HSB PRODUKTION I MÄLARDALEN HB Dagvattenutredning Kata 22 och 23, DP1864, Västerås UPPDRAGSNUMMER 1186662000 VÄSTERÅS VATTEN OCH MILJÖ KATARINA BERG, VILHELM FELTELIUS KVALITETSGRANSKARE: OSCAR ENGLE, PHILIP KARLSSON DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag 1 1.2 Syfte 1 1.3 Organisation 1 2 Riktlinjer för planering av dagvatten 1 2.1 Västerås dagvattenpolicy 1 2.2 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp 2 2.3 Svenskt Vattens publikation P110 3 3 Områdesbeskrivning 4 3.1 Nuläge 4 3.2 Efter exploatering 5 4 Förutsättningar 7 4.1 Flödesvägar inom och i anslutning till planområdet 7 4.2 Geologi och hydrologi 8 4.3 Recipient 10 5 Beräkningar 11 5.1 Indata 11 6 Resultat 12 6.1 Dagvattenflöden och fördröjningsvolym 12 6.2 Föroreningsberäkningar 12 7 Förslag på dagvattenhantering 14 7.1 Systemlösning för dagvatten 14 7.2 Principiell höjdsättning och sekundära avrinningsvägar 15 7.3 Gröna tak 16 7.4 Avskärande dike längs med fastighetsgräns 17 7.5 Armerad beläggning 18 7.6 Oljeavskiljare i parkeringsgarage 19 7.7 Reningseffekt i föreslagna anläggningar 20 8 Förslag på planbestämmelser 21 DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
9 Slutsatser 21 10 Litteraturförteckning 22 DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
1 Inledning 1.1 Uppdrag HSB Produktion i Mälardalen HB planerar en ombyggnation av fastigheterna Kata 22 och 23 i sydvästra Västerås (DP1864). På dessa fastigheter planeras uppförande av ett nytt flerfamiljshus med omgivande gårdsyta. Dagvatten ska enligt Västerås dagvattenpolicy utredas i alla planer. Sweco har därför på uppdrag HSB fått i uppgift att utföra en dagvattenutredning för det aktuella planområdet. 1.2 Syfte Dagvattenutredningens syfte är att redovisa lämpliga åtgärder för hantering och rening av dagvatten anpassade till det aktuella planområdet. Dagvattenutredningen har begränsats till det aktuella planområdet med syftar även till att visa vattnets väg och effekter vid skyfall och långvariga regn. I detta ingår även att ge förslag på lämpliga åtgärder för att inte skador till följd av översvämning ska uppstå på byggnader inom planområdet. Slutligen ges exempel på hur dagvattnet kan användas i gestaltningen av planområdet och bidra till en mer attraktiv utemiljö. 1.3 Organisation Beställare: Sara Almcrantz HSB Mälardalen Uppdragsledare: Katarina Berg, Sweco Environment Handläggare: Vilhelm Feltelius, Sweco Environment Kvalitetsgranskare: Oscar Engle, Sweco Environment 2 Riktlinjer för planering av dagvatten I arbetet med dagvattenutredningen för planområdet har ett antal dokument varit styrande vid bedömningar av dagvattensituationen och för de förslag på åtgärder som anges i denna utredning. Följande dokument användes: 2.1 Västerås dagvattenpolicy Västerås stad utvecklade under 2014 en dagvattenpolicy med syftet att ta fram strategier för att kunna hantera dagvatten på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt. I policyn redovisas elva övergripande mål (Västerås stad, 2014): Dagvattenflöden till Mälaren minimeras. Grundvattenbalansen upprätthålls. 1(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
Övergödning och föroreningar orsakade av dagvatten minimeras i grundvatten, sjöar och vattendrag. Dagvatten ses som en resurs vid utbyggnad av staden. Skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och anläggningar. Staden arbetar för en hållbar dagvattenhantering inom egna verksamheter och agerar som god förebild för privata aktörer. Kunskapen om dagvatten ökar. Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas. Förorenaren betalar. Dagvatten ska göras synligt och vara en del av gestaltningen. Dagvatten ska utredas i alla planer. 2.2 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Det finns idag inga fastställda riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Bedömningar görs från fall till fall utifrån referensvärden och bedömningar av recipientens känslighet. Behov kan dock finnas att ibland använda rikt-/jämförelsevärden för att spegla påverkan från dagvatten på recipient ur föroreningssynpunkt. Med anledning av detta tog Riktvärdesgruppen under 2009 fram riktvärden för föroreningar i dagvatten som ska fungera som en indikator på om rening av dagvattnet är nödvändigt. Reningen ska då göras med bästa möjliga teknik och till en rimlig kostnad med målsättningen att åtgärderna leder till att riktvärdena inte överskrids (Riktvärdesgruppen, 2009). Västerås stads dagvattenpolicy utgår förutom från de elva målen även från Riktvärdesgruppens riktvärden för att bedöma om dagvatten bör omhändertas och renas. De finns olika nivåer på dessa riktvärden beroende på typen av recipient samt om utsläppet sker direkt till recipient eller om dagvattnet först leds via dike, damm eller ledning och därefter till recipienten. I denna utredning jämförs halter med riktvärden som motsvarar utsläpp till ledning (VU) innan det leds vidare till recipient (Tabell 1). 2(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
Tabell 1. Föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp givna i årsmedelhalt. Angivna riktvärden motsvarar utsläpp av dagvatten till ledning (Riktvärdesgruppen 2009). Ämne Enhet Riktvärde (årsmedelhalt) Fosfor (P) μg/l 250 Kväve (N) mg/l 3,5 Bly (Pb) μg/l 15 Koppar (Cu) μg/l 40 Zink (Zn) μg/l 150 Kadmium (Cd) μg/l 0,5 Krom (Cr) μg/l 25 Nickel (Ni) μg/l 30 Kvicksilver (Hg) μg/l 0,1 Subspenderad substans (SS) mg/l 100 Olja mg/l 1,0 Benso(a)pyren (BaP) μg/l 0,1 2.3 Svenskt Vattens publikation P110 Svenskt Vattens P110 är en publikation som ger rekommendationer för hur att nya exploateringsområden ska uppnå uppsatta funktionskrav för skydd av anläggningar och bebyggelse (Svenskt Vatten, 2016). Publikationen berör även befintliga områden och visar att mycket arbete kommer att krävas för att uppnå en förbättrad säkerhet mot översvämning i befintliga samhällen och reducera utsläppen av dagvattenföroreningar till recipienter. Huvudbudskapen i P110 är övergripande krav och förutsättningar för samhällenas avvattning, dimensionering och utformning av nya dagvattenledningar, dimensionering och utformning av nya spillvattenledningar, och hur vatten från husgrundsdräneringar ska avledas och tas om hand. I syfte att ta hänsyn till framtida klimatförändringar föreslår Svenskt Vatten att nederbördsintensiteten ska ökas med 25 % i beräkningarna då utredning av dagvattenfrågan sker. Ledningssystemen ska även, som ett minimikrav, dimensioneras för att klara en nederbörd med återkomsttiden 5 år vid fylld ledning och 20 år för trycklinjen i marknivån, då fastigheten betraktas som tätortsbebyggelse i denna utredning. Utifrån krav från VA-huvudmannen Mälarenergi har en nederbörd med återkomsttiden 20 år använts vid dimensionering. Då nya dagvattensystem ska anläggas är det också grundläggande att husgrunder och byggnader inte översvämmas då kapaciteten i ledningar och öppna diken överskrids. Därmed är det viktigt att ta hänsyn till hur byggnader ska höjdsättas så att ytligt rinnande dagvatten kan rinna undan utan att skada bebyggelse. 3(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
3 Områdesbeskrivning 3.1 Nuläge Planområdet omfattar två fastigheter, Kata 22 och 23 är till ytan totalt omkring 0,19 hektar (Figur 1). Markanvändningen utgörs av två flerfamiljshus med innergård. I botten på huset på Kata 22 finns en pizzeria med tillhörande parkering. Figur 1. Nulägesbeskrivning av planområdet. 4(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
3.2 Efter exploatering Fastigheterna planeras att omvandlas till ett större flerfamiljshus som sträcker sig över fastighetsgränsen i enlighet med Figur 2. Parkering kommer att möjliggöras genom parkeringsplatser i källarnivå. Figur 2. Planområdet efter exploatering. 5(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
I Figur 3 visas den planerade nya byggnaden i östlig riktning. Figur 3. Den planerade nybyggnationen sett från östlig riktning. Figur 4 ger en inblick i hur exploateringen kan komma att se ut i förhållande till omkringliggande byggnader, sett från Hammarbyvägen. Figur 4. Den planerade byggnationen sett från Hammarbyvägen. 6(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
4 Förutsättningar 4.1 Flödesvägar inom och i anslutning till planområdet Analys av flödesvägar och avrinningsområden har utförts med hjälp med områdets befintliga topografi. Resultatet visas i Figur 5 och indikerar att Åsgatan väster om planområdet utgör en avrinningsväg. Blåmarkerat område visar omfattningen på det avrinningsområde uppströms som utifrån topografin bedöms kunna bidra med dagvatten till planområdet. Ett visst skydd mot inrinnande vatten finns idag i form av en mindre mur längs med infarten till fastighet Kata 28 som ligger direkt norr om fastigheten. Det är dock osäkert om detta utgör ett tillräckligt skydd vid mycket kraftiga regn eller om dagvatten riskerar att rinna över. Figur 5. Analys av flödesriktning och avrinningsområden. Blåmarkerat område visar avrinningsområde. 7(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
Figur 6. Mindre stödmur mellan fastighet Kata 23 och Kata 28. (Källa: Google Maps, 2017). 4.2 Geologi och hydrologi Utifrån jordartskarta från SGU består jordarten inom fastigheterna till största del av sandig morän som i väst och nordost avgränsas av urberg. Djupet till fastberg varierar inom området mellan 1 3 meter under markytan (Figur 7). För att säkerställa planområdets geologi utfördes en miljöteknisk markundersökning under mars 2017. I uttagna prov utgjordes jordarten av fyllnadsmaterial, grusig sand, alternativt morän. Inget ytligt grundvatten påträffades sannolikt beroende på förekomsten av sandig morän och närheten till berg. Utifrån dessa resultat bedöms möjligheterna till infiltration av dagvatten inom fastigheten som goda. 8(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
Figur 7. Jordartskarta för planområdet (SGU, 2017). 9(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
4.3 Recipient Ytvattenförekomst för dagvatten från detaljplaneområdet är Mälaren Västerås Hamnområde (SE660825-154247). Vattenförekomsten är cirka 7,4 kvadratkilometer till ytan och har måttlig ekologisk status. Inte heller god kemisk status uppnås. Målsättningen enligt miljökvalitetsnormen (MKN) är god ekologisk potential år 2021. Även god kemisk status, inklusive polyaromatiska kolväten, ska ha uppnåtts år 2021. Miljökvalitetsnormer används som ett styrinstrument inom förvaltning av vatten. Normerna uttrycker den kvalitet ska ha vid en viss tidpunkt. Innan miljökvalitetsnormer bestäms för en ytvattenförekomst ska dess nuvarande status undersökas och klassificeras. Därefter sker bedömning av vattnets status. Det får dessutom inte ske en försämring av tillståndet i vattenförekomsten, vilket innebär att det inte får ske en försämring av någon av de kvalitetsfaktorer som ingår i statusbedömningen. Kravet grundar sig i en vägledande dom från EU-domstolen, den så kallade Weserdomen (C-461/13). Planområdets geografiska placering i förhållande till recipienten visas i Figur 8. Figur 8. Planområdets geografiska placering i förhållande till recipienten Mälaren Västerås Hamnområde. 10(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
5 Beräkningar Beräkningar av flöden och föroreningar har utförts med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v17.1.3). Modellen är ett planeringsverktyg där översiktliga beräkningar av flöden och koncentrationer av olika föroreningar kan utföras. Nödvändiga indata består i modellen av nederbördsdata samt det aktuella områdets area och markanvändning. Till beräkningarna nyttjar modellen vetenskapligt granskade schablonhalter av föroreningar baserade på flödesproportionell provtagning. 5.1 Indata Nederbördsintensiteten 662 mm/år har använts som indata till belastningsvärdena. Detta värde har beräknats utgöra verklig nederbörd i station Västerås, efter mätförluster (korrigeringsfaktor 1,1); enligt SMHI. Uppmätt nederbörd var 602 mm för perioden 1961 1990. Markanvändning före och efter exploatering har bedömts utifrån ortofoto respektive utifrån översiktlig situationsplan och redovisas i Tabell 2. Beräkningarna har utförts med ett regn med en återkomsttid på 20 år och en klimatfaktor på 1,25 enligt krav från VA-huvudmannen Mälarenergi. Rinnsträckan har uppskattats till cirka 50 meter. Tillåtet utflöde har satts till 15 liter per sekund och hektar vilket för planområdet motsvara cirka 3 liter per sekund. Kravet har satts enligt rekommendationer från VA-huvudmannen Mälarenergi och syftar till att minimera risken för att dagvattenflöden från planområdet ska påverka nedströms liggande områden negativt. Tabell 2. Markanvändning före och efter exploatering som nyttjades till beräkningar av dagvattenflöden i StormTac. Markanvändning Avrinningskoefficient (φ) Före exploatering (ha) Efter exploatering (ha) Parkering vid pizzeria 0,8 0,012 - Gårdsyta inom kvarter * 0,1 0,127 0,104 Takyta 0,9 0,050 0,084 Totalt 0,19 0,19 * Markanvändningen innebär ett antagande att innergård utgörs av 1/3 grönyta, 1/3 grusyta och 1/3 hårdgjord yta. 11(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
6 Resultat 6.1 Dagvattenflöden och fördröjningsvolym Beräknat dimensionerande dagvattenflöde för planområdet vid ett 20-års regn redovisas i Tabell 3. Resultatet indikerar en viss ökning av det dimensionerande flödet efter exploatering. Utifrån angivet fördröjningskrav behöver 46 m 3 dagvatten fördröjas inom fastigheten. Tabell 3. Beräknat dimensionerande dagvattenflöde vid ett regn med återkomsttid 20 år och klimatfaktor 1,25. Parameter Dimensionerande flöde (l/s) Före exploatering 40 Efter exploatering 44 6.2 Föroreningsberäkningar Beräknade föroreningshalter redovisas i Tabell 4. Jämförelse av halter före och efter exploatering indikerar att halterna sannolikt minskar efter exploatering med undantag för fosfor, kväve och kadmium, som istället ökar. Inga riktvärden överskrids. Tabell 4. Beräknade föroreningshalter före och efter exploatering. Förorening Enhet Före exploatering Efter exploatering Riktvärde P μg/l 86 85 250 N mg/l 1,6 1,7 3,5 Pb μg/l 4,9 2,7 15 Cu μg/l 13 10 40 Zn μg/l 35 26 150 Cd μg/l 0,4 0,5 0,5 Cr μg/l 4 3 25 Ni μg/l 3 3 30 Hg μg/l 0,02 0,02 0,1 SS mg/l 38 28 100 Olja mg/l 0,02 0,01 1,0 BaP μg/l 0,01 0,007 0,1 12(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
I Tabell 5 presenteras beräknade föroreningsmängder. Resultatet indikerar att exploateringen sannolikt kommer att resultera i en minskad belastning av tungmetaller, suspenderade partiklar samt olja men att samtidigt belastningen av näringsämnen kommer att öka. Tabell 5. Beräknade föroreningsmängder före och efter exploatering samt förändring i procent. Förorening Före exploatering (kg/år) Efter exploatering (kg/år) Förändring i % P 0,07 0,08 +14 N 1,4 1,6 +14 Pb 0,004 0,003-25 Cu 0,01 0,009-10 Zn 0,03 0,02-33 Cr 0,004 0,003-25 Ni 0,003 0,003 0 SS 33 26-21 Olja 0,19 0,12-37 13(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
7 Förslag på dagvattenhantering 7.1 Systemlösning för dagvatten Beräkningar av dagvattenflöden och föroreningsbelastning indikerar att dagvatten från planområdet är i behov av att fördröjas och renas för att nå de krav som definierats ur dagvattensynpunkt. Gällande rening är det i synnerhet näringsämnen som fokus ska ligga på. Åtgärderna som implementeras ska också bidra till att göra dagvatten till en del av områdets gestaltning, i enlighet med Västerås stads dagvattenpolicy. I den systemlösning som föreslås för DP1864 ingår att nyttja grönt tak till att fördröja det dagvatten som genereras på takytor. Som komplement rekommenderas att ett dike anläggs längs med den norra och östra plangränsen. Infarten till innergård förses med armerad permeabel beläggning. En principskiss över föreslagen systemlösning redovisas i Figur 9. Respektive föreslagen anläggning diskuteras mer utförligt nedan. Beslut om var planområdets dagvatten ska anslutas till kommunalt ledningsnät bör tas i samråd med VA-huvudmannen Mälarenergi. 14(22) Figur 9. Förslag till systemlösning för Kata 22 och 23. DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
7.2 Principiell höjdsättning och sekundära avrinningsvägar En korrekt höjdsättning av planområdet är en förutsättning för att minimera risken för att skador på bebyggelse ska uppstå vid händelse av kraftiga regn. Fastigheter föreslås höjdsättas till en högre nivå än angränsande gata, vilket medför att dagvatten vid extrem nederbörd kan avledas via gator och grönytor vid händelse av att dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas. När dräneringsvatten från husgrund avleds med självfall till dagvattenledning innebär det att vatten kommer att dämma bakåt i servisledningen då dagvattenledningen är överbelastad. Höjdsättningen för färdigt golv behöver anpassas för att erhålla tillräckligt skydd mot skador. Färdigt golv behöver normalt anläggas minst 0,2 meter över angränsande gata enligt VA-huvudmannen Mälarenergi. Höjdsättning i anslutning till husfasader bör utformas enligt Figur 10 (Alm och Pirard, 2014). Detta motsvarar en utkastare på cirka 20 centimeter samtidigt som att marken närmast fasad hårdgörs i syfte att undvika belastning på byggnadens dräneringssystem. Marklutningen rekommenderas till 2 procent de första tre metrarna från utkastaren och därefter cirka 1-3 procent för att inte riskera att dagvatten rinner in mot byggnaden. Figur 10. Principiell höjdsättning enligt Alm och Pirard (2014). 15(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
7.3 Gröna tak Gröna tak kan anläggas på takytor på kvarterens innergårdar för rena dagvatten samt att minska och utjämna flöden från taken. Gröna tak är ett samlingsbegrepp för vegetationstäckta tak där växtligheten exempelvis kan bestå av sedumväxter, olika typer av mossor, lökväxter och tåliga perenner. Utöver rening- och fördröjningsaspekterna kan anläggning av grönt tak innebära att det estetiska intrycket av kvarteret höjs. I redovisas Figur 11 ett antal exempel på takytor där sedumväxter har anlagts. Figur 11. Exempel på gröna tak. Foton: Ulrica Carlberg, Vegtech. Anläggning av gröna tak kräver planering där vald leverantör med fördel involveras tidigt i processen för att minimera risken för att behöva skapa lösningar på plats. Som beställare bör man också tänka igenom vad som är syftet med att anlägga ett grönt tak. Det ger ett bra underlag för att det vidare arbetet med att välja system för det gröna taket (Dagvattenguiden, 2013). Ett grönt tak ställer höga krav på takets tätskikt och detta bör därför kontrolleras innan själva anläggningen av det gröna taket sker. Etableringen av växterna på taket är av naturliga skäl mycket viktig och det kan under de första åren krävas en andel extra skötselinsatser beroende vilken miljö det är där växterna ska etableras sig. Bevattning och anläggning av perforerade filtermattor är exempel på åtgärder som kan hjälpa etableringen av det gröna taket om dessa ytor är mycket exponerade för sol och vind. Ett antagande om att 80 procent av takytan kan anläggas med sedumtak. Detta innebär att takyta med sedumtak skulle uppgå till cirka 670 m 2. Substratdjupet på sedumtaket har antagits till 10 cm med en porositet på 0,2. Fördröjningsvolymen på tak blir därmed Usedumtak = Atak * dtak * n = 670 m 2 * 0,1 m * 0,2 = 13 m 3. För att uppnå kravet på fördröjningsvolym krävs att ytterligare 46 m 3 13 m 3 = 33 m 3 dagvatten fördröjs i ytterligare åtgärder. 16(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
7.4 Avskärande dike längs med fastighetsgräns I syfte att dels ur översvämningssynpunkt skydda fastigheten från uppströms liggande vatten, dels fördröja återstående fördröjningsvolym rekommenderas någon form av avskärande dike längs med planområdets norra och östra gräns (Figur 9). Ett sådant dike bör ges dimensioner för att en volym på 33 m 3 dagvatten ska kunna bli stående utan att det riskerar skador på fastighetens byggnader på grund av vatten bräddar över dikets kanter vid händelse av ett 20-års regn. Diket bör ges en sådan lutning så att även inkommande vatten uppströms kan rinna längs med diket och ut från fastigheten vid kraftiga regn. Exempel på platser där diken anlagts visas i Figur 12. Figur 12. Exempel på dikesutformning. En översiktlig dimensionering av ett trapetsformat dike har gjorts utifrån att anläggningen ska kunna hantera återstående fördröjningsvolym som kravet om tillåtet utflöde anger. Dimensionerande data redovisas i Tabell 6. En slutlig dimensionering och placering av diket bör göras i projekteringsskedet då den slutgiltiga planen fastställts. Tabell 6. Dimensionerande data för det föreslagna diket. Dimensionerande parameter Bredd (Wtot) Bottenbredd (Wb) Djup Längd (L) Värde 1,5 m 0,5 m 0,3 m 60 m Släntlutning (z) 1:2 Föreslagen dikeslutning (S) 2 % (0,5 6 %) Kapacitet 18 m 3 17(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
En skiss över ett öppet dike enligt Larm, (1999) redovisas i Figur 13. Observera att figuren inte är skalenlig. För att möjliggöra vidareledning från dike till dagvattenledning bör en brunn med upphöjd kupolsil anläggas i dikesslänten. Brunnen bör anläggas med ett sandfång. Figur 13. Plan och sektion över ett öppet dike (Larm, 2000). 7.5 Armerad beläggning På den västra sidan av planområdet rekommenderas att armerad beläggning anläggs (Figur 9). Utrymmet mellan fasad och plangräns är som smalast här samtidigt som det krävs att ett brandsläckningsfordon ska kunna köra in på fastigheten. Om infarten anläggs med omvänd bombering och med lutning ut mot Åsgatan säkerställs avledning av dagvatten ut från området vid händelse av kraftigare regn. 18(22) Figur 14. Den armerade beläggningen bör ges en svag omvänd bomberad lutning och luta ut mot Åsgatan för att säkerställa avrinning även om ytan skulle sätta igen. En översiktlig dimensionering av djupet på det luftiga bärlagret under den armerade beläggningen har utförts i syfte att kunna fördröja återstående delen av planområdets fördröjningsvolym, motsvarande cirka 15 m 3. Ytan på innergård som bedömts vara DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
tillgänglig för anläggning av genomsläpplig beläggning uppgår till cirka 125 m 2. Tillgänglig våt volym under genomsläpplig beläggning har beräknats enligt Där V b = fördröjningsvolymen = 15 m 3 d b = djup på luftiga bärlager n = porositet = 0,3. V b = A beläggning d b n För att fördröja 15 m 3 krävs således ett djup på det luftiga bärlagret på d b = 15 m 3 125 m 2 = 0.4 m 0.3 Det luftiga bärlagret måste vara minst 0,4 m tjockt (med en porositet på 0,3). För att inte fordonens hjul ska packa gräset och därmed minska infiltrationsmöjligheterna bör inte gräset och tillhörande jord tillåtas nå ända upp till överkanten på stenen (Svenskt Vatten, 2011). Jord och gräs ska istället ligga på en något lägre nivå. Det är även viktigt att höjdsätta ytan så att avrinningen fungerar även om beläggningen skulle sätta igen. 7.6 Oljeavskiljare i parkeringsgarage I händelse av att planerade parkeringsgarage ska anslutas till det allmänna ledningsnätet, ska en oljeavskiljare installeras för att hantera de föroreningar som genereras av biltrafiken. Oljeavskiljaren utformas som en tank där vatten tillåts flöda igenom och innehåller normalt en slamavskiljande del samt en oljeavskiljande del (Naturvårdsverket, 2007). Partikelbundna föroreningar tillåts sjunka till botten i slamdelen samtidigt som de lätta vätskorna stiger uppåt i oljedelen och där lägger sig ovanpå vattnet. En enkel skiss av oljeavskiljarens funktion visas i Figur 15. Figur 15. Skiss över oljeavskiljarens funktion (Naturvårdsverket, 2007). 19(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
7.7 Reningseffekt i föreslagna anläggningar Reningseffekten för respektive föreslagen dagvattenanläggning bygger på en sammanställning av ett antal olika vetenskapliga studier och redovisas i Tabell 7. (StormTac, 2014). Genom att omhänderta planområdets dagvatten i dessa anläggningar bedöms belastningen av föroreningar på ytvattenförekomsten minska efter exploatering. Tabell 7. Uppskattad reningseffekt i respektive föreslagen anläggning. Reningseffekt (%) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS olja Dike 30 40 70 65 65 60 60 50 70 85 Grönt tak - - 80 60 90 80 25 75 85 60 Armerad beläggning 65 75 70 75 95 70 70 65 90 85 20(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
8 Förslag på planbestämmelser Vid arbetet med detaljplanen är det grundläggande att reglera den markanvändning som krävs för att möjliggöra föreslagen dagvattenhantering. Detta omfattar normalt att reservera den mark som behövs för dagvattenanläggningar såsom diken och sekundära avrinningsvägar, fastställa marknivåer samt i den mån det är nödvändigt begränsa bebyggelse eller markytans utformning. Följande punkter bör finnas med i den slutgiltiga plankartan: 9 Slutsatser 1. Färdigt golv ska anläggas på minst 0,2 meter över angränsande gata. 2. Avskärande dike med en möjlighet att fördröja det dagvatten som inte tas omhand i övriga åtgärder. Om inga andra anläggningar, såsom grönt tak eller permeabel beläggning, implementeras måste diket dimensioneras efter att kunna omhänderta hela fördröjningsvolymen. Följande slutsatser kan utifrån ett dagvattenperspektiv dras: Beräkningar av dagvattenflöde och fördröjningsvolym utifrån från VAhuvudmannen Mälarenergis krav indikerar att 46 m 3 dagvatten behöver kunna omhändertas inom fastigheten. Ur föroreningssynpunkt bedöms exploateringen innebära att belastningen av tungmetaller, suspenderat material och olja minskar samtidigt som att belastningen av näringsämnen ökar något. Således krävs någon form av reningsåtgärd för att planen ska kunna bidra till en förbättring av den ekologiska statusen hos recipienten. Dagvatten som genereras inom planområdet föreslås omhändertas och fördröjas genom att sedumtak anläggs på takytor. Om 80 % av takytan anläggs med sedum med ett substratdjup på 10 cm bedöms cirka 13 m 3 kunna fördröjas. Resterande fördröjningsvolym bör tas om hand i ett avskärande dike längs med planområdets norra och östra gräns samt med hjälp av armerad beläggning. Diket syftar också till att skydda mot uppströms inkommande dagvatten vid kraftiga regn, som annars kan riskera att skador på byggnader till följd av översvämning uppstår. Den armerade beläggningen möjliggör fördröjning av dagvatten i det underliggande luftiga bärlagret samtidigt som att brandsläckningsfordon kan tas igen på innergård. Fastigheter föreslås höjdsättas till en högre nivå än angränsande gata, vilket medför att dagvatten vid extrem nederbörd kan avledas via gator och grönytor vid händelse av att dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas. 21(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS
10 Litteraturförteckning Riktvärdesgruppen, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp [pdf] Tillgänglig via http://stormtac.com/admin/uploads/riktvarden_dagvatten_feb_2009.pdf Svenskt Vatten, 2011. P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering Råd vid planering och utformning. Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. Sveriges Geologiska Undersökning, 2017. Kartvisare, jordarter. Tillgänglig via <http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100-tusen-sv.html?zoom=- 166833.924711,348502.581346,1346581.924711,7421387.418654> Västerås stad 2014. Dagvattenpolicy i Västerås. [pdf] Tillgänglig via http://www.vasteras.se/download/18.5e8d74b614b07e41ca61029e/1424080156647/dag vattenpolicy.pdf 22(22) DAGVATTENUTREDNING KATA 22 OCH 23, DP1864, VÄSTERÅS