Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren. Hur påverkas köttproduktionen på det lägst belägna strandbetet?

Projekt Slussen Strandnära betesmark Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren Mälarens nya reglering medför både höjning och sänkning av vattenstånd som är av betydelse för betesproduktionen. Hur påverkas köttproduktionen på det lägst belägna strandbetet? Hur påverkas markvärdet av en minskad bruttointäkt? Rapport: 2011-12-21

Författare Car-Johan Rangsjö Vattenenheten Rapporten granskad av Trygve Fahlstedt/Tomas Johansson

Sammanfattning Vattenenheten har analyserat hur regleringen av Mälaren enligt huvudalternativet påverkar bruttointäkten från köttproduktionen på strandbetesmarker som ansluter till sjön. Sex mindre områden med betesmark nära Mälaren har analyserats för bedömning av hur den nya regleringen påverkar betesarealens markvärde. Ställningstagandet grundar sig på forskningsrapporter och samtal med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU samt intervjuer med lantbrukare som utnyttjar strandmarker för betesdrift. Hänsyn har tagits till översvämningsareal, betets produktion, kvalitet och utnyttjandegrad, betesperiodens längd samt eventuell förskjutning av zonerna mellan betestyperna. Värderingen av påverkan har gjorts enligt gängse metoder för markavvattningsåtgärder, vilket medfört att varje område indelats i tillräckligt små områden (värderingsfigurer) som kan värderas enhetligt var för sig. Värderingskurvorna för huvudalternativet har justerats gentemot nollalternativet för att återspegla vårvattenståndens höjning och förskjutning samt högvattenståndens förändrade karaktär. Påverkan beskrivs relativt ett marknadsvärde för betesmark med fullgoda dräneringsbetingelser. Värderingen kommer att kunna redovisas per fastighet. Det något förhöjda medelvattenståndet under vegetationsperioden och de mer ofta återkommande och långvariga låga högvattenstånden tillsammans med ett förhöjt vårvattenstånd medför en negativ påverkan på de lågt belägna betesarealerna. Höga vattenstånd med återkomsttid längre än två år blir lägre vilket är positivt för kött- och mjölkproduktionens utnyttjande av betesarealen. Beräkningarna har gjorts för köttproduktion och visar på en produktionsminskning. Produktionen påverkas mest negativt av den nya regleringen på betesareal med lägre dräneringsdjup än 0,4 m relativt vegetationsperiodens medelvattennivå. Sammanvägt för alla analyserade områden, påverkas 92 ha av betesmarkens värde negativt med ca -3,7 % i genomsnitt av marknadsvärdet för fullgod dränerad betesmark om beräkningen görs upp till en nivå som motsvarar nollalternativets högvattenståndet med 50 års återkomsttid (HW 50 ). Motsvarande beräkning upp till högvattenstånd orsakat av tillrinning med 100 års återkomsttid (HW Q100 ) medför en beräknad negativ påverkan med ca -3,4 % på 95 ha betesmark. Beräkningsmodellen kräver att marknadsvärdet för fullt dränerad naturbetesmark tas fram av särskild värderingssakkunnig person. Även om det inte kan uteslutas att regleringen kan komma att ändra förutsättningarna för miljöersättningarnas storlek har ingen bedömning gjorts hur dessa i så fall kan beräknas påverka markvärdet för de strandnära betesarealerna.

Innehåll 1 Inledning... 3 2 Betesareal... 3 3 Ny reglering för Mälaren... 4 3.1 Höjdsystem... 5 3.2 Hydrologi... 5 4 Beskrivning av strandängsarealen... 5 5 Betesarealens storlek... 6 5.1 Påverkad areal... 6 6 Betning, köttproduktion och ekonomi... 7 6.1 Betesarealens utnyttjande... 7 6.2 Nötköttsproduktion... 8 6.3 Beräknad förändring av bruttointäkt från köttproduktionen... 9 6.4 EU:s miljöersättning till betesmark... 10 7 Resultat... 11 7.1 Markvärdets påverkan av ny reglering... 11 7.1.1 Högvattenståndens inverkan... 14 Litteratur:... 14 Referenser:... 15 Bilagor: 1 Värderingsmetodik för betesmark 2 Grafisk beskrivning av påverkan inom analyserade områden utan invallning

1 Inledning Denna rapport är en slutrapport av uppdraget om hur den nya regleringen för Mälaren kan bedömas påverka de strandnära och lågt belägna betesarealerna. Bedömningar och beräkningar grundar sig på hur huvudalternativet kan påverka betesproduktionen/köttproduktionen och i förlängningen den strandnära betesmarkens värde utmed Mälaren. Bedömningen i denna rapport grundas på analys av ett antal områden som beskrivs närmare i Rapport 2011-12-21, Åkermark Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren), under rubrik 2.1. 2 Betesareal Marker med mindre dräneringsdjup än 0,6-0,8 m vid vegetationsperiodens medelvattennivå (MW veg ) kan användas och används i stor utsträckning som betesmark. Som underlag för att bedöma den areal bete som påverkas av Mälaren har Jordbruksverkets blockdatabas använts. I blockdatabasen finns alla områden geografiskt beskrivna som någon gång utgjort underlag för stöd- och ersättningsansökan enligt regelsystemet för EU:s jordbruksreglering. För ett enskilt år redovisas också grödan för de block där ansökan om stöd eller ersättning lämnats in. De block där ingen ansökan inlämnats benämns grödan som okänd. Vid en geografisk kontroll av block med okänd gröda visar det sig att arealen ofta och till stor del är belägna utmed Mälarens strandlinje. Detta tyder på att dessa arealer till mycket stor del är betesmark och har tidigare sannolikt betraktats som betesmark. Av tabell 1 framgår grödornas fördelning på den areal kring Mälaren med marknivå lägre än +2,5 m. Tabell 1. Grödfördelning i procent inom areal belägen på lägre nivå än +2,5 m kring Mälaren och inom de analyserade områdena. (SWECO, bearbetning Vattenenheten, Jordbruksverkets blockdatabas 2009). Spannmål Vallväxter Bete Okänt* Summa Området nära Mälaren 53 18 16 13 100 Analyserade områden 64 16 9 11 100 *) I posten okänt ligger bland annat en stor andel blockareal som är betesmark och som av okänd anledning inte är markslagsangiven i Jordbruksverkets blockdatabas men som vid en geografisk analys visar sig utgöra betesmark utmed Mälaren. 3

3 Ny reglering för Mälaren Vattennivån påverkar dräneringsdjupet och därmed indirekt också produktionen av kött då betesproduktionen både till kvantitet och kvalitet påverkas av dräneringsdjupet. m RH2000 1,50 1,40 1,30 Förskjutning av tidpunkten för betessläpp på den lägsta fuktängsarealen mer än 30 dagar Fuktäng /strandäng 1,20 1,10 1,00 Fuktäng /mad bättre Fuktäng /mad sämre MHW 0,90 MW veg 0,80 0,70 0,60 0,50 Vegetationsperiod Diagram 1. Mälarens vattenstånd med reglering enligt Huvudalternativ redovisat som medelvärde, max och min för varje dag på året under perioden 1976-2005 (röda kurvor). Det röda fältet representerar spridning mellan 10:e till 90:e percentil. Som jämförelse/komplement redovisas motsvarande vattenstånd för reglering enligt nollalternativet (grå kurvor och fält). (SMHI Rapport nr 2011-64 Projekt Slussen Förslag till ny reglering av Mälaren, Bearbetning Vattenenheten) Den nya regleringen kommer generellt att medföra: högre vattennivå under perioden mitten av februari till mitten av maj. tidigareläggning av de högsta vårvattennivåerna. 4

kortare återkomsttid mellan högvattentillfällena i det lägre högvattenregistret samtidigt som översvämningsperioder längre än en vecka återkommer mer ofta. minskad risk för höga vattennivåer. 3.1 Höjdsystem Samtliga höjdangivelser i denna utredning avser RH2000. Konnektionen till Mälarens höjdsystem är +3,31 m, (RH2000 + 3,31 m = Mälarens höjdsystem). 3.2 Hydrologi Regleringsförslaget är framtaget av SMHI och den hydrologiska påverkan på jordbruksmarken kring Mälaren finns analyserad och redovisad i Jordbruksverkets rapport för åkermark (Jordbruksverket, Rapport 2011-12-21, Åkermark Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren), under rubrik 2.5 och 2.6. Analysen av den nya regleringens påverkan av den lågt belägna strandbetesarealen ligger till grund för utformningen av de värderingsdiagram som tillämpas i det fortsatta arbetet med att värdera regleringens påverkan på betesmark kring Mälaren, se bilaga 1. 4 Beskrivning av strandängsarealen Det lägst belägna strandpartiet med marknivå +0,85 - +1,15 m: Dräneringsdjupet är mindre än 0,3 m i förhållande till medelvattennivå för vegetationsperioden (MW veg ). Zonen kallas mad (alternativt fuktäng, se figur 1 och 2) och sträcker sig mellan strandlinjen och omkring medelhögvattennivån (MHW). Arealen dränks framförallt under våren innan vattnet sjunkit undan. Vattenståndens varaktighet under perioden 15 februari 15 maj framgår av diagram 2. Delar av maden översvämmas ofta. Dominerande vegetation är lågstarr, högstarr och tuvtåtel. Tuvbildning är ofta framträdande. På grund av madens flacka marklutning medför en höjning av vattennivån att relativt stor areal påverkas av direkt översvämning eller vatten nära markytan. När vattennivån sänks ger vegetationen ett spätt och fodervärt betesgräs på den vattenbemängda arealen men de aktuella gräsarterna förväxer snabbt och resulterar i dålig smaklighet och låg smältbarhet. Fodervärdet sjunker därmed snabbt och det blir svårt att hävda arealen genom betning särskilt om smakligare bete finns i tillräcklig mängd på högre belägen mark. 5

Figur 1. Markprofil och karaktäristiska vattennivåer. (Vattenenheten) Strandpartiet med marknivån över +1,15 m: Dräneringsdjupet är i genomsnitt större än 0,3 m under stor del av vegetationsperioden. Arealen benämns fuktäng (alternativt strandäng, se figur 1 och 2). Dominerande arter på en hävdad fuktäng är bland andra tuvtåtel, ängsgröe, rödsvingel, timotej, hundstarr och vitklöver. De senare har ett högre produktionsvärde. Översvämningarnas varaktighet liksom grundvattenytans läge spelar stor roll för vegetationens tillväxt och sammansättning. (Strandbeten och strandängar, Svensson R, Jordbruksverket). 5 Betesarealens storlek Den nya höjddatabasen har nyligen blivit klar varför en detaljerad beräkning av hela det påverkade området runt Mälaren inte hunnit genomföras enligt den metodik som beskrivits i bilaga 1. Detta medför att endast en preliminär totalareal indelad i åker-, betes- och invallad mark kan presenteras då denna rapport skrivs. 5.1 Påverkad areal Inom det område som påverkas av en ny reglering utgörs jordbruksmarken av åker- och betesmark samt övrig mark. Markslaget bestäms med hjälp av Jordbruksverkets blockdatabas där markslag och gröda framgår. Avgränsning vid höjdnivån +2,5 m ger en god bild av den totalareal av samtliga markslag som kommer att påverkas av huvudalternativet. För en definitiv arealbestämning måste beräkningen genomföras för hela området enligt den värderingsmetod som redovisas i bilaga 1. Enligt den nu utförda avgränsningen ligger ca 2100 ha betesmark inom det område som kommer att påverkas. 6

Fördelningen på de berörda länen framgår av tabell 1. En mycket liten del av betesmarken bedöms ligga inom den invallade arealen. Tabell 1. Uppskattad areal som berörs av Mälarens vattenstånd. Avgränsning vid +2,5 m (Vattenenheten) Län Åkermark ha Betesmark ha Övrig mark ha Totalt ha Därav invallning ha AB 1400 350 0-50 1800 250 C 2150 650 100-150 2900 750 U 3650 750 0-50 4500 2500 D 2100 350 0-50 2500 150 9300 2100 Summa 79,5 % 17,9 % *) Viss osäkerhet i uppskattad areal 250-300 2,6 % 11700 100,0 % 3650 * 31,2 % 6 Betning, köttproduktion och ekonomi Strandängsarealen utnyttjas som bete främst för köttproduktion men även för mjölkproduktion. Den övervägande delen av den betesmark som är i produktion torde uppbära EU:s miljöersättning. Den ekonomiska lönsamheten består alltså av intäkter från produktion av kött alternativt mjölk samt miljöersättning. Den senare är ersättning för åtgärder som inte täcks av produktionen, i syfte att bevara och förstärka betesmarkernas natur- och kulturvärden. 6.1 Betesarealens utnyttjande Betesdjuren bör släppas på bete tidigt på säsongen så att de är på plats när det växer som bäst. Blöta och fuktiga marker förväxer snabbt. En viss försiktighet bör iakttas så att inte stranden trampas sönder av djuren (Strandbeten och strandängar, Svensson R, Jordbruksverket). Normalt görs betessläppet i mitten av april månad i Mälar- Hjälmarområdet (Marcus Skure, telefon 10-11-25, Lars Lindrot, besök 10-10-26, Lars Fredriksson telefon 11-11-19). De lantbrukare som Vattenenheten varit i kontakt med i andra sammanhang än Projekt Slussen (Tåkern, Åsunden, Hjälmaren) poängterar vikten av tidigt betessläpp för att madens kärva gräsarter skall kunna utnyttjas av betesdjuren. Om madens fodervärde skall kunna utnyttjas så effektivt som möjligt, måste betestrycket vara så stort att djuren har brist på foder på de högre delarna av 7

fuktängen där gräset är smakligare och därför tvingas ut på det sämre betet. Förväxningen går snabbt på den blöta och fuktiga delen vilket resulterar i dålig smaklighet och lågt utnyttjande av betesarealen. När det hunnit bli god tillväxt på smakligare bete på den högre belägna fuktängen, går djuren inte ut på vattendränkta eller vattenmättade arealer (Marcus Skure, 10-12-10, Forskare på SLU, telefon 10-10- 15 och Roine Schenning, telefon 11-08-10). Styrning av betestrycket är i praktiken svårt, särskilt på arealer med lågt produktionsvärde då antalet djur dimensioneras för att utnyttja betet med en fungerande betesdrift under hela säsongen (Marcus Skure, telefon 10-11-25, Roine Schenning, telefon 11-08-10). 6.2 Nötköttsproduktion Kött- och mjölkproduktion från betesdrift kan uppskattas med hjälp av så kallade foderstatsberäkningar. Beräkningen baseras på ett antal parametrar som har betydelse för den slutliga produktionen av kött och mjölk, vilket från produktionssynpunkt kan uttryckas i ekonomiska termer som exempelvis bruttointäkt. En extensiv produktion av kött på naturbetesmark och dess bruttointäkt kan uppskattas om följande parametrar kan bestämmas: Areal, ha, och betesproduktion, kg torrsubstans (Ts) per ha Betets kvalitet mätt i megajoule (MJ) per kg Ts Betesperiodens längd (normalt 150 dagar) och möjlig utnyttjandegrad av arealen (normalt ca 50-60 %). Slaktutnyttjandet (för nötdjur ca 50 %) Relationerna mellan foderkvalitet och möjlig/förväntad tillväxt (g kött/dag) är känd genom forskning och framgår av tabell 2. Tabell 2. Antaget dräneringsdjup (MW veg ) för olika betestyper och samband mellan fodrets kvalitet och möjlig tillväxt av kött. (Vattenenheten och Betesbok för nötkreatur, LTs förlag 1991). Dräneringsdjup m Betestyp Betesproduktion kg Ts/ha Kvalitet energi MJ/kg Ts Tillväxt g/dag >0,65 Fuktäng torr 3200 11 1000 0,55 10 750 0,45 Fuktäng/mad normal 2600 9 500 0,30-0,40 Fuktäng/mad fuktig 2000 8 200 0-0,30 Mad 2000 7-8 0-200 8

6.3 Beräknad förändring av bruttointäkt från köttproduktionen Den förändrade regleringen medför att areal belägen på nivån ca +0,8 - +1,15 m kommer att täckas av vatten i större grad än förut under perioden mitten av februari till mitten av maj. Varaktighetsförändringen framgår av diagram 1 och diagram 2. +m 1.40 1.30 1.20 Varaktighet av vattenstånd 1976-2005 Perioden 15/2-15/5 Nollalternativet Huvudalternativet 1.10 1.00 0.90 0.80 0 20 40 60 80 100 Dygn/år Diagram 2. Vattenståndens varaktighet under perioden 15 februeri-15 maj. Den längre tid som marken täcks av vatten kan påverka betets artsammansättning, näringsinnehåll och smältbarhet, djurens val av bete med avseende på markens blöthet och betets smaklighet, vilket får konsekvenser för hur arealen praktiskt går att utnyttja för bete. Större arealer blött bete Mer gräsvegetation och minder örter Trots större areal med späd tillväxt på våren finns risk att arealen snabbt förväxer på grund av att vårproduktionen på angränsande torrare betesmarker också ger god tillgång på friskt och näringsrikt bete som föredras av betesdjuren. Enligt undersökningar som utförts vid Sveriges lantbruksuniversitet medför ett sent betessläpp på fuktig betesmark sämre kvalitet på betesgräset under sommaren. Förändringen anges till ca -5 % för energiinnehållet och ca -20 % för råproteinet om betningen påbörjas sent. Madens gräs består till stor del av tuvtåtel som bör betas tidigt innan den förvuxit och ger sämre smaklighet och kvalitet. Inträder dessa förhållanden på grund av sent betespåsläpp måste betestrycket ökas (fler djur per hektar) för att det mindre smakliga betet skall utnyttjas av djuren. Då djurantalet i regel är begränsat till den areal som går att utnyttja rationellt blir resultatet i praktiken en lägre produktion av kött på grund av betets lägre näringsinnehåll. (E. Spröndly, 2003, Betesstrategier på naturbetesmarker - tillväxt och betesbeteende hos växande nötkreatur, E. Spröndly m.fl 2011, Rapport 278, Naturbetets näringsinnehåll och avkastning ). 9

Följande beräkningsexempel avser strandbete utmed Mälaren med de generella förutsättningarna: 150 dagars betesperiod och 60 % utnyttjande av betesarealen. Tabell 3. Regleringens beräknade påverkan på köttproduktionen från lågt belägen betesmark utmed Mälaren. Enligt beräkningsmodell SLU bilaga 1 (A1 och A2). (Vattenenheten) Strandbetesmark Zonbenämning Dränerings djup relativt MWveg m Relativ areal Kvalitet energi MJ/kg Ts Köttproduktion Diff kg/ha Påverkan % kg/ha Före Efter Före Efter Äng/fuktäng torr 0,65-11 11 204 204 0 Fuktäng/strandäng 0,4-0,65 10 10 102 102 0 Fuktäng/mad bättre 0,3-0,4 1 9 8,7 52 44-8 -3,9 ** Fuktäng/mad sämre 0-0,3 3 8 7,7 22 8 * -14-6,9 ** * För den lägsta maden med lägre dräneringsdjup än 0,3 m, har betesperiodens längd minskats till 120 dagar och utnyttjandegraden till 50 %. ** Påverkan= diff/produktion från fullgod dränerad äng Den genomsnittliga negativa påverkan för maden med 0-0,4 m dräneringsdjup kan beräknas till (1 x 8 +3 x 14) / (4 x 204) = 6,1 % viktat mot arealen. Produktionspriset på kött kan för de senaste fem åren uppskattas till ca 25-30 kr/kg med tillägg för KRAV- produktion, ca 3-5 kr/kg. Ytterligare tillägg kan också förekomma. Bruttointäkten från mad och fuktängsareal kan med hänsyn till ovanstående bedömas minska med 500-600 kr/ha efter den nya regleringen. Som framgår av tabell 2 är betesproduktionen på fuktängens madområden låg med relativt låg kvalitet redan vid nuvarande förhållanden. För att täcka ett arrendepris för naturbetesmark på ca 600 kr/ha (Marcus Skure, telefon 11-10-13, Lars Fredriksson, telefon 11-11-19) åtgår en marginell bruttointäkt från köttproduktion motsvarande ca 15-20 kg kött per hektar. Även högre arrendekostnader förekommer. I bilaga 1 redovisas principen med fullständiga beräkningar och underlag. 6.4 EU:s miljöersättning till betesmark EU:s miljöersättning syftar enbart till att från miljösynpunkt främja bevarandet av värdefulla naturmiljöer till exempel strandängsmiljöer. Syftet gäller oavsett om ett område är särskilt utpekat som värdefullt (exempelvis Natura2000 eller naturreservat) eller inte. 10

Ersättningen betalas för kostnader i samband med betning eller slåttring/putsning av dessa miljöer. Det kan poängteras att ersättningen inte skall uppfattas som ett produktionsstöd, då sådana stödsyften inte finns, utan ersättning för kostnader som inte täcks av produktionen. Ersättningen förbättrar bruttointäkten för köttproduktionen från betesmarken. Förutsättningen för att ersättningen skall betalas ut är att skötseln av området som berättigar till ersättning utförs enligt givna föreskrifter som medför att syftet uppnås. Utförs inte skötseln erhålls ingen ersättning vilket minskar bruttotntäkten. För ersättningsformen gäller också så kallat tvärvillkor, vilket betyder att om skötselvillkoren inte uppfylls, så kan ett visst avdrag göras på brukarens samtliga EUstöd. Avdragsreglerna gäller generellt utan hänsyn till orsak (exempelvis underlåtenhet, väderlek, hög vattennivå). Vattenenheten känner till flera fall där avdragsreglerna tillämpats därför att skötselvillkoren inte kunnat uppfyllas på grund av hög vattennivå i Mälaren (ex. Fiholm D-län, Geddeholm U-län, Hjälstaviken C-län). Vid Geddeholm har kontroller medfört avdrag 3 år av 12. Samtliga år har dock inte kontrollerats varför antalet underkända kontroller kanske kunnat vara ännu större (Marcus Skure, telefon 10-11-25). Underkända kontroller kan bero på att för stor areal ingår i ansökan om ersättning för att med säkerhet kunna uppfylla ersättningsvillkoren eller att ersättningsreglerna inte är utformade för att ta hänsyn till förutsättningar som är relaterade till naturliga förhållanden som exempelvis vattennivåvariationer. Det finns risk för att den nya regleringen medför att ersättningsarealen minskar. I och med att beteshävden försvåras ökar risken för tvärvillkorsavdrag på grund av undermålig skötsel i form av betning. Detta kan medföra att den ersättningsgrundande arealen minskar med den nya regleringen och därmed riskerar att medföra bruttointäktsminskning utöver en minskad köttproduktion. 7 Resultat Den nya regleringen av Mälaren medför både positiva och negativa effekter för produktionen från betesmarkerna kring sjön. De positiva effekterna utgörs av sänkta högvattenstånd med längre återkomsttid än två år. Den negativa effekten består av ett något högre medelvattenstånd tidigt under vegetationsperioden. Vårvattenståndet blir i genomsnitt både förhöjt och senarelagt vilket medför sämre utnyttjande av den lågt belägna arealen på grund av försening av betessläppet och förväxning av betesgräset. 7.1 Markvärdets påverkan av ny reglering Påverkan av markvärdet görs på ett likartat sätt som för åkermarken. Värderingsmetodiken redovisas i bilaga 1 och Jordbruksverkets utredning Projekt Slussen Åkermark, Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren, Rapport: 2011-12-21. Den preliminära redovisningen i tabell 4 grundar sig på värdering av påverkad betesmark inom samma testområden som för åkermarken. 11

Den ekonomiska påverkan på markvärdet har beräknats för de analyserade områdenas betesareal. Värderingen av mark görs genom jämförelse mellan nollalternativets och huvudalternativets dräneringsgrad som bestämmer markvärdet relaterat till marknadsvärdet. Värderingsmetoden enlig bilaga 1 tar hänsyn till areal, markslag och den möjliga dränering som erhålls av respektive alternativ. Skillnaden utgör markens värdeförändring av den påverkan som den nya regleringen medför. Enligt grunduppgifter från forskningsförsök och från forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet kan beteskvantiteten och kvaliteten bli försämrad av den nya regleringens inverkan. Beräkningar med uppgifterna om bedömda kvantitets- och kvalitetsförändringar kan medföra produktionsminskningar av nötkött från betesmarken. Produktionsminskningen av nötkött från de lägsta madområdena på grund av den nya regleringens höjning och förskjutning av vårvattenstånden, motsvarar drygt 6 % i genomsnitt av produktionen från fullgod dränerad ängsmark, se tabell 3. Diagram 3. Värderingskurva för naturbetesmark. Kurvan efter den nya regleringen har justerats för dräneringsdjup lägre än 0,4 m för att återspegla det högre vårvattenståndet. (Vattenenheten) Med hänsyn till detta har värderingskurvan justerats så att markvärdet i dräneringsregistret 0-0,4 m i genomsnitt minskar 6,1 % efter den nya regleringen i relation till naturbetesmark med fullgod dränering, se diagram 3. Högvattennivåernas förändrade återkomsttid och varaktighet och dess påverkan på markvärdet är likartad som för åkermarken och framgår av bilaga 1. Beräkningsmodellen beräknar betesmarkens aktuella värde med hänsyn till aktuell dräneringsgrad i förhållande till marknadsvärde vid fullgoda dräneringsförhållanden. 12

Marknadsvärdet bedöms och redovisas inte av Vattenenheten utan av särskild värderingssakkunnig. Ingen justering har gjorts för ökad risk för eventuella avdrag på miljöersättningar. Tabell 4a. Sammanställning av områdenas storlek och markvärdets relativa påverkan av huvudalternativet HW 50, betesmark (Vattenenheten). Total påverkan ha MW veg skada ha Värdering av betesmark upp till HW 50 Bete MW veg Vår Vår HW skada skada skada skada % ha % ha HW skada % HW nytta ha HW nytta % Nr 1 11,2 4,14 11,1 0,71 6,5 5,15 8,0 1,50 2,1 3,19 2 1,0 5,19 1,0 0,83 0,7 6,74 0,6 0,84 0,4 2,53 4 - - - - - - - - - - 6 45,1 3,99 34,2 0,56 28,8 5,41 33,0 0,57 8,1 1,76 7 19,4 1,55 18,4 1,17 6,2 5,32 2,7 1,28 11,8 2,36 8 14,2 5,50 13,2 0,64 11,7 6,58 7,3 0,69 6,4 1,89 9 1,3 0,34 1,3 1,63 0,1 1,36 0,1 5,94 0,9 2,12 Sa 92,2 3,69* 79,2 0,76* 54,0 5,63* 51,7 0,78* 29,7 2,15* *) viktat medeltal mot arealen Tabell 4b. Sammanställning av områdenas storlek och markvärdets relativa påverkan av huvudalternativet HW Q100, betesmark. (Vattenenheten) Total påverkan ha Nettopåverkan % Nettopåverkan % MW veg skada ha Värdering av betesmark upp till HW Q100 Bete MW veg Vår Vår HW skada skada skada skada % ha % ha HW skada % HW nytta ha HW nytta % Nr 1 11,9 3,76 11,1 0,70 6,5 5,15 8,0 1,52 3,9 2,17 2 1,1 4,73 1,0 0,83 0,7 6,74 0,6 0,84 0,5 1,97 4 - - - - - - - - - - 6 46,2 3,81 34,2 0,57 28,9 5,40 33,0 0,57 13,2 1,38 7 20,5 1,16 18,4 1,15 6,2 5,32 2,7 1,28 17,8 1,89 8 14,2 5,40 13,2 0,64 11,7 6,58 7,3 0,69 7,1 1,74 9 1,3 0,06 1,3 1,63 0,1 1,36 0,1 5,81 1,3 1,92 Sa 95,2 3,43* 79,2 0,76* 54,0 5,63* 51,7 0,78* 43,8 1,74* *) viktat medeltal mot arealen Den sammanvägda påverkan av markvärdet vid beräkning till nivån för HW 50 för områdenas totalt ca 92 ha åkermark, kan avrundat beräknas till -3,7 % medan markvärdet på 95 ha påverkas med -3,4 % vid beräkning nivån för HW Q100. Se också grafisk redovisning av påverkan bilaga 2. 13

7.1.1 Högvattenståndens inverkan En av dimensioneringsnivåerna för Projekt Slussen är vattenståndet med 100 års återkomsttid. Som framgår i jordbruksverkets rapport Projekt Slussen Åkermark, Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren, Rapport: 2011-12-21 under rubrikerna 2.6.3 och 3.1.2.1 kan denna nivå beskrivas på två olika sätt HW 100 eller HW Q100. Projektets dimensioneringsnivå grundas på HW Q100 vilken är betydligt högre än HW 100. Båda nivåerna är beräknade med en statistisk osäkerhet varför det kan ifrågasättas om någon av nivåerna skall användas för värdering av den nya regleringens påverkan. För kortare återkomsttider för högvattenstånd finns bara beräknade återkomsttider baserade på historiskt årshögsta vattenstånd HW når. Värderingsmetoden bygger på att förhållandena före och efter den nya regleringen jämförs utifrån entydigt och konsekvent uppbyggt underlagt. Värdering upp till nivån HW Q100 riskerar att övervärderar nyttan av den nya regleringen samtidigt som denna nytta tillräknas endast de områden som ligger i periferin av det påverkade området. Med beaktande av denna skillnad och osäkerheten i de beräknade vattenstånden HW 100 och HW Q100 anser Jordbruksverket att värderingen bör grundas på HW 50 som högsta vattennivå vid beräkningen av ersättningar på fastighetsnivå. Carl-Johan Rangsjö Granskad Trygve Fahlstedt Tomas Johansson Litteratur: Andersson A, 1999. Examensarbete, -Näringsvärde i betesgräs från naturliga betesmarker - Nutritional value in grasses from semi-natural pastures, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Uppsala. E. Steen, C. Matzon, C. Svensson, 1972. Landskapsvård med betesdjur. Aktuellt från Lantbrukshögskolan Nr 182). 14

Roger Svensson, 1998. Strandbeten och strandängar, Jordbruksverket Eva Spörndly, 2003. Kungsängens Forskningscentrum, Institutionen för Husdjurens Utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Betesstrategier på naturbetesmarker-tillväxt och betesbeteende hos växande nötkreatur. Eva Spörndly, 2003. SLU Rapport 278, Naturbetets näringsinnehåll och avkastning i relation till nötkreaturens val av plats vid bete, vila, gödsling och urinering Referenser: Telefonsamtal: Marcus Skure (MS), lantbrukare, Geddeholm, U-län Ingemar Nilsson (IN), lantbrukare, Tustrup, D-län Lars Lindrot (LL), lantbrukare, Bittinge, T-län Lars Fredriksson (LF), lantbrukare, Hjälstaviken, C-län Göran Bergengren (GB), Forskare, Växtsystemets ekologi, Växtproduktionsekologi, SLU. Bodil Frankow-Lindberg (BFL), Prof. Produktionsbiologi, SLU. Eva Spröndly (ES), Forskare, Inst. För husdjurens utfodring och vård, SLU. Åke Berg (ÅB), Forskningsledare, Centrum för biologisk mångfald, SLU. Lennart Nordvarg (LN), naturvårdsdirektör, länsstyrelsen Uppsala län, Roine Schenning (RS), Stora Enso, fd. reservatsförvaltare Hjälstavikens naturreservat, länsstyrelsen i Uppsala län Sammanfattning av upplysningar från referenserna: Höga vattennivåer ger generellt lägre produktion. Vattenfaktorn är ingen bristvara i början av betessäsongen. Vattenfaktorn i form av hög vattennivå (underbevattning) under torra perioder längre fram på sommaren är produktionsgynnande. (GB, MS) Blötare bete ger högre tuvtåteltillväxt i början men förväxer snabbt och ger sämre kvalitet (sämre smältbarhet). (BFL, MS, LL, RS, LF, LN) Skifte av arter. Ex Ängsgröe ersätts av kärrgröe och kärrkavle. Engelskt rajgräs försvinner. (BFL) Större areal som är blöt medför större andel våtmarksväxter. Högre mängd men lägre kvalitet ex tuvtåtel och starr. Kvaliteten hög tidigt på våren. Försämring av kvaliteten redan i början av juni. (ES, MS, LL) Högre vårvattennivå medför sannolikt mindre areal som producerar. (ES, MS) Energimängden minskar samtidigt som smältbarheten sjunker. (ES) Successionen kommer att ge mer starr och tuvtåtel på sikt om nivån höjs på vår. Mer fibrer ger sämre kvalitet. (ÅB) Större risk för mindre godkänd miljöersättning och/eller större risk för tvärvillkorsavdrag på grund av underkänd skötsel enligt skötselvillkoren (MS, RS, IN, LN). Svårt att anpassa antalet betesdjur så att betestrycket är tillräckligt stort för att beta de mindre smakliga arealerna med tuvtåtel. (MS, LF, LN, RS) 15

Vattenenheten PROJEKT SLUSSEN Betesmark - Konsekvensbedömning ny reglering Mälaren Rapport 2011-12-21 BILAGA 1 Värderingsmetodik för betesmark C-J Rangsjö

Bilaga 1 Vattenenheten Internt projektnummer:43109003 Projekt Slussen Värderingsmetodik för betesmark Status 2011-12-21 Handläggare Carl-Johan Rangsjö Kvalitetsgranskning Trygve Fahlstedt/Tomas Johansson Vattenenheten E:\43109003 Slussen\1 M a p p s t r u k t u r\16 Rapport\Rapport 120516\Värderingsmetodik för betesmark 2011-12-21 version 2012-05-16.doc

Vattenenheten Innehållsförteckning 1 Värdering av vattenståndens påverkan av markvärdet... 3 1.1 Höjdsystem... 3 1.2 Regleringens påverkan på markvärdet... 3 2 Områdesindelning... 5 3 Dräneringsgraden... 5 4 Värderingskurva för markens dräneringsgrad i förhållande till medelvattennivå under vegetationsperioden MW veg.... 5 4.1 Värderingskurva MW veg Före regleringen... 6 4.1.1 Värderingskurva MW veg Betesmark... 6 4.2 Värderingskurva MW veg Efter regleringen... 6 4.2.1 Värderingskurva MW veg Betesmark... 6 5 Värderingskurva för översvämningspåverkan i förhållande till vattennivåns återkomsttid HW n år.... 7 5.1 Värderingskurva HW n år före regleringen Betesmark... 8 5.2 Värderingskurva HW n år efter regleringen Betesmark... 8 6 Värderingsberäkningen en kombination av medelvatten- och högvattenpåverkan... 11 Bilagor: A Beräkning av beteskvalitetens betydelse för köttproduktionens bruttointäkt 1. Beräkning av regleringens inverkan på mad med dräneringsgraden 0-0,3 m 2. Beräkning av regleringens inverkan på mad med dräneringsgraden 0,3-0,4 m 2(13)

Vattenenheten 1 Värdering av vattenståndens påverkan av markvärdet Dräneringsgradens betydelse för jordbruksmarkens odlande och avkastning har sitt samband i att kulturväxternas rotsystem endast kan växa och utvecklas i en markmiljö som i varierande grad består av jord, luft och vatten. I en odränerad markprofil är alla porer mättade på vatten och innehåller i princip endast jordmaterial och vatten medan en stor del av porsystemet har ersatts med luft i en dränerad markprofil. Den hydrologiska årscykeln medför att markprofilen utsätts för en variation då markprofilen är mer eller mindre vattenmättad respektive dränerad och uttorkad under kortare eller längre tid. Vattenmättnaden kan råda i hela profilen vid exempelvis långvarigt regn som vattenfyller alla porer eller beroende på hög grundvattennivå. Lagom proportioner mellan dränerad respektive vattenmättad markprofil ger rötterna en optimal möjlighet att utvecklas för ett effektivt näringsupptag till växtens biomassa. Skillnaden mellan marknivån och grundvattenytans medelnivå under vegetationsperioden kallas dräneringsdjup. Relationen mellan markprofilens dräneringsdjup och växtlighetens avkastning är känd och har utnyttjats för värdering av markens ekonomiska värde sedan länge och kallas dräneringsgrad. Eftersom marknivåerna varierar med terrängen och vattennivåerna i enskilda diken beror av flödet, samt avståndet till Mälaren, måste ett område som skall värderas vara så enhetligt som möjligt med avseende på dräneringsdjupet. Ett stort område måste därför indelas i ett flertal mindre områden för att bedömningen av påverkan ska bli relevant. Värdeförändringen utgörs av den beräknade skillnaden mellan områdets värde före respektive efter en åtgärd. För att kunna utföra värderingen krävs kännedom om fastighet, markslag, dräneringsgrad, avvattningspunkt och regleringens karaktäristiska vattenstånd för medelvattenståndet under vegetationsperioden (MW veg ) och återkomsttiden för olika högvattennivåer (HW n år ) samt marknadsvärdet för fullgod dränerad mark. 1.1 Höjdsystem Samtliga höjdangivelser i denna utredning avser RH2000. Konnektionen till Mälarens höjdsystem är +3,31 m, (RH2000 + 3,31 m = Mälarens höjdsystem). 1.2 Regleringens påverkan på markvärdet Om vattennivåerna sänks i ett vattenområde minskar vattenmättnaden i den övre delen av profilen samtidigt som varaktigheten för mättnaden minskar. Denna förändring benämns att dräneringsgraden ökar. Höjs vattennivån så minskar dräneringsgraden av motsvarande skäl. Frekvensen och varaktigheten för vattenstånden följer dock fortfarande den naturliga variationen för områdets hydrologiska årscykel. 3(13)

Vattenenheten Genom reglering kan den naturliga variationen av vattennivåernas varaktighet, frekvens och tidpunkt förändras så att sambandet mellan dräneringsdjupet och markprofilens möjliga avkastning förändras både till det sämre och bättre avseende markens möjliga avkastning. Sambandet kan uttryckas i en så kallad graderingskurva eller värderingskurva där det aktuella markvärdet är en funktion av dräneringsdjupet vid vegetationsperiodens medelvattennivå (MW veg ) respektive återkomsttiden för olika högvattennivåer (HW n år ). m RH2000 1,50 1,40 1,30 1,20 1,10 Tidsperiod där förskjutningar av vattennivån påverkar betesproduktionen på lågt liggande områden Ungefärlig nivå för den lägs belägna åkermarken Betesmark MHW 1,00 0,90 MW veg 0,80 0,70 0,60 0,50 Vegetationsperiod Figur 1. Mälarens vattenstånd med reglering enligt Huvudalternativ redovisat som medelvärde, max och min för varje dag på året under perioden 1976-2005 (röda kurvor). Det röda fältet representerar spridning mellan 10:e till 90:e percentil. Som jämförelse/komplement redovisas motsvarande vattenstånd för reglering enligt nollalternativet (grå kurvor och fält). (SMHI Rapport nr 2011-64 Projekt Slussen Förslag till ny reglering av Mälaren, Bearbetning Vattenenheten) Den nya regleringen av Mälarens vattennivåer medför att medelvattennivån under perioden november-februari sänks, mars- mitten av maj höjs och mitten av maj-oktober förblir oförändrat, se figur 1. Medelvattennivån över hela året blir dock relativt oförändrad. Vattennivåerna högre än medelhögvattennivån (MHW) sänks över hela året samtidigt som låga högvattennivåer återkommer mera ofta och sammantaget med längre varaktighet. Den största förändringen för betesmarken orsakas av en i genomsnitt högre 4(13)

Vattenenheten vattennivå från tidig vår till försommarens början samtidigt som den genomsnittliga högsta vattennivån tidigareläggs. Då normalt betessläpp sker omkring 15 april försenas betessläppet på de lägsta betesarealerna. Vattennivåhöjningen kvarstår till omkring sista halvan av maj månad. Sammantaget påverkar detta betes- och köttproduktionen då ett försenat betespåsläpp medför att arealens betesperiod förkortas och utnyttjas sämre samtidigt som beteskvaliten försämras för hela betessäsongen. Den nya regleringen innebär alltså inte bara en förändring av markens dräneringsgrad. En tidigareläggning av vårvattennivåerna påverkar produktionen på ett sätt som en traditionell beräkning med en värderingskurva inte tar hänsyn till. Därför används en värderingskurva före regleringen och en annan kurva efter regleringen som anpassas för den kommande regleringens tids- och varaktighetsförskjutning enligt figur 1. 2 Områdesindelning Värderingen görs separat för varje fastighet. Fastigheten delas in i mindre områden vars utformning bestäms av höjdförhållandena, skiftesindelningen, markslaget och avvattningspunkten. Som hjälpmedel för indelningen används den nya höjddatabasen, ortofoto- och fastighetskarta tillsamman med Jordbruksverkets blockdatabas med uppgifter om markslag. 3 Dräneringsgraden Dräneringsdjupet utgörs av avståndet mellan marknivån och vattennivån (MW veg ). I öppna diken beräknas vattennivån med hjälp av fallförlusterna med avseende på avstånd från Mälaren och tillrinnande flöde. I markprofilen beräknas justeringen med hjälp av avstånd till området med en generell fallförlust benämnd falltillägg. Effekten på dräneringsdjupet av den nya regleringen avtar med avståndet från Mälaren. I flack terräng kan dock förändringen påverka flera kilometer in i landskapet. Fallförlusten i tillrinnande diken beräknas utifrån avrinningsområdets storlek varifrån flödet för MQ veg och MHQ kan bestämmas. Dikets utformning och dimensioner bedöms med hjälp av höjden på dikets vattennivå vid mätningen för den nya höjddatabasen och kännedomen om avrinningsområdets storlek. 4 Värderingskurva för markens dräneringsgrad i förhållande till medelvattennivå under vegetationsperioden MW veg. Beräkningen av hur ändring av medelvattennivåerna under vegetationsperioden (MW veg ) påverkar omgivande betesmark utgår från marknivåer och de vattenstånd vid MW veg (=dräneringsdjupet) som är avgörande för vegetationens utveckling och produktion. Vegetationsperiod utgörs av tiden 15/4-14/10. 5(13)

Vattenenheten I den fortsatta redogörelsen refererar dräneringsgraden enbart till MW veg. 4.1 Värderingskurva MW veg Före regleringen Värderingskurvan före regleringen beskriver den relation mellan dräneringsdjup och markvärde som råder för mark kring Mälaren med nuvarande reglering. 4.1.1 Värderingskurva MW veg Betesmark Betesmarkens värdering utgår från en värderingskurva som anpassats för att återspegla vegetationens anpassning till den lägre dräneringsdjup som gäller utmed en sjö. Fullgod dränering för naturbetesmark har satts till 0,8 m över MW veg, se diagram 3a 4.2 Värderingskurva MW veg Efter regleringen Den nya regleringen enligt figur 1, resulterar i att vattennivåerna på våren höjs och tidigareläggs. Sammantaget påverkar detta den genomsnittliga dräneringsnivån på framför allt låga områden under perioden för betessläpp i Mälarområdet. Dräneringsnivån under denna tid är av stor betydelse för hur effektivt den lägsta betesmarken kan utnyttjas både tidigt och längre fram på sommaren. 4.2.1 Värderingskurva MW veg Betesmark Tidpunkten för betessläpp anges till mitten av april. Vattennivån för den nya regleringen har då föregåtts av en tvåveckorsperiod med i genomsnitt 0,084 m högre vattennivå. I mitten av maj är vattennivån samma som nollalternativet, se tabell 1. Denna tidsförskjutning påverkar den nedre fuktängens areal. Låga högvattennivåer kommer också att inträffa frekventare. Denna förändring påverkar sammantaget den lågt belägna fuktängens areal, begynnande tillväxt och kvalitet för den fortsatta betesperioden. Tabell 1. Vattennivåer i Mälaren och förskjutning av vårbruksperioden för Mälarområdet. (Vattenenheten) Förändrat drän.djup. m Tidpunkt Vattennivå under hela vårperioden Period Nollalt m Huvudalt m Tidig vårperiod 1/4-14/4 +0,959 +1,043-0,084 Samma nivå som nuv. tidigt vårperiod 12/5-25/5 +0,959 +41 Normal vårbruksperiod 15/4-1/5 +0,977 +1,021-0,044 Samma nivå som nuv. normalt vårperiod 7/5-23/5 +0,977 +22 Sen vårperiod 1/5-25/5 +0,967 +0,980-0,013 Samma nivå som nuv. sent vårperiod 4/5-28/5 +0,967 +3 Förskjutning dygn 6(13)

Vattenenheten Tabell 2. Regleringens påverkan av köttproduktionen från de lågt belägna strandbetena kring Mälaren. Köttproduktionen beräknad enligt anvisningar från SLU bilaga A1 och A2. (Vattenenheten). Naturbetesmark Dränerings grad relativt MW veg Relativ areal Köttproduktion Zonbenämning m kg/ha Diff kg/ha Påverkan % Före Efter * Äng/fuktäng torr 0,65-204 204 0 Fuktäng/strandäng 0,4-0,65 102 102 0 Fuktäng/mad bättre 0,3-0,4 1 52 44-8 -3,9 Fuktäng/mad sämre 0-0,3 3 22 8-14 -6,9 Köttproduktionen från denna lågt belägna areal med dräneringsdjupet 0-0,4 m över MW veg kan beräknas minska väsentligt, se tabell 2 (sammantaget mot viktad areal (1 x 8 + 3 x 14) / (1 x 52 +3 x 22) ~ 40 %). Eftersom denna produktionsminskning är beräknad från en redan låg produktionsnivå utgör denna påverkan (1 x 8 + 3 x 14) / (4 x 204) = 6,1 % satt i relation till produktionen från en naturbetesareal med fullgod dränering. Påverkan av den nya regleringen beräknas vara maximal vid 0,2 m dräneringsgrad, för att avta och upphöra helt när dräneringsgraden är 0,4 m. Värderingskurvan efter regleringen har utformats med hänsyn till ovanstående påverkan och framgår av diagram 3a. 5 Värderingskurva för översvämningspåverkan i förhållande till vattennivåns återkomsttid HW n år. Inverkan av återkommande högvattenstånd (HW n år ) utgår från att betesgräset anpassats för nollalternativets rådande dräneringsförhållanden inom de områden som kan påverkas av höga vattenstånd. Värdeförändringen relateras till förändringen av täckningsbidraget (intäkter - särkostnader) enligt en metod som använts vid reglering av Emån i Kalmar län. För att beräkna de höga vattenståndens påverkan har högvattennivåernas återkomsttid beräknats genom frekvensanalys av de historiskt årshögsta vattenstånden under perioden 7(13)

Vattenenheten 1976-2005 (30 år). Värderingen har utifrån denna analys extrapolerats upp till vattenstånd som statistiskt återkommer med 50 års återkomsttid eller oftare (HW 50 ), enligt diagram 1. För vattenstånd med längre återkomsttid än 50 år (HW 50 ) kan de beräknade högvattenstånden extrapoleras till 100 års återkomsttid med en viss osäkerhet (HW 100 ). Alternativt kan ett beräknat vattenstånd vid motsvarande högvattentillrinning med 100 års återkomsttid (HW Q100 anges som högvattenstånd med 100 års återkomsttid). Ett beräknat HW Q100 för nollalternativet kan anges till +1,86 m vilket är 0,35 m högre än HW 100 som kan beräknas till +1,51 m. Vid värderingen bör högvattenstånd användas som statistiskt har beräknats på samma grunder varför Jordbruksverket anser att värderingen bör göras upp till och med HW 50. Värderingen av högvattnets påverkan görs då utifrån ett grundmaterial som kan anses relevant och statistiskt säkert. Återkommande högvattenstånd påverkar produktionen och därmed betesmarkens värde när ett högvattenstånd når betesmarkens marknivå. 5.1 Värderingskurva HW n år före regleringen Betesmark Värderingskurvan före regleringen baseras på de högvattenstånd som råder över hela året för marken kring Mälaren med nuvarande reglering. Återkommande påverkan med översvämningseffekt varje år och med nuvarande varaktighet medför en värdefaktor på 0,7. Det betyder att mark som översvämmas årligen kan beräknas till ett värde som motsvarar 70 % av marknadsvärdet för mark som aldrig påverkas av översvämning, se tabell 3. 5.2 Värderingskurva HW n år efter regleringen Betesmark Vid analys av återkomsttid och varaktighet framkommer att låga högvattennivåer (+0,95 - +1,10 m) återkommer mer ofta efter den nya regleringen. Varaktigheten av dessa vattennivåer ökar, se diagram 1, 2a och 2b. Även perioder med låga högvattennivåer längre än en vecka kommer tätare vilket är negativt, se tabell 3. Återkomsttiden återger tiden mellan årets högsta högvattennivåer. Den nya regleringen medför att högvattennivåer under +1,10 m kommer mer ofta medan nivåer över +1,10 m mer sällan, enligt diagram 1. Måttliga högvattennivåer uppvisar också högre frekvens för sammanhängande perioder medan högre vattenstånd blir ovanligare och mindre långvariga än med den nuvarande regleringen, enligt tabell 3. Längre sammanghängande perioder är mer negativt för produktionen än om samma period delas upp på kortare perioder. Den nya regleringen medför att måttliga högvattennivåer återkommer oftare samtidigt som varaktigheten för varje sådan högvattenhändelse minskar. Sammantaget framgår dock av diagram 2a och 2b att detta resulterar i att varaktigheten ökar i vattenståndsregistret +0,90 m - +1,15 m vilket motsvarar HW 1,01 -HW 2. 8(13)

Vattenenheten Frekvensen i kombination med varaktigheten beskrivs av värderingskurvans värdefaktor enligt tabell 4. Hänsyn till förändringen av de låga högvattennivåernas karaktär har tagits genom att beräkningen reducerar värderingskurvans värdefaktor till 0,6 för HW 1,01 (de arealer som påverkas av översvämning varje år) se tabell 4, HW 1,01-2. Diagram 1. Återkomsttid för högvattenstånd. Frekvensanalys på historiska högvattenstånd upp till 100 års återkomsttid (HW) perioden 1976-2005 (heldragna linjer). Högvattenstånd med 100 års återkomsttid beräknat på tillrinnande flöde med 100 års återkomsttid (HW Q ). (SMHI, Bearbetning Vattenenheten). Diagram 2a. Varaktighet för vattennivåer under vegetationsperioden (Vattenenheten). 9(13)

Vattenenheten Diagram 2b. Varaktighet av vattennivåer under vinterperioden (Vattenenheten). Tabell 3. Återkommande längre sammanhängande perioder med höga vattenstånd. (Vattenenheten) Antal perioder med varaktig vattennivå längre än sju dygn under åren 1976-2005 Hela året 15/4-14/10 Vegetationsperioden 15/4-1/5 Betesläppsperiod Nollalternativ Huvudalternativ Nollalternativ Huvudalternativ Nollalternativ Huvudalternativ max max max max max max Nivå Antal dagar Antal dagar Antal dagar Antal dagar Antal dagar Antal dagar 1,40 1 15 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1,30 4 31 0 0 3 13 0 0 1 12 0 0 1,20 8 48 2 11 5 32 2 8 3 16 0 0 1,10 18 83 28 61 10 52 11 42 7 17 8 17 1,05 21 91 32 76 11 55 13 49 9 17 9 17 1,00 29 108 36 84 13 57 19 52 10 17 15 17 0,95 41 116 41 112 18 63 29 56 14 17 24 17 Tabell 4. Relativt markvärde för arealer som påverkas av högvattennivå. (Vattenenheten) HW Återkomsttid Värdefaktor Relativ påverkan av markvärde % år Nollalternativet Fas3c2 1,01 70 60 2 78 78 5 90 90 10 95 95 50 97 97 100 100 100 10(13)

Vattenenheten 6 Värderingsberäkningen en kombination av medelvatten- och högvattenpåverkan Dräneringsgraden för MW veg och återkomsttiden för högvattenstånd HW n år kan användas för att beräkna markvärdet för ett visst område i relation till marknadsvärdet för mark med fullgod dränering. Det aktuella markvärdet beräknas som en produkt av den påverkan som uppkommer av medelvatten- respektive högvattennivån och utgör ett relativt tal för aktuellt markvärde i förhållande till marknadsvärdet för mark med fullgod dränering utan påverkan av översvämning. Marknadsvärdet bestäms av en värderingssakkunnig person. Markens värdeförändring erhålls genom att beräkna och jämföra det aktuella markvärdet för den nuvarande regleringens vattennivåer med det beräknade markvärdet som orsakas av den nya regleringen. Värderingskurvorna för MW veg och HW före och efter regleringen framgår av diagram 3a och 3b. För områden som inte avvattnas direkt ut till Mälaren justeras vattennivån för flöde och fallförluster i diken och i markprofilen. MW veg justeras med hjälp av medelvattenflödet under vegetationsperioden MQ veg och HW n år justeras med hjälp av medelhögvattenföringen MHQ. Värderingen av påverkan tar sammantaget hänsyn till följande parametrar: Dräneringsgraden för vegetationsperioden relaterat till MW veg. Förskjutningen av höga vattennivåer på våren och dess påverkan för produktionen på betesmarken genom att olika värderingskurvor tillämpas för noll- respektive huvudalternativet Påverkan av högvattennivåernas återkomsttid. Varaktigheten av ofta återkommande höga vattennivåer genom att olika värderingskurvor tillämpas för noll- respektive huvudalternativet. De nya höjddata som tagits fram över Mälarområdet medför att det genomsnittliga dräneringsdjupet kan beräknas med god kvalitet. Beräkningsmetoden kan användas på relativt stora områden indelade efter naturliga avgränsningar som landskapselement och fastighetsrättsliga gränser från ortofoto- respektive fastighetskartan. Markslaget kan bestämmas med hjälp av Jordbruksverkets blockdatabas. Den nya höjddatabasen är indelad i små höjdbestämda ytområden med arean 16 m 2. Värderingsmetoden värderar förändringen för varje delarea för sig vilket medför att avgränsningen för den nya regleringens påverkan följer den nivå där den högst belägna och påverkade delarean är belägen. Beräkningsprincipen för värderingsmetoden framgår av tabell 5a och 5b. 11(13)

Vattenenheten Diagram 3a och 3b. Exempel på värderingskurvor MW veg och HW når för betesmark, före och efter ny reglering. Värderingskurvorna för betesmark efter åtgärd är justerad för betets produktion och utnyttjande. (Vattenenheten) Tabell 5a. Exempel på relativ påverkan för lågt belägen betesmark. (Vattenenheten). Förutsättningar Nollalternativet Huvudalternativet Rel värde Nollalt Rel värde Huvudalt Marknivå m +1,10 +1,10 Areal ha 1,23 1,23 Markvärde fullt dränerat kr/ha x *) x *) Avstånd till Mälaren m 120 120 Falltillägg o/oo 0,5 0,5 MW veg m +0,85 +0,86 Dräneringsdjup MW veg, 0,19 0,18 0,126 0,121 Försenat betessläpp 1,000 0,472 HW återkomsttid år 1,88 1,85 0,769 0,736 Verkligt värde före 1,23*0,126*1,000*0,769*x kr 0,1192 x *) Verkligt värde efter 1,23*0,121*0,472*0,736*x kr 0,0517 x *) Verklig skada kr 0,0675 x *) Verklig skada kr/ha 0,0549 x *) *) x= marknadsvärde kr/ha med fullgod dränering 12(13)

Vattenenheten Tabell 5b. Exempel på relativ påverkan för högt belägen betesmark. (Vattenenheten). Förutsättningar Nollalternativet Huvudalter -nativet Rel värde Nollalt Rel värde Huvudalt Marknivå m +1,35 +1,35 Areal ha 0,82 0,82 Markvärde fullt dränerat x *) x *) kr/ha Avstånd till dike m 200 200 Falltillägg o/oo 0,5 0,5 MW veg m +0,85 +0,86 Dräneringsgrad MW veg 0,50 0,49 0,650 0,620 Försenat betessläpp 1,000 1,000 HW återkomsttid år 13,3 >100 0,964 1,000 Verkligt värde före 0,82*0,650*1,000*0,964*x kr 0,5138 x *) Verkligt värde efter 0,82*0,620*1,000*1,000*x kr 0,5084 x *) Verklig skada kr 0,0054 x *) Verklig skada kr/ha 0,0066 x *) *) x= marknadsvärde kr/ha med fullgod dränering Carl-Johan Rangsjö Granskad Trygve Fahlstedt Tomas Johansson 13(13)

Beräkning av beteskvalitetens betydelse för köttproduktionens bruttointäkt (Fuktäng/mad sämre 0.3-0.4 m dräneringsdjup) Inverkan av förändring av dräneringsgraden för MWvårperioden april -maj Version 2011-10-15 C-J Rangsjö Jordbruksverket, Vattenenheten Projekt Slussen: Grunddata Energibehov MJ/dag och djur för förväntad medeltillväxt Antal betesdagar Energibehov/djur Totalt energibehov Viktdiff Tillväxt g/dag MJ/dag MJ/dag MJ/djur o säsong Viktintervall kg kg 0 300 500 700 900 1100 Före Efter Före Efter Före Efter 276 325 50 34.0 43.0 50.5 58.5 70.0 79.0 100.0 122.0 50.5 47.1 5050 5747 326 375 50 38.5 48.0 56.0 64.5 75.0 87.0 50.0 28.0 56.0 52.4 2800 1470 376 425 50 42.5 53.0 61.0 70.5 81.5 94.5 0.0 0.0 61.0 57.4 0 0 150.0 150.0 7850 7217 Betets produktionspotential MJ/kg Ts 7 8 9 10 11 12 Tillväxt g/dag 0 200 500 750 1000 1250 Indata Normal dagar 150 Betestyp Drängrad Areal Beteskvalitet Betesperiod Betesproduktion Utnyttjandegrad MWveg Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter m ha ha MJ/ kg Ts MJ/ kg Ts Dagar Dagar kg Ts/ha kg Ts/ha Äng/fuktäng torr >0.65 0 0 11.0 11.0 150 150 3500 3500 0.6 0.6 Fuktäng/strandäng 0.40-0.65 0 0 10.0 10.0 150 150 2600 2600 0.6 0.6 Fuktäng/mad bättre 0.30-0.40 1 1 9.0 8.7 150 150 2000 2000 0.6 0.6 Fuktäng/mad sämre 0-0.30 0 0 8.0 7.5 150 120 2000 2000 0.6 0.5 Medel MJ/kg Ts Per areal 1 1 9.0 8.7 150.0 150.0 0.60 0.60 Beräkningar Slaktutnyttjande 50% 50% Betestyp Användbar betesprod Total energiprod Förväntad tillväxt Antal djur Köttproduktion Diff Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter kg Ts/ha kg Ts/ha MJ MJ g/dag g/dag st st kg kg kg Äng/fuktäng torr 2100 2100 0 0 1000 1000 Fuktäng/strandäng 1560 1560 0 0 750 750 Fuktäng/mad bättre 1200 1200 10800 10440 500 410 Fuktäng/mad sämre 1200 800 0 0 200 100 Summa energiprod Medel g/dag 100% 86% -14% Per areal 10800 10440 500 410 1.4 1.4 52 44 7 Värden angivna av B Frankow-Lindberg, SLU BILAGA A.1 Strandnära bete, 2011-12-21

Beräkning av beteskvalitetens betydelse för köttproduktionens bruttointäkt (Fuktäng/mad sämre 0-0.3 m dräneringsdjup) Inverkan av förändring av dräneringsgraden för MWvårperioden april -maj Version 2011-10-15 C-J Rangsjö Jordbruksverket, Vattenenheten Projekt Slussen: Grunddata Energibehov MJ/dag och djur för förväntad medeltillväxt Antal betesdagar Energibehov/djur Totalt energibehov Viktdiff Tillväxt g/dag MJ/dag MJ/dag MJ/djur o säsong Viktintervall kg kg 0 300 500 700 900 1100 Före Efter Före Efter Före Efter 276 325 50 34.0 43.0 50.5 58.5 70.0 79.0 120.0 120.0 43.0 38.5 5160 4620 326 375 50 38.5 48.0 56.0 64.5 75.0 87.0 30.0 0.0 48.0 43.3 1440 0 376 425 50 42.5 53.0 61.0 70.5 81.5 94.5 0.0 0.0 53.0 47.8 0 0 150.0 120.0 6600 4620 Betets produktionspotential MJ/kg Ts 7 8 9 10 11 12 Tillväxt g/dag 0 200 500 750 1000 1250 Indata Normal dagar 150 Betestyp Drängrad Areal Beteskvalitet Betesperiod Betesproduktion Utnyttjandegrad MWveg Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter m ha ha MJ/ kg Ts MJ/ kg Ts Dagar Dagar kg Ts/ha kg Ts/ha Äng/fuktäng torr >0.65 0 0 11.0 11.0 150 150 3500 3500 0.6 0.6 Fuktäng/strandäng 0.40-0.65 0 0 10.0 10.0 150 150 2600 2600 0.6 0.6 Fuktäng/mad bättre 0.30-0.40 0 0 9.0 8.7 150 150 2000 2000 0.6 0.6 Fuktäng/mad sämre 0-0.30 1 1 8.0 7.5 150 120 2000 2000 0.6 0.5 Medel MJ/kg Ts Per areal 1 1 8.0 7.5 150.0 120.0 0.60 0.50 Beräkningar Slaktutnyttjande 50% 50% Betestyp Användbar betesprod Total energiprod Förväntad tillväxt Antal djur Köttproduktion Diff Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter kg Ts/ha kg Ts/ha MJ MJ g/dag g/dag st st kg kg kg Äng/fuktäng torr 2100 2100 0 0 1000 1000 Fuktäng/strandäng 1560 1560 0 0 750 750 Fuktäng/mad bättre 1200 1200 0 0 500 410 Fuktäng/mad sämre 1200 800 9600 6000 200 100 Summa energiprod Medel g/dag 100% 36% -64% Per areal 9600 6000 200 100 1.5 1.3 22 8 14 Värden angivna av B Frankow-Lindberg, SLU BILAGA A.2 Strandnära bete, 2011-12-21

Vattenenheten PROJEKT SLUSSEN Betesmark - Konsekvensbedömning ny reglering Mälaren Rapport 2011-12-21 BILAGA 2 Grafisk beskrivning av påverkan inom analyserade områden utan invallning Magdalena Nyberg, Josef Nordlund, C-J Rangsjö och Tomas Johansson

OMRÅDE NR 1 Marknivå RH2000 Nivå +m 0.0-0.9 0.9-1.1

OMRÅDE NR 1 Förändring av MW vår, MW veg, HW Relativ total påverkan % av markvärdet för mark med fullgod dränering

OMRÅDE NR 1 Förändring av MW veg Påverkan relativ skada % av markvärdet för mark med fullgod dränering

OMRÅDE NR 1 Förändring av MW vår Påverkan relativ skada % av markvärdet för mark med fullgod dränering

OMRÅDE NR 1 Förändring av HW Påverkan relativ % av markvärdet för mark med fullgod dränering