Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag till årsredovisning för staten ESV 2019:18
Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2019-03-15 Dnr: 2019-00219 ESV-nr: 2019:18 Copyright: ESV Rapportansvarig: Eva Engberg och Jonas Larsson
FÖRORD Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) överlämnar årligen et för statens budget som är en del av underlag till årsredovisning för staten i enlighet med 4 förordningen (2016:1023) med instruktion för ESV. Enligt 3 förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten ska vårt underlag innehålla sex olika delar, denna rapport innehåller tre av dem: en uppföljning av utfallet av utgiftstaket för staten, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt av statens lånebehov, och en redovisning av hur myndigheterna har utnyttjat de bemyndiganden som regeringen gett dem med stöd av 6 kap. 1 första stycket budgetlagen (2011:203). Rapporten innehåller även övriga uppgifter som rör utfallet för statens budget mot bakgrund av 23 förordningen om underlag för årsredovisning för staten. Den innefattar bl.a. realekonomisk fördelning av budgetens utgifter, redovisning mot av riksdagen beslutade finansiella befogenheter utöver anslag och beställningsbemyndiganden samt analys av förändring av anslagsbehållningar. I en annan rapport lämnar ESV samtidigt de återstående tre delarna av underlaget till statens årsredovisning, i enlighet med förordningen. De är: En resultaträkning, en balansräkning, en finansieringsanalys och noter En redovisning av utvecklingen av statsskulden En resultaträkning och en balansräkning avseende EU-medel samt en kassamässig redovisning av anslag och inkomsttitlar avseende in- och utbetalningar till och från Europeiska unionen. Enligt 10 kap. budgetlagen (2011:203) är regeringen redovisningsskyldig inför riksdagen för de tillgångar som regeringen förvaltar och förfogar över. Regeringen ska också redovisa den verksamhet som bedrivs av staten, statens skulder och övriga ekonomiska åtaganden. Årsredovisningen ska bl.a. innehålla en uppföljning av utgiftstaket, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt statens lånebehov. ESV överlämnar et för statens budget del av ESV:s underlag till årsredovisning för staten till regeringen den 15 mars 2019. De statliga myndigheternas slutliga rapportering till statsredovisningen vid ESV ligger till grund för utfallet. et för statens budget ingår efter beredning i Regeringskansliet i 3
FÖRORD Årsredovisning för staten, som ska lämnas till riksdagen senast den 15 april året efter budgetåret. Kvalitetsgranskning av årsredovisning för staten Myndigheternas inrapportering till statsredovisningen ska stämma överens med myndigheternas årsredovisningar. Därmed ligger myndigheternas årsredovisningar till grund för utfallet för statens budget. Riksrevisionen genomför en årlig revision av myndigheterna och deras årsredovisningar vilket är den huvudsakliga kvalitetsgranskningen av underlaget. ESV har också etablerade rutiner för att kvalitetssäkra underlaget till Årsredovisning för staten, under arbetets gång. Underlaget kvalitetskontrolleras också genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen till riksdagen. Kvalitetssäkringen vid ESV innefattar bl.a. formella kontroller, rimlighetskontroller och kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar. Vi analyserar dessutom informationen med dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet. Rapporten et för statens budget del av ESV:s underlag till årsredovisning för staten har utarbetats av experterna Eva Engberg och Svante Hellman samt utredarna Håkan Carlsson, Jerker Jonsson, Jonas Larsson, Johan Svensson och Kayan Yau. Stockholm 2019-03-15 Clas Olsson Generaldirektör Eva Engberg Expert Jonas Larsson Utredare 4
INNEHÅLL Innehåll Förord... 3 Kvalitetsgranskning av årsredovisning för staten... 4 1 Sammanfattning... 7 2 et för statens budget... 8 2.1 Saldot i statens budget... 8 2.2 et för statens budget jämfört med 2017... 10 2.3 Utgiftstaket för staten... 12 3 Inkomster i statens budget... 13 3.1 Statens skatteinkomster... 13 1100 1200 Skatt på arbete... 14 1300 Skatt på kapital... 16 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror... 17 1500 Skatt på import... 21 1600 Restförda och övriga skatter... 21 1700 1900 Avgående poster och periodiseringar... 21 3.2 Övriga inkomster... 23 2000 Inkomster av statens verksamhet... 23 3000 Inkomster av försåld egendom... 27 4000 Återbetalning av lån... 28 5000 Kalkylmässiga inkomster... 29 6000 Bidrag m.m. från EU... 29 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet... 31 4 Utgifter i statens budget... 33 4.1 Utgifter i statens budget sammanfattning... 33 4.2 Systematisering av avvikelserna mot budgeten... 41 4.3 Indragningar... 44 4.4 Överskridanden... 46 5 per utgiftsområde... 48 5.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse... 49 5.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning... 51 5.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution... 55 5.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet... 57 5.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan... 60 5.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap... 62 5.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd... 66 5.8 Utgiftsområde 8 Migration... 70 5.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 73 5.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning... 77 5.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom... 83 5
INNEHÅLL 5.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn... 86 5.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering... 89 5.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv... 92 5.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd... 99 5.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning... 102 5.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid... 107 5.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik... 110 5.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt... 114 5.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård... 116 5.21 Utgiftsområde 21 Energi... 121 5.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer... 123 5.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel... 130 5.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv... 134 5.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner... 138 5.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 140 5.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen... 143 5.28 Förändring av anslagsbehållningar... 145 5.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning... 148 5.30 Kassamässig korrigering... 155 5.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget... 157 6 Underliggande saldo och engångseffekter... 161 6.1 Underliggande saldo 1990... 161 6.2 Engångseffekter... 162 7 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget... 165 7.1 Transfereringar... 167 7.2 Konsumtion... 173 7.3 Investeringar... 174 7.4 Räntor och finansiella transaktioner... 175 8 Beställningsbemyndiganden... 176 9 Övriga finansiella befogenheter och garantier... 177 9.1 Utlåning... 177 9.2 Garantier... 178 9.3 Övriga krediter... 181 9.4 Inomstatliga lån... 182 Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget 2016- Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget för budgetåret Bilaga 3 Specifikation av beställningsbemyndiganden Bilaga 4 Realekonomisk fördelning av statens budget 2014-6
SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning Enligt riksdagens beslut uppgick utgiftstaket för staten till 1 337 miljarder kronor för. De statliga utgifterna, som omfattades av utgiftstaket uppgick till 1 282 miljarder kronor. Taket för statens utgifter underskreds alltså med 55 miljarder kronor. Inkomsterna i statens budget uppgick till 1 072 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder kronor högre än beräkningen i statens budget. Utgifterna m.m. i statens budget blev 992 miljarder kronor, vilket är knappt 7 miljarder kronor lägre än beräkningen i statens ursprungliga budget. I förhållande till totalt anvisat belopp (den ursprungliga budgeten och ändringsbudgetarna) blev utgifterna drygt 24 miljarder kronor lägre. I ändringsbudgetarna anvisades 18 miljarder kronor. Saldot i statens budget blev ett överskott på 80 miljarder kronor. I den ursprungliga budgeten beräknades ett överskott på 44 miljarder kronor. Överskottet blev alltså 36 miljarder kronor högre än beräknat. 7
UTFALLET FÖR STATENS BUDGET 2 et för statens budget I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen. Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av inkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan inkomster och intäkter är att inkomsterna avser den skatt som betalats in under året, intäkterna avser skatterna det år de avser. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, men även för varje utgiftsområde. Dessutom ingår redovisning av förändringen av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna. Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2017 (bet. 2017/18:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. 2.1 Saldot i statens budget Saldot i statens budget blev 80 miljarder kronor (tabell 1) och statens lånebehov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 44 miljarder kronor. Saldot blev därmed 36 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev 29 miljarder kronor högre och utgifterna blev 7 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Tabell 1 et för statens budget Statens budget Ändringsbudget Skillnad mot statens budget Totala inkomster 1 042 901 1 072 106 29 204 Statens skatteinkomster 1 085 230 1 119 945 34 716 Övriga inkomster -42 328-47 840-5 511 Totala utgifter m.m. 998 584 17 916 992 056-6 528 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 989 160 15 611 974 924-14 235 Statsskuldsräntor m.m. 11 355 2 305 13 603 2 247 Förändring av anslagsbehållningar -8 479 8 479 Riksgäldskontorets nettoutlåning 6 548 1 978-4 571 Kassamässig korrigering 0 1 552 1 552 Budgetsaldo 44 317 80 049 35 732 8
UTFALLET FÖR STATENS BUDGET Statens skatteinkomster blev 35 miljarder kronor högre än beräknat Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 043 miljarder kronor. et blev 1 072 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är främst skatt på kapital och periodiseringar som blivit högre. De högre periodiseringarna förklaras främst av att betalningsförskjutningarna för företag och hushåll, dvs. skillnaden mellan inrespektive utbetalningar på skattekonto och debiterade skatter, blev större än beräknat. Övriga inkomster blev 5 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2017. Det beror främst på att inga större försäljningar av statens egendom gjordes under och att kompensationen för mervärdeskatt till kommunerna blev högre. I tabell 2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet. Tabell 2 Utgifter som skiljer sig mer än 1 miljard mot statens budget Utgiftsområde Statens budget Ändringsbudget Skillnad mot statens budget 8 Migration 15 748 6 540 19 624 3 875 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 102 615 62 99 681-2 934 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 25 600 604 22 217-3 383 15 Studiestöd 24 353 128 21 118-3 234 16 Utbildning och universitetsforskning 77 966 145 76 002-1 964 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 952 110 4 616-2 336 26 Statsskuldsräntor m.m. 11 355 2 305 13 603 2 247 27 Avgiften till Europeiska unionen 39 511 34 960-4 551 Riksgäldskontorets nettoutlåning 6 548 1 978-4 571 Kassamässig korrigering 0 1 552 1 552 Övriga utgifter 687 936 8 023 696 707 8 771 Summa utgifter m.m. i statens budget 998 584 17 916 992 056-6 528 Utgifterna blev lägre än budgeterat Utgifterna i statens budget uppgick till 992 miljarder kronor. Det är nästan 7 miljarder kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och drygt 24 miljarder kronor (2,4 procent) lägre än totalt anvisat. För 7 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. För utgiftsområdena 8 Migration och 26 Statsskuldsräntor blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. 9
UTFALLET FÖR STATENS BUDGET 2.2 et för statens budget jämfört med 2017 I tabell 3 redovisas utfallet för statens budget för och 2017. et för statens budget visar för ett överskott på 80 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder kronor högre än 2017. Tabell 3 et för statens budget 2017-2017 Skillnad mot 2017 Totala inkomster 1 072 106 1 001 394 70 712 Statens skatteinkomster 1 119 945 1 050 134 69 811 Övriga inkomster -47 840-48 740 900 Totala utgifter m.m. 992 056 939 619 52 438 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 974 924 930 181 44 744 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 10 569 3 034 Riksgäldskontorets nettoutlåning 1 978-2 945 4 923 Kassamässig korrigering 1 552 1 814-263 Budgetsaldo 80 049 61 775 18 274 Statens inkomster ökade med 71 miljarder kronor jämfört med 2017. Statens skatteinkomster ökade med 70 miljarder kronor (7 procent) och övriga inkomster med knappt 1 miljard kronor och det beror främst på att utdelningarna från statens aktier ökade. De högre skatteinkomsterna beror på att statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för, beräknas ha ökat med 42 miljarder kronor (4 procent). Det beror främst på högre intäkter från arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt. Periodiseringarna dvs. den post som gör att skatterna blir inkomstmässiga, har ökat med knappt 28 miljarder kronor. De högre periodiseringarna förklaras framför allt av att uppbördsförskjutningar för hushållen ökat, dvs. skillnader mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten. Utgifterna ökade med 5,5 procent Utgifterna i statens budget ökade med 52 miljarder kronor (5,5 procent) mellan 2017 och. Utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 11 miljarder kronor. Det beror framför allt på många olika satsningar inom vården, men även på att assistansersättningen blev högre på grund av betalningsförskjutningar. Antalet personer som fick assistansersättning minskade. Avgiften till Europeiska unionen ökade med 11 miljarder kronor. En stor del av ökningen beror på att utfallet för 2017 var ovanligt lågt eftersom EU återbetalade tidigare inbetalda avgifter under 2017. År är det främst den avgift som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI-avgiften) som blev högre än 2017. 10
UTFALLET FÖR STATENS BUDGET Utgifterna för ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade med knappt 7 miljarder kronor. Det allmänna barnbidraget höjdes under, vilket bidrog till en ökning av utgifterna med drygt 4 miljarder kronor. Tabell 4 visar de utgiftsområden inklusive posterna Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering som hade störst förändringar av utfallet mellan 2017 och. Tabell 4 Utgifter i statens budget 2017- Utgiftsområde 2017 Skillnad mot 2017 6 Försvar och samhällets krisberedskap 53 487 50 383 3 104 7 Internationellt bistånd 42 813 36 707 6 107 8 Migration 19 624 40 034-20 410 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 78 418 67 411 11 007 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 99 681 101 868-2 187 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 95 208 88 660 6 548 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 861 71 559 2 302 16 Utbildning och universitetsforskning 76 002 71 098 4 904 20 Allmän miljö- och naturvård 10 438 7 780 2 658 22 Kommunikationer 56 594 53 223 3 371 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 597 17 225 2 372 25 Allmänna bidrag till kommuner 111 409 105 566 5 843 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 10 569 3 034 27 Avgiften till Europeiska unionen 34 960 24 224 10 736 Riksgäldskontorets nettoutlåning 1 978-2 945 4 923 Övriga utgifter 204 383 196 256 8 127 Summa utgifter m.m. i statens budget 992 056 939 619 52 438 11
UTFALLET FÖR STATENS BUDGET 2.3 Utgiftstaket för staten Riksdagen fastställde utgiftstaket för till 1 337 miljarder kronor i samband med att budgeten för beslutades. Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., omfattas av utgiftstaket. I de takbegränsade utgifterna ingår även pensionsutgifter som inte ingår i budgeten. De benämns därför ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 282 miljarder kronor. Det innebär att det statliga utgiftstaket underskreds med 55 miljarder kronor. År 2017 underskreds taket med 45 miljarder kronor. Tabell 5 Takbegränsade utgifter SB -SB 2017 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 980 690 974 924-5 766 930 181 Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 308 661 307 356-1 305 299 103 Takbegränsade utgifter 1 289 351 1 282 280-7 071 1 229 284 Marginal till utgiftstaket 47 649 54 720 7 071 44 716 Utgiftstak 1 337 000 1 337 000 1 274 000 12
INKOMSTER I STATENS BUDGET 3 Inkomster i statens budget I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1. 3.1 Statens skatteinkomster Tabell 6 Statens skatteinkomster Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget 2017 2017 1100 Direkta skatter på arbete 656,0 635,3-1,1-9,3 1200 Indirekta skatter på arbete 585,2 558,8 3,2-0,5 1300 Skatt på kapital 271,0 263,1 15,4 34,5 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 577,3 554,5-3,6 11,9 1500 Skatt på import 6,5 6,3-0,3-0,3 1600 Restförda och övriga skatter 17,0 13,8 1,7 2,5 1700 Avgående poster, skatter till EU -6,5-6,3 0,3 0,3 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 001,0-962,0-2,4 6,0 Statens skatteintäkter 1 105,5 1 063,5 13,3 45,1 1900 Periodiseringar 14,5-13,3 21,5-18,6 1000 Statens skatteinkomster 1 119,9 1 050,1 34,7 26,4 I tabellerna för skatterna jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för och 2017. Statens skatteinkomster högre än budgeterat för Statens skatteinkomster uppgick till 1 119,9 miljarder kronor under, vilket är 34,7 miljarder kronor högre (3,2 procent) än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten, som riksdagen antog i december 2017. De högre inkomsterna beror främst på att periodiseringarna, dvs. den justeringspost som behövs för att göra skatterna inkomstmässiga, blev 21,5 miljarder kronor högre. Periodiseringarna utgörs av de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter i 1000-gruppen som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga. 13
INKOMSTER I STATENS BUDGET För blev statens skatteinkomster 69,8 miljarder kronor (6,6 procent) högre än för 2017. Det förklaras av högre intäkter från arbetsgivaravgifter, mervärdeskatt och periodiseringar. Statens skatteintäkter högre än beräknat Statens skatteintäkter som avser blev 13,3 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2017 så ökade intäkterna med 42,0 miljarder kronor. 1100 1200 Skatt på arbete Tabell 7 Skatt på arbete Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget 2017 2017 1100 Direkta skatter på arbete 656,0 635,3-1,1-9,3 1110 Inkomstskatter 785,5 758,6-1,3-8,7 1111 Statlig inkomstskatt 59,6 58,5-1,2-2,6 1115 Kommunal inkomstskatt 725,9 700,1-0,1-6,1 1120 Allmän pensionsavgift 123,8 118,7 0,7-0,4 1130 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1140-1150 Skattereduktioner -253,3-242,0-0,5-0,3 1200 Indirekta skatter på arbete 585,2 558,8 3,2-0,5 1210 Arbetsgivaravgifter 566,3 540,5 1,6-1,3 1240 Egenavgifter 12,2 11,9-0,6-1,4 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -38,8-36,9-0,1 0,3 1270 Särskild löneskatt 48,2 46,0-0,5 1,4 1280 Nedsättningar -3,4-3,2 2,7 0,7 1290 Tjänstegruppliv 0,6 0,5 0,1 0,0 Skatt på arbete 1 241,2 1 194,1 2,2-9,8 Små skillnader mot budgeten för skatt på arbete Skatt på arbete uppgick till 1 241,2 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor (0,2 procent) högre än i beräkningen till statens budget och 47,1 miljarder kronor (3,9 procent) högre än 2017. Lönesumman styr utvecklingen av både de direkta och indirekta skatterna. De direkta skatterna beror dessutom på hur de skattepliktiga transfereringarna utvecklas. För inkomståret beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till 656,0 miljarder kronor. Det är 1,1 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från Statlig inkomstskatt för inkomståret beräknas ha uppgått till 59,6 miljarder kronor, före skattereduktioner. Det är 1,2 miljarder kronor lägre än beräkningen i statens budget. Den kommunala inkomstskatten uppgick till 14
INKOMSTER I STATENS BUDGET 725,9 miljarder kronor. Det är en minskning med 0,1 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 0,5 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Avdraget för den allmänna pensionsavgiften och jobbskatteavdraget blev båda 0,7 miljarder kronor högre medan husavdragen blev 0,5 miljarder kronor lägre. Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 585,2 miljarder kronor, vilket är 3,2 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen Arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 566,3 miljarder kronor för inkomståret. Det är 1,6 miljarder kronor högre jämfört med statens budget. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter dvs. arbetsgivarnas rätt att i vissa fall göra särskilda avdrag för arbetsgivaravgiften, blev 2,7 miljarder kronor högre än beräknat. Lönesumman ökade med 4,7 procent Jämfört med 2017 blev intäkterna från Skatt på arbete 47,1 miljarder kronor (3,9 procent) högre. Direkta skatter på arbete ökade med 20,7 miljarder kronor (3,3 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 25,9 miljarder kronor (3,7 procent) och den statliga med 1,1 miljarder kronor. Det beror på att lönesumman bedöms ha ökat med 4,8 procent. Timlönen ökade med 2,7 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 2,1 procent mellan åren. RUT ökade Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 11,3 miljarder kronor jämfört med 2017. Den allmänna pensionsavgiften liksom jobbskatteavdragen ökade med 5,1 miljarder kronor respektive 4,2 miljarder kronor som en följd av den högre lönesumman. Husavdragen uppgår till 14,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2017. ROT-avdragen ökade med 0,2 miljarder kronor och RUTavdragen med 0,5 miljarder kronor (10,1 procent). Högre lönesumma ger högre indirekta skatter Indirekta skatter på arbete ökade med 26,4 miljarder kronor (4,7 procent) jämfört med 2017. Arbetsgivaravgifterna ökade med 25,8 miljarder kronor, vilket beror på den högre lönesumman. Arbetsgivaravgifterna (sju olika avgifter) är sammanlagt 31,42 procent av den bruttolön och förmåner som arbetsgivaren betalar och ska finansiera socialförsäkringen. Undantaget är den allmänna löneavgiften, som inte är en socialavgift utan en skatt. Den betalas t.ex. inte av den som saknar fast driftställe i Sverige. 15
INKOMSTER I STATENS BUDGET 1300 Skatt på kapital Tabell 8 Skatt på kapital Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget 2017 2017 1310 Skatt på kapital, hushåll 73,6 80,4 4,2 19,4 1320 Skatt på företagsvinster 138,0 127,1 8,4 13,4 1330 Kupongskatt 8,5 6,4 1,3 1,3 1340 Avkastningsskatt 5,9 4,2 1,5 0,5 1350 Fastighetskatt 32,9 32,9 0,3 0,5 1360 Stämpelskatt 12,1 12,1-0,2-0,6 1300 Skatt på kapital 271,0 263,1 15,4 34,5 Skatt på företagsvinster högre än väntat Intäkterna från Skatt på kapital beräknas ha uppgått till 271,0 miljarder kronor. Det är 15,4 miljarder kronor högre (6,0 procent) jämfört med statens budget. Intäkterna från Skatt på företagsvinster beräknas ha uppgått till 138,0 miljarder kronor, vilket är 8,4 miljarder kronor högre (6,4 procent) än beräkningen i budgeten. Det slutliga utfallet från taxeringsutfallet för 2017 var betydligt högre än beräkningen i budgetpropositionen. Nivåhöjningen har påverkat prognosen för skatteintäkterna. Intäkterna från Skatt på kapital, hushåll uppgick till 73,6 miljarder kronor under inkomståret. Det är 4,2 miljarder kronor högre (6,0 procent) än vad som beräknades i budgeten. Kapitalvinsterna är historiskt sett volatila och när budgetpropositionen togs fram på hösten 2017 fanns det ingen information kring prisutveckling och omsättningshastighet för hushållens kapitaltillgångar under. Därför antogs hushållens kapitalvinster succesivt återgå till den historiskt genomsnittliga nivån på 3,7 procent av BNP. Nu bedöms de uppgå till ca 4,0 procent av BNP. Intäkterna från kupong- och avkastningsskatt blev 1,3 miljarder kronor respektive 1,5 miljarder kronor högre än budget. Hushållens kapitalvinster minskade Jämfört med 2017 blev intäkterna från Skatt på kapital 7,8 miljarder kronor (3,0 procent) högre. Hushållens kapitalskatter minskade med 6,8 miljarder kronor. Minskningen förklaras bl.a. av att kapitalvinsterna minskade, främst till följd av lägre bostadspriser. Medelpriserna på bostadsrätter sjönk med i genomsnitt ca 4 procent samtidigt som småhuspriserna i genomsnitt var oförändrade jämfört med 2017. Även de finansiella kapitalvinsterna minskade. Skatt på företagsvinster beräknas däremot 16
INKOMSTER I STATENS BUDGET öka med 10,9 miljarder kronor. Det beror på att aktiviteten i ekonomin varit fortsatt hög under. Den inhemska efterfrågan ökade starkt och exportföretagen gynnades av den fortsatt svaga kronan. 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter. Tabell 9 Skatt på konsumtion och insatsvaror Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget 2017 2017 1410 Mervärdesskatt 446,8 427,2-3,7 13,4 1420 Skatt på alkohol och tobak 27,3 26,3 0,8 0,1 1430 Energiskatt 50,1 46,6 2,5-0,3 1440 Koldioxidskatt 23,0 23,5-0,3-0,1 1450-1460 Övriga skatter på energi och miljö 3,6 4,1-0,7-0,4 1470 Skatt på vägtrafik 19,8 19,9-1,5-0,7 1480 Övriga skatter 6,7 6,9-0,5-0,2 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 577,3 554,5-3,6 11,9 Intäkterna från Skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 577,3 miljarder kronor, vilket är 3,6 miljarder kronor lägre (0,6 procent) än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2017 ökade skatten på konsumtion och insatsvaror med 22,9 miljarder kronor (4,1 procent). 1410 Mervärdesskatt På inkomsttiteln 1411 Mervärdesskatt redovisas ett netto av intäkter och kostnader. Intäkterna består till största delen av debiterad mervärdesskatt för företag, i de fall den ingående mervärdesskatten överstiger den utgående. Kostnaderna däremot består främst av återbetalningar till de företag vars ingående mervärdesskatt överstiger den utgående. Det är t.ex. aktuellt vid export, eftersom mervärdesskatt inte tas ut vid försäljning av varor till andra länder. Något lägre konsumtion än väntat Intäkterna av Mervärdesskatt uppgick till 446,8 miljarder kronor, vilket är 3,7 miljarder kronor lägre (0,8 procent) än beräknat i budgeten. Det beror bl.a. på att hushållens konsumtion ökade något mindre än bedömningen i budgetpropositionen för. Även bostadsinvesteringarna ökade långsammare än vad regeringen räknade med i budgetpropositionen. 17
INKOMSTER I STATENS BUDGET Jämfört med 2017 blev intäkterna av mervärdesskatt 19,7 miljarder kronor (4,6 procent) högre. Det beror på att både hushållens och offentliga sektorns konsumtion ökat. Hushållens konsumtion ökade med 3,4 procent. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 4,4 procent. Ökningstakten för bostadsinvesteringarna har däremot sjunkit under, från 15,8 procent 2017 till 3,4 procent. Förutom hushållens konsumtionsutgifter påverkas mervärdesskatten främst av statens och kommunsektorns investeringar och konsumtion. I diagram 1 är mervärdesskatten fördelad på sektorer. I diagrammet ingår även mervärdesskatt på investeringar och förbrukning i de företag som har undantag från skatteplikt. Dessa företag har ingen avdragsrätt för sin ingående mervärdesskatt, det får till följd att mervärdesskatten implicit belastar de tre sektorerna ovan. Staten och kommunerna bedriver även skattepliktig verksamhet och denna beläggs med utgående mervärdesskatt, precis som för privat näringsverksamhet. Till slut belastar det hushållens konsumtion. Diagram 1 Mervärdeskatt Kommuner 16% Staten 7% Hushåll 77% 1420 Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från skatt på Alkohol och tobak uppgick till 27,3 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre (2,9 procent) än beräknat i budgeten och 1,0 miljard kronor högre (3,8 procent) än 2017. Intäkterna från skatt på tobak ökade med 0,5 miljarder kronor (4,2 procent), främst på grund av skattehöjningar. Skatteintäkter på öl ökade med 0,2 miljarder kronor (5,4 procent). Försäljningen av starköl ökade med 6,1 procent jämfört med 2017. 18
INKOMSTER I STATENS BUDGET Tabell 10 Skatt på alkohol och tobak Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget 2017 2017 1421 Skatt på tobak 12,4 11,9 0,3 0,1 1422 Skatt på etylalkohol 4,5 4,3 0,2 0,2 1423 Skatt på vin 6,0 5,8 0,0-0,2 1424 Skatt på mellanklassprodukter 0,1 0,1 0,0 0,0 1425 Skatt på öl 4,3 4,1 0,2 0,0 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 0,0 0,0 0,0 0,0 1420 Skatt på alkohol och tobak 27,3 26,3 0,8 0,1 1430-1450 Skatt på energi och miljö Intäkterna från Skatt på energi och miljö uppgick till 76,7 miljarder kronor och blev därmed 1,4 miljarder kronor (1,9 procent) högre än budgeterat. Jämfört med 2017 ökade intäkterna med 2,5 miljarder kronor (3,4 procent). Energiskatterna ökade med 3,5 miljarder kronor och beror delvis på en engångseffekt till följd av ändrad periodisering av energiskatten på el, delvis på att den skattehöjning på el som infördes den 1 juli 2017 gav full effekt. Intäkterna från energiskatt på oljeprodukter ökade med 1,5 miljarder kronor och beror främst på högre skatt på biodrivmedel i och med den s.k. reduktionsplikten, vilket begränsade möjligheten att dra av energiskatten för vissa biobränslen. Intäkterna från kemikalieskatt ökade med 0,6 miljarder kronor. Skatten infördes den 1 juli 2017, vilket innebär att intäkterna för 2017 bara avser ett halvår. Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasades gradvis ut under 2017 och var helt borttagen när inleddes. Det påverkade intäkterna negativt med 2,6 miljarder kronor. 19
INKOMSTER I STATENS BUDGET Tabell 11 Skatt på energi och miljö Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget 2017 2017 1430 Energiskatt 50,1 46,6 2,5-0,3 1431 Skatt på elektrisk kraft 24,8 23,0 0,6-0,2 1432 Energiskatt bensin 11,6 11,6 0,4-0,3 1433 Energiskatt oljeprodukter 13,3 11,8 1,6 0,3 1434 Energiskatt övrigt 0,2 0,2-0,1-0,1 1440 Koldioxidskatt 23,0 23,5-0,3-0,1 1441 Koldioxidskatt bensin 7,7 7,8 0,1 0,0 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 14,9 15,4-0,3 0,3 1443 Koldioxidskatt övrigt 0,4 0,4-0,2-0,4 1450-1460 Övriga skatter på energi och miljö 3,6 4,1-0,7-0,4 1451 Svavelskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1452 Skatt på råtallolja 0,0 0,0 0,0 0,0 1453 Särskild skatt mot försurning 0,1 0,1 0,0 0,0 1454 Skatt på bekämpningsmedel 0,1 0,1 0,0 0,0 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 0,0 2,6 0,0 0,2 1456 Avfallsskatt 0,2 0,2-0,1-0,1 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 0,0 0,0 0,0 0,0 1458 Övriga skatter 0,0 0,1-0,1 0,0 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 0,5 0,3 0,2-0,1 1461 Kemikalieskatt 1,4 0,7-0,9-0,4 1462 Flygskatt 1,3 0,2 Skatt på energi och miljö 76,7 74,2 1,4-0,8 1470 Skatt på vägtrafik I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av Skatt på vägtrafik uppgick till 19,8 miljarder kronor och blev därmed 1,5 miljarder kronor lägre än budgeterat. Jämfört med 2017 minskade intäkterna av skatt på vägtrafik med 0,1 miljarder kronor. 1480 Övriga skatter Övriga skatter består av överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 6,7 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2017 så intäkten för 0,2 miljarder kronor lägre. 20
INKOMSTER I STATENS BUDGET 1500 Skatt på import Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick de till 6,5 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten. Jämfört med föregående år ökade intäkterna med 0,2 miljarder kronor. 1600 Restförda och övriga skatter I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder. Tabell 12 Restförda och övriga skatter Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget 2017 2017 1610 Restförda skatter -4,7-5,8 0,0-1,5 1620 Övriga skatter, hushåll 5,3 6,6-0,2 3,0 1630 Övriga skatter, företag 1,6 0,6 2,2 0,4 1640 Intäkter som förs till fonder 14,7 12,5-0,2 0,5 1600 Restförda och övriga skatter 17,0 13,8 1,7 2,5 Restförda och övriga skatter uppgick till 17,0 miljarder kronor för, vilket är 1,7 miljarder kronor högre än budgeterat. Övriga skatter, företag bedöms bli 2,2 miljarder kronor högre än beräknat. Jämfört med 2017 bedöms intäkterna öka med 3,2 miljarder kronor. Det beror främst på att intäkter som förs till fonder ökat med 2,2 miljarder kronor. Resolutionsavgiften höjdes tillfälligt vilket till stor del förklarar skillnaden mellan åren. 1700 1900 Avgående poster och periodiseringar Tabell 13 Avgående poster och periodiseringar Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget 2017 2017 1700 Avgående poster, skatter till EU -6,5-6,3 0,3 0,3 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 001,0-962,0-2,4 6,0 1811 Kommunala inkomstskatter -744,1-717,0 0,1 5,9 1812 Avgifter till AP-fonder -256,9-245,0-2,5 0,1 1900 Periodiseringar 14,5-13,3 21,5-18,6 1910 Uppbördförskjutningar 17,0-0,3-2,5-14,4 1920 Betalningsförskjutningar -0,5-13,4 25,7-5,2 1930 Anstånd -2,0 0,4-1,7 1,0 Avgående poster och periodiseringar -993,0-981,6 19,4-12,3 21
INKOMSTER I STATENS BUDGET 1700 Avgående poster, skatter till EU I inkomsthuvudgruppen Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter. 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer I inkomsthuvudgruppen Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder. Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 1 001,0 miljarder kronor. Det är 2,4 miljarder kronor lägre än beräknat men 38,9 miljarder kronor högre än föregående år. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionssystemet och ålderspensionsavgift) beror avvikelsen mot 2017 främst på att lönesumman beräknas ha blivit 4,8 procent högre 2017. 1900 Periodiseringar I inkomsthuvudgruppen Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig. Periodiseringarna för beräknas uppgå till 14,5 miljarder kronor. I statens budget för beräknades periodiseringarna uppgå till -7,0 miljarder kronor. Skillnaden är alltså 21,5 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på att betalningsförskjutningarna för företag och hushåll, dvs skillnaden mellan inrespektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter, blev större än beräknat. Jämfört med 2017 har periodiseringarna ökat med 27,8 miljarder kronor. Det är främst uppbördsförskjutningar för hushållen som ökat, dvs. skillnader mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten. Överinsättningar på skattekonto även under De senaste åren har även hushållen men framför allt företagen gjort inbetalningar till skattekontot utöver vad som behövs för att täcka kommande skattedebiteringar. Detta förklaras av att intäktsräntan på skattekontot har varit högre än den ränta de stora bankerna kan erbjuda. Under har företagen fortsatt att placera pengar på skattekontot. Sammanlagt påverkade det statens inkomster positivt med 10 miljarder kronor. Tabell 14 Saldot på skattekontot 2015 2016 2017 Behållning på skattekontot 17 000 45 000 51 000 61 000 Påverkan på statens inkomster och budgetsaldot 17 000 28 000 6 000 10 000 Källa: ESV och Skatteverket 22
INKOMSTER I STATENS BUDGET 3.2 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster uppgick till -47 840 miljoner kronor och blev därmed 5 511 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 900 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Tabell 15 Övriga inkomster, sammanfattning SB -SB 2017 2000 Inkomster av statens verksamhet 30 834 32 771 1 937 27 380 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 1 808-3 192 8 4000 Återbetalning av lån 766 738-28 764 5000 Kalkylmässiga inkomster 11 873 12 169 296 11 427 6000 Bidrag m.m. från EU 12 910 12 367-544 10 476 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -103 712-107 693-3 981-98 796 Övriga inkomster -42 328-47 840-5 511-48 740 2000 Inkomster av statens verksamhet Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet. Tabell 16 Inkomster av statens verksamhet, översikt SB -SB 2017 2100 Rörelseöverskott 2 203 3 238 1 035 3 637 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 273 227-46 362 2300 Ränteinkomster 1 352 2 349 997 2 379 2400 Inkomster av statens aktier 15 200 14 628-572 8 558 2500 Offentligrättsliga avgifter 9 909 9 902-6 10 095 2600 Försäljningsinkomster 62 73 11 93 2700 Böter m.m. 1 135 1 118-17 1 101 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 700 1 236 536 1 155 2000 Inkomster av statens verksamhet 30 834 32 771 1 937 27 380 23
INKOMSTER I STATENS BUDGET Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 32 771 miljoner kronor, vilket är 1 937 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 5 391 miljoner kronor (19,7 procent) högre. Högre rörelseöverskott än beräknat i statens budget Rörelseöverskotten blev 1 035 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Även utfallet för Ränteinkomster blev högre än beräknat i statens budget, 997 miljoner kronor högre. Högre utdelningar från statligt ägda bolag än föregående år Den huvudsakliga anledningen till att utfallet blev högre än 2017 är att Inkomster av statens aktier blev 6 070 miljoner kronor (70,9 procent) högre. Lägre rörelseöverskott Rörelseöverskotten uppgick till 3 238 miljoner kronor, vilket är 399 miljoner kronor (11,0 procent) lägre än 2017. För år 2017 redovisade Affärsverket Svenska kraftnät 203 miljoner kronor i resultat. Det är 349 miljoner kronor lägre än året innan. Av Svenska kraftnäts utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Den utbetalda utdelningen till staten uppgår till 132 miljoner kronor. Det är 227 miljoner kronor (63,2 procent) lägre än 2017. Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Föregående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2017 till 125 miljoner kronor och inlevererades. Det inlevererade överskottet är 110 miljoner kronor (46,9 procent) lägre än det överskott som inlevererades 2017. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 2 300 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m. För de senaste fem åren, 2013 till 2017, uppgår Riksbankens genomsnittliga resultat till 2 832 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år vilket i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 3 926 miljoner kronor för 2017. Efter justeringar och återföringar av bokslutsdispositioner, vilka omfattar en prisförlust om 2 317 miljoner kronor, redovisades ett positivt resultat på 1 272 miljoner kronor. 24
INKOMSTER I STATENS BUDGET Tabell 17 Rörelseöverskott SB -SB 2017 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 13-13 17 2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 211 132-79 359 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 29 52 23 39 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 125 125 235 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 350 629 279 487 2131 Riksbankens inlevererade överskott 1 600 2 300 700 2 500 2100 Rörelseöverskott 2 203 3 238 1 035 3 637 Liten ökning av överskottet av statens fastighetsförvaltning Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 227 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor (37,3 procent) lägre än föregående år. Överskottet från Statens fastighetsverk (SFV) var 124 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2017 på 28 miljoner kronor, dels av en preliminär inleverans av avkastningskrav för på 82 miljoner kronor. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 102 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2017 på 4 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för på 98 miljoner kronor. Intäktsränta på skattekontot högre än 2017 Ränteinkomster uppgick till 2 349 miljoner kronor, det är 30 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än föregående år. Tabell 18 Ränteinkomster SB -SB 2017 2320 Räntor på näringslån -1 0 1 0 2340 Räntor på studielån 38 33-5 36 2390 Övriga ränteinkomster 1 315 2 316 1 001 2 343 2300 Ränteinkomster 1 352 2 349 997 2 379 Räntor på skattekonto uppgick till 2 274 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än 2017. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev 61 miljoner kronor lägre. Intäktsräntan vid överskott på skattekonto blev 19 miljoner kronor högre. 25
INKOMSTER I STATENS BUDGET Högre inkomster av statens aktier under Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 14 628 miljoner kronor, det är 6 070 miljoner kronor (70,9 procent) högre än föregående år. Tabell 19 Aktieutdelningar och 2017 2017 Skillnad Akademiska hus 1 630 1 393 237 Apoteket 300 300 0 Bostadsgaranti 0 32-32 Infranord 67 84-17 Jernhusen 179 178 1 Lernia 21 14 7 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 2 882 0 2 882 Metria 4 2 2 Nordiska investeringsbanken 196 186 10 PostNord 0 0 0 Saminvest AB 200 0 200 SBAB 684 628 56 SJ 269 260 9 Specialfastigheter 560 497 63 Sveaskog 900 800 100 Svensk Bilprovning 29 67-38 Svensk Exportkredit 232 234-2 Svevia 299 299 0 Swedavia 122 143-21 Sweden House 1 2-1 Telia Company 3 714 3 229 485 Teracom Group 214 210 4 Vasallen 125 0 125 Vattenfall AB 2 000 0 2 000 Totalt 14 628 8 558 6 070 Utdelningen från LKAB blev 2 882 miljoner kronor, vilket motsvarar 60 procent av 2017 års vinst. Under 2017 gavs ingen utdelning. Utdelningen från Vattenfall AB blev 2 000 miljoner kronor, vilket motsvarar 20 procent av 2017 års vinst. Under 2017 gavs ingen utdelning. Telia Company delade ut 3 714 miljoner kronor, vilket är 485 miljoner kronor mer än föregående år. 26
INKOMSTER I STATENS BUDGET Inkomster från offentligrättsliga avgifter lägre Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter blev 9 902 miljoner kronor, vilket är 193 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än föregående år. Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 3 494 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor (1,6 procent) högre än 2017. Avgifter vid patent- och registreringsväsendet uppgick till 395 miljoner kronor. Det är en ökning med 7 miljoner kronor (1,9 procent) jämfört med föregående år. Högre inkomster från böter Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 118 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor (1,5 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på att bötesmedel från Polismyndigheten blev 38 miljoner kronor högre än föregående år. Det avser bl.a. domstolsböter och strafförelägganden till 271 miljoner kronor. Förskottsbetalning av lokalradioavgifter till och med 2026 Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 1 236 miljoner kronor, vilket är 81 miljoner kronor högre än 2017. Det förklaras bl.a. av att lokalradioavgifter från Myndigheten för press, radio och tv blev 68 miljoner kronor högre. I juli betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor till Myndigheten för press, radio och tv för tillstånd att sända markbunden analog kommersiell radio. Tillstånden gäller för perioden 1 augusti till 31 juli 2026. Avgifterna betaldes i förskott och kommer därför att periodiseras kvartalsvis mot statens budget för hela perioden för att ge en rättvisande bild av de redovisade intäkterna. 3000 Inkomster av försåld egendom Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier. Tabell 20 Inkomster av försåld egendom SB -SB 2017 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 1 808-3 192 8 Högre inkomster av försåld egendom jämfört med 2017 Inkomster av försåld egendom uppgick till 1 808 miljoner kronor, vilket är 3 192 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev inkomsterna 1 800 miljoner kronor högre. Inkomsterna består främst av försäljning av statens innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB. 27
INKOMSTER I STATENS BUDGET Den 28 november 2017 skrev regeringen avtal med Euroapotheca UAB om att sälja statens innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB för 1 694 miljoner kronor. Efter att Konkurrensverket godkänt försäljningen avslutades affären i februari. Överskottet blev, efter avdrag för försäljningsomkostnader, 1 683 miljoner kronor. Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter uppgick till 99 miljoner kronor under året. 4000 Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån. Tabell 21 Återbetalning av lån SB -SB 2017 4100 Återbetalning av näringslån 0 0 0 1 4300 Återbetalning av studielån 493 472-21 521 4500 Återbetalning av övriga lån 273 266-7 243 4000 Återbetalning av lån 766 738-28 764 Återbetalning av lån oförändrat jämfört med föregående år et på inkomsttypen uppgick till 738 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år är utfallet 26 miljoner kronor (3,4 procent) lägre. Återbetalningen av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 21 miljoner kronor lägre än 2017. Förändringen mellan åren beror bl.a. på att antalet låntagare minskade med 25 640. Återbetalningen av övriga lån blev 7 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 26 miljoner kronor lägre. Övriga lån avser bl.a. hemutrustningslån som blev 30 miljoner kronor högre än föregående år, vilket beror på att antalet personer som återbetalar hemutrustningslån ökat på grund av den senaste tidens flyktingmottagande. Antalet lån uppgick till 70 200, vilket är en minskning med 1 700 lån jämfört med 2017. Antalet lån har minskat eftersom att återbetalningarna har ökat. Hemutrustningslånet ska betalas tillbaka två år efter utbetalningen. 28
INKOMSTER I STATENS BUDGET 5000 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Tabell 22 Kalkylmässiga inkomster SB -SB 2017 5100 Avskrivningar och amorteringar 87 84-3 96 5200 Statliga pensionsavgifter 11 786 12 085 299 11 331 5000 Kalkylmässiga inkomster 11 873 12 169 296 11 427 Inkomsterna uppgick till 12 169 miljoner kronor, vilket är 296 miljoner kronor (1,2 procent) högre än beräknat i statens budget. De statliga pensionsavgifterna ökade Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 12 085 miljoner kronor under. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 9 821 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 2 295 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 190 miljoner kronor. De statliga pensionsavgifterna blev 299 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 742 miljoner kronor (6,5 procent). Tabell 23 Statliga pensionsavgifter SB -SB 2017 Statlig tjänstepensionering 9 821 9 257 Särskild löneskatt på pensionskostnader 2 295 2 126 Statlig grupplivförsäkring 53 50 Premieskatt, gruppliv 41 39 Statlig personskadeförsäkring 79 54 Avdrag för administrationskostnader -190-185 Administration, personskadeförsäkring -13-11 Statliga pensionsavgifter 11 786 12 085 299 11 331 6000 Bidrag m.m. från EU Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen erhålls från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 29