TJÄNSTESKRIVELSE 2015-01-05 Kommunstyrelsen Lena Ramdani Informationsstrateg Telefon 08 555 010 05 lena.ramdani@nykvarn.se Svar på remiss angående Lokal Utvecklingsstrategi för Leader Södermanland, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 KS/2014:393 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Sammanfattning av ärendet Nykvarns kommun har mottagit Lokal utvecklingsstrategi för Leader Södermanland, Lokalt ledd utveckling 2014-2020. Leader Södermanland består av kommunerna Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Kungsör, Nykvarn, Strängnäs och Vingåker. Den framtagna strategin kommer att vara underlag för fördelning av medel till utvecklingsprojekt på landsbygden under programperioden 2014-2020. Strategin bygger på tre övergripande mål: hållbar tillväxt, hållbar livskvalitet och ökad interaktion med omvärlden. De tre övergripande målen hänger samman och förstärker varandra. TJÄNSTESKRIVELSE Förvaltningen ställer sig helt bakom utvecklingsstrategin. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-01-05 Lokal utvecklingsstrategi för Leader Södermanland, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Ärendet Leader är en metod för lokal landsbygdsutveckling som bygger på trepartssamverkan. De tre parterna representerar offentlig, privat och ideell sektor. Under programperioden 2007-2013 har Nykvarns kommun ingått i leaderområdet Leader Inlandet, som bestod av sex kommuner. Leader Inlandet håller för närvarande på att avvecklas och inför programperioden 2014-2020 har ett nytt leaderområde bildats, Leader Södermanland. Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 1(3)
Leader Södermanland består av åtta kommuner Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Kungsör, Nykvarn, Strängnäs och Vingåker. Undantaget är de större tätorterna i Eskilstuna, Katrineholm och Strängnäs. Leader Södermanland kommer att vara verksam i tre olika fonder: Landsbygdsfonden, Regionalfonder samt Socialfonden. En lokal utvecklingsstrategi för området har tagits fram som kommer att vara underlag för fördelning av medel till utvecklingsprojekt under programperioden. Strategin bygger på tre övergripande mål: hållbar tillväxt, hållbar livskvalitet och ökad interaktion med omvärlden. De tre övergripande målen hänger samman och förstärker varandra. Hållbar tillväxt är avgörande för landsbygdens utveckling. Hållbar tillväxt innefattar bibehållande och utveckling av befintliga företag, ökad attraktionskraft för nyetableringar samt nyföretagande. För att åstadkomma detta krävs kompetensutveckling, idéutveckling, samverkan och nya sätt att tänka och finna lösningar. Satsning på entreprenörskap, affärsutveckling i befintliga företag och införande av innovativa affärsmodeller har identifierats som nödvändigt för tillväxt i strategiområdet. Ett ökat samarbete med högskolor och universitet (FoU) välkomnas. Hållbar livskvalitet i form av tillgänglighet, service samt tillgång till kultur och social samvaro lyfts fram i strategin som viktiga inslag för att välja landsbygden. Miljö- och klimatfrämjande projekt är angelägna och utgör ett prioriterat område. TJÄNSTESKRIVELSE Ökad interaktion med omvärlden innebär bland annat att utbytet mellan stad/tätort och landsbygd ska förstärkas. Specifik kompetens och modeller för nytänkande/idéutveckling och innovation når inte ut till landsbygden i den omfattning som borde vara möjlig. Gränsöverskridande möten, nya synsätt och erfarenheter leder till nya idéer, ökad diversifiering och möjlighet till innovation. Praktik- och traineeplatser på landsbygden ska främjas, och nätverk mellan stad och landsbygd ska knytas samman. Vi bygger medvetet broar och ökar utbytet, åt bägge håll, mellan stad och landsbygd. Besöksnäringen är ett starkt utvecklingsområde inom Leader Södermanland. Kunskap om andra kulturer, språk, omvärldskunskap och inte minst värdskap krävs för att utveckla en hållbar besöksnäring och för att nå det regionala målet att bli en av Sveriges exportmogna destinationer år 2020. Den lokala utvecklingsstrategins övergripande mål och insatsområden genomsyras av de horisontella prioriteringarna Nytänkande/idéutveckling, Jämställdhet och Social inkludering. Leader Södermanlands utvecklingsstrategi banar väg för att nå visionen: Med lokalt engagemang i gränsöverskridande samverkan möjliggörs en livskraftig landsbygd i utveckling. Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 2(3)
Ekonomiska konsekvenser Driftbudget Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 2013-10-29 om en avsiktsförklaring för medverkan i Leader Inlandet under programperioden 2014-2020. Eftersom budgeten för programperioden ännu inte var klar så beslutade kommunstyrelsen om en medfinansiering inom Landsbygdsfonden som motsvarar ett belopp om högst 184 000 kr per år, vilket baseras på antalet stödberättigade invånare i kommunen. Vid avsiktsförklaringens undertecknade fanns det inget beslut på nationell nivå att leadermetoden kan tillämpas även inom Socialfonden och Regionalfonden. Ett sådant beslut är nu taget och medfinansieringsgraden i fonderna är 50 % av total beslutad budget för varje projekt. När ett leaderprojekt ska genomföra med finansiering inom Socialfonden och Regionalfonden kommer denna att tas upp för beslut i kommunstyrelsen angående medfinansiering. Ola Edström Kommundirektör Markku Petäjäniemi Chef kundcenter TJÄNSTESKRIVELSE Beslutet expedieras till Akten Leader Södermanland Informationsstrateg Ekonomichef Kommundirektör Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 3(3)
Med lokalt engagemang i gränsöverskridande samverkan möjliggörs en livskraftig landsbygd i utveckling Lokal utvecklingsstrategi för Leader Södermanland Lokalt ledd utveckling 2014-2020
Lokal utvecklingsstrategi för Leader Södermanland Sammanfattning Leader Södermanlands lokala utvecklingsstrategi bygger på tre övergripande mål: Hållbar tillväxt, Hållbar livskvalitet samt Ökad interaktion med omvärlden. De tre övergripande målen hänger samman och förstärker varandra. Hållbar tillväxt är avgörande för landsbygdens utveckling. Hållbar tillväxt innefattar bibehållande och utveckling av befintliga företag, ökad attraktionskraft för nyetableringar samt nyföretagande. För att åstadkomma detta krävs kompetensutveckling, idéutveckling, samverkan och nya sätt att tänka och finna lösningar. Satsning på entreprenörskap, affärsutveckling i befintliga företag och införande av innovativa affärsmodeller har identifierats som nödvändigt för tillväxt i strategiområdet. Ett ökat samarbete med högskolor och universitet (FoU) välkomnas. Hållbar livskvalitet i form av tillgänglighet, service samt tillgång till kultur och social samvaro lyfts fram i strategin som viktiga inslag för att välja landsbygden. Miljö- och klimatfrämjande projekt är angelägna och utgör ett prioriterat område. Ökad interaktion med omvärlden innebär bland annat att utbytet mellan stad/tätort och landsbygd ska förstärkas. Specifik kompetens och modeller för nytänkande/idéutveckling och innovation når inte ut till landsbygden i den omfattning som borde vara möjlig. Gränsöverskridande möten, nya synsätt och erfarenheter leder till nya idéer, ökad diversifiering och möjlighet till innovation. Praktik- och traineeplatser på landsbygden ska främjas, och nätverk mellan stad och landsbygd ska knytas samman. Vi bygger medvetet broar och ökar utbytet, åt bägge håll, mellan stad och landsbygd. Besöksnäringen är ett starkt utvecklingsområde inom Leader Södermanland. Kunskap om andra kulturer, språk, omvärldskunskap och inte minst värdskap krävs för att utveckla en hållbar besöksnäring och för att nå det regionala målet att bli en av Sveriges exportmogna destinationer år 2020. Den lokala utvecklingsstrategins övergripande mål och insatsområden genomsyras av de horisontella prioriteringarna Nytänkande/idéutveckling, Jämställdhet och Social inkludering. Leader Södermanlands utvecklingsstrategi banar väg för att nå visionen: Med lokalt engagemang i gränsöverskridande samverkan möjliggörs en livskraftig landsbygd i utveckling.
Innehållsförteckning Sammanfattning...2 1. Syftet med den lokala utvecklingsstrategin...4 2. Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål...4 3. Strategins framtagning...4 4. Utvecklingsområdet...5 4.1 Områdesbeskrivning...7 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter...9 5. På vilket sätt är strategin innovativ?...13 6. Vision...14 7. Insatsområden, mål och urvalskriterier...14 7.1 Övergripande mål för området...14 Horisontella mål...16 7.2 Insatsområden...17 7.3 Handlingsplan...19 7.4 Urvalsprocess...22 7.5 Mål och urvalskriterier...23 8. Finansieringsplan...29 9. Organisation...29 9.1 Administrativ kapacitet och kansliets arbete (drift)...29 9.2 Partnerskapet och föreningen...30 9.3 LAG den lokala aktionsgruppen...31 10. Samverkan mellan fonder och med andra aktörer...32 10.1 Samverkan mellan fonder...32 10.2 Avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar...33 10.3 Jämställdhet och icke-diskriminering...33 11. Kommunikation...34 11.1 Kommunikationsplan...36 12. Uppföljning och revidering...36 13. Bilagor...37 Bilaga 1: SWOT-analys...37 Bilaga 2: Omvärldsanalys...42 Bilaga 3: Motivering...45 Bilaga 4: Checklista för horisontella mål vid bedömning av projekt...48 Bilaga 5: Källförteckning...49 Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 3 av 49
1. Syftet med den lokala utvecklingsstrategin Denna utvecklingsstrategi ska användas för att styra LAG:s arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och fondsamordning. 2. Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål Alla projekt som prioriteras genom denna utvecklingsstrategi bidrar till att uppnå EU:s tillväxtstrategi EU2020. Därför bygger alla mål och processen för projekturvalet i strategin på de mål som är satt i de inblandade operativa programmen för struktur- och investeringsfonderna. Analyser ligger till grund för en vision och utvecklingsbehov, som leder till insatsområden och specifika mål som kan mätas med hjälp av indikatorer. En handlingsplan visar hur målen i insatsområden ska omsättas i aktiviteter. 3. Strategins framtagning Leader Södermanlands utvecklingsstrategi är framtagen med hög delaktighet från såväl offentliga aktörer som ideella organisationer, företag och andra intressenter. Olika metoder, så som workshops, intervjuer och intressentdialoger samt dialogmöten med representanter från interimsstyrelsen har tillämpats för insamling av synpunkter. Förutom nationella dokument har kommunala och regionala strategiplaner samt kommunala översiktsplaner legat som grund för områdets utvecklingsstrategi. Tidigare LAG Leader Inlandet tillsatte hösten 2012 en arbetsgrupp med syfte att informera, sprida resultat samt utvärdera programperioden 2007-2013 för att kunna överföra erfarenheter till kommande uppstartsarbete. Arbetsgruppen uppvaktade befintliga kommuner i området, gjorde informationsartiklar till allmänheten samt genomförde enkäter bland projektägare, kommunfullmäktige samt sittande LAG/styrelse. Under våren 2013 fanns intresse från ytterligare två närliggande kommuner att ingå i det framtida området, och en uppvaktning och dialog skedde med företrädare för dessa. Arbetsgruppen hade dialogmöten med företrädare för de tilltänkta kommunerna i området vid flera tillfällen och beslut om avsiktsförklaringar att ingå och medfinansiera fattades i samtliga åtta kommuner. En interimsstyrelse tillsattes under i november 2013 med representanter från samtliga delar av området, tillsatta från de tre sektorerna, för att påbörja arbetet med det nya Leaderområdet med tillhörande strategi för kommande programperiod 2014 2020. Den 1 oktober 2014 bildades formellt det nya utvecklingsområdet, Leader Södermanland, och en styrelse/lokal aktionsgrupp LAG tillsattes. Fem personer ur LAG samt verksamhetsledare och administratör från leaderkontoret, alla med tidigare erfarenhet av leadermetoden, bildade en arbetsgrupp för fortsatt utveckling av den nya strategin. Tidigare LAG Leader Inlandet har genom anlitad extern konsult genomfört en halvtidsutvärdering samt en slutlig kvalitativ utvärdering. I dessa har en genomlysning skett internt och externt, av projektgenomförande, LAGs arbetssätt, kansliets funktion mm. De två utvärderingarna utgör även de underlag för strategiarbetet. Sammanlagt fem workshops för förankring och input till strategiarbetet har genomförts med representanter från de tre sektorerna. Upplägget var detsamma vid alla tillfällen; två diskussionsfrågor samt SWOT-analys i grupp med efterföljande redovisning (se bilaga 1). Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 4 av 49
WS 1 Målgrupp: Kommunala tjänstemän Geografiskt område: Samtliga kommuner i strategiområdet Deltagare: Kommunchefer, näringslivschefer, chefer kultur och fritid. C:a 30 personer WS 2 5 Målgrupp: Ideella organisationer, företag Geografiskt område: Kommunerna Flen/Gnesta, Kungsör/Eskilstuna, Katrineholm/Vingåker respektive Strängnäs/Nykvarn Deltagare: enligt målgrupp, c:a 100 personer totalt Drygt tio dialogmöten har genomförts med representanter för olika aktörer/intressenter. Ett flertal av dessa intressenter har inte tidigare varit involverade i Lokalt ledd utveckling och/eller leaderprojekt. Bland dessa kan nämnas Nyföretagarcentrum, Sörmlands Turismutveckling, Munktell Science Park, Mälardalens Högskola och Arbetsförmedlingen. 4. Utvecklingsområdet Leader Södermanland består av åtta kommuner Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Kungsör, Nykvarn, Strängnäs och Vingåker. Undantag i strategiområdet har gjorts med större tätorter med tätortskod TO740 Eskilstuna, TO784 Katrineholm, TO699 Abborrberget samt TO868 Strängnäs. Området för strategin har 113 876 invånare. De åtta kommunerna har totalt 219 146 invånare inberäknat tätortskoderna enligt ovan. Totalt antal invånare i utvecklingsområdet, inklusive tätorter > 20 000 invånare. 113 876 personer Antal invånare i utvecklingsområdet, exklusive tätorter > 20 000 invånare. 113 876 personer Områdets totalstorlek i km 2, inklusive tätorter > 20 000 invånare. Landareal: 4 715 km2 Totalareal land och vatten: 5 572 km2 Områdets storlek i km 2 utanför tätorter > 20 000 invånare. Landareal: 4 715 km2 Totalareal land och vatten: 5 572 km2 Antal invånare per km 2, inklusive tätorter. 24,15 Antal invånare per km 2, exklusive tätorter. 24,15 Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 5 av 49
Kommuner som omfattas av strategin. [Om delar av kommuner omfattas redovisar ni församlingarna genom de officiella församlingskoderna.] Landskapstyper och landmärken Större tätorter och utvecklingscentra Eskilstuna förutom tätortskod TO740, Flen, Gnesta, Kungsör, Katrineholm förutom tätortskod TO784, Nykvarn, Vingåker, Strängnäs förutom tätortskoder TO699 och TO868. Slott, Herrgårdar, Ekhagar, Sjöar, Bruksmiljöer, Sörmlandsleden, Fornminnesplatser, Natura 2000- områden Större tätorter över 3 000 invånare: Torshälla, Hällbybrunn, Flen, Gnesta, Vingåker, Nykvarn, Kungsör, Mariefred, Åkers Styckebruk, Stallarholmen. Utvecklingscentra: Munktell Science Park, Business Park Strängnäs, Mälardalens Högskola Befolkningsförändring för åren 2007 2013 Flyttnetto Födelsenetto Flyttnetto (antal personer): 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 1747 1948 1353 993 1438 1639 1758 Födelsenetto (antal personer): 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013-17 -105 49 259 52 130 239 (antalen ovan avser hela kommunerna) Arbetslöshet i procent 31 december 2013: Män 8,5% Kvinnor 7,8% Totalt 8,2% Arbetslöshet bland unga (15 24 år) i procent * 31 december 2013: Män 15,1% Kvinnor 11,7% Totalt 13,5% Andel invånare med utländsk bakgrund i procent * Antal företag med direkt anknytning till fiske och vattenbruk ** 13,5% Ej aktuellt. Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 6 av 49
Antal företag per 1 000 invånare *** Antal företagsförekomster: 11 304 st Antal per 1000 invånare: 51,58 (antalet företag avser hela kommunerna) Antal nystartade företag per 1 000 invånare *** Antal nystartade företag: 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 1229 1135 1159 1272 1356 1612 1302 Antal per 1000 invånare: 5,6 5,2 5,3 5,8 6,2 7,3 5,9 (antalet nystartade företag avser hela kommunerna) Andel av befolkningen i procent 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65- år 9,8% 21,5% 27,3% 22,1% Övrigt nämnvärt som har betydelse för områdets utveckling? * fylls endast i vid val av socialfonden. ** fylls endast i vid val av havs- och fiskerifonden. *** fylls endast i vid val av regionalfonden. 4.1 Områdesbeskrivning Leader Södermanland, även kallat strategiområdet, omfattar åtta kommuner i landskapet Södermanland. Sex av områdets kommuner ingår i Södermanlands län. De två resterande, Kungsör och Nykvarn, tillhör Västmanlands- respektive Stockholms län. Området kännetecknas av ett varierat mosaiklandskap med slättbygder med hög avkastning, småskaliga odlingsmarker med inslag av betesmarker, skogsmarker, ett stort antal sjöar och vattendrag. Odlingslandskapet är även rikt på småbiotoper som är en viktig faktor för biologisk mångfald. Antal små jordbruksföretag ökar, speciellt med inriktning på får och hästar, där hästar utgör en egen näringsgren. Generellt har det dock skett en storleksrationalisering genom sammanslagningar och lediga arrenden som delats upp på befintliga företag. Exploatering av jordbruksmark har ökat de senaste åren, främst för infrastruktur, tätortsbebyggelse och industrier. Sammantaget har det skett en stadig minskning av jord- och skogsbruk under en relativt lång tid. Skogens kulturvärden i området består av lämningar från sten- brons- och järnåldern samt äldre former av skogsbruk, t.ex. kolning och tjärbränning. Här finns också lämningar från torp och stugor från sent 1800-tal. Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 7 av 49
Strategiområdets mångfald av skogar, sjöar och naturreservat med höga natur- och kulturvärden ger stora förutsättningar för biologisk mångfald, rekreation och näringsverksamhet (jakt, fiske, fågelskådning, vandring etc.) Befolkningen i området Leader Södermanland ökar. I Strängnäs och Nykvarns kommuner beror befolkningstillväxten främst på hög inflyttning från Stockholmsområdet. Inflyttning av nyanlända flyktingar är särskilt hög i kommunerna Eskilstuna, Katrineholm, Flen och Vingåker, men integreringen på arbetsmarknaden är dock svag. Inflyttningen sker främst till centralorterna, och i stort sett alla kommuner har påverkats av urbaniseringen med en befolkningsminskning utanför tätorterna som följd. Leader Södermanland har korta avstånd till större befolkningscentra och regionala kärnor i Stockholm Mälardalsområdet. Det råder dock en obalans inom strategiområdet när det gäller tillgänglighet, resandemöjligheter och sysselsättningsutveckling. Skolor, livsmedelsbutiker, bensinstationer och andra serviceinrättningar på landsbygden har minskat i antal under de senaste åren. Allt fler boende på landsbygden upplever att servicen både förändras och försämras. De traditionella invanda servicelösningarna är inte anpassade efter dagens behov, och är därför på väg att försvinna. De senaste åren har offentliga och andra aktörer tillsammans med bygdegrupper tagit fram och prövat nya hållbara servicelösningar som motsvarar landsbygdsinvånarnas behov och önskemål. En digital infrastruktur och aktörer på marknaden som är villiga att investera i nya servicelösningar, nya arbetstillfällen samt utbyggnad av kollektivtrafiken är avgörande för landsbygdens framtid. På flera håll i strategiområdet sker specifika satsningar på ortsutveckling. Syftet är att effektivisera kommunens utvecklingsarbete genom samverkan med det lokala förenings- och näringslivet. Det ger ökade möjligheter för invånarna att påverka kommunens beslut och de faktiska förutsättningarna för utveckling i respektive ort, och på så sätt utveckla gemensamma och kostnadseffektiva lösningar på viktiga utvecklingsfrågor. Utbildningsnivån i Leader Södermanland är en av landets lägsta med låg andel högutbildade samt få som väljer en eftergymnasial utbildning. Den svaga utbildningstraditionen anses hänga ihop med att tillverkningsindustrin sedan länge stått för en betydande del av arbetsmarknaden. Hög arbetslöshet råder inom området, dock med vissa lokala skillnader. De kommuner som ligger nära Stockholms arbetsmarknadsregion och som har goda pendlingsmöjligheter har lägre arbetslöshet än övriga kommuner inom området. Tillverkningsindustrin dominerar fortfarande, men livsmedelsproduktion och jordbruk är stora sektorer när det gäller omsättning och godstransporter. Småföretagandet dominerar på landsbygden. De flesta företagen startas små och förblir små. Det industrihistoriska arvet är synligt genom småskaliga snickerier, möbelindustrier och sågverk. Det är genom det stora antalet som småföretagens bidrag till sysselsättningen är betydande. I takt med att jord- och skogsbruket minskar i omfattning har man tvingats skaffa sig kompletterande sysselsättning. Ofta satsas det på nya verksamheter, och på så sätt har många jordbrukare blivit mångsysslare där varje verksamhet är en viktig del av helheten. Nyföretagandet har traditionellt sett varit svagt, men en förändring är på gång. Besöksnäringen är ett starkt utvecklingsområde inom Leader Södermanland. Målet är att bli Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 8 av 49
en av Sveriges nya internationella destinationer med en fördubblad omsättning inom tio år. Landsbygden är basen för detta utvecklingsområde. Natur-, boende- och matupplevelser paketerade på ett attraktivt sätt är en oerhört viktig del för att nå målet. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter Behov och utvecklingsmöjligheter för Leader Södermanland är en sammanfattande analys av Workshops/SWOT-analyser med företagare och organisationer verksamma på landsbygden Workshop/SWOT-analys med kommunrepresentanter informations- och idémöten med intressenter (intressentdialog) omvärldsanalys Leader Södermanland ett flertal strategidokument, främst lokal och regional nivå Behov och utvecklingsmöjligheter kan sammanfattas under ett antal rubriker: Nytänkande/idéutveckling/innovation Styrkor som lyfts fram är landsbygdens kreativa och innovativa entreprenörer som ofta är mångsysslare. Idéutveckling och standardiserade processer som kopplas till befintliga Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 9 av 49
innovationssystem ses som möjligheter för landsbygdens utveckling. Rådgivare med specifik kompetens, innovativa affärsmodeller, nya nätverk och samarbeten samt att tänka ständiga förbättringar ger nya perspektiv och möjligheter. Munktell Science Park och Strängnäs Business Park ser spännande möjligheter till samarbete gällande idéutveckling, innovativt tänkande och modeller för lösning av gemensamma problem på landsbygden. Affärsutveckling i befintliga företag och nyföretagande Närhet till kapitalstarka och medvetna konsumenter nämns som styrkor i SWOT-analyserna. Bland svagheter finner vi låg affärsmässighet i företagen, brist på kapitalförsörjning, låg lönsamhet i lantbruket och småskalig matproduktion samt outvecklat distributionsnät. Det finns en klart uttalad utvecklingspotential gällande entreprenörskap, såväl kopplat till befintligt näringsliv som utveckling av kompletterande branscher. Häst- och fårnäringen samt kommersialisering av viltstammarna är utvecklingsområden där efterfrågan är stor. Brister gällande förädling av vilt, kapacitet inom logistik och förvaring med flera tjänster ger möjligheter till nyföretagande. Socialt entreprenörskap, socialt företagande och social innovation har samhällsnytta som gemensam nämnare. Verksamheten är värderingsstyrd, och intresset för denna form av företagande ökar. Behov och efterfrågan inom till exempel Grön rehabilitering förväntas öka. I en nyligen lanserad rapport från Regionförbundet Sörmland (Behovsanalys idébärare, företag och offentlig sektor november 2014) framgår det att kvinnor, unga och utlandsfödda inte nås av stödsystemet för företagande i tillräckligt stor utsträckning. Av de som ansökt om lån i Södermanlands län har 32 procent fått avslag bland företag som drivs av kvinnor, jämfört med 11 procent av företag som drivs av män. Personer i åldern 18 30 år anger i betydligt större utsträckning än andra åldersgrupper att de inte vet hur man startar ett företag. Besöksnäring/turism Besöksnäring/turism anses ha så stor utvecklingspotential i hela strategiområdet att man har satt som mål att bli en av Sveriges 20 exportmogna destinationer år 2020. Företagare och organisationer på landsbygden, såväl som områdets ingående kommuner samt Länsstyrelsen i respektive län, lyfter fram besöksnäringen som ett starkt utvecklingsområde. I förslag till översiktsplan för Kungsörs kommun pekar man på stora möjligheter med grön rekreation och naturbaserad turism. I Nykvarns kommuns översiktsplan 2014 utgör besöksnäringen ett prioriterat utvecklingsområde i kommunens vision 2025. Sörmlands Turismutveckling lyfter fram besöksnäringen som ett av regionens viktigaste utvecklingsområde med målet att fördubbla omsättningen år 2023. Analysen visar på styrkor gällande rekreation och naturupplevelser, småskalig matproduktion, rikligt med kulturhistoriska miljöer, engagerade invånare samt närhet till flygplatser och storstad. Man ser möjligheter med att utveckla redan befintliga turistmagneter och öka samverkan och samarbete mellan företag för att åstadkomma paketering och nya erbjudanden som förlänger säsongen. Här finns stora möjligheter för såväl befintliga företag på landsbygden att finna nya nischer och inkomstkällor som för nyföretagande. Det mångkulturella samhället är en stor resurs för ökad diversifiering. Företagsstödjande aktörer (kommunens näringslivsenheter, Mälardalens Högskola, Strängnäs Business Park, Almi m.fl.) har identifierat behov av affärsutveckling bland Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 10 av 49
landsbygdsföretagen. Det finns gott om affärsutvecklingsprogram att erbjuda, här gäller det att mobilisera de krafter som finns. Det finns behov av att synliggöra landsbygdsföretagen, underlätta för dem att nå marknaden genom samverkan, logistiklösningar och marknadsföring. Det krävs också en attitydförändring mot ökad affärsmässighet, ökat nätverkande och ständiga förbättringar. Forskarna Martin Andersson och Caroline Wigren-Kristoferson vid Lunds universitet har studerat företagandet på landsbygden och dess villkor (drivkrafter och förutsättningar för landsbygdsföretagaren, www.jordbruksverket.se/landsbygdsutveckling). Studien visar att gemensamma faktorer för de som lyckats bäst är att utgå från befintliga resurser, storytelling, finna inriktningar som ger sysselsättning året om samt besitta innovations- och improvisationsförmåga för kontinuerlig utveckling. Ungdomar Teorier från Statens Ungdomsråd visar att delaktighet i samhällsfrågor ger unga ökat självförtroende. Om man känner att ens tankar och synpunkter tas på allvar och är värdefulla bidrar det till en vilja att engagera sig och påverka samhällsförändringar. Arbetet med ungdomars delaktighet och inflytande i samhällsfrågor är alltså grundläggande och bör prioriteras. Enligt rapporten Tema unga (Landsbygdsnätverket 2010) är det få ungdomar som söker stöd, driver eller deltar i projekt inom landsbygdsprogrammet. Ungdomar behöver få ökad kunskap om programmets möjligheter. De som arbetar med stöden behöver också lära sig mer om hur ungdomar kan involveras och på vilket sätt unga kan medverka till att uppnå målen i utvecklingsprogram och strategier. I slututvärderingen av Leader Inlandet, programperiod 2007 2013, konstateras att arbetet med att inspirera ungdomar kräver uthållighet samt bearbetning i olika former och genom olika kanaler. Idén med ungdomscoach under perioden slog väl ut, men tog längre tid än beräknat att få genomslag. En rekommendation för kommande programperiod är att tydliggöra möjligheten med stöttning av en vuxen person i projekten, samt att projekten är av unga, inte för unga. Ytterligare idéer som lyfts fram i utvärderingen är att det behövs nya sätt att marknadsföra möjligheterna, tätare kontakt med de som regelbundet jobbar med ungdomar, mer uppsökande verksamhet samt bjuda in till specifika träffar i mindre grupper. Ungdomar flyttar från landsbygden främst för högre studier. Då utbildningsnivån generellt sett är låg i strategiområdet ska ungdomar uppmuntras till att skaffa sig utbildning och erfarenheter på annat håll. Utmaningen är att skapa förutsättningar för utveckling och sysselsättning på landsbygden som attraherar och gör det möjligt för ungdomar att återvända. Analysen visar exempel på möjligheter att attrahera ungdomar till landsbygden. Dit hör nytänkande, ökad delaktighet, möjlighet till idéutveckling och innovation, fler affärsmöjligheter och arbetstillfällen, högre lönsamhet och affärsmässighet. Insatser som främjar idéutveckling och entreprenörskap, kopplat till befintligt näringsliv och utveckling av kompletterande branscher, ger möjlighet till tillväxt och ökad sysselsättning på landsbygden. Ung Företagsamhet (UF) utvecklar grundskole- och gymnasieelevers kreativitet och företagsamhet - en verksamhet som kan förstärkas och utvecklas. Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 11 av 49
Utbildning/kompetensutveckling Utbildningsnivån är låg på landsbygden och det är svårt att rekrytera kompetent arbetskraft. Lönsamhet och affärsmässighet samt låg förändringsbenägenhet utgör svagheter enligt SWOT-analyserna. Möjligheter ses i att inspirera till utbildning och kompetensutveckling på nya sätt, skapa praktik- och traineeplatser, hitta fokus i affärsnyttan samt finna nya innovativa affärsmodeller. Utbildning/kompetensutveckling och innovativt tänkande bör kopplas till befintliga utvecklingscentra så som Munktell Science Park, Strängnäs Business Park samt Mälardalens Högskola. En mix av deltagare från olika verksamhetsområden och miljöer, olika åldrar o kön, olika bakgrund etc. ökar kreativiteten och inflöde av nya idéer. Livskvalitet och livsstil Naturupplevelser, rekreation, hälsofrämjande miljö, lugnare tempo och ett rikt föreningsliv hör till styrkorna. Låg lönsamhet, starka särintressen, brist på service, handikappanpassning och kollektivtrafik samt brister i tillgång till bredband nämns som svagheter. Ungdomar lämnar landsbygden för att få tillgång till staden/tätortens utbud och närhet till service och arbete. Det finns ett starkt behov av innovativa lösningar gällande service på landsbygden. Förstudier pågår där man undersöker möjligheter gällande logistiklösningar för både produkt- och persontransporter. Bredbandsutbyggnad måste påskyndas, inte minst för att möjliggöra ökat företagande på landsbygden. Miljö- och klimatfrämjande åtgärder Projekt och åtgärder som gynnar miljö- och klimat ska främjas. Exempel är smarta logistiklösningar och förnyelsebar energiproduktion. Det finns gott om skog inom Leader Södermanland och det finns både avsättning och utvecklingspotential för bioenergiproduktion. Till styrkor och möjligheter hör även närheten till högskolor och universitet som bedriver forskning inom energiområdet (Mälardalens Högskola, Linköpings universitet). Kultur och föreningsliv Leader Södermanland uppvisar ett rikt och aktivt föreningsliv, kulturhistoriska miljöer så som brukssamhällen och ett stort antal slott och herresäten. Ett ökat samarbetet mellan konstnärer, hantverkare och småskaliga matproducenter verksamma inom området ses som en möjlighet för ökad attraktionskraft och stärkt affärsverksamhet. Bruks- och slottsmiljöers historia kan lyftas fram betydligt mer, och i flera olika sammanhang, så som storytelling kopplat till produkter och andra erbjudanden. Ett rikt föreningsliv är en styrka och främjar hälsa och livskvalitet på många olika sätt. Det finns ett behov av att utveckla det befintliga föreningslivet med fokus på ungdomar, ge ungdomar större inflytande och delaktighet, nytänk genom nya samarbeten och aktiviteter. Idrottsanläggningar, hembygds- och föreningsgårdar kostar pengar att driva och underhålla. I områden med gles befolkning innebär det ofta att det är samma personer som är engagerade i stort sett alla föreningar vilket inte är hållbart i längden. Inom föreningslivet finns behov och möjligheter till ökat samarbete, samgående och nya användningsområden för anläggningarna. Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 12 av 49
Mötesplatser och nätverk Möjligheter i SWOT-analyserna pekar på utvecklandet av nätverk med driv, och där nyttan är central. Nätverkande ger även inspiration samt ökar sammanhållning och teamkänsla. Som svagheter och hot i SWOT-analyserna har man lyft fram låg samverkan mellan aktörer, ingen samarbetsvilja/sammanhållning, konkurrenstänk, uppgivenhet, brist på stolthet och ökad andel utbor (ej permanentboende). Det finns ett rikt utbud av fysiska och virtuella mötesplatser på landsbygden så som hembygds- och föreningsgårdar och olika typer av anläggningar (se kultur). Nu gäller det att fylla dem med innehåll, och man ser möjligheter att skapa företagscentra, mötesplats för utbildning- och kompetensutveckling, inspiration, idéutveckling och innovation, nätverkande och affärsutbyten. Ett flertal aktörer huvudsakligen verksamma i strategiområdets städer (Almi, Coompanion, Munktell Science Park, Strängnäs Business Park, Nyföretagarcentrum, ideella organisationer) är intresserade av ett starkare samarbete med landsbygdens företag och befolkning. Social inkludering Med social inkludering menas att helheten anpassas till delarna, inte tvärtom som är fallet i integrering. Exempel på styrkor är växande befolkning tack vare ökad invandring, ökad inflyttning i åldersgruppen 55+, samt rikt föreningsliv och engagerade invånare. Svagheter/hot som framkommit är rasism, konkurrenstänk och låg förändringsbenägenhet. Hög arbetslöshet råder inom strategiområdet, dock med en viss variation mellan kommunerna. Ungdomarna lämnar landsbygden och en åldrande homogen befolkningsstruktur råder. Generationsskiften i lantbruksföretag går trögt då lönsamheten ofta är låg. Möjligheter som lyfts fram är ökad mångfald, bygga broar mellan stad och land genom praktik- och traineeplatser, utbildning kring olika kulturer samt nya modeller för rekrytering och nya rekryteringsverktyg. Det finns också stora möjligheter att tänka nytt och/eller förstärka befintlig verksamhet inom olika föreningar och organisationer genom ökad delaktighet, inte minst gällande ungdomar och personer med utländsk bakgrund. Inom idrottsrörelsen finns många möjligheter att främja social inkludering, t.ex. fotboll och ridning för funktionsnedsatta, mixade lag gällande kön, ålder och etnisk bakgrund etc. Inom gruppen nysvenskar finns stor kunskap och erfarenhet av entreprenörskap, odling och djurhållning. Här finns en outnyttjad potential för utveckling av landsbygden. Enligt aktörer verksamma inom detta område, t.ex. Arbetsförmedlingen, kommunernas arbetsmarknad/integrationsenheter, Coompanion m.fl. finns det ett stort behov av praktikoch traineeplatser på landsbygden. I SWOT-analyserna framgår att mångfald och integration ses som en resurs för nyföretagande och diversifiering på landsbygden. 5. På vilket sätt är strategin innovativ? Strategin bygger till viss del på att skapa synergieffekter med större regionala utvecklingsarbeten så som destinationsutveckling, satsning på närproducerad mat, klimatsmart energiproduktion samt innovativa servicelösningar. För att klara detta krävs att kompetens och resurser som företrädesvis finns tillgängliga i städer/tätorter i dagsläget, Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 13 av 49
också når ut till landsbygden. Det handlar om kompetens kring innovation och innovationsprocessen, innovativa affärsmodeller, skapandet av nya gränsöverskridande nätverk samt ta vara på outnyttjad potential bland arbetssökande. Vi bygger medvetet broar och ökar utbytet, åt bägge håll, mellan stad och land. Gränsöverskridande möten, ett starkt fokus på affärsutveckling, tydligt samarbete med pågående utvecklingssatsningar och tillgång till nya resurser ökar drivkraften och utvecklingstakten på landsbygden. Ett flertal intressenter och aktörer som inte tidigare varit involverade i Lokalt ledd utveckling har kontaktats under perioden för strategins framtagande. Det finns ett stort intresse hos dem att finna vägar att nå ut till landsbygdens företagare och invånare. Mälardalens Högskola, Nyföretagarcentrum, Coompanion, Sörmlands Turismutveckling, Stolt mat, Munktell Science Park och Strängnäs Business Park för att nämna några. Strategin främjar nya och beprövade innovativa modeller och verktyg. Befintliga mötesplatser på landsbygden kopplas ihop med mötesplatser i staden/tättbebyggt område och ett tydligt fokus för verksamheten är affärsnytta. Social- och regionalfondsprojekt inom Lokalt ledd utveckling kan förstärka och ge direkta synergieffekter med projekt inom landsbygdsfonden. På så sätt kraftsamlas resurser på utvecklingsidéer som bedöms hållbara och omfattar dessutom fler individer. 6. Vision Med lokalt engagemang i gränsöverskridande samverkan möjliggörs en livskraftig landsbygd i utveckling. Visionen grundar sig på erfarenheter från tidigare programperiod samt på de behov och utvecklingsmöjligheter som ligger till grund för Leader Södermanlands utvecklingsstrategi. Lokalt engagemang, underifrånperspektiv och delaktighet är av avgörande betydelse för en hållbar utveckling av landsbygden. Idéerna föds och förverkligas av de människor som bor och verkar på landsbygden. Med gränsöverskridande poängteras bland annat strategins övergripande mål Ökad interaktion med omvärlden som innefattar nya kontakter och nätverk, nya perspektiv, inspiration och kreativitet med mera viktiga faktorer som främjar tillväxt och utveckling. 7. Insatsområden, mål och urvalskriterier 7.1 Övergripande mål för området Övergripande mål för hela strategin Mål 1: Hållbar Tillväxt Mål 2: Hållbar Livskvalitet Mål 3: Ökad interaktion med omvärlden Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 14 av 49
De tre övergripande målen hänger samman och förstärker varandra. Mål 1: Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt är avgörande för landsbygdens utveckling. Hållbar tillväxt innefattar bibehållande och utveckling av befintliga företag, ökad attraktionskraft för nyetableringar samt nyföretagande. För att åstadkomma detta krävs omvärldsbevakning, idéutveckling och nya sätt att tänka och finna lösningar. Satsning på affärsutveckling i befintliga företag och införande av innovativa affärsmodeller har identifierats som nödvändigt för tillväxt på landsbygden. Ungdomar attraheras inte av landsbygden i tillräcklig omfattning, vare sig det gäller att stanna kvar eller att flytta ut från tätorten. Här behövs satsningar på entreprenörskap, ökad delaktighet och påverkansmöjligheter, förbättrad service, fler arbetstillfällen och möjlighet till nytänkande och innovation. Det råder låg utbildningsnivå på landsbygden, och för att lyckas med satsningar på förstärkt och ökat företagande, nyetableringar och nya arbetstillfällen krävs samtidigt en satsning på utbildning och kompetensutveckling. Fokusområden för att nå det övergripande målet kan sammanfattas med Entreprenörskap Nytänkande/idéutveckling/innovation Ungdomar Utbildning/kompetensutveckling Dessa fokusområden stämmer väl överens med överordnade mål i EU 2020, bidrar till fondspecifika mål samt överensstämmer med regionala och kommunala strategier. Mål 2: Hållbar livskvalitet Ökad livskvalitet är ett starkt incitament för att välja landsbygden i stället för stad/tätort. Det räcker dock inte med lugn och ro samt vacker natur. Tillgänglighet, rörlighet, tillgång till kultur och social samvaro är viktiga inslag för att välja landsbygden. Utbyggd kollektivtrafik eller andra innovativa lösningar inom transportområdet, utbyggnad av bredband med mera är nödvändiga åtgärder. Miljö- och klimatproblematiken är global och ständigt närvarande. Landsbygden kan på flera sätt främja ekologisk hållbarhet och detta ska prioriteras. Fokusområden för att nå det övergripande målet kan sammanfattas med. Livskvalitet och livsstil Miljö- och klimatfrämjande åtgärder Nytänkande/idéutveckling/innovation Fokusområden för Hållbar livskvalitet överensstämmer med överordnade mål i EU 2020, bidrar till fondspecifika mål samt överensstämmer med regionala och kommunala strategier. Mål 3: Ökad interaktion med omvärlden Utbytet mellan stad/tätort och landsbygd ska förstärkas. Det finns en hel del resurser i städerna som främjar tillväxt och ökad sysselsättning. Exempel är specifik kompetens och Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 15 av 49
modeller för nytänkande/innovation som idag inte når ut till landsbygden i den omfattning som borde vara möjlig. En stor andel nysvenskar finns inom strategiområdet, och många av dessa har kompetens inom bl.a. jordbruk och djurskötsel. Nya synsätt och erfarenheter leder till ökad diversifiering, nya idéer och möjlighet till innovation. Praktik- och traineeplatser på landsbygden bör främjas och nätverk mellan stad och landsbygd kan knytas samman. Besöksnäringen är ett starkt utvecklingsområde inom Leader Södermanland. För landsbygden finns stora möjligheter att finna nya nischer som komplement till befintlig verksamhet eller nyföretagande. Kunskap om andra kulturer, språk, omvärldskunskap och inte minst värdskap krävs för att utveckla en hållbar besöksnäring och för att nå målet att bli en av Sveriges exportmogna destinationer år 2020. Fokusområden för att nå det övergripande målet är Social inkludering Besöksnäring/turism Nytänkande/idéutveckling/innovation Fokusområden för det övergripande målet Ökad interaktion med omvärlden överensstämmer med överordnade mål i EU 2020, bidrar till fondspecifika mål samt överensstämmer med regionala och kommunala strategier. Horisontella mål Övergripande horisontella mål för hela strategin Indikatorer (fylls i efter att strategin blivit godkänd) Nytänkande/idéutveckling Jämställdhet Social inkludering Minst två av de horisontella målen ska vara uppfyllda för ett godkännande av projekt. Nytänkande/idéutveckling Landsbygdens kreativa och innovativa entreprenörer lyfts fram i den sammanfattande analysen (punkt 4.2). Dessa personer är ofta engagerade i många olika sammanhang, inte minst när det gäller orts- och lokal landsbygdsutveckling. Nytänkande och idéutveckling utgör fokusområden i utvecklingsstrategins tre utpekade övergripande mål. Strategin i sin helhet främjar och ger förutsättningar för ökat utbyte med omvärlden (stad - land, nya nätverk, nya influenser med mera). Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 1 av 49
Med ovan nämnda behov och förutsättningar som grund utgör Nytänkande/idéutveckling ett av de horisontella målen vid LAG:s beslutsfattande. Det horisontella målet Nytänkande/Idéutveckling kopplas främst till tre av fem mål i EU 2020; Sysselsättning, Forskning och Utveckling samt Utbildning. Jämställdhet Inom Leader Södermanland ska kvinnor och män ha samma makt och möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att utforma och delta i projekt, aktiviteter och insatser inom ramen för utvecklingsstrategin. På så sätt främjas ett mer rättvist och demokratiskt samhälle. Det horisontella målet Jämställdhet kopplas till det nationella jämställdhetspolitiska målen i Sverige. Allt arbete för att genomföra strategin, såväl på kansliet som LAG:s arbete, ska beakta jämställdhetsmålen samt icke-diskrimineringsgrunderna. Social inkludering Inkludering handlar om att känna gemenskap och vara en del av gruppen. Social inkludering tar vara på olikheter och ser det som en värdefull resurs. Inkludering ger nya perspektiv och ökar möjligheterna till nytänkande, idéutveckling och innovation. Ett inkluderande synsätt innebär att alla, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder kan bidra i det lokala utvecklingsarbetet. Social inkludering knyter främst an till mål nummer fyra i EU 2020; Kamp mot fattigdom och social utestängning. Det horisontella målet prioriteras högt vid LAG:s bedömning av projekt. 7.2 Insatsområden Insatsområde 1 Entreprenörskap Insatsområdet Entreprenörskap knyter an till tre av fem mål i EU 2020; Sysselsättning, Utbildning samt Kamp mot fattigdom och social utestängning. Entreprenörskap är förmågan hos individer att skapa nya möjligheter och förverkliga idéer. Insatser som ökar intresset för entreprenörskap, stimulerar nytänkande, idéutveckling och innovationer samt kompetenshöjande insatser kommer att gynna utvecklingen i området Leader Södermanland. Projekt med gemensamma affärsutvecklingsinsatser, innovativa affärsmodeller och tankesättet ständiga förbättringar för att nå högre lönsamhet och nya arbetstillfällen ska uppmuntras. Kooperativa företagsformer ökar generellt och är intressant, inte minst för ungdomar på landsbygden (se insatsområde ungdomar). Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 1 av 49
Socialt entreprenörskap, socialt företagande och social innovation har samhällsnytta som gemensam nämnare. Verksamheten är värderingsstyrd, och intresset för denna form av företagande ökar. Behov och efterfrågan inom till exempel Grön rehabilitering förväntas öka. Projekt kring gemensamma marknadsföringsinsatser, logistiklösningar, uppsamlings- och förvaringsmöjlighet med mera kommer att främjas. Utbildning och kompetensutveckling är verktyg som bidrar till tillväxt och nya arbetstillfällen. Insatser som inspirerar till utbildning och kompetensutveckling på nya sätt uppmuntras. Starkare koppling till högskolor och universitet, ökad mångfald, broar mellan stad och land genom nätverk, praktik- och traineeplatser är exempel på insatser som gynnar utvecklingen i strategiområdet. Befintliga mötesplatser på landsbygden kan utnyttjas mer effektivt och utvecklas genom att skapa företagscentra med gemensamma insatser kring till exempel utbildning och kompetensutveckling, inspiration, idéutveckling, nätverkande och affärsutbyten. Inom gruppen nysvenskar finns stor kunskap och erfarenhet av entreprenörskap, odling och djurhållning från sina respektive hemländer. Projekt och insatser som lyfter fram denna outnyttjade potential tar ett samhällsansvar samtidigt som landsbygdens utveckling gynnas. Kvinnor, unga och utlandsfödda nås inte av stödsystemet för företagande i tillräckligt stor utsträckning. Av de som ansökt om lån i Södermanlands län har 32 procent fått avslag bland företag som drivs av kvinnor, jämfört med 11 procent av företag som drivs av män. Personer i åldern 18 30 år anger i betydligt större utsträckning än andra åldersgrupper att de inte vet hur man startar ett företag. (Regionförbundet Sörmland: Behovsanalys idébärare, företag och offentlig sektor, november 2014). Detta bör tas i beaktande vid inspirations- och informationsinsatser samt bedömning av projekt inom insatsområdet. Insatsområde 2 Livskvalitet och livsstil Insatsområdet Livskvalitet och livsstil kopplas till EU 2020; Smart och hållbar tillväxt för alla. Det finns ett starkt behov av innovativa lösningar gällande service på landsbygden. Projekt och åtgärder som gynnar miljö- och klimat ska främjas. Exempel är smarta logistiklösningar och smarta energilösningar. Det finns gott om skog inom Leader Södermanland och det finns både avsättning och utvecklingspotential för bioenergiproduktion. Närheten till universitet och högskolor ger förutsättningar för en starkare koppling till forskning och utveckling (FoU) inom miljö- och energiområdet. Forsknings- och utvecklingsprojekt inom strategiområdet ska uppmuntras och främjas. Leader Södermanland uppvisar ett rikt och aktivt föreningsliv, kulturhistoriska miljöer så som brukssamhällen och ett stort antal slott och herresäten. Gemensamma insatser i syfte att bevara och lyfta fram kulturmiljöer och andra unika miljöer ses som en möjlighet för ökad attraktionskraft och stärkt affärsverksamhet. Ett rikt föreningsliv främjar hälsa och livskvalitet på många olika sätt. Inom föreningslivet finns behov och möjligheter till nytänkande, ökat samarbete, samgående samt nya energismarta lösningar och kompletterande användningsområden gällande anläggningarna. Inom idrottsrörelsen välkomnas insatser och projekt som främjar social inkludering. Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 2 av 49
Insatsområde 3 Ungdomar 13 25 år Leader Södermanland följer svensk ungdomspolitik som avgränsar ungdom att omfatta alla som är mellan 13-25 år (www.ungdomsstyrelsen.se). Insatsområdet ungdomar är direkt kopplat till Smart tillväxt enligt EU 2020. Insatser kring delaktighet och inflytande är nödvändigt för att ungdomar ska vilja engagera sig i samhällsfrågor. Dessa insatser bör prioriteras. För att attrahera ungdomar till landsbygden krävs nytänkande, ökad delaktighet, möjligheter till idéutveckling och innovation, fler affärsmöjligheter och arbetstillfällen, högre lönsamhet och affärsmässighet. Insatser inom idéutveckling och entreprenörskap som kopplas till befintligt näringsliv på landsbygden eller med fokus på att utveckla kompletterande branscher inom service- och tjänsteproduktion, ger möjlighet till tillväxt och ökad sysselsättning på landsbygden. Att utveckla företagsamhet tillsammans ger inspiration, innovationskraft och ökar tryggheten. Kooperativa företagsformer kan vara en möjlighet för unga entreprenörer. Projekt och insatser ska engagera ungdomarna. Det kan handla om utökat utbud och nya aktiviteter, ökad delaktighet och ökat samarbete. Insatsområde 4 Besöksnäring/turism Insatsområdet Besöksnäring/turism kopplas till Smart och hållbar tillväxt, speciellt sysselsättning, i EU 2020. Besöksnäring/turism anses ha mycket stor utvecklingspotential i hela strategiområdet. Redan befintliga turistmagneter kan vidareutvecklas bland annat genom ökad samverkan och samarbete med företag på landsbygden. Här finns stora möjligheter för såväl befintliga företag att finna nya nischer och inkomstkällor som för nyföretagande. Samarbetsprojekt kring paketering och nya erbjudanden välkomnas. Även här är det mångkulturella samhället en stor resurs för ökad diversifiering. Det finns behov av att synliggöra landsbygdsföretagen, underlätta för dem att nå marknaden genom samverkan, logistiklösningar och marknadsföring. Det krävs också en attitydförändring mot ökad affärsmässighet, ökat nätverkande och ständiga förbättringar. 7.3 Handlingsplan Tre fonder är aktuella inom hela Leader Södermanlands område; Landsbygdsfonden, Regionalfonden samt Socialfonden. Inom Landsbygdsfonden prioriteras projekt med inriktning på lokal tillväxt och ökad sysselsättning. Fokus är gemensamma satsningar som genererar mervärde för såväl befintliga företag och andra typer av verksamheter, som för enskilda individer. Nytänkande, idéutveckling och smarta lösningar ska ligga som grund för projektidéerna. Leader Södermanland Lokal utvecklingsstrategi 2014-2020 sid 3 av 49