Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården



Relevanta dokument
Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Drogfokus

Stockholm

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus gunborg.brannstrom@skl.se

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län

Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruksoch beroendevården

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Förstärkt barn- och föräldraperspektiv

Barns och föräldrars behov av stöd i familjer med missbruk

Alkohol- och drogrådgivningen MiniMaria

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Barnperspektivet inom Beroendevården

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnperspektivet inom Beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Genomförandeplan. för utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

N Y T T F R Å N SIKTA

Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Välkomna till Childrens Program

KUNSKAP TILL PRAKTIK

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Min bakgrund.. Framtidsverkstäderna

Barn som närstående/anhöriga

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

STOCKHOLM JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

Rapport Beroendecentrum Stockholm Utveckling av barn- och föräldrastöd Christina Scheffel-Birath

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Helhetsgreppet. Att stötta ur flera perspektiv och prioritera i kaos

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn

Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Systematisk uppföljning av placerade barn

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn Hur ser det ut?

UPPFÖLJNING I LÄNSUTBILDNING I FÖRA BARNEN PÅ TAL

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Nationellt perspektiv

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Jenni Niska och Elisabet Olofsson

Arbete med närstående

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET

Föräldrastödsprojektet 16-25

Betydelsen för barn och familjer av ökad samverkan mellan vuxen- och barnenhet inom socialtjänsten. Charli Eriksson professor i folkhälsovetenskap

Maskrosbarn Barn och föräldrar i familjer med missbruk

LGS Temagrupp Psykiatri

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende

Vetlanda Här växer både människor och företag

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Havererat föräldraskap

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Samverkan varför, när och hur?

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Projekt Barn som anhöriga

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Förslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Transkript:

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012 1

Föräldrarna i kartläggningen - Medelålder: 40,6 år - Medianålder: 41 år Kvinnor: 38 % Män: 62 % Samlevnadsform Missbruk- och beroendevård Öppenvård: 80 % Helgdygnsvård: 17 % Öppen & helgdygnsvård: 3 % Huvudsakligt missbruk: 14 % har en partner som också befinner sig inom missbruksvården den aktuella undersökningsperioden 2

Bor eller bor inte med sina barn Andel föräldrar som inte har något av sina barn boende hos sig Andel föräldrar som har minst ett av sina barn boende hos sig på hel- eller deltid. Antal barn och deras åldrar Hur många barn har föräldrarna? Hur gamla är barnen? 10 % 15 % 36 % 39 % Fyra barn eller fler Tre barn Två barn Ett barn 32 % 36 % 25 % 7% Ungdomar: 13-17 år Yngre skolbarn: 7-12 år Förskolebarn: 2-6 år Spädbarn: 0-1 år 3

Föräldrar i missbruks- och beroendevården vill ha stöd 32% är oroliga för sina barn 56% vill prata om sitt föräldraskap 53% vill prata om barns behov Särskilt oroande 53 % är ensamstående 14 % har en partner i vård 62 % har stöd av barn under 18 år. 14 % svårt att berätta om sin livssituation 26 % av barnen får stöd 4

Samspelsmönster som bidrar till att problem utvecklas Alkoholmissbruk hos föräldern Familjekonflikter Våld Brist på ammanhållning i familjen Oförutsägbarhet Övertagande av föräldrarollen Bristande kommunikation Hur barn fungerar psykosocialt Källa: Barn som pårörende, Bente Storm Mowatt Haugland Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande föräldraförmåga: - utagerande beteende och dålig impulskontroll (oftare våld) - brist på närvaro, nedstämdhet och tillbakadragenhet - brist på struktur, kontinuitet, och planering = kaos Dysfunktionella familjemönster Barnen tvingas ta på sig föräldraansvar Oftare även psykiska problem Kontinuerlig stress Sämre lösningsstrategier 10 5

Stöd i föräldraskapet Skyddsfaktorer Öka/utveckla skyddsfaktorerna Icke missbrukande förälder kompenserar för missbrukets konsekvenser. Låg konfliktnivå i familjen. Bibehållen daglig struktur med rutiner och vardagsrytm. Barn exponeras inte för drickande. Barn får adekvat information om det som pågår i familjen. Relationen mellan barnet och föräldern utvecklas. Barn får bygga upp förtroendefulla relationer med andra vuxna i barnens närhet. 11 Missbruk påverkar hela familjen - Ett missbruksproblem existerar när bruket av alkohol eller andra droger förhindrar genomförande av uppgifter eller funktioner i familjen. - När känslomässiga band mellan människor belastas och förhindras av någons missbruk. - Man måste våga fråga hur partnern och barnen upplever konsekvenser av bruket. Gå från individperspektiv till familjeperspektiv 12 6

Att börja fråga hur partner och barn uppfattar situationen startar processer - syfte - Föräldrarna blir medvetna om vilka konsekvenser bruket av alkohol och droger får för familjen och barnen. - Föräldrarna kan få kunskap om vad som krävs för att utveckla relationen till barnet och föräldraskapet. - Föräldrarna kan få stöd i att genomföra förändringarna. 13 l Processledarnas arbete på länsplanet 7

Processledarna på länsplanet - Kartlade inledningsvis missbruks- och beroendevården i länet (totalt 761 verksamheter i Sverige) - Förankring av arbetet genom konferenser för chefer och politiker, information i ledningsgrupper etc - Organisering av fördjupningskurs för personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst - Stöd vid utveckling av rutiner för att kontinuerligt ta upp föräldraskap och rutiner för åtgärder för föräldrar resp barn 16 Professionell implementering i praktiken 8

Processledarna på länsplanet samverkar med utvecklingsledarna för barn och ungdom - Stöder utveckling i 1-2 kommuner/län när det gäller strukturer och insatser för samverkan mellan de som arbetar med barn resp missbruk inom socialtjänsten - 15 län deltar som stödjer totalt 46 kommuner - Örebro universitet utvärderar arbetet i samverkan med processledarna och utvecklingsledarna - Processledare och utvecklingsledarna har erbjudits att vara medforskare när det gäller analys av struktur, processer och resultat 18 l Överenskommelse med Beroendecentrum Stockholm 9

Överenskommelse med Beroendecentrum Stockholm implementering av HSL 2 g - Genomgång av patienternas datajournaler v 39 - Enkät till personalen i okt och dec - Patientintervjuer - Genomfört fördjupningskursen för barnombud - Organiserar kurs om Föra barnen på tal - Pekat på utvecklingsbehov 20 Överenskommelse med Beroendecentrum Stockholm personalenkät - 89,6% känner till skyldigheten om information, råd och stöd till barn - 57,7% dokumenterar alltid om det finns barn - Barn behöver få information om förälderns sjukdom från ett barnperspektiv respektive vuxenperspektiv, hänvisa till annan verksamhet - Barnen har behov av vuxenstöd, bearbeta känslor - Svårast med barnsamtal: bra psykologiskt bemötande, anpassa till barnets ålder, strukturella problem 21 10

Överenskommelse med Beroendecentrum Stockholm dokumenterade insatser - 4,1 % Föräldrastöd - 0,9% information, råd och stöd till barnen - 0,9% barnen medföljer vid besök - 0,7% familjeterapi - 19,9%orosanmäla - 73,6% inga insatser dokumenterade 22 Överenskommelse med Beroendecentrum Stockholm personalenkät Vem tar initiativ till samtal, vem genomför, behov av stöd? - 45,3% har aldrig tagit initiativ till samtal med barnen, om samtal genomförs så har patienten tagit initiativ - Om samtal sker, leds de av behandlaren - Patienterna som tar upp föräldraskapet är oroliga för att relationen till barnet påverkas och oro för barnets uppväxtmiljö - Specifik utbildning(78,8%) och handledning, riktlinjer, intern stödfunktion 23 11

Patientintervjuer - Merparten tyckte att det var positivt att de blev uppmärksammade som föräldrar - Stöd till barnet avlastning, träffa andra människor - Stöd till föräldrar bättre mående, stöd så jag kan stödja och informera mitt barn, stöd till föräldrar och barn tillsammans - Flertalet föräldrar efterfrågar information till barnet om alkohol/drogernas verkningar, även hur förälderns behandling ser ut mottagningen och vad man talar om Missbrukande föräldrar vill som alla andra föräldrar sina barns bästa. 24 l Samarbete med brukarorganisationer 12

Brukarorganisationer - RFHLs Qvinnoqulor i Stockholm, Gävle och Malmö - Rainbow Swedens framtidsverkstäder för mammor och pappor - KSANs framtidsverkstäder med den biologiska mamman, familjehemsmamman och socialtjänsten 26 Förstärka barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården Uppstart Ök SKL- Reg 25 aug 2011 Förankringsfas Kartläggning I: Barn- och föräldraperspektiv i vården Processledareprogram Regionala konferenser Fördjupnings kurs Rutiner Metodutveck ling Kartläggning II: Stödinsatser för barnen 2012 2013 2014 Version 1-2012-04-22 Utveckling av insatser inom socialtjänsten mellan de som arbetar med vuxna med missbruksproblem respektive barn Utveckling av stöd i föräldraskap inom missbruks- och beroendevården Utveckling av mentorstöd genom brukarorganisationer Ev. nationell konferens 13

Följ med i utvecklingen prenumerera på Kunskap till praktiks nyhetsbrev www.skl.se/kunskaptillpraktik Kontakt: gunborg.brannstrom@skl.se 14