Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

1 Promemoria 2014-09-28 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Bakgrund och nuläge Genomförandekommittén har i uppdrag från regeringen att leda sammanslagningen av dagens 21 länspolismyndigheter, SKL och Rikspolisstyrelsen till en polismyndighet. Den nya myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2015. Kommittén har formulerat två avvägningsfrågor om förslag till en ambitionsambitionshöjning i den lokala polisverksamheten med målet att komma närmare medborgarna. Kommittén har gett i uppdrag till reformstödsgrupperna för polisanställda, för arbetstagarorganisationer och för länspolismästare att svara på frågorna. Syftet är att använda konkreta förslag från reformstödsgrupperna som underlag till beslut. I denna promemoria redovisas huvuddragen i de sammanlagt 8 inkomna svaren från reformstödsgruppen för länspolismästare. Generellt lyfts i promemorian svar av konstruktiv och problemlösande karaktär. Svaren från reformstödsgrupperna för arbetstagarorganisationerna och polisanställda redovisas i egna promemorior. En sammanställning av samtliga gruppers svar redovisas i en särskild promemoria.

2 Avvägningsfråga 1 Vad krävs för att få kontinuitet och kvalitet i det lokala brottsförebyggande, trygghetsskapande och kontaktskapande polisarbetet? Är kommunpoliser och områdespoliser rätt metod för att skapa ett långsiktigt arbete? Samverkan, forskningsbaserade arbetsmetoder och en lokal utgångspunkt är de områden som av flest grupper lyfts fram som framgångsfaktorer för det lokala brottsförebyggande, trygghetsskapande och kontaktskapande polisarbetet. Stödet för kommunpoliser och områdespoliser är mycket starkt. Ett fåtal av grupperna uttrycker viss tveksamhet till införandet. Endast ledningsgruppen i Östergötlands län säger nej till införandet av områdespolis. Inget av svaren är negativa till införandet av kommunpolis. För kontinuitet och kvalitet krävs Ökad samverkan Forskningsbaserade arbetsmetoder Den lokala problembilden som utgångspunkt Ledning och styrning (stöd, närhet och engagemang) Tillräckliga resurser Ökad status Bred förankring Långsiktighet och uthållighet Lokala brottsförebyggande råd Prioritera det vardagliga arbetet framför projekt Nationella riktlinjer för ambitionshöjningen God internkommunikation i lokalpolisområdena Samverkan En nära samverkan mellan polis och kommun ses som en framgångsfaktor för att nå kvalitet och långsiktighet i det brottsförebyggande, trygghetsskapande och kontaktskapande arbetet. Ledningsgruppen för Polismyndigheten i Västerbottens län uttrycker För att få kvalitet och långsiktighet krävs det att arbetet tar sin utgångspunkt i gemensam lägesoch målbild. De betonar att Polisen inte har möjlighet att nå målen på egen hand. Det krävs förutom en god dialog även en tydlighet i vilka krav Polisen kan ställa på kommunen och vice versa, svarar ledningen för Polismyndigheten i Östergötland. Samverkansöverenskommelser som tydliggör ansvaret för respektive organisation identifieras som en framgångsfaktor. Förslag finns om att skapa en nationell enhetlig struktur för dessa. För att nå ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete lyfts även fler aktörer än kommunerna fram. Ledningen för Polismyndigheten i Hallands län föreslår till exempel idrottsklubbar, föreningar och företag. De föreslår också att den för kommun och polis föreslagna utbildningen även kan erbjudas landsting, försäkringsbolag och större bostadsbolag. Forskning

Flera av grupperna understryker vikten av forskning och vetenskap inom det brottsförebyggande området för att nå kontinuitet och kvalitet. Ledningsgruppen vid Polismyndigheten i Blekinge län uttrycker att det sannolikt krävs en betydligt högre grad av metoder och angreppssätt som är grundade på vetenskap eller evidensbaserade. Ledningen för Polismyndigheten i Västerbottens län beskriver att de tidigare vänt sig till Brottsförebyggande rådet för att försöka inhämta kunskap om ny forskning när det gäller det brottsförebyggande arbetet, men att det har varit svårt att få fram sådan kunskap. Här finns utvecklingsmöjligheter för att säkerställa att effektiva metoder används. Ökad kunskap kring forskningsbaserade brottsförebyggande metoder kan förutom ett mer framgångsrikt arbete även öka statusen för arbetsuppgifterna menar ledningen för Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län. Lokalt perspektiv Utgångspunkten för arbetet bör enligt flera av de svarande vara den lokala problembilden. Ledningen för Polismyndigheten i Skåne skriver De lokala problemen ska utgöra grunden för de lokala målen. De menar att det på så vis skapas förutsättningar för delaktighet och god motivation för ett bra och kvalitativt arbete. Det finns även ett stöd för att bedömningen av resursfördelningen ska grunda sig i lokalpolisområdets problembild och att utformningen av arbetet med kommunpoliser och områdespoliser sköts lokalt. Ledning och styrning Vikten av ett engagerat ledarskap lyfts fram av flera grupper. Närhet till och stöd från chefer ses som en framgångsfaktor. Ledningen för Polismyndigheten i Östergötlands län uttrycker Kontinuitet och kvalitet är avhängigt god ledning och styrning. Resurser Vikten av att resurserna är väl säkrade i förhållande till andra uppdrag betonas, bland annat i ljuset av att ingripandeverksamheten historiskt har trängt undan det brottsförebyggande arbetet. Ledningen för Polismyndigheten i Dalarna, Värmland och Örebro skriver: De lokala polisområdena måste säkerställas med resurser som hela året kan arbete professionellt med de lokala problembilderna. Status Några grupper betonar vikten av att arbete närmast medborgarna bör vara attraktivt. Ledningen för Polismyndigheten i Dalarna, Värmland och Örebro menar att hög status är viktigt för att uppnå och bevara hög kompetens. Ledningsgruppen vid Polismyndigheten i Blekinge län skriver Lokalområden får inte bli en `genomströmningsplats där andra mer attraktiva arbetsuppgifter hägrar någon annan stans. Karriärmöjligheter betonas. Kommunpolis och områdespolis Stödet för kommunpoliser och områdespoliser är mycket starkt. Ett fåtal av grupperna uttrycker tveksamhet till införandet av kommun- och områdespolis och en grupp säger nej till införandet av områdespolis. Inget av svaren är negativa till införandet av kommunpolis. 3

4 Det finns ett samstämmigt stöd för kommunpolis som metod. Att skapa relationer med många medborgare beskrivs kunna öka både förtroende för Polisen och tryggheten i ett område. Ledningen för Polismyndigheten i Skåne skriver: Kommunpolisens roll och arbete är viktigt för att få en gemensam bild och skapa förståelse för varandras uppdrag. Ledningen för Polismyndigheten i Blekinge län anser att det är önskvärt med fler kommunpoliser än det antal som föreslagits. En grupp är negativ till införandet av områdespolis. Det är ledningsgruppen för Östergötlands län som säger nej till att ha en dedikerad sådan tjänst per 8 000 invånare eftersom de anser att det är lokalpolisområdeschefens att styra och leda på ett sätt att brottsförebyggande närvaro säkerställs i varje kommun. De anser att rollen i sig är en missförtroendeförklaring. Ett fåtal av grupperna är något tveksamma till införandet av kommun- och områdespoliser. Ledningen för Polismyndigheten i Västernorrland anser att tanken med kommunpolis och områdespolis är god, men att funktionerna i sig inte utgör någon garanti för att skapa ett långsiktigt arbete. Ledningen för Polismyndigheten i Dalarna, Värmland och Örebro anser att metoden måste ses i sitt sammanhang och kan vara rätt metod under förutsättning att det finns en nationell enhetlighet. De betonar även att resurserna idag inte finns. Ledningen för Polismyndigheten i Blekinge anser att kommun- och områdespoliser troligen är bra koncept men att det krävs att resurser är relativt väl säkrade i förhållande till andra verksamheter och att kommunpolisen har mandat att företräda Polisen i samverkansarbetet. I övrigt finns ett mycket starkt stöd för både kommun- och områdespolis. Att rollen som kommun- och områdespolis får fredad tid lyfts av några grupper. Ledningsgruppen vid Polismyndigheten i Södermanlands län skriver: Förutsättningen är dock att områdespoliserna ges fredad tid för det rent konkreta arbetet med att komma närmare medborgarna. Samtidigt betonas vikten av att kommunpolisen i viss mån deltar operativt. Ledningen för Polismyndigheten i Stockholm uttrycker: Det är avgörande att funktionen, trots sin strategiska ton, i någon omfattning deltar i lokalpolisområdets operativa verksamhet. Dock föreslås att kommunpolisen endast deltar i det operativa arbetet på ett sådant sätt så att det strategiska huvuduppdraget inte eftersätts. Här krävs en balansgång. Det föreslås att kommunpolisens verksamhet ska vara representerad i den lokala ledningsgruppen. Avvägningsfråga 2 Vilka tre områden bör prioriteras i verksamhetsplanen för 2015? De mest förekommande förslagen på vilka områden som bör prioriteras i verksamhetsplanen 2015 är tillgänglighet, förtroende och trygghet. De övriga har endast nämnts av ett fåtal. Flera områden är överlappande och/eller stärker varandra.

5 Områden att prioritera Tillgänglighet Förtroende Trygghet Den nya organisationen Utredningsresultat Brottsförebyggande verksamhet Bostadsinbrott De lokala problembilderna Grov organiserad brottslighet Våld inom familjen Mängdbrott/vardagsbrottslighet Utsatta områden Narkotika som kan relateras till ungdomar Organisation och effektivitet Tillgänglighet Det finns en allmän uppfattning hos de svarande att det ska vara lätt att komma i kontakt med Polisen. Polisens kontaktcenter (PKC) har i detta en viktig roll eftersom det för många medborgare är den första kontakten de har med Polisen. För att öka tillgängligheten bör även antalet kontaktytor öka, genom till exempel mobila kontor eller närvaro i sociala medier. Tillgängligheten kopplar även till andra prioriterade områden, så som förtroende. Ledningen för Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län beskriver att svensk polis riskerar att tappa i förtroende på grund av att det håller på att utvecklas till en allmän sanning att man inte kan komma i kontakt med polisen. Förtroende Flera av de svarande betonar vikten av att Polisen har medborgarnas förtroende. Det finns en uppfattning om att förtroende skapas genom att Polisen utför sitt arbete korrekt och effektivt samt har en god dialog med medborgarna. Ledningen för Polismyndigheten i Kalmar och Kronobergs län uttrycker att ett högt förtroende skapar handlingsutrymme och ökat mandat att agera. Förslag för att nå ökat förtroende är bland annat en ökad samverkan mellan Polis, kommun och andra aktörer. Förtroende är även kopplat till flera andra områden. Ledningen för Polismyndigheten i Skåne beskriver att ett ökat förtroende nås bland annat genom att satsa på att bekämpa ungdomars brottslighet och att utreda brott snabbt. Ledningen för Polismyndigheten i Västerbottens län kopplar samman förtroende med trygghet och hänvisar till Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökningar som visar att medborgare som känner förtroende för Polisen också känner sig tryggare. Trygghet Trygghet lyfts fram av flera grupper som ett område att prioritera. Ledningen för Polismyndigheten i Kalmar och Kronobergs län betonar att ett av polisens huvudsakliga uppdrag är att öka allmänhetens känsla av

trygghet. De skriver att om svensk polis bara skulle ha ett enda mål från vår uppdragsgivare borde detta kunna vara vårt enda mål. Förslag för ökad trygghet är bland annat att arbeta utifrån lokala trygghetsundersökningar, upprätta samverkansöverenskommelser mellan Polisen och kommun samt stärka samarbetet mellan kommun och Polis genom medborgarlöften. Upplevelsen av trygghet lyfts av flera grupper. Ledningen för Polismyndigheten i Västerbottens län resonerar kring sambandet mellan minskad brottslighet och trygghet om menar att sambandet mellan dessa inte är så enkelt. Trygghet är i grund och botten en känsla som bygger på en uppfattning om hur verkligenheten ser ut. Då minskad brottslighet inte ökar tryggheten i sig behöver anser de att Polisen bör arbeta aktivt med det trygghetsskapande uppdraget och inte enbart se det som en effekt av det brottsförebyggande arbetet. Områden som går i varandra Sammanfattningsvis kan konstateras att många av de prioriterade områdena som lyfts fram går hand i hand eller rent av överlappar varandra. Till exempel beskrivs tillgänglighet, förtroende och trygghet som prioriterade områden samtidigt som de stärker varandra genom att en ökad tillgänglighet leder till ökat förtroende som i sin tur leder till ökad upplevelse av trygghet. Många av de svarande betonar att verksamheter som i första hand gör stor skillnad för den vanliga medborgaren ska prioriteras, Ledningen för Polismyndigheten i Skåne skriver: Medborgaren ska alltid vara i centrum i Polisens arbete, vilket sammanfattar vad många av grupperna uttrycker. 6