HEADLINES: Hushållens betalningsvilja för leveranssäkerhet kartläggs, Energimyndigheten prioriterar europeisk integration mm. Europeisk integration högt upp på Energimyndighetens agenda Den svenska Energimyndigheten (STEM) har arbetat kontinuerligt och intensivt med att följa utvecklingen på den svenska och nordiska elmarknaden sedan avregleringen i mitten av 1990-talet. Nu är det dags att vända blickarna ut mot Europa, berättar avdelningschef Håkan Heden, som också är ansvarig för Energimyndighetens engagemang i Market Designprogrammet. Håkan Heden är den förste att bekräfta att det naturligtvis återstår viktiga frågor att lösa för att den nordiska marknaden ska fungera bättre än den redan gör, men betonar också att lösningarna i en allt större utsträckning bör sökas inom ramen för en samordnad europeisk regleringspolicy i stället för i en begränsad nordisk kontext. - Vi har nu en nationellt fungerande marknad i Sverige och kanske till och med en fungerande integrerad marknad i Norden, kommenterar Håkan Heden. Håkan Heden. - Men vi behöver öka integrationen i Europa med nya regelverk för börser, gränsöverskridande handel och över huvud taget en större harmonisering av regelverken. I det arbetet finns två fundament: Erfarenhet och nytänkande/utveckling. Att medverka i Market Design-programmet är en av vägarna för Energimyndigheten att ta tillvara såväl vunnen erfarenhet och att bidra till byggandet av ny kunskap och nytänkande i samverkan med forskarvärlden. Det viktiga, säger Heden, är att etablera rätt regelverk och institutioner på marknaden. Håkan berättar om en hearing i Bryssel för en kort tid sedan, där representanter från en lång rad länder fanns med i diskussionen. Stor konsensus rådde i mötet kring vilka de viktigaste grundstenarna för en väl fungerande gemensam marknad är. Förutom att marknaden ska fungera med avseende på flaskhalsfrågor och balansansvar, lyftes framför allt vikten av en marknadslösning, där ansvaret läggs på rätt parter, fram. - Alla var överens om att en tydlig rollfördelning mellan parterna på marknaden: lagstiftare, reglerare, stamnätsföretag, producenter, kunder mm kommer att vara helt avgörande. Vi diskuterade t ex vem som tar ansvar för effektreserver och investeringar på lång sikt. Här i Sverige har vi synen att effektreserven ska lösas av marknaden, de som säljer el/effekt är de som måste ta ansvar, men vår lösning i Sverige måste stämma överens med övriga Europa. Först måste vi finna konsensus i Norden, sedan i Europa. Men även i Europa förefaller det som att man tycker att detta inte ska vara en uppgift för systemansvarig. - En annan viktig del är att se till att marknaden blir så stor som möjligt. De stora bolagen växer i marknadsandelar över hela Europa och vi ser det också här i Norden. Ett sätt att hantera detta, ur konkurrenssynpunkt, är att få en så stor relevant konkurrensmarknad som möjligt. 1 publicerad 2004-12-17
Seminarium fokuserar utvecklingen fram till 2008 hinner vi lösa effektfrågan? Från och med 2008 skall marknaden ta ansvar för effektfrågan i Sverige. Men utvecklingen har gått långsamt sedan beslutet om temporär effektreserv fattades 2001. Kommer tiden räcka för marknaden att hitta en pålitlig lösning? På Elforsks effektseminarium lyftes frågan och den avslutande diskussionen blev livlig. Det välbesökta seminariet, som hölls den 13 oktober i Stockholm, arrangerades mot bakgrund av den tillfälliga lösning som Riksdagen beslutade om baserat på Svenska Kraftnäts utredning 2001. Lösningen innebär att Svenska Kraftnät fram till år 2008 kommer att upphandla uppemot 2000 MW i s k effektreserv för att använda vid tillfällen med extrema effekttoppar. I samband med beslutet om den tillfälliga effektreserven, fastlades också en kontrollstation år 2006, då erfarenheterna och utvecklingen så långt ska utvärderas och ligga till grund för de sista två årens arbete. Inte minst har det i planering och underliggande dokument betonats vikten av att efterfrågesidans priskänslighet aktiveras och tas tillvara på marknaden. Samtalet och inläggen under seminariet kom att handla om hur vägen till en slutgiltig svensk lösning till 2008 kan se ut, men lika mycket om hur man ska hitta en harmoniserad nordisk lösning på effektfrågan. Nordiska Ministerrådet vill ha en samordning i arbetet med reserver och menar att det redan idag finns en bred samsyn mellan de nordiska länderna i frågan om centralt hållande av reserver. Man avvaktar dock TSO s input i vad som krävs rent operativt. Även Sture Larsson, SvK, konstaterade att länderna är överens om vilken typ av reserver man som systemansvarig långsiktigt ska förfoga över. Det handlar om störningsreserver i syfte att upprätthålla driftsäkerhet och ska inte blandas ihop med reserver för förbrukningstoppar. Han poängterade också att prisflexibilitet på förbrukarsidan måste uppstå i kontaktytan mellan leverantörer och kunder med bistånd av lokala nätbolag. Birgitta Resvik som denna dag företrädde basindustrin kunde rapportera om en attitydförändring bland industriföretagen. - De är mer positiva till effektreduktioner idag än tidigare. Dock ska man inte tro att de på egen hand kan vara lösningen på effektfrågan. Inte minst avgör konjunkturläget från tid till annan hur stor potential som industrin kan ställa till förfogande. Än så länge har leverantörerna också utgjort en broms för utvecklingen. Sydkrafts Håkan Feuk underströk att även balansansvariga ser positivt på effektreduktioner. - Det är en positiv produkt som vi kan erbjuda våra kunder. Han efterlyser dock bättre information från Svenska Kraftnät gällande effektreservupphandlingen, eftersom de då hade kunnat hjälpa sina kunder att förbereda denna. Potentialen till insatser på efterfrågesidan i Norden totalt uppskattas av Nordel till cirka 10 000 MW, som skulle kunna stabilisera priserna i högprissituationer. Frågan är dock hur stor del av denna potential som kan tas tillvara ute på marknaden. Såväl Jurek Pyrko från Lunds Tekniska Högskola och Stefan Lindskoug från Esselcon, vilka båda är involverade i pågående pilotstudier för Elforsk, kunde lämna positiva rapporter från studier av attityder bland slutkunder. Pyrko, som bland annat jobbar med beteendestudier av slutkunderna, konstaterar att kunder accepterar att bli styrda. Så länge styrningen inte medför påtagliga komfortförluster är det inga problem. Man är absolut villig att hjälpa till Forts på nästa sida 2 publicerad 2004-12-17
någon gång ibland helt gratis. Om det däremot skulle bli regelbundet och ofta vill man ha ersättning. Seth Persson från Vattenfall höll ett kort föredrag utifrån sin och Vattenfalls syn på effektfrågan. Persson poängterade att speciallösningar för effektfrågan riskerar att snedvrida och förvirra marknaden som helhet. Detta gäller i första hand effektreserver i form av produktion. Han ser potential för stora industrikunder att bli drivande i effektreduktioner och för en lösning med effektreduktioner som effektreserver. Diskussionen som avslutade seminariet leddes av Lennart Söder från KTH i Stockholm. Hans tre konkreta frågor fick debatten att omedelbart ta fart. 1. Är aktiviteten för att lösa frågan fram till 2008 tillräckligt hög? 2. Räcker regelverket? 3. Vem äger frågan? Framför allt visade responsen på den tredje frågan att förväntningarna om vad som måste hända framöver skiljer sig mellan olika aktörer. Svenska Kraftnät menade inledningsvis att bollen ligger hos branschen, medan branschen anser att Svenska Kraftnät tillsammans med sina nordiska kollegor inte kan släppa frågan utan måste hitta någon form av kollektiv marknadslösning. Curt Lindqvist från Sydkraft lyfte frågan om det inte måste finnas en kollektivt finansierad reserv för de allra värsta tillfällena, de s k tioårsvintrarna även efter 2008. Flera av deltagarna och talarna var överens om att dessa mycket sällsynta tillfällen kan vara näst intill omöjliga för marknaden att klara av. Däremot är effektfrågan betydligt större än bara 10-årsvintern. Även normala effekttoppar kan bli nog så besvärliga om inte marknaden utvecklas mot nya kontraktsformer och större flexibilitet på efterfrågesidan. Trots delvis olika syn på var ansvaret för framtiden ligger, uttryckte flera en optimism. - Alla har samma intresse. Det är klart att det kommer att lösa sig, menade Anders Hedenstedt. Håkan Heden från Energimyndigheten var inne på samma linje. -Alla måste vara beredda att smutsa ner sina händer och arbeta. Lösningen kan antagligen inte bli en lösning som tillfredsställer ekonomen som letar efter en renlärig modell från skolboken. Det måste bli en pragmatisk kompromiss som fungerar i verkligheten. Fler företag ingår i den pågående studien om kundernas priskänslighet Vi har i tidigare nummer av Market Designs Newsletter kunnat berätta om de spännande försöken som Elforsk finansierar i södra Sverige för att kartlägga elvärmda hushålls kortsiktiga priskänslighet, dvs hushållens möjlighet och intresse av att tillfälligt minska sin elanvändning i samband med tillfälliga prisspikar. Hittills har försöken genomförts i Skåne i samarbete med Skånska Energi. Inför den innevarande vintern har ytterligare ett företag, Vallentuna Energi, anslutit sig till försöken. Därtill har även ett antal mindre industriföretag i södra Sverige gått in i projektet, som nu alltså även kommer att omfatta den kortsiktiga priskänsligheten inom industrin. Projektet avslutas och slutrapporteras under 2005. Ytterligare information om projektet finner du på www.elforsk-marketdesign.net. 3 publicerad 2004-12-17
Hushållens betalningsvilja för leveranssäkerhet kartlagda I en Elforskfinansierad studie kartlägger Fredrik Carlsson och Peter Martinsson, båda från Handelshögskolan i Göteborg, hushållens betalningsvilja för leveranssäkerhet på den svenska elmarknaden. Resultaten stämmer väl överens med liknande internationella studier och visar bland annat att hushållen har blivit mer negativt inställda till avbrott i elförsörjningen de senaste tio åren. I den ena delen av studien har elkunder ombetts att specificera sin villighet att betala (WTP Willingness to pay) för att slippa ett avbrott i nio olika scenarier. Metoden som används kallas för contingent valuation och är speciellt lämplig att använda när det finns upplevda välfärdsförändringar som inte låter sig handlas på en marknad eller ger upphov till betalningsströmmar, men ändå ligger till grund för betalningsviljan för ett säkrare och mer robust nät, till exempel. För att göra studiens resultat jämförbara med en studie som Svenska Elverksföreningen genomförde 1994, undersöktes betalningsviljan med avseende på tre olika längder av avbrott: 1, 4 respektive 8 timmar långa. Ett scenario med 24 timmars varaktighet på avbrottet studerades också. Totalt riktade sig studien till 3000 slumpmässigt utvalda hushållsadresser i Sverige. Drygt hälften av dessa, närmare bestämt 1488, gick till sist att använda i analysen. Resultaten av studien visar att hushållens största WTP finns för långvariga oplanerade avbrott. Planerade avbrott orsakar mindre skada än oplanerade avbrott. Viljan att betala för att slippa uppleva ett avbrott stiger också med avbrottets längd. Det tydligaste och värsta obehaget som hushållen pekar på för avbrott i elförsörjningen är fallande inomhustemperatur samt om kyl och frys upphör att fungera. Resultaten skiljer sig åt beroende på olika demografiska förhållanden. Så värderar till exempel stadsbor kostnaden av avbrott högre än boende på landsbygden och män högre än kvinnor. Ett intressant delresultat är att 90 procent av kunderna inte är beredda att betala någonting för avbrott som är en timme eller kortare. Varaktighet 1994 2003 Ökning (i %) Planerade 1 timme 2.60 6.3 142 4 timmar 8.76 28.46 225 8 timmar 36.22 84.42 133 Oplanerade 1 timme 5.68 9.39 65 4 timmar 21.54 37.32 73 8 timmar 60.60 108.09 78 Jämförelse mellan resultat från studien av Carlsson/Martinsson och studie av Svenska Elverksföreningen 1994, kostnader för avbrott i 2003 års priser. SEK/avbrott. Den andra delstudien bygger på s k choice experiments och syftar till att kartlägga hur hushållskunder värderar olika långa oplanerade avbrott vid olika tidpunkter under en vecka och under olika årstider. Återigen handlar det om att titta på hushållens WTP för att minska avbrotten, antingen i frekvens eller i uthållighet. De kriterier som urvalsgruppen fick att värdera var avbrott med en uthållighet av 4, 8 respektive 24 timmar. Tidpunkterna kunde vara antingen under veckodagar eller under helger. Man fick också svara på hur man värderade tiden på året som avbrottet inträffar, antingen under perioden november mars eller under april oktober. Forts på nästa sida 4 publicerad 2004-12-17
Resultaten av denna studie visar att WTP på marginalen systematiskt är högre för avbrott som inträffar under helger och på vintern jämfört med under resten av året och veckan. Helt logiskt stiger också WTP med längden av avbrotten. Fredrik Carlsson och Peter Martinsson avslutar sin rapport, som i skrivande stund är under färdigställande, med att poängtera att resultaten har implikationer för reglering av de tariffer som nätbolagen i Sverige debiterar sina kunder. Nätnyttomodellen har utvecklats för att tillse att tarifferna är rimliga. I de kalkyler som genomförs i modellen bör hänsyn tas till när ett avbrott inträffar, eftersom detta uppenbarligen medför helt olika välfärdseffekter för hushållskunderna i landet. Fotnot: De färdiga rapporterna Swedish household s willingness to pay to avoid power outages och Does it matter when a power outage occurs? publiceras som working papers innan jul. Hur påverkas Nätnyttomodellens beräkningar av hushållens värderingar? Studien av hushållens värdering av leveranssäkerhet lämnar delvis nya upplysningar om vilket värde en oavbruten leverans har för olika kunder vid olika tidpunkter. Frågan är hur dessa uppgifter kan tas tillvara i Nätnyttomodellen. Torbjörn Solver är en forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm, som sedan något år tillbaka forskar inom området prestationsbaserad reglering och hur den påverkar tillförlitligheten och säkerheten i elsystem. Ett av de projekt Torbjörn arbetar med är finansierat av Elforsk Market Design och heter Effektiv reglering av distributionsnät. Inom detta projekt studerar Torbjörn bland annat hur Nätnyttomodellen påverkar distributionsföretagen. Torbjörn beskriver resultaten från studien om kundernas värdering som både väntade och intressanta. I föreliggande form kan de dock inte direkt appliceras i Nätnyttomodellen, som idag inte har en motsvarande siffra som skulle kunna ersättas med de värden som beräknats i studien. -I Nätnyttomodellen används idag s k täthetsberoende funktioner, som sammanfattar och väger in alla kunders värdering av leveranssäkerhet, både privatkunder och industrier. De resultat som den här studien har givit motsvarar därför bara en del av de värden som ligger till grund för Nätnyttomodellens beräkningar. I den viktning som har gjorts av olika kunders värdering av leveranssäkerhet utifrån en genomsnittlig fördelning inom ett nätområde, väger hushållskunder lätt i förhållande till industri- och företagskunder. Dessa grupper har en högre betalningsvilja och högre avbrottskostnader än hushåll, varför de värden som Martinsson och Carlsson kommit fram till i sin studie är låga i förhållande till de nivåer som tillämpas i Nätnyttomodellen idag. Ett faktiskt avbrott av elleveransen straffar således distributionsföretagen hårdare idag än om man skulle tillämpa de resultat som hittills kommit fram i Martinssons och Carlssons studie. Det blir dock intressant att se vilka resultat man kommer fram till i nästa fas av projektet, som riktar sig mot just företagskunder. Men Torbjörn konstaterar att det finns en del nya och spännande resultat redan från den här studien, som skulle kunna beaktas vid en vidare utveckling av Nätnyttomodellen. Forts på nästa sida 5 publicerad 2004-12-17
- Det man inte har undersökt tidigare i Sverige är att det spelar roll NÄR avbrottet inträffar. Det tycker jag att man bör beakta i regleringen, framför allt när det gäller de planerade avbrotten. Företagen kan ju i viss utsträckning välja när man ska lägga ett avbrott. Idag utgår just Nätnyttomodellen från att alla avbrott görs vid sämsta tänkbara tillfälle. Till en början tror Torbjörn dock att det inte blir aktuellt med några större förändringar i Nätnyttomodellen. - Jag tror att Energimyndigheten vill undvika att skruva i indata nu när man börjar använda modellen skarpt. Och i den mån som bolagen kan påverka när ett avbrott läggs, gör de det sannolikt redan idag. Frågan är om de ska få någon credit för det i modellen eller om det är starkt nog att de påverkas goodwillmässigt av hur de planerade avbrotten schemaläggs. Internationell Market Design-konferens om leveranssäkerhet i juni 2005 För tredje gången bjuder Elforsk Market Design in till en stor internationell konferens om funktion och design på avreglerade elmarknader. Den 7-8 juni äger konferensen Security of Supply in Competitive Electricity Markets rum på Grand Hôtel i Saltsjöbaden. Syftet med konferensen är att belysa de aktuella frågeställningarna kring hur man kan uppnå leveranssäkerhet på en avreglerad elmarknad. Olika modeller kommer att lyftas fram och diskuteras med fokus på för- och nackdelar hos respektive modell. Forskare kommer också att bidra med den senaste teoretiska kunskapen om hur frågan kan lösas. De två tidigare Market Design-konferenserna (2001 och 2003) har lockat en både mångfasetterad och kvalificerad deltagarskara samt talarlista med representanter från många olika delar av världen och varit mycket uppskattade. Fotnot: En första inbjudan ( First announcement and Call for papers ) med uppmaning till forskare, branschrepresentanter och myndigheter att anmäla intresse av att tala på konferensen har sänts ut i november månad. Denna finns också att hämta på hemsidan www.elforsk-marketdesign.net. Den slutgiltiga inbjudan med program och anmälningsformulär mm beräknas sändas ut under mars månad 2005. God Jul och Gott Nytt År önskar Market Design MARKET DESIGN NEWSLETTER GES UT AV: ELFORSK AB, 101 53 STOCKHOLM ANSVARIG UTGIVARE: Stefan Montin PROGRAMSEKRETERARE: Peter Fritz, marketdesign@elforsk.se 6 publicerad 2004-12-17