NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar, fiskar och insekter samt ha vetskap om deras livsbetingelser Växter Miljö känna igen och namnge några svenska vår och sommarblommor samt ha vetskap om deras fortplantning känna igen och namnge våra vanligaste träd i vår närmiljö Målet är nått när eleven kan: det viktigaste om allemansrätten Vår föda med hjälp av ord och bild förklara näringspyramiden
År 4 År 5 Namnge Sveriges olika naturtyper samt ge exempel på vad som kännetecknar dem. T.ex. skog, kust, fjäll och odlad mark samt att kunna namnge några växter och djur som är typiska för respektive naturtyp. Beskriva några djurtypers livscykel, t.ex. groda, fisk och sork. Visa hur en näringskedja ser ut, t ex: växter - sork - huggorm- ormvråk Beskriva Europas olika naturtyper o norra Europa o Alperna o Medelhavet o norr om Polcirkeln Namnge några växter och djur som är typiska för respektive naturtyp I stora drag beskriva djurens och människans utveckling Studera människokroppen och inom följande områden kunna olika delars placering i kroppen samt veta dess funktion: o blodomloppet o tarmkanalen o yttre kroppsdelar o huden o könsorgan och fortplantning Känna till tobakens skadeverkningar
År 6 Beskriva övriga världens naturtyper: o regnskog o savann, prärie, stäpp o öken o bergsområden o polarområden o hav och korallrev Namnge några växter och djur som är typiska för respektive naturtyp Studera människokroppen och inom följande områden kunna olika delars placering samt veta dess funktion: o skelett o muskler o nerver o kroppens utveckling o olika gifters inverkan på kroppen
FYSIK År 1-3 namnge planeterna i vårt solsystem samt känna igen några stjärnbilder kan avläsa temperaturer (både plus och minus) genom ord och bild förklara vattnets kretslopp År 4 6 Våra energikällor: olja, vattenkraft, kärnkraft, solenergi och vindkraft Magnetism Luft permanentmagnet, elektromagnet och naturlig magnet att en permanent magnet består av nordpol resp. sydpol fem apparater hemma som innehåller magnet. T.ex. kylskåp, radio, tv, klockor, dator tillverka en elektromagnet av batteri, en spik och koppartråd att luft består av kväve och syre att varm luft stiger och kall luft sjunker förklara varför lufttrycket är större på marken än högre upp
Ljud Ljus att ljud sprids med ljudvågor att ljudvågor är vibrationer som kan spridas i luft och vatten att ljudets hastighet i luft är 340 m/s att vi gör ljud med stämbanden att ljuset fortplantar sig mycket snabbt, 300.000 km/s att en ljusstråle kan reflekteras eller brytas när den möter ett annat ämne vad en samlingslins resp. spridningslins är hur ögat är uppbyggt och fungerar Elektricitet att energi behövs för all form av arbete, t ex rörelse, strålning och uppvärmning att den största energikällan är solen att elektricitet är en form av energi vad en elektrisk strömkrets är hur man får en lampa att lysa med elektrisk ström farorna med elektriska apparater i hemmet
KEMI År 1 3 Målet är uppnått när eleven: Kan beskriva, sortera och jämföra ämnen i sin närmiljö efter egenskaper. Har kunskap om vattnets tre former flytande, fast och gas samt förstå begreppen avdunstning och kokning. Har elementär kännedom om kemins roll i vardagen genom experiment med t ex vatten, socker, salt, bakpulver, tvål och olja. År 4 6 Målet är uppnått när eleven: Har kunskap om begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning, kondensering och stelning. Kan göra enkla iakttagelser och experiment i sitt arbete. Känner till några slags blandningar och lösningar och vad de kan användas till. Har insikt om risker med hemmets kemikalier, hur de är märkta och bör hanteras. Känner till några faktorer som leder till att material bryts ned och kunna ge exempel på hur detta kan förhindras, t.ex. rostangrepp. Får erfarenhet av att på ett sätt experimentera med vardagliga kemiska produkter, t.ex. socker, salt och bakpulver. Kan göra iakttagelser om olika material och har inblick i hur de indelas. Har inblick i hur kemiskkunskap kan användas vid diskussioner om resurs- och miljöfrågor och om hur kemikunskaper kan användas för att förbättra våra levnadsvillkor, t.ex. avfallssortering