Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01

Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik Sparrevik Ål-frågor Beställare Vattenfall AB Elproduktion Norden Lasse Kyläkorpi Granskad av Mats Larsson Godkänd av Eva Sundin Delgivning Antal sidor Antal bilagor 17 Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål SAMMANFATTNING Det europeiska ålbeståndet har minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Orsaken till denna situation är oklar. Men för att förbättra läget är det sannolikt att det kommer att ställas krav på företag som äger vattenkraftkraftanläggningar att i första hand vidta åtgärder för att öka utvandringen av ål från sötvatten till havet, men även krav på att förbättra uppvandringen kan komma. Påverkan i sötvatten av ålutvandringen beror till stor del på hög dödlighet vid passage av vattenkraftverkens turbiner. I detta dokument har en sammanställning av skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål utförts för avrinningsområden där Vattenfall äger vattenkraftanläggningar. För storskalig vattenkraft har samtliga avrinningsområden tagits med men för småskalig vattenkraft redovisas endast vattendrag där det finns uppgifter att Vattenfall har skyldigheter för ål fastställt i vattendomar. Vattenfall har skyldighet att ha anordningar för uppvandring av ål vid tre kraftverksanläggningar. Vilande bestämmelser för uppvandring av ål finns för minst fyra kraftverk, men förmodligen är det fler. En skyldighet att ha uppsamling av ål finns för ett kraftverk. Vid ett flertal kraftverksanläggningar finns skyldigheter gällande utsättningar av ål. För utvandring av ål finns för en vattenkraftanläggning skyldighet att ha en speciell nedvandringsanordning. För Vattenfall kan krav på åtgärder i första hand förväntas för vattenkraftverk belägna i sydvästra Sverige. Det beror på att åtgärder som berör avrinningsområden till Västerhavet förväntas ha störst betydelse för lekåtervandringen av ål. Både små- och storskalig vattenkraft kan komma att beröras. Det är dock oklart vilka krav på åtgärder för ål som kan bli aktuella. Omlokaliseringar av utsättningar, utvandringsanordningar vid kraftverk eller uppsamling och transport förbi kraftverk är några exempel. För att säkerhetsställa att ålyngelledare och samlare fungerar bör regelbunden tillsyn och funktionskontroll utföras vid Vattenfalls kraftverksanläggningar där anordningar för uppvandring av ål finns. Ett initiativ bör tas för att diskutera omlokalisering av utsättningar av ål från vattendrag med många kraftverksanläggningar till kust alternativt vattendrag utan vandringshinder. I två vattendrag där Vattenfall har kraftverk pågår redan projekt som ska förbättra vandringsmöjligheterna för ål. Det bör undersökas om det finns befintliga anordningar vid andra kraftverk som skulle kunna användas för utvandring av ål. Rapport 1 (17)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 ÅLENS BIOLOGI... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 4 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER FÖR ÅL... 5 5 SKYLDIGHETER INOM AVRINNINGSOMRÅDEN... 6 5.1 Luleälven... 6 5.2 Skellefteälven... 6 5.3 Umeälven... 7 5.4 Moälven... 7 5.5 Ångermanälven... 7 5.6 Indalsälven... 7 5.7 Gimån... 8 5.8 Dalälven... 8 5.9 Nyköpingsån... 8 5.10 Ätran... 8 5.11 Viskan... 9 5.12 Rolfsån... 9 5.13 Göta älv... 9 5.14 Säveån... 10 5.15 Upperudsälven... 10 5.16 Tidan... 10 5.17 Dalbergsån... 10 5.18 Sammanställning av skyldigheter... 11 6 ÅTGÄRDSKRAV OCH STRATEGI... 12 6.1 Luleälven... 12 6.2 Skellefteälven... 12 6.3 Umeälven... 13 6.4 Moälven... 13 6.5 Ångermanälven... 13 6.6 Indalsälven... 13 6.7 Gimån... 13 6.8 Dalälven... 13 6.9 Nyköpingsån... 14 6.10 Ätran... 14 6.11 Viskan... 14 6.12 Rolfsån... 14 6.13 Göta älv... 15 6.14 Säveån... 15 6.15 Upperudsälven... 15 6.16 Tidan... 16 6.17 Dalbergsån... 16 6.18 Sammanställning av åtgärdsskrav och strategi... 16 7 REFERENSER... 17 Rapport 2 (17)

1 INLEDNING Det europeiska ålbeståndet har minskat drastiskt under de senaste årtiondena. Europeiska kommissionen har därför utarbetat ett förslag för återhämtning av det europeiska ålbeståndet. Förslaget innebär bland annat att 40 % av den naturliga utvandringen av vuxen ål från sötvatten ska nå havet från varje avrinningsområde. En minskning av turbindödligheten med 50 % för utvandrande ål föreslås också. Beslut om vilka krav som kommer att ställas förväntas komma under 2007. Fiskeriverket har inventerat ålvandringshinder i utvalda vattendrag inom Sverige. Under 2007 kommer verket att redovisa förslag för att förbättra vandringsmöjligheterna i prioriterade vattendrag. För Vattenfall innebär det att det kan komma att ställas krav på åtgärder för öka upp- och utvandringsmöjligheterna för ål där företaget äger vattenkraftanläggningar. Syftet med denna rapport är dels att redovisa vilka skyldigheter för ål som Vattenfall har i de avrinningsområden där företaget äger vattenkraftanläggningar. Dessutom redovisas tänkbara krav på åtgärder för ål samt förslag till åtgärdsstrategi. 2 ÅLENS BIOLOGI Den europeiska ålen (Anguilla anguilla L.) är en av flera arter i släktet. Släktet förekommer i Atlanten, Indiska oceanen och västra delen av Stilla havet. Alla arterna har en likartad livscykel (figur 1). De leker i salt vatten men lever större delen av sitt liv i söt- eller brackvattenmiljöer. Kännetecknande är också deras genomskinliga och lövliknande larvstadium (Leptocephalus). Ålen är ett utpräglat nattdjur vars aktiviteter i stor utsträckning bestäms både av dagsljusets längd och månens faser. Ålen är mycket bra på att passera vandringshinder och kan även ta sig fram kortare sträckor på land. Arten har varit utbredd över hela Sverige utom i fjällregionen och vissa sjöar på sydsvenska höglandet (Fiskeriverket 2004). Det antas att den europeiska ålen leker i Sargassohavet. Antagandet bygger på att det har fångats nykläckta ålyngel inom ett ganska begränsat område i de östra delarna av detta område. Efter kläckningen förvandlas ynglen successivt till den genomskinliga bladform som kallas Leptocephalus-larver och dessa driver med ytströmmarna mot Europa. När de efter 1 3 år närmar sig kontinenten, delar strömmen sig i flera grenar och ynglen sprids in i Medelhavet, Biscayabukten, Engelska kanalen och Nordsjön. Samtidigt börjar ynglen ändra utseende till trådsmala och genomskinliga glasålar. De är nu cirka 75 mm långa och väger ungefär 0,3 gram. När vattnet värms upp under våren och ynglen vandrat upp i flodmynningarna eller fortsatt längs kusterna blir de alltmer pigmenterade. Under den långa tillväxtperioden som antingen tillbringas i sötvatten eller längs kusterna kallas de gulål. Tillväxthastighet och kön avgör hur länge de är gulålar. I Östersjön är ålarna ofta 20 år innan de är lekmogna. Om ål förhindras att vandra ut i havet kan den i sötvatten nå mycket höga åldrar, 50 60 år. Hanarna blir sällan längre än 40 45 cm, medan honorna ofta blir dubbelt så långa. I svenska vatten är andelen honor mycket hög, upp till 90-95 %. Inför den långa vandringen tillbaka till Sargassohavet genomgår ålen en sista förvandling till blankål. Den ca 7000 km långa vandringen tar omkring ett halvår och sker på flera hundra meters djup. Ålen intar inte föda under vandringen utan använder de energireserver som den tidigare byggt upp. Hela buken på blankålen fylls av mjölke eller rom på bekostnad av matsmältningsorganen. Ålen dör efter leken (Fiskeriverket 2004). Rapport 3 (17)

Figur 1. Ålens livscykel (efter Fiskeriverket 2004). 3 PROBLEMBESKRIVNING Mängden glasål som når Europas kuster har minskat dramatiskt under flera decennier. I Sverige började nedgången redan på 1950-talet. För mellan- och Sydeuropas del inträffade den största nedgången under 1980-talet. Den genomsnittliga rekryteringen beräknad från europeiska mätstationer har minskat till cirka tre procent av vad den var under 1970-talet. Under samma period har den uppmätta minskningen på svenska västkusten varit större, ned till en procent av nivån på 1970-talet. Minskningen av rekryteringen till Östersjön är mindre, storleksordningen är en faktor tio (Fiskeriverket 2006). Nedgången i uppvandringen av ål till de vattendrag där det finns fångststatistik är mycket tydlig (figur 2). Ålen är betecknad som akut hotad i ArtDatabankens rödlistning av arter i Sverige (ArtDatabanken 2005). Orsaken till ålens rekryteringsproblem är oklar, men flera faktorer som förlust av uppväxtområden, klimatförändringar, miljögifter och hårt fisketryck är möjliga orsaker. Ålens upp- och nedvandring i sötvatten har också i många fall försvårats eller omöjliggjorts genom tillkomsten av kraftverks- och regleringsdammar. Bristande kontroll och tillsyn av ålyngelledare samt samlare har försämrat möjligheterna för uppvandring av ålyngel i sötvatten. Dammar utgör utvandringshinder för ålen att nå kusten. Dödligheten är också hög för nedvandrande ål vid passage av vattenkraftverkens turbiner. Rapport 4 (17)

3000 9000 8000 kg 2500 2000 1500 Dalälven Motala Ström Viskan Lagan Mörrumsån Rönneå Kävlingeån Göta Älv 7000 6000 5000 4000 kg (Göta älv) 1000 3000 2000 500 1000 0 1900 1920 1940 1960 1980 2000 År 0 Figur 2. Uppvandring av ål i ett antal svenska vattendrag (fångststatistik från Fiskeriverket). 4 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER FÖR ÅL I samband med utbyggnader av vattenkraft har ofta olika kompensationsåtgärder för ål vidtagits. Åtgärderna rör uppvandring, nedvandring och utsättning av ål. Ålens uppvandring i sötvatten har försvårats genom tillkomsten av kraftverks- och regleringsdammar. Det finns dock möjligheter att förflytta uppströmsvandrande ål förbi hinder. Det kan lösas genom ålyngelledare eller uppsamling av ål vid vandringshinder. Om det endast finns ett fåtal uppvandringshinder har i första hand ålyngelledare använts. Vid förekomst av många vandringshinder har vanligtvis uppsamling av ålyngel utförts vid det första vandringshindret. Ålynglen har sedan transporteras till uppströmsliggande sjöar. Nedvandrande ålar följer normalt det största flödet i vattendraget och riskerar därför att passera genom vattenkraftverkens turbiner. Turbindödligheten för vuxen ål kan vara upptill 100 % beroende på bland annat turbintyp. I praktiken betyder det att väldigt få ålar överlever till havet i vattendrag med ett flertal nedströmsliggande kraftverk om de måste passera genom turbinerna. Vid exempelvis 50 % mortalitet per kraftverk, så överlever teoretiskt bara 6 % fem kraftverkspassager och vid 75 % dödlighet mortalitet bara 0,4 %. Det räcker inte att bara stoppa ålarna från att komma för nära turbinintaget utan ålen måste även ledas till en alternativ nedvandringsväg. Vid de flesta kraftverken måste därför Rapport 5 (17)

särskilda nedvandringsvägar anläggas om turbindödligheten ska kunna minska. Men i vissa fall finns förmodligen möjlighet att nyttja befintliga anordningar som till exempel utskovsluckor. Även vissa omlöp och fisktrappor kan användas av nedvandrande blankålar om de kan ledas till ingången. Några patentlösningar som fungerar vid alla kraftverk finns inte utan tekniska lösningar på utvandringen måste förmodligen anpassas till varje enskilt kraftverk. Olika metoder har testats men utan att ge bra resultat. Ett alternativ till tekniska lösningar skulle kunna vara uppsamling och transportering av ål förbi vandringshinder. Metodiken har provats av Fiskeriverket i Mörrumsån och Lagan men är ännu inte utvärderad. Utsättningar av ål är en vanligt förekommande kompensationsåtgärd i samband med anläggning av vattenkraftsanläggningar. Beroende på risken för att sprida smittsamma sjukdomar finns restriktioner för hur utsättning av ål får ske. Syftet med dessa utsättningar har framförallt varit att kompensera fiskeskador som uppstått i samband med kraftverksutbyggnader. Flertalet utsättningar görs i sjöar inom avrinningsområden med många kraftverksanläggningar. Det innebär att få vuxna ålar har möjlighet att klara utvandringen till havet. 5 SKYLDIGHETER INOM AVRINNINGSOMRÅDEN En genomgång har gjorts för att sammanställa vilka skyldigheter Vattenfall har för ål inom avrinningsområden där företaget äger vattenkraftanläggningar. För storskalig vattenkraft har samtliga avrinningsområden tagits med, men för småskalig vattenkraft redovisas endast vattendrag där det finns uppgifter att Vattenfall har gällande skyldigheter för ål fastställt i vattendomar. För småskalig vattenkraft finns sannolikt fler vilande skyldigheter för åluppvandring än vad som har kunnat dokumenterats i denna genomgång. 5.1 Luleälven Det finns inga registreringar av ålfångster vid elfiskeundersökningar inom vattendrag i avrinningsområdet enligt Fiskeriverkets elfiskeregister. Det finns dock uppgifter om historisk förekomst av ål i två sjöar vid två tillfällen enligt Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. Bedömningen är att Luleälven saknar regelbunden förekomst av ål. Inga skyldigheter för ål finns i vattendomar som gäller Vattenfalls vattenkraftanläggningar inom Luleälvens avrinningsområde. 5.2 Skellefteälven Det finns inga registreringar av ålfångster vid elfiskeundersökningar inom vattendrag i avrinningsområdet enligt Fiskeriverkets elfiskeregister. Det finns dock uppgifter om historisk förekomst av ål i två sjöar enligt Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. Bedömningen är att Skellefteälven saknar regelbunden förekomst av ål. Inga skyldigheter för ål finns i vattendomar som gäller Vattenfalls vattenkraftanläggningar inom Skellefteälvens avrinningsområde. Rapport 6 (17)

5.3 Umeälven Det finns inga registreringar av ålfångster vid elfiskeundersökningar inom vattendrag i avrinningsområdet enligt Fiskeriverkets elfiskeregister. Det finns dock uppgifter om historisk förekomst av ål i två sjöar i Vindelälven och en sjö i Umeälven enligt Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. Bedömningen är att Umeälven saknar regelbunden förekomst av ål. Inga skyldigheter för ål finns i vattendomar som gäller Vattenfalls vattenkraftanläggningar inom Umeälvens avrinningsområde. 5.4 Moälven Det finns inga registreringar av ålfångster vid elfiskeundersökningar inom vattendrag i avrinningsområdet enligt Fiskeriverkets elfiskeregister. Historisk förekomst av ål i två sjöar i nedre delen av avrinningsområdet har dock noterats enligt Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. Ålyngelledare finns inom avrinningsområdet i södra Anundsjöån. Bedömningen är att ål sannolikt förekommer sporadiskt inom avrinningsområdet. Vid Gottne kraftverk som ägs av Vattenfall finns krav på en öppning i överfallsdammen för ålyngeluppvandring (vattendomstolen Ans.D. 5/1925) 5.5 Ångermanälven Inga registreringar av ål finns inom avrinningsområdet enligt Fiskeriverkets elfiskeregister. Historisk förekomst av ål finns i nedre delen av avrinningsområdet enligt Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. Det har också funnits ett antal ålyngelledare inom Ångermanälvens vattensystem. Bedömningen är att ål sannolikt kan förekomma sporadiskt inom avrinningsområdet nedströms Sollefteå kraftverk. I plan för Ångermanälvens vandringsfisk, vattendomstolens dom 1973-02-05 finns en årlig fiskeavgift för varje dammbyggnad fastställd. Denna avgift ska användas för inköp och utsättning av ålyngel eller sättål. Fiskeavgiften betalas årligen in till Fiskeriverket som har ansvaret för användningen av avgiften. Utsättningar har gjorts de senaste åren. En enskild fiskeskada för ål är inte slutreglerad. 5.6 Indalsälven Inga registreringar av ål finns inom avrinningsområdet enligt Fiskeriverkets elfiskeregister. Historisk förekomst av ål finns i nedre delen av avrinningsområdet enligt Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. Det har också funnits åtminstone en ålyngelledare inom Indalsälvens vattensystem. Bedömningen är att ål sannolikt kan förekomma sporadiskt inom avrinningsområdet nedströms Bergeforsens kraftverk. I utsättningsplan för Indalsälven Vattendomstolens dom 1973-12-20 (A 67/45 DVA 63) finns fastställt en skyldighet för utsättning av sättål i ett antal sjöar inom avrinningsområdet. För närvarande sker årliga utsättningar av cirka 35 000 ålyngel på kusten i närheten av Indalsälvens mynningsområde. Övergången till utsättning av ålyngel har gjorts för att minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar. Rapport 7 (17)

5.7 Gimån Historiskt har det funnits ål inom hela avrinningsområdet och senare enkätundersökningar visar på ålförekomst i en sjö enligt Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. Bedömningen är att det är osäkert om ål förekommer inom avrinningsområdet. Inga skyldigheter för ål finns i vattendomar som gäller Vattenfalls vattenkraftanläggningar inom Gimåns avrinningsområde. 5.8 Dalälven Enligt Fiskeriverkets elfiskeregister har enstaka fångster av ål gjorts i nedre delen av Dalälvens avrinningsområde vid Älvkarleby. Eftersom uppsamling av ål sker är bedömningen att ål regelbundet förekommer nedströms Älvkarleby. Dalälvens vattenregleringsföretag, där Vattenfall ingår, har en skyldighet att bedriva uppsamling av ål vid Älvkarleby kraftstation. Ålen transporteras uppströms Älvkarleby för utsättning. Uppsamling och utsättning utförs av Fiskeriverket. Under 2006 uppsamlades 35 kg ål men som högst har över 600 kg per år fångats. 5.9 Nyköpingsån Inga registreringar av ål finns inom avrinningsområdet enligt Fiskeriverkets elfiskeregister. Bedömningen är dock att ål regelbundet förekommer inom avrinningsområdet eftersom utsättning av uppsamlad ål sker inom avrinningsområdet. Vattenfall har en skyldighet (vattendomstolen AD 1960-04-22) att bedriva uppsamling av ål vid Storhusfallets kraftverk. Utsättning av insamlad ål sker uppströms kraftverket. År 2006 utsattes cirka 700 ålar. 5.10 Ätran Enligt Fiskeriverkets elfiskeregister har ål fångats inom avrinningsområdet. Bedömningen är att ål regelbundet förekommer inom avrinningsområdet. Vattenfall äger flera vattenkraftanläggningar inom avrinningsområdet men är befriad från särskilda skyldigheter vid enskilda anläggningar eftersom man är medlem i Ätrans ålplan (beslutad 1998-05-06) som administreras av länsstyrelsen. Kraftverksägarna som ingår i ålplanen ansvarar för en årlig utsättning av ålyngel inom avrinningsområdet som under 2001-2005 varierat mellan 12-27 kg. Vattenfalls andel uppgår till 28 %. Rapport 8 (17)

5.11 Viskan Enligt Fiskeriverkets elfiskeregister har ål fångats inom avrinningsområdet. Bedömningen är att ål regelbundet förekommer inom avrinningsområdet. Vattenfall äger flera vattenkraftanläggningar inom avrinningsområdet men är befriad från särskilda skyldigheter vid de flesta enskilda anläggningar eftersom man är medlem i Viskans ålplan (1980-03-31) som administreras av länsstyrelsen. Kraftverksägarna som ingår i ålplanen ansvarar för uppsamling av ål vid det första vandringshindret i Värö bruk och utsättning av uppsamlad ål inom avrinningsområdet. År 2006 utsattes 6 kg uppsamlad ål. Vattenfall andel i kostnaderna för ålplanen uppgår till 38 %. I vattendomstolens dom 1995-04-25 (VA 41/83) för Strömmens kraftverk i Toretorpsån, som är ett biflöde till Viskan, finns en skyldighet att ha fingrindar framför turbinintaget till skydd för nedvandrande ål. 5.12 Rolfsån Det finns registreringar av ålfångster i Fiskeriverkets elfiskeregister. Bedömningen är att ål regelbundet förekommer inom avrinningsområdet. Vattenfall har en skyldighet på en årlig utsättning av cirka 12 000 ålyngel i sjöar som finns inom Rolfsåns avrinningsområde. Skyldigheten är fastställd för Bosgårdens kraftstation som ligger i Storån vilken tillhör Rolfsåns avrinningsområde (vattendomstolen A 75/1959). Vid Bosgården finns också en särskild anordning för utvandring av nedvandrande ål förbi kraftverket. 5.13 Göta älv Inom Göta älvs avrinningsområde nedströms Vänern har ål fångats regelbundet enligt Fiskeriverkets elfiskeregister. Bedömningen är att ål regelbundet förekommer inom avrinningsområdet. För Lilla Edets kraftverk har ett prövotidsförfarande som bland annat berör ål avslutats. I domen 2006-03-01 från miljödomstolen finns en vilande bestämmelse om skyldighet att inrätta ålyngelledare och samlare vid kraftverket. Fiskeriverket har möjlighet att begära att vilandeförklaringen upphör. Vid Olidans kraftstation har uppsamling av ål utförts sedan början av 1900-talet. Utsättning av uppsamlat yngel har tidigare gjorts i Vänern men sker för närvarande inte beroende på risk för spridning av smittsamma sjukdomar. Fiskeriverket ansvarar och utför uppsamlingen. I Vattendomstolens dom 1998-12-16 angående ändrade bestämmelser beträffande utsättning av ålyngel i Hullsjön finns en skyldighet för utsättning av ål. Enligt 1998 års dom kan Vattenfall bli ålagd att göra utsättningar av 20 kg ålyngel vartannat år. Fiskeriverket har dock beslutanderätten om det ska göras några utsättningar. Inga utsättningar är gjorda efter att domen vunnit laga kraft. I Vattendomstolens dom 1975-10-10 om Vänerns reglering finns en årlig fiskeavgift beslutad, som bland annat kan användas för utsättning av ål. Ett avtal från 1966-10-03 finns mellan Vattenfall och Älvsborgs läns norra Hushållningssällskap om bidrag till ålyngelutsättningar i Vänern. Inga ålyngelutsättningar har under senare år gjorts i Vänern. Rapport 9 (17)

5.14 Säveån Vattendraget utgör Göta älvs största biflöde nedströms Vänern och behandlas därför separat. Det finns registreringar av ålfångster i Fiskeriverkets elfiskeregister. Bedömningen är att ål regelbundet förekommer inom avrinningsområdet. Vid Jonsereds och Solvedens kraftstationer finns skyldigheter att hålla ålyngelledare (A 18/69 respektive AM 112/1947). För Torska kraftstation finns en skyldighet på årlig utsättning av 1400 ålyngel (vattendomstolen AM 13/1952 och A16/1955). För Melltorps kraftverk (vattendomstolen AM 104/1945) finns en vilande bestämmelse om att inrätta ålyngelledare. Fiskeriverket har möjlighet att begära att vilandeförklaringen upphör när man kan visa att ålyngel kan ta sig fram till dammen. 5.15 Upperudsälven Upperudsälven mynnar till Vänern. Det saknas uppgifter om registreringar av ålfångster i Fiskeriverkets elfiskeregister. Det har funnits ett antal ålyngelledare inom vattensystemet. Någon naturlig uppvandring av ål sker inte men eftersom utsättningar görs förekommer ål inom avrinningsområdet. Vattenfall har en skyldighet på årliga utsättningar av cirka 14 000 ålyngel i sjöar som finns inom Upperudsälvens avrinningsområde. Skyldigheterna gäller för vattenkraftverk vid Krokfors (vattendomstolen AM 47/1945 och AM 85/1947), Skåpafors (vattendomstolen AM 98/1947), Taxviken (vattendomstolen AM 57/1939) samt Långed (Ä 18/1938). 5.16 Tidan Tidan mynnar till Vänern. Det saknas uppgifter om registreringar av ålfångster i Fiskeriverkets elfiskeregister. För Karthagens kraftverk (Ä 8/1929) finns en vilande bestämmelse om att inrätta ålyngelledare. Fiskeriverket har möjlighet att begära att vilandeförklaringen upphör när man kan visa att ålyngel kan ta sig fram till dammen. 5.17 Dalbergsån Dalbergsån mynnar till Vänern. Det saknas uppgifter om registreringar av ålfångster i Fiskeriverkets elfiskeregister. I Storån, som är ett biflöde till Dalbergsån, finns en regleringsdamm vid Teåkerssjön för Källsvikens kraftstation. I domen för Teåkerssjöns reglering (vattendomstolen AM 2/1943) finns en skyldighet att inrätta ålyngelledare vid dammen. Men numera finns ett omlöp byggt vid dammen varför en ålyngelledare saknar funktion. Skyldigheten är dock inte formellt borttagen. För Forsbol kraftverk (vattendomstolen AM 28/1931) finns en vilande bestämmelse om att inrätta ålyngelledare. Fiskeriverket har möjlighet att begära att vilandeförklaringen upphör när man kan visa att ålyngel kan ta sig fram till dammen. Rapport 10 (17)

5.18 Sammanställning av skyldigheter I tabell 1 redovisas en sammanställning av vilka skyldigheter Vattenfall har för ål i vattendomar. Observera att för småskalig vattenkraft har endast medtagits avrinningsområden där uppgifter om skyldigheter för ål finns. Tabell 1. Sammanställning av skyldigheter för ål. Uppvandring innebär att det finns skyldighet att hålla ålyngelledare eller samlare. Nedvandring innebär att man måste ha anordningar som tillgodoser utvandringen för ål. Utsättning innebär att det finns en skyldighet att göra utsättning av ål. Denna skyldighet kan vara bestämd som en fiskeavgift eller utsättning av en viss mängd ål. Avrinningsområde Uppvandring Nedvandring Utsättning Kommentar Luleälven Nej Nej Nej Skellefteälven Nej Nej Nej Umeälven Nej Nej Nej Moälven Ja Nej Nej Ångermanälven Nej Nej Ja Årlig fiskeavgift för utsättning av ål Indalsälven Nej Nej Ja Årlig utsättning av ålyngel Gimån Nej Nej Nej Dalälven Nej Nej Nej Nyköpingsån Ja Nej Ja Ätran Nej Nej Ja Ingår i Ätrans ålplan Viskan Nej Nej Ja Ingår i Viskans ålplan Rolfsån Nej Ja Ja Årlig utsättning av ålyngel Göta älv Nej Nej Ja Vilande bestämmelse uppvandring Säveån Ja Nej Ja Upperudsälven Nej Nej Ja Årlig utsättning av ålyngel Tidan Nej Nej Nej Vilande bestämmelse uppvandring Dalbergsån Nej Nej Nej Vilande bestämmelse uppvandring Rapport 11 (17)

6 ÅTGÄRDSKRAV OCH STRATEGI Det är sannolikt att framtida krav i första hand kommer att fokuseras på åtgärder för att öka utvandringsmöjligheterna för ål förbi kraftverksanläggningar. Men krav på att förbättra uppvandringsmöjligheterna för ål kan också komma. Störst potential att öka lekåtervandringen har vattensystem med relativt få kraftverksanläggningar och stora tillgängliga vattenområden med hög produktionspotential för ål. Dessa områden är till stor del belägna i sydvästra Sverige. Det beror bland annat på att överlevnaden för ål från dessa områden vid lekåtervandring förväntas vara högre jämfört med ål från avrinningsområden till Östersjön. Det är oklart vilka krav som kommer att ställas för att förbättra utvandringen förbi kraftverksdammar eftersom det saknas väl fungerade metodik. Ett alternativ till anordningar för förbipassage skulle kunna vara uppsamling och transport av ålar förbi kraftverksdammar. Även omlokaliseringar av utsättningsskyldigheter från sjöar i vattendrag med många vandringshinder till kustområden alternativt vattendrag med få vandringshinder kan bli aktuellt. För uppvandring av ål finns väl beprövade åtgärder som ålyngelledare och samlare. Men så länge rekryteringen av glasål till Europas kuster är låg kan endast mindre positiva effekter på ålbeståndet förväntas av åtgärder som gynnar ökad uppvandring av ål i vattendragen. Därför kommer kraven sannolikt i första hand att inriktas på att befintliga ålyngelledare och samlare fungerar optimalt. En sammanställning av vilka krav som kan förväntas inom avrinningsområden där Vattenfall äger vattenkraftanläggningar redovisas nedan. Det bör dock påpekas att denna bedömning är baserad på att en sammanvägning av både kostnader och nytta för åtgärderna görs. Det är dock oklart om denna avvägning kommer att göras eller om kraven kan tänkas omfatta samtliga avrinningsområden med förekomst av ål. Förslag till åtgärdsstrategi redovisas också för respektive avrinningsområde. 6.1 Luleälven Inom avrinningsområdet finns många kraftverksanläggningar som utgör upp- och nedvandringshinder för ål. Stora uppväxtområden för ål finns men dessa ligger långt ifrån havet och produktionspotentialen för ål är låg inom avrinningsområdet. Inga skyldigheter för ål finns för Vattenfalls kraftverksanläggningar och några krav på åtgärder förväntas inte att komma. 6.2 Skellefteälven Inom avrinningsområdet finns många kraftverksanläggningar som utgör upp- och nedvandringshinder för ål. Få uppväxtområden för ål finns nära havet och produktionspotentialen för ål är låg inom avrinningsområdet. Inga skyldigheter för ål finns för Vattenfalls kraftverksanläggningar och några krav på åtgärder förväntas inte att komma. Rapport 12 (17)

6.3 Umeälven Inom avrinningsområdet finns många kraftverksanläggningar som utgör upp- och nedvandringshinder för ål. Inga större uppväxtområden för ål finns nära havet och produktionspotentialen för ål är låg inom avrinningsområdet. Inga skyldigheter för ål finns för Vattenfalls kraftverksanläggningar och några krav på åtgärder förväntas inte att komma. 6.4 Moälven Inom avrinningsområdet finns några större sjöar som skulle kunna utgöra uppväxtområden men produktionspotentialen för ål är låg beroende på det nordliga geografiska läget. Skyldighet för uppvandring av ål finns vid Gottne kraftverk som ägs av Vattenfall. Bedömningen är att det finns goda möjligheter för utvandring av ål beroende på den låga utbyggnadsgraden av kraftverket (kommentar från Jonas Larsson Vattenfall). Några ytterligare krav på åtgärder för ål förväntas inte inom avrinningsområdet. 6.5 Ångermanälven Ett flertal kraftverksanläggningar finns i hela avrinningsområdet. Få uppväxtområden för ål finns nära havet och produktionspotentialen för ål är förhållandevis låg inom avrinningsområdet. Några ytterligare krav på åtgärder för ål förväntas inte inom avrinningsområdet. 6.6 Indalsälven Det finns ett stort antal kraftverksanläggningar i nedre delen av avrinningsområdet. Arealen uppväxtområden för ål är förhållandevis stor men produktionspotentialen är relativt låg. Några ytterligare krav på åtgärder för ål förväntas inte inom avrinningsområdet. 6.7 Gimån Avrinningsområdet innehåller en relativt stor areal uppväxtområden för ål men produktionspotentialen för ål är sannolikt ganska låg. Mellan uppväxtområdena för ål och havet finns ett flertal kraftverksanläggningar. Inga skyldigheter för ål finns för Vattenfalls kraftverksanläggningar och några krav på åtgärder förväntas inte att komma. 6.8 Dalälven Avrinningsområdet innehåller stora arealer av uppväxtområden för ål och i nedre delen är produktionspotentialen för ål relativt god. Inom Dalälvens avrinningsområde finns dock många kraftverksanläggningar. Uppsamling av ålyngel och utsättning pågår. Omlokalisering av utsättning till kust alternativt vattendrag utan vandringshinder skulle öka utvandringen av ål genom minskad turbindödlighet. Eventuellt skulle det kunna komma krav på att ha anordningar för utvandring av ål vid Älvkarleby kraftstation eftersom sådana villkor tidigare har funnits i domar. Det bör undersökas om det finns befintliga anordningar som skulle kunna användas för utvandring av ål. Alla förändringar kräver omprövning av vattendomar. Rapport 13 (17)

6.9 Nyköpingsån Inom avrinningsområdet finns förhållandevis stora arealer uppväxtområden för ål. Produktionspotentialen inom dessa områden är god för ål. Inom avrinningsområdet finns dock ett flertal kraftverksanläggningar. Vid samtliga kraftverk i Nyköpingsån finns fiskvägar för laxfisk men dokumentation saknas om dessa fungerar för nedströmsvandring av ål. Vid det nedersta kraftverket Storhusfallet har en ny utskovslucka med bottenventil installerats den kan eventuellt användas för ålens utvandring. Uppsamling av ålyngel och utsättning pågår. Uppsamlingsanordningen för ål är väl fungerande enligt bedömning av Vattenfall och Länsstyrelsen i Södermanland (kommentar från Jonas Larsson). Funktionskontroll och tillsyn borde dock göras regelbundet. Omlokalisering av utsättning till kust alternativt vattendrag utan vandringshinder skulle öka utvandringen av ål genom minskad turbindödlighet. Omprövning av vattendomar måste då göras. 6.10 Ätran Inom avrinningsområdet finns förhållandevis stora arealer uppväxtområden för ål. Produktionspotentialen inom dessa områden är god för ål. Inom avrinningsområdet finns dock ett flertal kraftverksanläggningar. Vattenfalls kraftverksanläggningar ligger uppströms ett flertal andra kraftverksanläggningar. Utsättning av ålyngel sker i sjöar inom avrinningsområdet enligt Ätrans ålplan. Omlokalisering av utsättning till kust alternativt vattendrag utan vandringshinder skulle öka utvandringen av ål genom minskad turbindödlighet. Omprövning av vattendomar måste då göras. 6.11 Viskan Inom avrinningsområdet finns förhållandevis stora arealer uppväxtområden för ål. Produktionspotentialen inom dessa områden är god för ål. Vattenfalls kraftverksanläggningar ligger uppströms ett flertal andra kraftverksanläggningar. Dessa anläggningar har dock en låg utbyggnadsgrad varför de sannolikt inte utgör något vandringshinder för ål. Eventuellt skulle det kunna komma krav på att ha anordningar för utvandring av ål. Uppsamling av ålyngel och utsättning i sjöar pågår enligt ålplan. Omlokalisering av utsättning till kust alternativt vattendrag utan vandringshinder skulle öka utvandringen av ål genom minskad turbindödlighet. Omprövning av vattendomar måste då göras. 6.12 Rolfsån Inom avrinningsområdet finns stora uppväxtområden för ål nära havet. Produktionspotentialen inom dessa områden är god för ål. Inom avrinningsområdet finns ett flertal kraftverksanläggningar. Vattenfalls två kraftverksanläggningar ligger uppströms ett annat kraftverk. För ett av Vattenfalls kraftverk finns utsättningsskyldigheter för ål. En utvandringsanordning för utvandring av nedvandrande ål finns vid Bosgårdens kraftverk. I Rolfsåprojektet som planeras vara färdigt 2008 ska upp- och nedvandringsvägar för bland annat ål anläggas vid Apelnäs och Bosgårdens kraftstationer samt det nedströmsliggande Ålgårda kraftverk. I projektet ingår omprövning av vattendomarna för att lagligförklara de nya fiskvägarna samt befrielse av utsättningsskyldighet för ål. Rapport 14 (17)

6.13 Göta älv Inom avrinningsområdet finns mycket stora arealer uppväxtområden för ål eftersom Vänern ingår. Produktionspotentialen inom dessa områden är också goda för ål. Ingen utsättning eller upptransport av ål sker för närvarande i Vänern beroende risk för spridning av sjukdomar. Sannolikt kommer dessa restriktioner att hävas inom kort. Det finns då en sannolikhet att det kommer att ställas krav på åtgärder för nedvandring av ål vid kraftverken i Göta älv nedströms Vänern. Men omprövning av vattendomar måste då göras. Det bör undersökas om det finns befintliga anordningar vid Vattenfalls kraftverk som skulle kunna användas för utvandring av ål. 6.14 Säveån Inom avrinningsområdet finns förhållandevis stora arealer uppväxtområden för ål. I Säveåprojektet ingår att göra åtgärder för att underlätta nedvandring av ål vid Jonsereds kraftstation. Även för det närmast uppströmsliggande kraftverket som inte ägs av Vattenfall planeras vandringsvägar för bland annat ål att anläggas. Funktionskontroll och tillsyn av befintliga ålyngelledare vid Jonsereds och Solvedens kraftstationer bör göras regelbundet så att dessa fungerar optimalt. Omlokalisering av utsättningskyldigheten för Torska kraftstation till kust alternativt vattendrag utan vandringshinder skulle öka utvandringen av ål genom minskad turbindödlighet. Omprövning av vattendomar måste då göras. 6.15 Upperudsälven Inom avrinningsområdet finns stora arealer uppväxtområden för ål. Avrinningsområdet innehåller dock många kraftverksanläggningar. Vattenfalls kraftverksanläggningar ligger uppströms ett flertal andra kraftverksanläggningar. Omlokalisering av utsättningskyldigheten till kust alternativt vattendrag utan vandringshinder skulle öka utvandringen av ål genom minskad turbindödlighet. Omprövning av vattendomar måste då göras. Rapport 15 (17)

6.16 Tidan Inom avrinningsområdet finns ett flertal kraftverksdammar långt ner i systemet, vilket gör att den tillgängliga arealen uppväxtområden för ål är liten. En vilande skyldighet att inrätta ålyngelledare finns för Vattenfalls kraftverk. Någon begäran att vilandeförklaringen upphör förväntas inte att komma. 6.17 Dalbergsån Inom avrinningsområdet finns ett flertal kraftverksdammar långt ner i systemet, vilket gör att den tillgängliga arealen uppväxtområden för ål är liten. En vilande skyldighet att inrätta ålyngelledare finns för Vattenfalls kraftverk. Någon begäran att vilandeförklaringen upphör förväntas inte att komma. 6.18 Sammanställning av åtgärdsskrav och strategi I tabell 2 redovisas en sammanställning av förväntade framtida krav på åtgärder för ål samt förslag till åtgärdsstrategi. Observera att för småskalig vattenkraft har endast avrinningsområden medtagits där Vattenfall för närvarande har skyldigheter för ål. Bedömningen är att inga ytterligare krav på åtgärder för upp- och nedvandring av ål kommer att ställas på kraftverksanläggningar belägna norr om Dalälven. Det beror på att sådana åtgärder har liten betydelse för lekåtervandringen av ål. Krav på åtgärder kan sannolikt i första hand förväntas inom avrinningsområden i sydvästra Sverige. För att säkerhetsställa att ålyngelledare och samlare fungerar bör regelbunden tillsyn och funktionskontroll utföras vid Vattenfalls kraftverksanläggningar där anordningar för uppvandring av ål finns. Ett initiativ bör tas för att med berörda myndigheter diskutera omlokalisering av utsättningar av ål från vattendrag med många kraftverksanläggningar till kust alternativt vattendrag utan vandringshinder. Det kommer att bli mycket svårt att reducera turbindödligheten eftersom det saknas väl fungerande metodik för att leda nedvandrande ål förbi kraftverksanläggningar. Fiskeriverket kommer under 2007 att redovisa en litteratursammanställning av metodik som använts. Det bör dock undersökas om det finns befintliga anordningar vid Vattenfalls kraftverk i Göta älv som skulle kunna användas för utvandring av ål. Om det skulle komma krav på uppsamling och transport av ålar förbi kraftverksdammar förväntas det i första hand för avrinningsområden i sydvästra Sverige. Rapport 16 (17)

Tabell 2. Sammanställning av förväntade krav på åtgärder för ål samt åtgärdsstrategi. Avrinningsområde Luleälven Skellefteälven Umeälven Moälven Ångermanälven Indalsälven Gimån Dalälven Nyköpingsån Ätran Viskan Rolfsån Göta älv Säveån Upperudsälven Tidan Dalbergsån Kommentar Inga krav på åtgärder förväntas Inga krav på åtgärder förväntas Inga krav på åtgärder förväntas Inga krav på ytterligare åtgärder förväntas Inga krav på ytterligare åtgärder förväntas Inga krav på ytterligare åtgärder förväntas Inga krav på åtgärder förväntas Omlokalisering av utsättning, eventuellt krav på åtgärder för utvandring Omlokalisering av utsättning Omlokalisering av utsättning Omlokalisering av utsättning, eventuellt krav på åtgärder för utvandring Omlokalisering av utsättning, åtgärdsprojekt för ål pågår Eventuellt krav på åtgärder för utvandring kan förväntas Åtgärdsprojekt för ål pågår Omlokalisering av utsättning Inga krav på åtgärder förväntas Inga krav på åtgärder förväntas 7 REFERENSER ArtDatabanken, 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. Fiskeriverket, 2004. Den gåtfulla ålen. F-fakta 2004-18. Fiskeriverket, 2006. Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten. Resurs- och miljööversikt 2006. Rapport 17 (17)