Granskning av Eskilstuna Gymnastikförening

www.pwc.se Rapport Tobias Bjöörn Jan Nilsson Johan Sverker Granskning av Eskilstuna Gymnastikförening (EGF) Kultur- och fritidsnämnden, Eskilstuna kommun

Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 2 1.1. VÅRA REKOMMENDATIONER... 4 2. INLEDNING... 6 2.1. BAKGRUND TILL UPPDRAGET... 6 2.2. SYFTE OCH INRIKTNING PÅ GRANSKNINGEN... 6 2.3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 7 2.4. OM FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER... 8 2.5. ESKILSTUNA GYMNASTIKFÖRENING (EGF)... 10 3. ALLMÄNNA RIKTLINJER PÅ OMRÅDET...12 3.1. RIKTLINJER FRÅN RIKSIDROTTSFÖRBUNDET (RF)...12 3.2. RIKTLINJER FRÅN GYMNASTIKFÖRBUNDET...13 4. GENOMGÅNG AV STYRANDE DOKUMENT...15 4.1. RIKTLINJER OCH STYRANDE DOKUMENT FRÅN ESKILSTUNA KOMMUN...15 4.2. STYRANDE DOKUMENT INOM ESKILSTUNA GYMNASTIKFÖRENING...17 4.3. VÅRA KOMMENTARER TILL DE STYRANDE DOKUMENTEN...19 5. INTERVJUER MED STYRELSE/LEDNING OCH TRÄNARE... 20 5.1. VÄRDEGRUND OCH VÄRDEGRUNDSARBETET I EGF...20 5.2. BARNKONVENTIONEN...21 5.3. STYRNING, EFTERLEVNAD OCH UPPFÖLJNING... 22 5.4. DIALOG OCH INFLYTANDE FÖR BARN OCH UNGDOMAR I FÖRENINGEN... 23 5.5. ÖVRIGT... 24 5.6. VÅRA KOMMENTARER TILL INTERVJUERNA MED LEDNING OCH TRÄNARE... 25 6. ENKÄTUNDERSÖKNING TILL SAMTLIGA BARN I FÖRENINGEN...27 6.1. URVAL, UTSKICK OCH SVARSFREKVENS... 27 6.2. BAKGRUNDSFRÅGOR VILKA HAR BESVARAT ENKÄTEN?... 28 6.3. OM DELTAGANDET I ESKILSTUNA GYMNASTIKFÖRENING...30 6.4. ÖPPNA FRÅGOR OCH ÖVRIGA KOMMENTARER... 35 6.5. VÅRA KOMMENTARER TILL ENKÄTUNDERSÖKNINGEN...41 7. TELEFONINTERVJUER MED FÖRÄLDRAR I FÖRENINGEN... 42 7.1. OM VÄRDEGRUNDEN I FÖRENINGEN... 42 7.2. ÖPPENHET OCH ATT KOMMA TILL TALS... 42 7.3. HUR PÅVERKAR ELITSATSNINGEN BREDDEN... 43 7.4. HUR BARNEN BEHANDLAS I FÖRENINGEN... 43 7.5. ÖVRIGT... 43 7.6. VÅRA KOMMENTARER TILL TELEFONINTERVJUERNA... 44 1 av 44

1. Sammanfattande bedömning Eskilstuna Gymnastikförening (EGF) erhåller bidrag från Eskilstuna kommun. För att kommunen ska ge bidrag till en förening måste föreningen klara vissa krav och regler. Ett av dessa krav är att verksamheten ska vara förenlig med FN:s barnkonvention. Kultur- och fritidsnämnden i Eskilstuna kommun har givit i uppdrag att undersöka hur EGF följer barnkonventionen. Uppdraget har fokuserat på två huvudsakliga delar: Den första delen handlar om att granska hur föreningen kan visa att de arbetar med frågan om värdegrund och barnkonventionen. Detta har baserats på vad som förmedlas i styrdokument och från föreningens ledning/tränare. Den andra delen handlar om att granska hur verksamheten i föreningen upplevs i praktiken, utifrån hur det förmedlas av barnen och deras föräldrar. När det gäller den första delen - hur föreningen kan visa att de arbetar med värdegrundsfrågor och barnkonventionen - kan vi konstatera att EGF:s värdegrund har utvecklats under de senaste åren och är enligt vår bedömning välutvecklad och ambitiös. Föreningens policydokument täcker ett flertal områden, bland annat jämlikhet och kränkande särbehandling, även om inte barnkonventionen nämns explicit. Betydelsen av barnens delaktighet, inflytande och ansvar betonas bland annat i styrande dokument från Riksidrottsförbundet, vilket är kopplat till artikel 12 i barnkonventionen. Dessa delar betonas dock inte i föreningens värdegrund eller policies. Föreningen har arbetat med värdegrundsfrågor de senaste åren. Utifrån intervjuerna är det emellertid vår bedömning att frågan om värdegrundens efterlevnad inte är något som styrelsen har diskuterat ingående eller följt upp ännu. När det gäller barnkonventionen pekar några av de intervjuade på att dokumentet är ett stöd för barn och att det är viktigt att barn ska känna glädje, delaktighet, kunna ifrågasätta och kunna både leka och träna. Samtidigt betraktas barnkonventionen i hög grad av de intervjuade som ett allmänt dokument som är mer relevant för samhällen där krig råder. Några av de intervjuade uttrycker att de har svårt att se hur föreningen skulle kunna bryta mot barnkonventionen. Det har framgått av intervjuerna att föreningen inte särskilt har diskuterat barnkonventionens specifika innebörd i deras idrottsliga kontext. Till detta vill vi peka på att barnkonventionen självklart handlar om att skydda barn från att fara illa, men en minst lika viktig aspekt av barnkonventionen handlar om att främja tillstånd som är bra för barn och att aktivt göra saker för att leva upp till barnkonventionens intentioner. Givet iakttagelserna från intervjuerna och diskussionerna som har varit om gymnastiken och barnkonventionen tror vi att fördjupade diskussioner om innebörden i den egna verksamheten behövs. Frågan är inte hur en förening, i detta fall EGF, ska bidra till genomförandet av barnkonventionen, utan snarare hur barnkonventionen kan utgöra ett stöd för föreningen att bedriva en bra verksamhet för barn. Ökad kunskap om barn- 2 av 44

konventionen kan hjälpa föreningen att uppfylla åtagandet som medföljer bidraget från kommunen. Under intervjuerna har det framgått att föreningen eftersträvar lyhördhet och att alla medlemmar är välkomna med synpunkter. Barn och ungdomar kan vända sig till sin tränare, sportchefen och andra i föreningen. Det framhålls särskilt att kansliet, där sportchefen ofta är på plats, är placerad i korridoren in till träningshallen, vilket ger god tillgänglighet. Vi har samtidigt kunnat konstatera att det inte finns några forum, råd eller upparbetade kanaler för dialog och kommunikation med barn och ungdomar i föreningen. Vår bedömning är att föreningen bör överväga att skapa sådana möjligheter för dialog och inflytande vilka inte uteslutande bygger på att barnen tar initiativet. Utifrån ett barnperspektiv menar vi att det är bättre att bereda möjligheter för barn att höras än att lägga initiativet till dialog på det enskilda barnet. När det gäller den andra delen - hur verksamheten upplevs av barnen i föreningen och deras föräldrar - kan vi konstatera att sett till helheten har vi inte funnit något som tyder på att det finns utbredda problem inom föreningen utifrån barnkonventionen. En generell iakttagelse efter enkätundersökningen är att det råder en hög grad av instämmande i de påståenden som besvarats. Vi kan se att merparten av de som besvarat enkäten är positiva. De allra flesta känner sig glada när de tänker på gymnastiken, känner sig trygga, blir behandlade med respekt, tycker att gymnastiken är på en nivå som passar, vågar säga till om de inte vill träna osv. Vi kan samtidigt se att det ändå finns ett mindre antal barn/ungdomar som inte alls håller med i påståendena, vilket vi tycker är värt att uppmärksamma. När det gäller de öppna frågorna och övriga kommentarerna som har lämnats i enkäten är de flesta mycket positiva och lovordar föreningen och dess verksamhet på olika sätt. Det ska dock sägas att några enstaka kommenterer är mycket kritiska och bekymmersamma ur ett barnperspektiv. Även om den typen av kommentarer tillhör undantagen är det ändå något som EGF bör ta fasta på och arbeta med i sitt fortsatta värdegrundsarbete. Ur barnkonventionens perspektiv har varje enskilt barn sina rättigheter. Eventuella kränkningar kan inte kompenseras av att de flesta andra mår bra. En annan iakttagelse är att de frågor som handlar om barnets åsikter och att kunna komma till tals generellt har en lägre grad av instämmande bland de som svarat. Detta samtidigt som det återfinns en betydligt högre andel svar i kategorin Vet ej än i övriga frågor. Svaren tyder på att de delar som rör åsikter och att kunna komma till tals inte är lika självklara för barnen. Vidare står det klart att de föräldrar vi talat med har fått information och kunskap om föreningens värdegrund. Samtliga anser på det hela taget att det är bra värderingar som råder i föreningen. De uppger att både de själva och barnen är nöjda med hur det fungerar i föreningen. Vi kan dock notera att det finns några exempel som lyfts fram av föräldrar som rör exempel där annan gymnast och tränare har betett sig mindre väl. Det ska dock betonas att föräldrarna som tagit upp detta samtidigt framfört att de anser att klubben på ett bra sätt hanterade situationen som uppstod. 3 av 44

Vår samlade bedömning är att EGF har en god bas i sina styrande dokument men att det inte är tydliggjort vad barnkonventionen betyder för föreningen i deras idrottsliga sammanhang eller hur värdegrunden efterlevs. Vidare kan vi konstatera att den absoluta merparten av de barn och föräldrar som deltagit i vår undersökning uppfattar att föreningens verksamhet följer barnkonventionen. Vi vill även beröra frågan om de krav som kommunen ställer på föreningar som erhåller bidrag. Vi har konstaterat att kultur- och fritidsnämnden i Eskilstuna kommun har tydliggjort att föreningar som erhåller bidrag ska beakta och följa barnkonventionen. Detta ska bekräftas vid ansökan. Rent praktiskt sker detta genom att den ansökande föreningen kryssar i en ruta i ansökningsblanketten. Vi kan samtidigt notera kommunen ställer krav på föreningarna att bifoga plan över arbetet mot alkohol, mobbning, kränkningar mm. Det finns emellertid inget krav på att planerna ska innehåll information om hur föreningarna ska leva upp till barnkonventionen. Enligt vår bedömning är detta något som kommunen bör överväga för att göra frågan mer aktuell för föreningarna. Vår bild är att det inte är tydliggjort vad kultur- och fritidsnämnden förväntar sig från föreningarna mer specifikt. Det är rimligt att det ställs något krav på föreningar att göra något aktivt för att visa att barnkonventionen följs, på samma sätt som det ställs krav på föreningarna att arbeta mot alkohol, mobbning mm. Vi kan samtidigt notera att ansvar för att stödja idrottsföreningars verksamhet utifrån RF:s policy Idrotten vill även ligger på Sörmlandsidrotten och SISU idrottsutbildarna, och att dessa organisationer får stöd från Eskilstuna kommun för att göra detta arbete. Avslutningsvis, kan vi konstatera att styrningen på området bygger på en lång kedja av tillit. Kultur- och fritidsnämndens kontroll av föreningarna bygger explicit på tillit, att föreningarna efterlever de krav och riktlinjer som ställts upp för föreningar som söker bidrag. Styrningen inom EGF bygger i sin tur också i hög grad på tillit i den bemärkelsen att de räknar med att någon larmar eller meddelar om det är något som pågår som bryter mot deras värdegrund. Det finns ingen uppföljning och görs inte några kontroller. Givet att tilliten i dagsläget kan förbättras är det vår bedömning att nämnden bör överväga att åtminstone under en begränsad tid ställa högre krav på rapportering av efterlevnad av värdegrund och beaktande av kriterierna som ställs på föreningarna, inklusive beaktandet av FN:s barnkonvention. 1.1. Våra rekommendationer Med bakgrund av ovanstående slutsatser vill vi förmedla följande rekommendationer till EGF och till kultur- och fritidsnämnden. EGF bör diskutera, tydliggöra och eftersträva samsyn kring innebörden av barnkonventionen och vad barnets bästa betyder i deras verksamhet. EGF bör utveckla former för föreningens barn och ungdomar att komma till tals. Utifrån barnkonventionen är det viktigt med dialog och inflytande och vi rekommenderar att det skapas möjligheter för detta som inte uteslutande bygger på att barnen tar initiativet. En möjlighet kan vara att inrätta något forum eller råd för att aktivt samla in synpunkter från barn. 4 av 44

EGF bör beakta det faktum att några barn/föräldrar har lämnat svar och kommentarer i enkäten som är problematiska och förtjänar uppmärksamhet i det fortsatta värdegrundsarbetet. Kultur- och fritidsnämnden bör överväga att upprätta former för utvecklad dialog med och uppföljning av de föreningar som erhåller stöd. Det finns i dagsläget inget krav på att föreningarna ska ta fram planer om hur de ska leva upp till barnkonventionen. Enligt vår bedömning är detta något som kultur- och fritidsnämnden kan överväga för att göra frågan mer aktuell för föreningarna. 5 av 44

2. Inledning 2.1. Bakgrund till uppdraget Kultur- och fritidsnämnden i Eskilstuna kommun beslutade i juni 2012 om ett nytt stödsystem för föreningar. För att få stöd (bidrag, lokaler och annat) krävs att föreningen är stödberättigad, vilket i sin tur kräver att föreningen lever upp till ett antal kriterier. Det innefattar exempelvis att föreningen ska vara en allmännyttig ideell förening, ha demokratiskt arbetssätt och bidra till hållbar utveckling. För föreningar med verksamhet för barn och unga finns ytterligare kriterier, däribland att verksamheten ska vara förenlig med FN:s konvention om barns rättigheter. Av reglerna framgår också att kultur- och fritidsnämnden kan granska stödberättigade föreningar för att se om de lever upp till dessa kriterier. En förening som har brister och inte rättar till dessa inom skälig tid, upphör att vara stödberättigad. Kultur- och fritidsnämnden har beslutat att genomföra en granskning av Eskilstuna Gymnastikförening (EGF) och har anlitat för uppdraget. Bakgrunden till uppdraget är bland annat tidigare diskussioner om värdegrunden inom föreningen som föranletts av signaler om problem som nått kultur- och fritidsnämnden, samt den utredning från 2012 som beställts av Svenska Gymnastikförbundet och utförts av professor Jonas Stier vid Mälardalens högskola som pekade på brister i svensk elitgymnastiks ledarkultur. 1 2.2. Syfte och inriktning på granskningen Syftet med uppdraget som kultur- och fritidsnämnden har givit består i att undersöka om EGF:s verksamhet är förenlig med FN:s barnkonvention. Uppdraget har fokuserat på två huvudsakliga delar: Den första delen handlar om att granska hur föreningen kan visa att de arbetar med frågan om värdegrund och barnkonventionen. Detta baseras på vad som förmedlas i styrdokument och från ledning/tränare. Den andra delen handlar om att granska hur verksamheten i föreningen upplevs i praktiken, utifrån hur det förmedlas av barnen i föreningen och deras föräldrar. 1 Blod, svett och tårar. Ledarkulturen inom svensk landslagsgymnastik belyst och problematiserad. Jonas Stier, Mäldardalens Högskola. 29 november 2012. 6 av 44

2.3. Tillvägagångssätt I beställningen från nämnden angavs att granskningen skulle baseras på empiriskt underlag utifrån kontakter med såväl föreningens ledning, tränare, aktiva barn och unga samt föräldrar. Tillvägagångssättet i granskningen har således bestått av flera olika moment vilka redogörs för nedan: Dokumentgenomgång. En genomgång har gjorts av styrande dokument från såväl Eskilstuna Gymnastikförening som kultur- och fritidsnämnden. Exempel på dokument vi tagit del av från EGF är verksamhetsplaner, trivselregler, policies och handlingsplaner. Exempel på dokument från kommunen är den idrottspolitiska handlingsplan som fullmäktige har antagit, och nämndens riktlinjer för föreningsstöd. Vi har även tagit del av centrala dokument från Riksidrottsförbundet och Gymnastikförbundet. Intervjuer. Inom ramen för granskningen har ett antal intervjuer gjorts med företrädare för EGF. De intervjuade representanterna från ledningen har varit föreningens ordförande, sportchef samt en av styrelsens ledamöter. Ett par intervjuer har även gjorts med föreningens tränare: en som tränar föreningens elitgymnaster inom artistisk gymnastik (AG) och en tränare från breddverksamheten i föreningen. Enkätundersökning. För att fånga upp synpunkter från barnen/ungdomarna i föreningen har en webbaserad enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades ut via e-post till samtliga medlemmar i EGF under 18 år och de som fyller 18 år under 2013. Inställda fokusgrupper. Ursprungligen var tanken även att genomföra fyra fokusgrupper med föräldrar och idrottande barn/ungdomar, där två fokusgrupper skulle vara med föräldrar (med en grupp bestående av föräldrar till elitsatsande barn/ungdomar och en grupp med föräldrar till barn/ungdomar som inte satsar lika hårt och befinner sig inom bredden av föreningen) och två motsvarande fokusgrupper med barn/ungdomar. Detta moment i granskningen gick emellertid inte att genomföra då det inte gick att få fram tillräckligt många frivilliga föräldrar och barn. Telefonintervjuer. Telefonintervjuer med ett urval av föräldrar. Som ett alternativ till fokusgrupperna valde vi i samråd med uppdragsgivaren istället att kontakta ett antal föräldrar via telefon. Observation på plats. Vid ett tillfälle besökte vi Vilstahallen under pågående träning (16 maj ca kl. 16.00-17.00). Vid det tillfället tränade ett antal av elitgymnasterna inom AG samt tre andra grupper parallellt i hallen. 7 av 44

2.4. Om FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter förtydligar innebörden av ett barnperspektiv och ger barn mänskliga rättigheter. Med barn menas personer under 18 år. Konventionen betonar att varje barn ska betraktas som en självständig individ med egna rättigheter, och utgår ifrån att barndomen är värdefull i sig och att barndomen dessutom lägger grunden för resten av livet. Genom barnkonventionen stärks barnets roll, såväl i familjen som i samhället. I prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige sägs bl a att kommuner bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa kan förverkligas. Under 2010 fattade riksdagen beslut om en ny, utvecklad strategi i frågan, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, i syfte att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på statlig och kommunal nivå. Grundprinciperna för barnkonventionen återfinns i artiklarna 2, 3, 6 och 12 som är så kallade portalartiklar som skall genomsyra samtliga andra artiklar. 2.4.1. Artikel 2 Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Artikel 2 handlar alltså om diskrimineringsförbud. En central aspekt av artikel 2 är frågan om lika villkor. 2.4.2. Artikel 3 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, och personalens antal. Denna paragraf handlar om alla åtgärder på olika nivåer i samhället där barn berörs. Detta betyder att det inte enbart är den verksamhet inom kommun och landsting som direkt berör barn och ungdomar såsom barnomsorg, utbildning, fritidsverksamhet etc som skall ha barnens bästa i fokus. Denna paragraf är relevant för all verksamhet inom kommunen där barn och ungdomar berörs t ex planering av gator och vägar, byggande av nya bostadsområden, etc. Konventionen kräver inte att barnets bästa alltid ska vara utslagsgivande, men beslutande myndigheter ska kunna visa att man har gjort en sammanvägning av relevanta intressen innan beslut som berör barn och unga fattas. 8 av 44

2.4.3. Artikel 6 Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Detta betyder att staten ska vara proaktiv och vidta åtgärder som säkrar rätten till liv, vilket t ex betyder att man skall förhindra exempelvis självmord, självsvält och spädbarnsdödlighet. Artikeln handlar dock även om att fysisk, psykisk, andlig, moralisk, psykologisk och social utveckling ska tillgodoses så att barnet förbereds för ett självständigt liv i ett fritt samhälle. Barnkonventionen betonar även samverkan mellan aktörer för att hela barnet kommer i fokus. I kommuner och landsting är mycket av verksamheten sektoriserad vilket innebär att ansvaret för barn och unga finns inom olika nämnder. Detta kan innebära att det ställs krav på samverkan för att säkra barnets rätt till liv och utveckling. 2.4.4. Artikel 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Artikeln betonar barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande i alla frågor som rör dem och oavsett var beslutat fattas. Det ställs även krav på att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. De synpunkter som barnet för fram ska alltså påverka beslutet. Andra artiklar i barnkonventionen som handlar om delaktighet och inflytande är artikel 13 som säger att barn ska ha rätt till yttrandefrihet. Artikel 14 berör barnets rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet. Forskning visar att möten med barn och unga öppnas nya möjligheter för samhället och för beslutsfattare. Erfarenheten ifrån att involvera barn och unga i beslutsprocessen är att förändringarna skapat en ökad kvalitet i beslut, processer och säkerställa att resurser används på bästa möjliga sätt. 9 av 44

2.5. Eskilstuna Gymnastikförening (EGF) 2.5.1. Kort om Eskilstuna Gymnastikförening Eskilstuna Gymnastikförening (EGF) bildades 1911. Föreningens motto, Gymnastik åt alla, avser att föreningen skall utarbeta gymnastikformer som gör det möjligt för alla, i möjligaste mån, att deltaga. Föreningen bedriver verksamhet inom fyra huvudsakliga inriktningar: Gympozz, På G mé Gibbon, Artistisk Gymnastik och Truppgymnastik. 2.5.2. Medlemsutvecklingen inom Eskilstuna Gymnastikförening 2009-2012 Vi har hämtat medlemsstatistik från kultur- och fritidsnämndens databas över bidragsberättigade föreningar. Nedanstående figur visar medlemsutvecklingen i EGF för åren 2009-2013 för medlemmar i åldern 7-20 år. Utveckling av medlemmar i EGF i åldern 7-20 år Källa: Statistik/medlemslista, Kultur- och fritidsförvaltningen. Antalet redovisade medlemmar under ett bidragsår baseras på föreningens uppgifter om antal medlemmar föregående år. Bidragsåret 2009 uppgick antalet medlemmar i EGF i åldern 7-20 år till 450 personer. Antalet medlemmar i samma ålder har de efterföljande åren varierat något för att sedan öka markant mellan 2012 och 2013. I den senaste bidragsansökan till kommunen som EGF inlämnat redovisas att antalet medlemmar i ålder 7-20 år uppgår till 385 personer. Andelen flickor är under samtliga år betydligt högre än andelen pojkar. 10 av 44

2.5.3. Resurser inom EGF När det gäller resurser inom föreningen framgår följande av årsredovisningen 2012: Budget 2012 Utfall 2013 Totala intäkter 2 950 000 2 957 550 Direkta kostnader -360 000 304 848 Externa kostnader -800 000 804 495 Lönekostnader -1 685 000 1 712 000 Avskrivningar -16 849-23 814 Räntor 2 211 Resultat 88 151 113 908 Källa: Årsredovisning 2012, Eskilstuna Gymnastikförening När det gäller elitsatsningen (AG Team) har vi erhållit information om att EGF haft en heltidstjänst som de själva finansierat och en heltidstjänst som finansieras av Sveriges Olympiska Kommitté/ Svenska Gymnastikförbundet. Från och med 1 juli 2013 utökar Gymnastikförbundet finansieringen till 1,5 tjänster. EGF finansierar då 0,5 tjänster. Föreningen erhåller även stöd från bland annat Rekarnestiftelsen för elitsatsningen. Gymnastikförbundet och föräldrar betalar för resor för eliten i samband med tävlingar och läger, medan EGF står för anmälningsavgifter. Stödfunktionerna (läkare, sjukgymnaster, dietist, fysspecialist och gynekolog) som finns i elitsatsningen, det så kallade Rio-projektet, finansieras av SOK och Gymnastikförbundet. 2.5.4. Träningstider i gymnastikhallen När det gäller fördelning av tider i träningshallen har vi inhämtat EGF:s hallschema för VT2013. Schemat innehåller en förteckning över olika redskap och utrymmen i hallen samt en fördelning nedbruten på 15-minutersmoduler. Av schemat framgår vilken grupp som vid varje givet klockslag har tillgång till de olika delarna i hallen. De olika grupperna som har träningstider markerade i hallschemat återfinns: AG Team, AG Pre team och steg 3-4, Steg 5-6 AG Stars och 7-8, AG Basic 2-4, AG Basic 1 och 1-2, Gibbon, Småstjärnorna nybörjare, Trupp tjejer, Trupp killar, Mag, Basic fortsättning och simhopp. Av schemat framgår att eliten (AG Team) har träningstider ett stort antal timmar 6 dagar i veckan. Övriga grupper tränar ofta parallellt med både varandra och eliten. 11 av 44

3. Allmänna riktlinjer på området I det följande går vi kortfattat igenom några av de allmänna riktlinjerna på området för att sätta frågan i ett sammanhang. Riksidrottsförbundet och Gymnastikförbundet har i sina idéprogram och riktlinjer beskrivit vad de vill ska gälla för barn och ungdomar som ägnar sig åt träning och tävling i sina idrotter. 3.1. Riktlinjer från Riksidrottsförbundet (RF) Idrottsrörelsen antog 1995 idéprogrammet Idrotten vill, och Riksidrottsförbundets stämma beslutade 2005 att anta en uppdaterad/reviderad version. Idrotten vill beskriver idrottsrörelsens verksamhetsidé och riktlinjer. RF betecknar idrott för barn som något som pågår till och med 12 års ålder. Med ungdomsidrott avses åldern 13-20 år. RF skriver i Idrotten vill att både tävling och lek är naturliga inslag i idrotten för barn, att betydelsen av tävlingsresultat bör avdramatiseras och att barn ska ges lika möjligheter att delta. Vidare bör barn uppmuntras till allsidig träning och att utöva flera olika idrotter. Barn ska även göras delaktiga i utformningen av och innehållet i den egna idrottsverksamheten. De riktlinjer som RF har för barnidrott är: Idrott för barn ska vara lekfull, allsidig och bygga på barnens egna behov och förutsättningar samt ta hänsyn till variationer i utvecklingstakt. Idrott för barn ska utformas så att de kan lära sig idrotten och få ett livslångt intresse för den. Idrott för barn ska i första hand bedrivas i enkla former i närområdet. Även tävlingsverksamheten ska huvudsakligen ske lokalt och resultaten ska ges liten uppmärksamhet. Idrottsföreningarna ska erbjuda alla barn en kamratlig och trygg social miljö, där de kan utvecklas och bli delaktiga i utformningen av verksamheten och därmed vänja sig vid att ta ansvar för sig själva och andra. Idrott för barn ska ledas av ledare med grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Barn ska i idrottsverksamheten få lära sig att ta hänsyn till kamrater och ledare samt lära sig vikten av rent spel. Barn mår bra av att utöva flera olika idrotter och ska ha rätt att göra detta i olika föreningar. Idrottsrörelsen ska i samverkan med skolan bidra till ökad fysisk aktivitet inom ramen för den samlade skoldagen 2 När det gäller idrott för ungdom gör RF klart att de principer om lekfullhet och allsidig träning, som gäller inom barnidrotten, ska också gälla under de första åren inom ungdomsidrotten. 3 Vidare framgår att det ska finnas plats för alla ambitionsnivåer i idrottsrörelsen och att det måste finnas möjlighet för ungdomar att över tid 2 Idrotten vill, Riksidrottsförbundet, s. 11-12 3 Idrotten vill, Riksidrottsförbundet, s. 13 12 av 44

byta ambitionsnivå. Av riktlinjerna för breddidrott för ungdom framgår bl a att övergången mellan barn- och ungdomsidrotten ska ske successivt och hänsyn ska tas till individernas olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. 4 RF har även ett antal riktlinjer som gäller specifikt för elitinriktad idrott för ungdom: Alla flickor och pojkar som har talang och ambition att göra en seriös elitsatsning ska ges möjlighet att göra detta under socialt trygga former. Övergången mellan barn- och ungdomsidrotten ska ske successivt och hänsyn tas till flickors och pojkars olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. Tävlingsverksamheten för såväl flickor som pojkar ska utformas så att den stimulerar till kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling, och motverkar utslagning. De som leder ungdomsidrotten i föreningar och förbund ska få möjlighet att fördjupa sina kunskaper såväl om träningsplanering inom den egna idrotten som om flickors respektive pojkars fysiska, psykiska och sociala utveckling. Den s k svenska modellen, där möjligheter ges att kombinera elitsatsningen med studier på gymnasial nivå, ska utvecklas ytterligare genom att idrottsgymnasieverksamheten knyts närmare till stödsystemet för den elitinriktade idrotten. Ungdomar som satsar på elitinriktad tävlingsidrott ska få möjlighet att skaffa sig kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande och få inflytande över besluten i frågor som rör dessa. Svensk ungdomsidrott ska utvecklas enligt idrottens etiska värderingar. Alla inblandade ska aktivt motverka bruket av doping och andra regelöverträdelser samt kontinuerligt diskutera var de etiska gränserna går för de ständigt förfinade metoder som används för att uppnå bättre resultat. 5 3.2. Riktlinjer från Gymnastikförbundet Gymnastikförbundet har riktlinjer för träning och tävling som har fastställts av förbundsstyrelsen under 2011. 6 Syftet med riktlinjerna anges vara att förbundet vill tydliggöra hur verksamheten ska bedrivas inom förbundet och dess medlemsföreningar. I riktlinjerna görs, precis som hos RF, en åtskillnad mellan barngymnastik (ålder 3-12 år) och ungdomsgymnastik (13-20 år). Barngymnastiken ska vara varierande, lekfull och ta utgångspunkt från barnens individuella förutsättningar. 8 punkter listas för vad som gäller för verksamhet i föreningen. Bland annat märks följande två punkter: Gymnastiken ska vara lekfull, allsidig och bygga på barnens egna behov och förutsättningar samt ta hänsyn till variationer i utvecklingstakt. Träningen ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv vilket innebär att öka barns inflytande över och ansvar för sitt idrottande. 7 4 Idrotten vill, Riksidrottsförbundet, s. 14 5 Idrotten vill, Riksidrottsförbundet, s. 16 6 Gymnastikförbundets riktlinjer för tävling och träning, fastställda av förbundsstyrelsen 2011-06-20. 7 Gymnastikförbundets riktlinjer för tävling och träning, s. 3 13 av 44

Ungdomsgymnastiken har en motsvarande punktlista för verksamhet i förening som uppgår till 10 punkter, varav bl a följande krav ställs: Övergången mellan barn och ungdomsgymnastiken ska ske successivt och hänsyn tas till individernas olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. Verksamheten ska främja ett gemensamt ansvarstagande för gruppens utveckling samt uppmana till ett kreativt och lekfullt förhållningssätt. Träningen ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv vilket innebär att öka ungdomars inflytande över och ansvar för sitt idrottande. 8 Riktlinjerna innehåller även ett avsnitt om tävlingsgymnastik. Där betonas vikten av bl a FN:s barnkonvention: Gymnastikförbundet följer liksom alla medlemsförbund inom RF, Idrotten Vill och FN:s barnkonvention, vilket måste prägla även elitverksamheten. Träningen måste ske i noggrann banans mellan dessa övergripande mål, föreningen egen policy och mål samt i en ständig pågående, öppen dialog mellan föreningens ledare och gymnasten/gymnasters föräldrar så att mål och förutsättningar för den individuella gymnasten är tydliga för alla samverkande parter. 9 Avsnittet om tävlingsgymnastik har en motsvarande punktlista för verksamhet i förening som uppgår till 14 punkter. Bland kraven märks bland annat: Träningen ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv vilket innebär att öka ungdomars inflytande över och ansvar för sitt idrottande. Start vid skolålder rekommenderas för grupper som har framtida mål att tävla på nationell nivå. Vid gruppindelningar bör hänsyn tas till gymnastens utvecklingsnivå samt kamratskap i gruppen. Blir det nödvändigt med en prioritering mellan dess två faktorer måste säkerheten för individ och grupp sättas främst. Gymnaster som har talang och ambition att göra en seriös elitsatsning ska ges möjlighet att göra det under socialt trygga former. Gymnaster som satsar på elitinriktad tävlingsgymnastik ska få möjlighet att skaffa sig kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande och få inflytande över beslut och frågor som rör dessa. 10 8 Gymnastikförbundets riktlinjer för tävling och träning, s. 4 9 Gymnastikförbundets riktlinjer för tävling och träning, s. 6 10 Gymnastikförbundets riktlinjer för tävling och träning, s. 6-7 14 av 44

4. Genomgång av styrande dokument I det följande gör vi en genomgång av de huvudsakliga dokument som beskriver den lokala situationen i Eskilstuna kring kultur- och fritidsnämnden och Eskilstuna Gymnastikförening (EGF). Även om uppdraget är att granska EGF har vi gjort en genomgång av kommunens dokument i syfte att klargöra bakgrunden och de krav som ställs på de föreningar som erhåller bidrag. Vi går därför kortfattat igenom dokument för att tydliggöra den politiska viljan i Eskilstuna avseende idrott och de riktlinjer som kultur- och fritidsnämnden har för föreningsstöd. Avsnittet innehåller emellertid även en genomgång av de dokument vi har inhämtat från EGF, såsom verksamhetsplaner, värdegrund och policies. 4.1. Riktlinjer och styrande dokument från Eskilstuna kommun 4.1.1. Eskilstunas idrottspolitiska handlingsplan Eskilstuna kommun har en idrottspolitisk handlingsplan som antogs av kommunfullmäktige 2011-03-24: Eskilstuna rör sig!, Idrottspolitisk handlingsplan 2011-2015. Utgångspunkten för programmet är bl a att Eskilstuna är en idrottsstad och betydelsen av idrottsrörelsen. Vidare framgår av inledningen att målet är att alla barn och unga utvecklar ett livslångt intresse för att röra sig. 11 Ett särskilt avsnitt i planen har barn och ungdomar i fokus. I avsnittet framgår att: Stöd till idrotten riktas främst till breddidrott för barn och unga med målet att alla ska kunna delta. Idrott ska inte vara en klassfråga. Låga avgifter för barn och ungdom ska göra det möjligt för alla att vara med i idrottsföreningarnas aktiviteter. Idrott för barn ska vara lekfull, allsidig och bygga på barnens behov och förutsättningar. 12 Ett antal krav finns formulerade för idrotten där barn och ungdomar är i fokus. Bland annat ska all verksamhet inom barn- och ungdomsidrotten som får kommunalt stöd ska vara förenlig med FN:s konvention om barns rättigheter och att föreningar som tar emot bidrag för barn- och ungdomsverksamhet ska kunna visa att pengarna används för barn och ungdom. 13 4.1.2. Kultur- och fritidsnämndens riktlinjer för föreningsstöd Kultur- och fritidsnämndens riktlinjer för föreningsstöd anger ett flertal kriterier för att föreningar ska vara stödberättigade. Det framgår av kriterierna att relationen 11 Eskilstuna rör sig! Idrottspolitisk handlingsplan 2011-2015, antagen av KF 2011-03-24, s.5 12 Eskilstuna rör sig! Idrottspolitisk handlingsplan 2011-2015, antagen av KF 2011-03-24, s.13 13 Eskilstuna rör sig! Idrottspolitisk handlingsplan 2011-2015, antagen av KF 2011-03-24, s.13 15 av 44

mellan förening och kommun präglas av förtroende och kommunen har tillit till de uppgifter som föreningar lämnar. 14 För föreningar med barn- och ungdomsverksamhet gäller även att föreningen ska leva upp till följande krav: Verksamheten ska vara förenlig med FN:s konvention om barns rättigheter. Verksamheten ska aktivt arbeta mot alkohol, droger, dopning, mobbning, diskriminering, kränkningar, trakasserier och våld. Verksamheten ska underlätta för barn och unga med funktionsnedsättning att delta. Idrottsföreningar med barn- och ungdomsverksamhet ska leva upp till Riksidrottsförbundets policys och idéprogram. Kultur- och fritidsnämnden tydliggör att de kan granska stödberättigade föreningar för att se om de lever upp till de uppsatta kriterierna. En förening som har brister och inte rättar till dessa inom skälig tid upphör att vara stödberättigad. 15 Vidare framgår bl a att alla föreningar som söker aktivitetsmedlemsbidrag ska bifoga en plan över arbetet mot alkohol, droger, dopning, mobbning, diskriminering, trakasserier, kränkningar och våld samt hur verksamheten bedrivs så att barn och unga med funktionsnedsättning kan delta. 16 I övrigt kan vi notera att det i kommunens stödsystem finns resurser avsatta för utbildningsinsatser som dels ges direkt till föreningar och dels ges till SISU idrottsutbildarna med uppdrag att stärka idrottsorganisationer i värdegrundsarbete och utbildning. 4.1.3. Blankett för ansökan om aktivitetsmedlemsbidrag Ansökan om aktivitetsmedlemsbidrag för ungdomsorganisationer anslutna till Riksidrottsförbundet (RF) sker via en särskilt blankett som lämnas ifylld till kulturoch fritidsförvaltningen. Ansökande förening ska fylla i kontaktuppgifter, deltagartillfällen under föregående år och statistikuppgifter över antal aktiva medlemmar. Utöver detta finns tre rutor som ska kryssas i för att intyga att de lever upp till krav ställda av kultur- och fritidsnämnden. Följande ska intygas: Att verksamheten är förenlig med FN:s barnkonvention och att föreningen arbetar mot alkohol, droger, dopning, mobbning, diskriminering, kränkningar, trakasserier och våld. Att föreningen underlättar för barn och unga med funktionsnedsättning att delta. Att föreningen arbetar utifrån Riksidrottsförbundets policys och idéprogram. Eskilstuna gymnastikförening har lämnat in en sådan ifylld ansökan där föreningen har intygat att detta efterlevs. 17 14 Kultur- och fritidsnämnden, Eskilstuna kommun, Bilaga 1. Kultur- och fritidsnämndens föreningsstöd, 2012-04-12, s.1 15 Kultur- och fritidsnämnden, Eskilstuna kommun, Bilaga 1. Kultur- och fritidsnämndens föreningsstöd, 2012-04-12, s.2 16 Kultur- och fritidsnämnden, Eskilstuna kommun, Bilaga 1. Kultur- och fritidsnämndens föreningsstöd, 2012-04-12, s.3 17 EGF:s ansökan om aktivitetsmedlemsbidrag, ankom 2013-04-12 till kultur- och fritidsnämnden, dnr 2013:48/1445 16 av 44

4.2. Styrande dokument inom Eskilstuna Gymnastikförening I det följande görs en genomgång av de huvudsakliga dokumenten som är styrande inom Eskilstuna Gymnastikförening (EGF). 4.2.1. Föreningens stadgar Föreningen bildades 1911 och stadgarna reviderades senast vid årsmötet 2007-03- 25. 18 Föreningens motto är gymnastik åt alla. Utifrån granskningens syfte är bl a följande paragrafer intressanta att notera: Av 4, Tillhörighet, framgår att föreningen är ansluten till Svenska Gymnastikförbundet och därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund. Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsbestämmelser, övriga bestämmelser och beslut. Av 16, Rösträtt sam yttrande och förslagsrätt på årsmötet, framgår att medlem som betalat medlemsavgift och under mötesåret fyller lägst 16 år har rösträtt på mötet. Av 25, Styrelsens åliggande, framgår bl a att styrelsen ska svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer och tillvarata medlemmarnas intressen. Det åligger styrelsen särskilt att: - Tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas - Verkställa av årsmötet fattade beslut - Planera, leda och fördela arbetet inom föreningen - Ansvara för och förvalta föreningens medel - Tillställa revisorerna räkenskaper mm och förbereda årsmötet Vidare framgår att ordförande skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut efterlevs. 4.2.2. Kort om föreningens verksamhetsplaner EGF har både en övergripande verksamhetsplan och specifika verksamhetsplaner gällande 2013 för AG, Gympozz, På G mé Gibbon och Team Gym. Föreningens motto sedan 1911 Gymnastik åt alla avser att föreningen ska utarbeta gymnastikformer som gör det möjligt för alla, i möjligaste mån, att deltaga. Den övergripande verksamhetsplanen innehåller bl a övergripande huvudmål, programmål för perioden, föreningsutveckling och beskrivningar av hur målen ska uppnås. Det sjätte övergripande huvudmålet lyder: Att jobba intensivt med implementeringen av EGF värdegrund och policys så att de blir en naturlig del av det vardagliga arbetet inom föreningen. Policys ska finnas lätt tillgängliga på föreningens hemsida och anslagstavlor. Dokumenten ska resoneras i forum som ledarträffar, utbildningar, styrelsemöten mm. De specifika verksamhetsplanerna innehåller en beskrivning av verksamheten, målsättningar för 2013 samt uppföljning. 18 Stadgar. För den ideella föreningen Eskilstuna Gymnastikförening i Eskilstuna kommun bildad år 1911. 17 av 44

4.2.3. Värdegrund Eskilstuna Gymnastikförenings värdegrund gäller från 2011. Ledorden som värdegrunden bygger på är Glädje, Respekt, Energi och Kvalitet. Medlemmar ska känna till och följa värdegrunden. Värdegrunden ska prägla allt som föreningen gör och står för. Det framgår vidare att värdegrunden ska alltid prägla föreningens ord och handlingar; föreningen förebygger hellre än åtgärdar. Ledorden i värdegrunden förtydligas enligt följande: Glädje - innebär att jag inspirerar och uppmuntrar allas insatser så snart tillfälle ges och att jag har en positiv inställning till det jag gör. Respekt - innebär att jag är ödmjuk inför andras egenskaper och förutsättningar. Energi - innebär att jag ser möjligheterna och aktivt bidrar till att föra verksamheten framåt. Kvalitet - innebär att jag alltid tar ansvar för att göra mitt bästa, komma väl förberedd och vara en förebild. I övrigt omfattar värdegrunden trivselregler, policydokument och handlingsplaner. De åtta trivselreglerna beskrivs som betydelsefull ansvarstaganden för var och en: Jag behandlar alla andra som jag själv vill bli behandlad. Jag följer alltid EGF rådande värdegrund. Jag följer alltid de regler och anvisningar som gäller i den lokal/ anläggning/ verksamhet där jag vistas. Jag använder ett vårdat språk och tänker på hur jag uttrycker mig inför andra. Jag tar hänsyn till alla människor i min omgivning. Jag stör inte någon annan pågående verksamhet när jag vistas i lokal/ anläggning. Jag säger till den som bryter mot reglerna. Jag uppträder alltid föredömligt för att värna EGFs anseende i alla sammanhang. Policydokumenten, som är 12 till antalet, anger föreningens inställning och agerande. De områden för vilka det finns en policy är följande: jämställdhet, kränkande särbehandling, alkohol och droger, tobak, dopning, ledare, domare, föräldrar, motionär, utbildning, profilkläder samt trafik. Handlingsplanerna innehåller rutiner för att åtgärda och motverka destruktiva beteenden. Det finns en handlingsplan för misskötsamhet gällande barn/ungdom under 18 år, och en gällande barn/ungdom över 18 år. 4.2.4. Årsredovisning 2012 Av EGF:s årsredovisning för 2012 framgår att föreningen under året drivit ett arbete för att implementera beslutade policys och värdegrund samt att de kompletterat och slutfört detta arbete genom framtagandet av policy om jämlikhet. Föreningen beskriver bl a att verksamheten allt mer genomsyras av en gemensam värdegrund. 19 19 Årsredovisning 2012, Eskilstuna Gymnastikförening, Verksamhetsberättelse, s.2 18 av 44

4.3. Våra kommentarer till de styrande dokumenten Vi kan konstatera att såväl kommunens idrottspolitiska handlingsplan som riktlinjerna för föreningsstöd betonar att all verksamhet som inom barn- och ungdomsidrotten som får kommunalt stöd ska vara förenlig med FN:s barnkonvention. Rent praktiskt intygas detta av föreningarna genom att kryssa i en ruta i blanketten för ansökan som föreningsbidrag. Den politiska viljan i Eskilstuna har därmed betonat betydelsen av barnkonventionen. Vi kan samtidigt notera kommunen ställer krav på föreningarna att bifoga plan över arbetet mot alkohol, mobbning, kränkningar mm. Det finns emellertid inget krav på att planerna ska innehåll information om hur föreningarna ska leva upp till barnkonventionen. Enligt vår bedömning är detta något som kommunen bör överväga för att göra frågan mer aktuell för föreningarna. När det gäller EGF:s styrande dokument har vi kunnat konstatera att föreningen har en relativt nyutvecklad och omfattande värdegrund (från 2011) som innehåller trivselregler, olika policies och handlingsplaner. Vi har förstått att föreningen har erhållit stöd från Sörmlandsidrotten med att utveckla dokumenten som rör värdegrunden. Enligt vår bedömning är värdegrunden välutvecklad och ambitiös. Föreningens policies täcker ett flertal områden, bland annat jämlikhet och kränkande särbehandling. När det gäller just barnkonventionen nämns den inte explicit i föreningens dokument. Vi har dock noterat att det av EGF:s stadgar framgår att de följer de beslut och riktlinjer som finns framtagna av Riksidrottsförbundet och Gymnastikförbundet. Därigenom hänvisas indirekt till styrande dokument såsom Riksidrottsförbundets idéprogram Idrotten vill. I dessa dokument betonas betydelsen av barnens delaktighet, inflytande och ansvar, vilket är frågor som är kopplade till artikel 12 i barnkonventionen. Vi har dock inte funnit att just de aspekterna betonas i föreningens värdegrund eller policies. När det gäller hur värdegrunden efterlevs finns ingen redovisning eller uppföljning att ta del av. Det som kan nämnas är att det i årsredovisningen står att läsa att föreningen arbetat med implementering av värdegrunden och policies och att verksamheten allt mer genomsyras av en gemensam värdegrund. Det framgår vidare av stadgarna att det åligger styrelsen och ordföranden att tillse att regler och beslut efterlevs. Vi har genom dokumentstudierna inte kunnat se hur dessa delar bedrivs eller följs upp. 19 av 44

5. Intervjuer med styrelse/ledning och tränare Inom ramen för granskningen har intervjuer gjorts med representanter för EGF:s styrelse och ledning. De intervjuade funktionerna är föreningens ordförande, sportchef samt en av styrelsens ledamöter. Ett par intervjuer har även gjorts med tränare i föreningen: en som tränar föreningens elitgymnaster inom Artistisk gymnastik (AG) och en tränare inom breddverksamheten i föreningen. 5.1. Värdegrund och värdegrundsarbetet i EGF När det gäller förekomsten av värdegrund i EGF har merparten av de intervjuade beskrivit att det innan 2010 fanns vissa grundläggande policydokument men att dessa inte upplevdes som tillräckliga eller väl implementerade. Med stöd av Sörmlandsidrotten och SISU utarbetades en mer ambitiös och omfattande värdegrund och ett eget regelverk. Detta arbete startade 2010. Den nuvarande värdegrunden är daterad till 2011. Sörmlandsidrottens stöd i arbetet beskrivs som viktigt. Utöver att den nya värdegrunden är mer utvecklad förmedlar ledning och tränare även bilden av att föreningen arbetar mer med värdegrundsfrågor och att föreningen nu är mer öppen än den var innan den nuvarande styrelsen tillträdde. En förändring som också framhålls är att innan fanns inte heller lika tydliga regler. Värdegrunden består av ledorden glädje, respekt, energi och kvalitet. Ledorden finns på uppsatta på dörren till Vilstahallen. Föreningen framhåller även att de har ett mått av ambition, gymnastiken är inte bara lek. Föreningen satsar på både bredd och elit. De vill hålla grupperna lagom stora per ledare och har därför hellre personer i en köplats innan en ny grupp startas, så tränare kan utbildas först. Föreningens policies som ingår i värdegrunden beskrivs som ett verktyg att ha som stöd för att kunna tillrättavisa avvikelser; det är en grund att peka på om något inträffar. Om det sker avvikelser från föreningens värdegrund och regler finns handlingsplaner som beskriver hur situationen ska hanteras. Värdegrunden liknas vid ett uppslagsverk. Till exempel används trafikpolicyn inför resor med föreningen. EGF menar själva att de har bra koll på sina dokument och att det nog finns få andra föreningar som har lika välutvecklade styrdokument. Vid eventuella incidenter, när värdegrunden inte följs, finns handlingsplanerna och deras policies som stöd. Enligt föreningen inträffar sådana tillfällen sällan. Ett exempel som nämndes under intervjuerna var att det uppstod problem i hur några gymnaster behandlade varandra. Det hanterades inom föreningen, med värdegrunden och de vidhängande dokumenten som stöd. När det gäller information om värdegrunden så fanns det enligt ledningen tidigare ett förfarande där föräldrar undertecknade en blankett där de intygade att de förstått föreningens regler. Detta förfarande har dock upphört. Idag lämnar 20 av 44

föreningen ut ett informationsblad till nyblivna medlemmar/föräldrar och hänvisar även till hemsidan för mer information. Enligt uppgift lämnas även information om värdegrunden ut vid samtal med nya tränare. Värdegrunden kommuniceras till ledare vid ledarträffar och inom varje gren hålls ledarmöten där föreningen bl a arbetat med värdegrunden. Värdegrunden har kommunicerats till ledare men någon renodlad utbildningsinsats har inte skett. En av tränarna vi har intervjuat berättar att värdegrunden sitter uppsatt på väggarna i hallen men såvitt han minns har han inte erhållit någon information eller utbildning om värdegrunden. 5.2. Barnkonventionen Under intervjuerna har barnkonventionen behandlats specifikt. Flera av de som vi har intervjuat ser barnkonventionen som ett övergripande dokument som ska gälla alla i samhället och att det är ett allmänt hållet dokument som det är svårt att se hur man skulle kunna bryta mot. Uppfattningen är att det upplevs som konstigt att föreningen skulle bryta mot den. Flera av de intervjuade att framfört att barnkonventionen känns mer anpassad för barn i samhällen med krig eller i fattiga länder. En av de intervjuade menade även att barnkonventionen inte betyder så mycket konkret och att denne inte direkt har läst dokumentet. En av de intervjuade beskriver barnkonventionen som ett dokument som stöd för barn eftersom det inte är lätt för barn att stå upp mot vuxna. Det är bra ledord i barnkonventionen, men samtidigt inga konstiga saker utan sunt förnuft. Barnkonventionen som dokument visar att vuxna måste ta ansvar. En annan framhåller att barnen ska kunna känna glädje, delaktighet, kunna ifrågasätta, och både leka och träna. Säkerheten lyfts också fram som viktig, gymnastik kan vara en svår och farlig sport samtidigt som det är mycket folk i hallen samtidigt, då behövs bra säkerhet, med hårda regler och att man respekterar varandra. De intervjuade ser det som extremt allvarligt om något de gör i föreningen skulle bryta mot barnkonventionen. Flera har uttryckt att de inte kan se att något kan misstolkas, att de inte skulle följa barnkonventionen och sina policies. Att bryta mot barnkonventionen uttrycks som att det skulle vara som att vi skulle bryta mot lagen. En av de intervjuade har svårt att se hur barnkonventionen kan komma på tal i EGF:s fall. Att bryta mot den rör sig enligt denne om förtryck eller barn som lider mycket, och det är svårt att se kopplingen överhuvudtaget till EGF:s verksamhet. När det gäller barnkonventionens mer konkreta innebörd uppger flera av de intervjuade att de inte har brutit ned barnkonventionen eller diskuterat vad den betyder i föreningens idrottsliga kontext. Däremot menar man att värdegrunden och föreningens policies harmonierar med barnkonventionen. En av de intevjuade sade att tryggheten är central: alla barn måste känna trygghet, så föreningen och ledarna måste vara lyhörda för eventuella problem och mobbning. Det är även viktigt att barnen känner sig fysiskt trygga, att föreningen minimera skaderisker under gymnastiken. 21 av 44