SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet



Relevanta dokument
SABH - Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet

ÅRSREDOVISNING Astrid Lindgrens Sjukhus. Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH

SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet

ÅRSREDOVISNING Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Sjukhusets säng i barnets hem AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD

Interimsrapport

Barn- och Ungdomskliniken

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Redovisning av verksamhet med personliga ombud år 2013

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Åtgärdsplan. Datum

Kvalitetsberättelse 2015 Medihead

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Patientsäkerhetsberättelse

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Principärende. Bristande samverkan

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET SLUTRAPPORT

Verksamhetsplan Vård och omsorg i egen regi

Verksamhetsberättelse för vård- och omsorgsförvaltningen

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad

Hur ska bra vård vara?

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Verksamhetsplan Neonatal avd

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Praktiska anvisningar Egenvård

Nationellt likvärdig YH-utbildning

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad

KULTURTOLKAR PÅ KVINNOKLINIKEN - en satsning på personcentrering

Det är detta vi vill uppnå!

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Medarbetarenkät 2011

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Uppföljning av HS-avtalet

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

ÅRSREDOVISNING 1999 Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Sammanfattning. Verksamhetsplan Kenneth Larsson 1 (5)

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Uppdragsavdelningen Reviderad Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Vilka ytterligare åtgärder eller andra aktiviteter behöver vi gemensamt vidta för att lyckas med uppdraget?

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Superkontaktombudsträff. 10 oktober 2017

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Kvalitetsbokslut 2013

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Verksamhetsbeskrivning

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Inledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Patientsäkerhetsberättelse

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Filmen Hotell Vistet.

BESLUT Dnr. Stora Långared Vårgårda

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

Gemensamt inskrivningssamtal

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011

Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp

Trygg hemgång Halland 2014

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.

Medarbetarenkät 2013 Vårgårda

Transkript:

Verksamhetsberättelse/årsredovisning 2002 SABH 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE - ÅRSREDOVISNING 2002 SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Verksamhetens utveckling under 2002 SABH är nu en allmänt accepterad och självklar verksamhet inom Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Alla program remitterar barn till SABH och successivt utvecklas möjligheten att vårda barn med nya sjukdomar och omvårdnadsbehov i hemmet. Allmänt kan konstateras att de barn som under 2002 remitterats till SABH är barn, som ofta har svåra sjukdomar och ett allt större omvårdnadsbehov. Arbetet med att hitta och utforma nya lokaler för SABH har fortgått under 2002 och en arbetsgrupp med ALB staben, Locum och representanter från SABH har bildats. Patient/Kundperspektivet Sjukvårdproduktionen har under den tid som SABH funnits successivt ökat till en nivå med drygt 4000 vårddygn /år. Nov 1998-99 producerades 3064 vårddygn fördelat på 309 vårdtillfällen/149 patienter 2000 producerades 3498 vårddygn fördelat på 372 vårdtillfällen/187 patienter 2001 producerades 4130 vårddygn fördelat på 581 vårdtillfällen/224 patienter 2002 producerades 4002 vårddygn fördelat på 419 vårdtillfällen/ 244 patienter SABH har vårdat patienter från alla övriga Program inom Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Barnkliniken vid Huddinge Universitetssjukhus, Sachsska barnsjukhuset, Kvinnokliniken vid Karolinska sjukhuset, Kvinnokliniken vid Danderyds sjukhus och Öronkliniken vid Karolinska sjukhuset. SABH patienter överförs i första hand från en vårdavdelning, men inskrivningar sker även direkt från akutmottagningen eller via kvinnoklinikens återbesöksmottagning för nyfödda med tidig hemgång. En liten grupp kroniskt sjuka barn som kräver återkommande behandling skrivs in direkt från hemmet till SABH för behandling. SABH har under 2002 tagit emot alla remitterade patienter som uppfyllt de inskrivningskriterier som SABH tillämpar. Denna tillgänglighet för remittenterna har varit avgörande för att skapa tilltro till vår verksamhet ute på de olika programmen. SABHs tillgänglighet för patienter och deras anhöriga har varit god. De har kunnat nå SABH dygnet runt och inte sällan har patienter ringt efter att vårdtiden avslutats. Ett motiv har då varit att det är lätt att nå SABH och att de alltid får besked. SABH har under de gångna åren kunnat vårda allt sjukare och mer vårdkrävande patienter i hemmet i nära samarbete med ansvariga läkare och sjuksköterskor på barnsjukhuset. Nya patientgrupper har tillkommit, bl.a. postoperativ vård av patienter som opererats för hypospadi. Här är några exempel på mindre vanliga diagnoser som vårdats inom SABH: Esofagusatresi, diafragmabråck, läpp-käk-gomspalt, MbHirschsprung, Mb Down, Trisomi 18, Trisomi 13, Thalassemia major, Blackfan-Diamond syndrom(aplastisk anemi), Sickle cell anemi, Komplicerade medfödda hjärtfel, proteinförlorande enteropati, sekretorisk diarre, CDG-carbohydrate deficient glycoprotein, CGD- kronisk granulomatös sjukdom, CF-cystisk

Verksamhetsberättelse/årsredovisning 2002 SABH 2 fibros, Kippel-Trenaunay-Weber ( lymfkärlsmissbildning), dysgammaglobulinemi, gallvägsatresi-kasaiopererad, Levertransplanterad, Mb Hurler- mukopolysackaridos, Spinal muskelatrofi typ I o II, Osteogenesis imperfecta, MMC/Arnold-Chiari-missbildning, Wegeners granulomatos, SLE med alla tänkbara komplikationer, Mitochondriella sjukdomar, Crigler-Najjar, Maligniteter:ALL, AML, neuroblastom, Wilms tumör, Tumor Cerebri, Ewing, Rhabdomyosarkom, osteosarkom, Treacher-Collins syndrom, Skimetalsyndrom, SCID(severe combined immunedeficency), HIV, tuberkulos. Medarbetarperspektivet Trots den krävande arbetsbelastningen har arbetstillfredställelsen varit god! Sjukfrånvaron inom arbetsgruppen är fortsatt låg! Övertidsuttaget är lågt! Personalomsättningen har varit låg, men varje avgång är kritisk i och med att enheten är liten och varje person är detaljplanerad i en sammanhängande operativ verksamhet. Det har tidigare varit svårt att rekrytera såväl sjuksköterskor som läkare men under år 2002 har SABHs läkartjänster blivit tillsatta och SABH har kunnat avveckla utnyttjandet av bemanningsföretag för sjuksköterskor. SABH har sedan länge önskat ett utbyte av personal med ALBs olika program och under 2002 har detta påbörjats. ST läkare på SABH saknas fortfarande. Barn/undersköterskor har inom SABH haft ett särskilt avtal för att pröva blandtjänst, dag/natt - tjänstgöring, under ett års tid. Utvärdering av detta är genomfört under 2002 och blandtjänstavtalet har permanentats för barn/undersköterskor. All personal deltar var femte vecka i interna utbildningsdagar. Teman under dessa dagar har bl.a. varit: dokumentation, kritisk granskning av journaler, inhalationsteknik och olika hjälpmedel, det nyfödda barnets fysiologi, lekterapins insatser vid förberedelse på behandling och etiska diskussioner. SABH har dagligen återkommande rond/rapporter där samtlig personal deltar för utbildning och diskussion. Regelbunden handledning finns för all personal med utgångspunkt i patientarbetet. SABH har haft fyra planeringsdagar under 2002. Ämnen som diskuterats är neonatalvård, personalenkät, teambildning, miljöarbete, SABHs arbetssätt, patientkriterier, etik, förhållningssätt, Qi Gong. Personal inom arbetsgruppen har fått utbildning och ansvar för olika delområden. Inom SABH finns ombud för bl.a. avvikelsehantering, etikarbete, miljöarbete, amning, hygien, smärthantering, stomivård, sårvård, beredd på behandling, omvårdnadsdokumentation, medicinsk teknik och LISA som står för all BMS utbildning inom SABH. Vissa personer inom SABH ansvarar för utveckling av standardvårdplaner och utbildning av personal för olika diagnosgrupper, t.ex. hypospadi och neonatalvård inom SABH. Ett stort ansvarsområde är hanteringen av arbetsscheman och personalbemanning. All personal har regelbundet informerat om SABH på de olika programmen inom ALB och på BB- kvinnokliniken. All personal har deltagit i föreläsningar på ALB i mån av tid och behov.

Verksamhetsberättelse/årsredovisning 2002 SABH 3 Extern utbildning: Två sjuksköterskor har deltagit i barnsjuksköterske-kongressen i Göteborg, 14-15 mars 2002. Verksamhetsledningen, en sjuksköterska och en barnsköterska har deltagit i Hemsjukvårdskonferens i Stockholm, 19-20 september 2002. Tre barnsköterskor har deltagit i seminarium för barn och undersköterskor på Sachsska Barnsjukhuset, 5 november 2002. En läkare, bitr. verksamhetschef, tre sjuksköterskor, två barnsköterskor deltog i nationellt nätverksmöte för pediatrisk hemsjukvård i Helsingborg, 10-11 oktober En sjuksköterska har deltagit i utbildningsdag om nutrition och TPN inom hemsjukvård, Stockholm, 15 oktober 2002. Hela arbetsgruppen har erbjudits Gillingebanans vidareutbildning i halkkörning och uppnått behörighet B omfattande 1,5 tim teori och 2,5 tim praktik, november 2002. En sjuksköterska har deltagit i den fackliga företrädarutbildningen för Vårdförbundet, 24/1, 31/1, 8/2, 12/2, 20/2, 6/3, 12/3, 20/3 och 8/4. En sjuksköterska har deltagit i Vårdförbundets medlemskonferens 10-11 oktober 2002 En barnsköterska har varit engagerad i fackligt arbete under sju heldagar. En barnsköterska sitter i ALB centrala samverkansgrupp och är också representant i branschrådet för Hälso-ochsjukvård. Intern utbildning: En läkare och tre sjuksköterskor har deltagit i utbildning; procedurrelaterad smärta hos barn, ALB, 17 oktober 2002. En sjuksköterska har deltagit i smärtombudsmöte på ALB, 17 april 2002. Tre sjuksköterskor har deltagit i återkommande smärtombudsmöten på ALB, 5 september, 22 oktober, 10 december 2002. Samtliga barn/undersköterskor har deltagit i utbildning om neonatal omvårdnad, 4 halvdagar, på KS neonatalprogram, våren 2002. En barnsköterska och tre sjuksköterskor har deltagit i Introduktionskursen i neonatalvård på KS neonatalprogram, sex dagar november 2002. En barnsköterska har deltagit i seminarium om Effekter av humorn i vården för barns tillfrisknande, ALB, oktober 2002 En läkare och två sjuksköterskor har deltagit i barncancer-enhetens utbildningsdag, 2 december 2002.

Verksamhetsberättelse/årsredovisning 2002 SABH 4 En sjuksköterska och en barnsjuksköterska har deltagit i ALBs instruktörs utbildning i HLR, januari 2002. Verksamhetsledningen har deltagit i Karolinska Sjukhusets ledarskapsseminarier under 2002 Verksamhetsledningen, en sjuksköterska och en barnsköterska har deltagit i etik-dagar på KS, 28 augusti 2002. Verksamhetsledningen har deltagit i en utbildningsdag om Hälsa och hållbart arbetsliv, Landstingsförbundet, 7 mars 2002. SABH har varit inbjudna talare vid: Sjunde Vårmötet i Perinatologi, Huddinge Universitetssjukhus, 25-26 april 2002 Vårseminarium: Hjemmet som sykehus, Norska barnsykepleijerföreningens årsmöte, Oslo, 19-20 april 2002 Läkarmöte vid barnsjukhuset på Great Ormond Street, London, 7-8 maj 2002. Canadian Association of Health Centres, årsmöte Toronto, 10-14 juni 2002. Studiebesök till SABH: 4 mars, en grupp distrikssköterskor från Värmland 17 maj, sjuksköterskor från Åbo. 18 oktober, läkare och sjuksköterskor från Stavanger 2 december, sjuksköterskor från Trondheim Studenter vid SABH: Sjuksköterskor i vidareutbildning Medicine kanditater Trainee sjuksköterskor PRAO elever Processperspektivet: SABHs vårdprocess har strikt utarbetade rutiner för hur inskrivning av patienten, vård och utskrivning går till. Checklistor finns för varje del i processen. SABH har en egen databas för hantering av produktionsregistrering och omvårdnadsbehov, som bl.a. ligger till grund för debiteringen till de olika sjukvårdområdena månadsvis. Denna databas utgör även underlaget för de arbetslistor som dagligen upprättas och utgör basen för arbetsplaneringen inom SABH. SABHs mål är att i största möjliga omfattning följa de vårdprogram som finns på respektive specialistavdelning. Anpassning till vård utanför sjukhuset behövs givetvis. SABH har därför utarbetat checklistor för omvårdnaden av olika patientgrupper med olika omvårdnadsbehov.

Verksamhetsberättelse/årsredovisning 2002 SABH 5 Alla patienter inskrivna i SABH har en individuell vårdplan, som skrivs i samarbete med remittent, patient/anhöriga och personal på SABH. SABH har sedan starten använt avvikelsehantering som en del i kvalitetsarbetet. Under år 2002 har många avvikelser handlat om bristande kommunikation med olika vårdenheter och skillnader i omvårdnadsrutiner mellan olika program. Detta är naturligt eftersom SABH har ett nära samarbete med de andra programmen inom ALB och arbetet på SABH kräver rutiner anpassade till vård i hemmet. Exempel på rapporterade avvikelser är att föräldrar inte blivit instruerade om de omvårdnadsåtgärder de skall utföra i hemmet. Patienterna hemskickade utan att SABH blivit meddelade. Patienter utskrivna från sjukhuset vid överförande till SABH och vårdtillfället därmed avslutats. Alla avvikelser diskuteras öppet på SABHs arbetsplatsträffar. Gällande rutiner diskuteras och revideras vid behov. Alla, 100%, av de interna avvikelserna är åtgärdade! Avvikelser som berör andra enheter vidarebefordras till dessa, men tyvärr har SABH bara fått feed-back vid ett enda tillfälle från berörd verksamhet. Dagoperation svarade och det var mycket uppskattat! Parallellt med vårdprocessen finns en mycket detaljerad verksamhetsprocess. Denna avser den totala resursplaneringen och operativa ledningen samt uppföljningen av SABHs samtliga läkare, sköterskor, undersköterskor, barnsköterskor. Verksamhetsprocessen behandlar de mobila enheternas individuella arbetsscheman och arbetsuppgifter. Verksamhetsprocessen bygger bl.a. på de inskrivna patienternas vårdbehov, bostadsadresser, psykosocial miljö och personalens kompetens och strävan efter att uppnå kontinuitet i vården. Under hösten 2002 har SABH prövat en ny arbetsfördelning för samordning och styrning av verksamheten. En sjuksköterska har haft större delen av sin arbetstid förlagd under sedvanlig kontorstid och samordnat patientbesök, personalaktiviteter, transport och avdelningskontakter, dvs logistiken inom SABH. Utvärdering av denna funktion skall göras under våren 2003. Kvalitetssäkring SABH hade inför verksamhetsåret 2002 ambitionen att utveckla kvalitetsarbete inom fem områden, fem nyckeltal definierades: 1. personalnöjdhet; målvärde 90% Under 2002 genomfördes lokalt på SABH en personalenkät i Previas regi. Dessutom har SABH medverkat i KS stora personalenkät, TEMO undersökningen. Resultatet av de båda enkäterna, trots skillnader i utformning och omfattning stämde bra överens. Enligt Previa enkäten ligger personalnöjdheten på 90-95%. TEMO undersökningen visar ett mycket positivt resultat för SABHs verksamhet. Här är några exempel: SABH ALB Medarbetarindex 75% 55%

Verksamhetsberättelse/årsredovisning 2002 SABH 6 Rättkompetens och bemanning 77% 57% Allas delaktighet 71% 53% Engagerat ledarskap 72% 58% goda möjligheter att utvecklas 83% 53% litar på att jag får hjälp snabbt vid behov 89% 66% vi tar lärdom av hur andra arbetar 78% 34% synpunkter från patienter tas tillvara 83% 58% bra arbetsfördelning på enheten 78% 45% rekommendera jobb på KS 78% 56% bra samarbete inom enheten 83% 62% samarbete med andra organisationer 56% 33% tar ansvar för helheten inte bara eget 78% 46% på enheten är det högt i tak 78% 52% mina idéer prövas på ett seriöst sätt 83% 50% revirgränser mellan yrkesgrupper finns inte 83% 46% jag har tillgång till den info jag behöver 94% 63% deltagande i arbetsplatsträffar 100% 89% 2. Andelen medarbetarsamtal, uppsatt målvärde 100% Alla som varit anställda minst ett år inom SABH har haft utvecklingssamtal. Chefens förväntningar på den anställda har diskuterats i 93% av samtalen jämfört med 56% på ALB i stort. 100% samtal genomförda. 3. Patient/anhörignöjdhet, uppsatt målvärde 95% Under hösten 2002 skickades en enkät till de 100 första patienterna som vårdades inom SABH under år 2002. 75 svar inkom. 96% var nöjda/mycket nöjda med vården inom SABH. Endast en familj tyckte det fungerade dåligt. 100% kände sig trygga med vårdformen. 100% fick kontakt med personal vid behov 100% svarade att deras barn mådde bättre av att vårdas i hemmiljö 99% skulle välja SABH vård igen om deras barn blev sjukt. 4. Korrekta läkemedelsordinationer Målvärde 100% SABH har ett speciellt bekymmer med läkemedelslistorna jämfört med de olika avdelningarna. Praxis skiljer sig på de olika programmen och SABH tar emot barn från många olika program och listorna måste ibland skrivas om. Kravet på att SABHs läkemedelslistor är entydiga är mycket stora! SABH har inte lyckats med att uppnå vårt högt uppsatta målvärde. Flera av avvikelserapporterna gäller läkemedelsordinationer. Ingen patient har dock fått fel medicinering! Uppnått resultat med korrekta läkemedelsordinationer ligger på mindre än hälften. Arbetet med detta nyckeltal skall intensifieras under kommande år.

Verksamhetsberättelse/årsredovisning 2002 SABH 7 5. Individuella vårdplaner till alla patienter inskrivna i SABH, uppsatt målvärde 100%. Alla SABHs patienter har under år 2002 haft individuella vårdplaner. Ett fortsatt arbete med regelbunden revidering och kritisk granskning av dokumentationen fortsätter inom SABH. 6. Avvikelsehantering.Uppsatta målet för denna var att åtgärda alla avvikelser snarast och vidarebefordra information till alla berörda. Alla avvikelser diskuteras öppet på SABHs arbetsplatsträffar. Gällande rutiner diskuteras och revideras vid behov. Alla, 100%, av de interna avvikelserna är åtgärdade! Avvikelser som berör andra enheter vidarebefordras till dessa, men tyvärr har SABH bara fått feed-back vid ett enda tillfälle från berörd verksamhet. Dagoperation svarade och det var mycket uppskattat! Sammanfattningsvis har kvalitetsarbetet inom SABH bl.a. omfattat: Patientperspektivet: - individuella vårdplaner för alla patienter - arbetet med utveckling av standardvårdplaner - systematisk uppföljning av läkemedelsordinationer - uppföljning av patienttillfredsställelse Vårdprocessperpektivet: Medarbetarperspektivet: - avvikelsehantering - produktionsregistrering/statistik: /patient, /program/, /sjukvårdsområde - personaltillfredsstälelse, utformning av personalenkät - handledning med extern handledare kring patientarbetet - medarbetarsamtal - kompetensstege för bsk/usk Finansperspektivet Under 2002 har SABH haft avtal med alla sjukvårdområden inom Stockholms Läns Landsting baserat på vårddygnersättning. Nytt avtal för 2003 är påskrivet av beställarna. SABH redovisar ett positivt resultat på 68 tkr för år 2002. Kostnaderna ligger ca 400 tkr lägre än budgeterad nivå vilket kan hänföras till lägre personalkostnader. Kostnaden för inhyrd personal ligger inom det budgeterade utrymmet. Utfallet på intäktssidan ligger 365 tkr under budgeten vilket hänförs till en något lägre vårdproduktion än vad som budgeten baserade sig på. FoUU perspektivet SABH har deltagit i ett EU projekt för utveckling av ett öppet system för distansövervakning av patienter i hemmet.

Verksamhetsberättelse/årsredovisning 2002 SABH 8 SABH deltar i ITHS2 projektet som startade november 2002. SABH har slutit ett samarbetsavtal med 3G leverantören 3 för utveckling av tillämpningsområden för tredje generationens mobiltelefoni. SABH har deltagit i en arbetsgrupp i HSNs regi för utveckling av arbetsformer och IT hjälpmedel för sjukvård i hemmet. SABH har deltagit i en tvärprofessionell arbetsgrupp för utveckling av arbetsmiljön inom den avancerade hemsjukvården i Stockholms Län. SABH deltar i en rikstäckande tvärprofessionell arbetsgrupp för stöd och utveckling av arbete med vård av sjuka barn i hemmet. NEO: Under 2002 har ett samarbete med DS-neo och KS-neo inletts för att åstadkomma gemensamma riktlinjer inom neonatalvården. Gemensamma ronder genomförs en gång per vecka. DIETIST: ronder en gång per vecka för diskussion och planering av SABH patienternas nutritionsstatus. LEKTERAPI: vidareutveckling av det projekt som startades 2001. Lekterapeut deltar i rond en gång per vecka och åker vid behov hem till patienter. SABH har läkare aktiv i ALBs MIO grupp. SABH har deltagit i referensgrupperna i två av KS triangelprojekt, Vård på rätt nivå och Neoprojektet.