inte upplevt eller något av det negativa som förekommit i den debatten kring gymnastikföreningar generellt. Vissa barn i gruppen verkar ta mycket mer plats än andra som är lite mer försiktiga. De kanske måste lära sig att få stå tillbaka o vänta lite på de som tar det lite lugnare. Det är ledarnas ansvar! 6.4.4. Öppen fråga till de föräldrar som hjälpt barnet att svara: Är det någonting som du som förälder vill framföra utifrån enkätens frågeställningar? En fråga i enkäten riktades även specifikt till de föräldrar som hjälp barnet att svara på enkäten. Nedan följer några svar som exempel på vad som framkommit från föräldrar. Allt verkar för det mesta bra även om olika ledare vid olika tillfällen skapat lite oro hos min dotter. Nästa termin vill hon testa dans Att det finns inte tillräcklig med tränare för att få flera grupper med mindre antal gymnaster i varje grupp. För stora grupper görs att man barnen kan inte utvecklas snabbare. Samtidigt ibland kändes som att tränare hade för mycket för att ta sig tid för att prata med oss och att ibland kändes det som särbehandling mellan barnen. Barnen har väldigt kul och lär sig väldigt mycket på träningen. Även om det leks fram så märker inte barnen så mycket av att dom utvecklas och lär sig mer hela tiden. Eloge till alla tränare som lägger ner så mycket tid på detta och jobbar idiellt. Barnen har väldigt kul och jag som förälder är glad att detta alternativ finns för barnen. Har varit gymnast själv i min ungdom och vet att det dom lär sig i EGF har dom nytta av HELA livet. Mycket bra träning och mycket bra upplägg av föreningen. MVH förälder. barnen ser fram mot gymnastiken varje vecka och trivs mycket bra. Vi som föräldrar känner oss fullt trygga att lämna vår 4-åring själv med ledarna. Veckans höjdpunkt!! 39 av 44

Det verkar som mitt barn är nöjd med sin gymnastiktränings situation. Mitt barn är också jämt glad när jag lämnar och hämtar på gymnastikträningar, samt åker gärna och har kul med sina kompisar och tränare där. Det är en mycket väl fungerande förening med ett BRA ledarskap. Ordning och reda och respekt! Jag har aldrig sett något som tyder på att barnen inte behandlas väl och med respekt. Tränarna är ansvarsfulla och lämnar inte mitt barn utan tillsyn. Jag utgår från att alla barnen behandlas lika och med respekt men det är svårt att veta när man själv inte är med och mindre barn anpassar sig lätt." "Jättebra förening där tjejerna får träna efter eget intresse och vilja. I lagsporter är det lättare att slå ut barn som inte duger tidigt! Vi har haft problem med mobbning i gruppen (en annan gymnast) och det har föreningen tagit tag i på ett bra och ansvarsfullt sätt. Om det händer något mer så har vi stort förtroende för att föreningen tar saken på allvar och tar tag i det direkt, och vi vet precis var vi ska vända oss. (Namn) älskar sin träning och får bra träning i föreningen. De har uppmärksammat och jobbar aktivt med gymnasten som mobbar andra men det problemet kvarstår och kanske måste ytterligare åtgärder vidtas men har inte så mycket insyn på hur gymnastiekn fungerar. Vi litar på vad vår dotter säger och hon trivs med träningen och sina tränare och vill träna gymnastik och tycker det är roligt. Informationen till föräldrarna om olika delar av både träningupplägg osv samt annan information kunde bli bättre. Mer tillgänglighet på träningarna, att vi föräldrar kan titta när vi vill. Klubben skyller på brandsäkerhet att vi inte får titta, det gynnar knappast dem i debatten Min dotter upplevde ingen glädje att gå till gymnastiken. Eftersom jag som förälder ej fick vara med vet jag inte vad som händer. De två gånger i början på terminen då jag fick delta reagerade jag på allvaret. Var har leken tagit vägen med så små barn? Tycker att (namn) o (namn) har dålig attityd. De låter sura, och gnälliga på träningen. Vi föräldrar förstod att de inte verkar vara intresserade att träna för Egf, utan vill ta över de barn som är bättre till annan klubb. Om de skulle fortsätta till hästen, skulle vår dotter troligen sluta. Ger dem en 2 av 5 möjliga. Vi har en bra kommunikation med tränarna Vi är mkt nöjda med gymnastiken, tränarna och föreningen. 40 av 44

6.5. Våra kommentarer till enkätundersökningen En generell iakttagelse efter genomförd enkätundersökning är att det råder en hög grad av instämmande i de påståenden som besvarats. De olika frågeområdena syftade till att fånga olika aspekter av barnkonventionen och hur barn har det. Vi har kunnat se att den absoluta merparten av de som besvarat enkäten har varit positiva. De allra flesta känner sig glada när de tänker på gymnastiken, känner sig trygga, blir behandlade med respekt, tycker att gymnastiken är på en nivå som passar, vågar säga till om de inte vill träna osv. Vi kan samtidigt se att för varje frågeområde finns det ändå ett mindre antal barn/ungdomar som inte alls håller med i påståendena, vilket vi tycker är värt att observera. En annan iakttagelse är de frågor som handlar om barnets åsikter och att kunna komma till tals generellt har en lägre grad av instämmande bland de som svarat. Detta samtidigt som det återfinns en betydligt högre andel svar i kategorin Vet ej än i övriga frågor. Svaren tyder på att de delar som rör åsikter och att kunna komma till tals inte är lika självklara för barnen. När det gäller de öppna frågorna och övriga kommentarerna som har lämnats är de flesta mycket positiva och lovordar föreningen och föreningens verksamhet på olika sätt. Detta har vi redogjort för ovan. Inte desto mindre finns det några kommentarer som är mycket kritiska och bekymmersamma ur ett barnperspektiv. Det gäller framförallt de kommentarer som har lämnats som rör tveksamheter kring om barn som inte är bland de duktigaste får mindre uppmärksamhet eller att det inte finns plats för barn över 13 år som inte vill träna hårt flera dagar i veckan. En kommentar handlade om att tränare skriker och skäller på barnen och säger att de är dåliga. Den låga svarsfrekvensen är problematisk och gör att vi inte med säkerhet kan säga att svaren är representativa för uppfattningarna inom föreningen som helhet. En viktig aspekt är dock, vilket vi nämnt ovan, att alla barn i föreningen genom enkäten har givits möjlighet att komma till tals. 41 av 44

7. Telefonintervjuer med föräldrar i föreningen Som ett alternativ till de inställda fokusgrupperna valde vi i samråd med uppdragsgivaren istället att kontakta ett antal föräldrar via telefon för att genomföra kortare intervjuer. Utgångspunkten var att nå föräldrar från olika delar av föreningen och både inom elit- och breddverksamheten. Sammantaget har vi intervjuat 8 föräldrar per telefon. Vi har slumpmässigt kontaktat föräldrar till barn som deltar olika delar av föreningens verksamhet. Deltagandet har varit frivilligt och vi har informerat samtliga om att de är anonyma och att det inte kommer att framgå i vår rapport vilka vi har talat med. I det följande redovisar vi de huvudsakliga synpunkter vi erhöll från samtalen med föräldrarna. 7.1. Om värdegrunden i föreningen När det gäller frågan om vilken bild föräldrarna har av föreningens värdegrund och hur de fått information om den uppger de flesta att de känner till värdegrunden och att de har fått skriftlig information från föreningen. Värdegrunden finns även uppsatt på väggen i hallen och finns på hemsidan. Någon berättade även att sportchefen informerat om vad EGF står för och att information om värdegrunden givits vid föräldramöte. En av föräldrarna berättade att han inte hade satt sig in i värdegrunden men tyckte att det fungerar utomordentligt bra i föreningen. Hur värdegrunden efterlevs och vad som kännetecknar EGF i praktiken var en annan fråga vi berörde under intervjuerna. Samtliga föräldrar vi talat med var positiva till hur barnen behandlas och förhållandena i föreningen. Barnen trivs och föräldrarna upplever att det bl a finns respekt, mänsklighet och lyhördhet. Det som lyftes som inte var odelat positivt var framförallt två exempel: dels erfarenheter av unga tränare som beskrevs som omogna och ibland gnälliga mot barnen. Det andra var ett exempel med ett barn som varit elak och mobbat andra gymnaster. Det problemet hade dock tagits upp och föräldern var av uppfattningen att föreningen hade hanterat det väl. Även en annan förälder lyfte ett exempel där en tränare fällt någon kommentar till barnen som hon reagerat på, men det hade hanterats bra och nu var hon mycket nöjd över föreningen och såg det som något avklarat. 7.2. Öppenhet och att komma till tals En del i intervjun med föräldrarna behandlade klimatet i föreningen, om det är ok att komma med synpunkter och om föräldrarna upplever att barnet kan komma till tals. Föräldrarna gav i huvudsak två typer av svar om detta: dels menade några att barnen är nöjda och att de aldrig har behövt lyfta problem eller komma med synpunkter, dels menade övriga att det råder en öppen stämning i föreningen där det är lätt och välkommet att föra dialog. Som exempel nämndes att det är bra att kansliet finns bredvid ingången och att tränarna är bra på att lyssna på barnen. En förälder upplevde att både ordförande och sportchef var tillgängliga. 42 av 44

7.3. Hur påverkar elitsatsningen bredden Vi sökte även fånga föräldrarnas uppfattning om elitsatsningen som sker inom EGF, om den är odelat positiv, eller om de upplever att satsningen på något sätt går ut över bredden. Flera av föräldrarna ser det som positivt att det finns duktigare gymnaster i föreningen som är förebilder för de yngre. Ingen av föräldrarna uttryckte någon kritik som har att göra med att bredden drabbas negativt av satsningen på elitgruppen. Det som nämnts är bl a att man inte ser några problem med egna barnets tillgång till träningstider, att det går att vara många i hallen samtidigt eliten är få, tränar på andra tider i hög grad och de tar inte så mycket plats, däremot är det problem att få plats med andra grupper enligt en förälder. Genom framtagandet av schemat över tillgång till hallen och redskapen har situationen hanterats bra. En annan förälder menade att eliten behöver ju få träna, så det behövs snarare en hall till så det täcker alla barns behov. En förälder kunde inte uttalas sig om elitsatsningen går ut över resten, men hade uppfattningen att SOK betalar mycket åt eliten. 7.4. Hur barnen behandlas i föreningen Vi berörde även frågan om föräldrarna hade något exempel där de sett eller hört något som är fel i hur barn behandlas i föreningen, där barnets bästa inte beaktas. De flesta svarade att inte sett eller hört något som de uppfattat som problematiskt. En förälder betonade att det var bra och viktigt att föreningen lär barnen att de inte får springa runt i hallen eftersom det kan vara farligt. Ett par föräldrar nämnde att det för 3-4 år sedan fanns konflikter mellan tränare i klubben vilket skapade ett dåligt klimat i träningshallen. En fd tränare hade även skrikit åt barnen. Det problemet kvarstod enligt uppgift inte längre. En förälder nämnde att hon hade sett att barn hade fått gå och sätta sig när de inte hade gjort rätt på en övning. En förälder nämnde att barn som tränar mycket är drivna och vill träna mycket. Dottern hade fått ont i ett knä men tog det lugnt innan knät hade kollats upp ordentligt. 7.5. Övrigt Föräldrarna lämnade även övriga kommenterar under intervjuerna. Några av föräldrarna hade dock inget övrigt att tillägga. Ett par föräldrar valde att lyfta att de tycker att EGF är en bra förening, och att de inte skulle ha sitt barn där annars. Föreningen har koll på barnen och de känner sig trygga. En förälder menade att det känns konstigt att föreningen inte skulle följa barnkonventionen när man sysslar med barns glädje och fritid. En förälder såg det som positivt att det är låga trösklar för att kunna vara med, att det inte behövs någon utrustning. En annan förälder kommenterade dock att det var dyra årsavgifter samt tillkommande avgifter för varje tävling. En annan 43 av 44

framförde behovet av ytterligare hallar så att alla barn som vill får utrymme att träna. 7.6. Våra kommentarer till telefonintervjuerna Det står klart att de föräldrar vi talat med har fått information och kunskap om föreningens värdegrund. Samtliga föräldrar anser på det hela taget att det är bra värderingar som råder i föreningen. De uppger att både de själva och barnen är nöjda med hur det fungerar i föreningen. Vi kan dock notera att det finns några exempel där annan gymnast och tränare inte har betett sig väl. Det ska dock sägas att föräldrarna som tagit upp detta samtidigt framfört att de anser att klubben på ett bra sätt hanterade situationen som uppstod. 44 av 44