Utbildningsnämndens Nämndplan 2010 Beslut UN091008 118 1 Övergripande beskrivning av organisation Utbildningsnämnden har det övergripande politiska ansvaret och utbildningsförvaltningen har det övergripande ansvaret för verksamheten. I utbildningsförvaltningens regi finns gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola, Vuxenutbildningscentrum, Komvux inklusive Svenska för invandrare (SFI), Kvalificerad Yrkesutbildning som övergår till Yrkeshögskola (YH), Integrationsenhet och Arbetsmarknadsenhet. 1.1 Organisationsskiss Utbildningsnämnd Förvaltningschef IT Kansli li Integrations -enheten Arbetsmarknadsenheten (AME) Kvalificerad Yrkesutbildning (inom YH) Vuxenutbildningscentrum (VUC) Komvux SFI Westerlundska Gymnasiet (WGY) 1.2 Kunder I vidare mening är arbetslivet i Enköping kunder i det samarbete som sker på alla nivåer i förvaltningens verksamhet. Gymnasiets kunder är elever som genomför sin utbildning på Westerlundska gymnasiet samt deras vårdnadshavare. Blivande kunder är grundskolans elever och deras vårdnadshavare. VUCs kunder är de kommuninvånare som saknar eller behöver komplettera gymnasieutbildning, grundskolekompetens och /eller svenska för invandrare (SFI). Till VUC:s kunder hör även kommuninnevånare som vill satsa på en yrkesutbildning eller vill läsa universitets/högskolekurser på distans. Komvux kunder är de vuxenstuderande som behöver komplettera tidigare studier med grundläggande- och gymnasiebehörighet, samt invandrare/flyktingar som behöver lära sig svenska. YH:s kunder är studenter med stor åldersspridning, skiftande yrkesbakgrund som vill satsa på en (ny) yrkeskarriär och som, geografiskt, kommer från hela landet. 1
YH:s kunder är också de företag som är knutna till respektive utbildnings ledningsgrupp och som är i behov av ny yrkeskompetens. AMEs kunder är arbetslösa ungdomar i kommunen upp till 20 år, ungdomar från gymnasiets individuella program som är i behov av arbetsplatsutbildning och elever som hoppat av nationellt program samt ungdomar som önskar feriearbete. AME:s kunder är också SFIstuderande som ska genomföra praktik samt långtidsarbetslösa som är inskrivna i Jobb- och utvecklingsgaranti. Integrationsenhetens kunder är nyanlända flyktingar som väljer att bosätta sig i Enköpings kommun. 1.3 Verksamhetsidé / uppdrag Westerlundska gymnasiet genom studierna ska eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor med stor framtidstro som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Integrationsenheten genom ett innehållsrikt introduktionsprogram ska nyanlända flyktingar få grundläggande kunskaper som möjliggör att komma ut i egen försörjning. Arbetsmarknadsenheten ska erbjuda alla ungdomar upp till 20 år som inte studerar på nationellt program alternativ och årligen anordna feriearbete för kommunens ungdomar. På uppdrag av Arbetsförmedlingen ska AME anordna sysselsättning för personer inom Jobb och utvecklingsgaranti. AME ska även anordna praktikplatser för SFI-studerande. Komvux, VUC och YH verksamheterna ska hjälpa till med att minska utbildningsklyftorna i samhället genom att erbjuda flexibla möjligheter till livslångt lärande för vuxna. Utbildningsinsatserna ska hålla god kvalitet och anpassas till arbetsmarknadens behov. Verksamheterna ska snabbt kunna anpassa sig till förändringar och nya villkor i samhället. 1.4 Vision Vår verksamhet ska ge kunskaper för framtiden. Gemensamt arbetar vi för att minska utanförskapet och skapa förutsättningar för ett livslångt lärande. Framtidens tillväxt kommer att skapas av människor som har lust, mod och vilja att förverkliga sina idéer. Individer som tror på sig själva och sina möjligheter att själva eller tillsammans med andra, våga utveckla och förändra sin tillvaro kommer att vara de som driver utvecklingen framåt. Entreprenörskap är ett förhållningssätt. Det är lika nödvändigt med entreprenörer i socialt och kulturellt arbete som i näringslivet! Därför ska alla inom Utbildningsförvaltningens område ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden och ges möjligheter att utveckla sig till entreprenörer i sina egna liv. 1.5 Värdegrund Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom nämndens ansvarsområde ska visa aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. 2
2 Övergripande strategier för att förbättra verksamhetens resultat / ständiga förbättringar. 2.1 Kvalitetssäkringsprocess Gymnasieskolan och Komvux gör varje år en skriftlig kvalitetsredovisning. Redovisningen är ett led i den ständigt pågående uppföljningen och en utvärdering av verksamheten. Övriga verksamheter gör kvalitetsredovisningar mot respektive myndighet. Utvärderingar sker också kontinuerligt inom verksamheterna. 2.2 Processen att göra medarbetare delaktiga i att aktivt arbeta mot mål/ resultat. Utbildningsnämnden skriver sin plan utifrån statliga och kommunala styrdokument. Utbildningsförvaltningen har påbörjat en struktur för arbetet med målstyrning där respektive nivå ska se målen på den övre nivån som krav. Målsättningen är att samtliga enheter ska ha en verksamhetsplan under 2010. Arbetslagen inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen utgår från verksamhetsplaner där målen i nämndens plan är krav på dessa enheter. Arbetslagen utgår från enheternas verksamhetsplaner och skriver teamkontrakt. Varje nivå har möjlighet att göra en prioritering bland kraven. Denna prioritering ska godkännas av närmaste chef. På detta sätt gör respektive nivå målen till sina egna, vilket gör medarbetarna delaktiga i arbetet att nå måluppfyllelse. Nedanstående bild visar hur målen i verksamhetsplanen är kopplade till varandra. De uppåtgående pilarna visar hur uppföljning och utvärdering sker. 3
3 Krav på förvaltningen 3.1 Statliga styrdokument Skollag Lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Förordningar för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare Läroplan för de frivilliga skolformerna Skolverkets författningssamling Allmänna råd om statens ersättning för flyktingmottagande FN:s Barnkonvention Lag och förordning för Jobb och utvecklingsgaranti Lag och förordning för Yrkeshögskolan 3.2 Kommunala styrdokument Kommunallag Enköpings kommuns skolplan Vision 2015 Kommunala policys och riktlinjer Kommunfullmäktiges långsiktiga mål: 1. Enköpings kommun skall år 2015 ha 45 000 invånare i enlighet med visionsdokumentet. 2. 24-timmarsservice med interaktiva tjänster skall utvecklas som ger kommuninvånarna bättre service och insyn. 3. Det aktiva näringslivet vidareutvecklas och ger minst 750 nya jobb. 4. Enköping skall vara bland de 20 främsta kommunerna i Svenskt Näringslivs ranking. 5. Ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte skall bedrivas genom aktivt nationellt och internationellt arbete. 6. Enköping skall vara en känd besöks- och etableringsort. 7. Fler kommunala verksamheter skall konkurrensutsättas, vilket kan ske genom utmaningsrätt. 8. Enköpings kommun skall ha en stark ekonomi och en effektiv förvaltning. 9. Enköpings kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare med anställda som har ett tydligt medborgarfokus och hög servicegrad. 10. Enköpings kommun arbetar aktivt för en minskad sjukfrånvaro bland sina medarbetare. 11. Enköpings kommun skall fortsätta att utveckla sin miljöprofil och kommunen skall aktivt genomföra sin del av Enabygdens Dessutom finns mål riktade specifikt till utbildningsnämnden (redovisas under punkt 4): 3.2.1 Vad betyder de kommunala styrdokumenten för nämnden/förvaltningen? Visionsdokumentet pekar på att Enköpings kommun ska ha 45 000 invånare år 2015. Antal invånare ska öka med ca 6 000 invånare från 2009 samtidigt som befolkningsprognosen visar 4
på att det är ca 330 stycken färre elever på gymnasiet 2015. Detta innebär att gymnasieskolan bör klara denna befolkningsökning i befintliga lokaler. Efterfrågan på vuxenutbildning kan däremot komma att öka under de närmaste åren. KF:s långsiktiga mål ställer krav på att verksamheten kan hitta tydliga alternativ till gymnasiestudier, fler elever som lämnar gymnasiet ska ha lägst betyget godkänd i alla ämnen. Attraktiviteten och kvaliteten ska ha en sådan nivå att 90% väljer att studera i Enköping. En tydlig satsning på de nyanlända flyktingarna ska göras i form av studier och praktik för att underlätta etableringen i det svenska samhället. Utbildningsnämnden ska också öka samarbetet med nämnden för För- och Grundskola med syfte att minska antalet elever som går ett fjärde år på gymnasiet. Utbildningslokalerna måste användas effektivare så att resurserna kan användas till kärnverksamheten. 3.3 Omvärldsanalys Befolkningsprognos Antal elever på Westerlundska gymnasiet läsåret 2008-2009 (sista december 2008) var 1 402 elever, därav var 1 275 elever från Enköpings kommun. Dessutom gick 483 elever från Enköpings kommun hos annan huvudman. Sammantaget fanns det 1758 elever folkbokförda i Enköpings kommun i december 2008. Hösten 2009 ska, enligt befolkningsprognosen, antalet elever minska med ca 70 elever. Hösten 2010 visar befolkningsstatistiken på att antal elever vid Westerlundska gymnasiet kommer minska med ca 100 elever jämfört med hösten 2008. Hösten (år) Minskat antal elever/år i antal och (%) (jämfört med 2008) Elever som skulle studerat i hemkommunen (ca 75%) Antagande av externa elever som kommer till Enköping (127 st 2008) Totalt uppskattat antal elever på Westerl. gymn (1402st år 2008) 2009 73 (4,2 %) 55 122 1342 (-60) 2010 47 (2,7%) 35 118 1303 (-99) 2011 43 (2,4%) 32 115 1268 (-134) 2012 76 (4,3%) 57 110 1206 (-196) 2013 73 (4,2%) 55 104 1145 (-257) Under förutsättning att samma andel elever (ca 75%) väljer att studera i Enköping och att sökande elever från andra kommuner i motsvarande grad som nu väljer att studera i Enköping, minskar elevunderlaget med 257 elever (18,3%) år 2013 jämfört med december 2008. Statistik från Skolverket Nedan i tabellen beskrivs statistik från Skolverket över betygsgenomsnitt för hela Westerlundska gymnasiet och andel elever (%) som är behöriga till högskola åren 2000-2008. 5
År Betygsmedelvärde (alla program) Andel elever (%) behöriga till högskola Wgy Riket Wgy Riket 2000 12,4 13,3 61,1 80,3 2001 13,2 13,7 78,1 84,6 2002 13,1 13,8 77,0 85,7 2003 12,7 14,0 80,3 89,2 2004 13,1 14,1 86,0 89,2 2005 13,4 14,1 87,0 88,9 2006 13,5 14,1 86,7 89,2 2007 13,5 14,1 86,7 88,9 2008 13,9 14,0 91,6 88,9 Arbetet med att höja betygsmedelvärdet till minst samma nivå som riksgenomsnittet ska fortsätta. Andel behöriga till högskolan ska uppgå till 92 % under 2010. Arbetsmarknad Trender/fenomen: Ökad arbetslöshet innebär generellt att antalet studerande inom kommunal vuxenutbildning samt antalet inskrivna inom Arbetsmarknadsenhetens verksamhetsområde ökar. Regeringen framhåller vuxenutbildningens betydelse genom en satsning på yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå kallad Yrkesvux och ökat antal utbildningsplatser inom Yrkeshögskolan. Yrkesvux är en tidsbegränsad satsning som pågår 2009 till 2011 där syftet är att motverka brist på yrkesutbildade personer. Målet är att nå grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning och som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Yrkesvux och Yrkeshögskolan finansieras med riktade statsbidrag. Nämnden anser att det är viktigt att våga tänka nytt, att våga ifrågasätta, t.ex. vilka gymnasieprogram som ska erbjudas i egen regi. Är det mer ekonomiskt hållbart att ibland låta elever delta i utbildning i andra kommuner? Vilka program ska erbjudas för att få en gymnasieskola med så hög kvalitet som möjligt? Ny gymnasieskola Gy 2011 Regeringen föreslår en rad förändringar i gymnasieskolan i prop. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop 2008/09:199). De viktigaste förändringarna jämfört med det nuvarande gymnasiet blir: Högre behörighetskrav till gymnasiet Mer tid för yrkesämnen, mindre för allmänteori, på yrkesprogrammen Kommunernas och elevernas valfrihet stramas upp Yrkesexamen och högskoleförberedande examen införs Lärlingsutbildning införs och blir sökbart direkt (i åk 1) även om programmet inte erbjuds skolförlagt Historia blir obligatoriskt Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet Trender och fenomen: Propositionen siktar mot renodlade och mer åtskilda högskoleförberedande program och yrkesprogram samt till ett lärlingsalternativ kopplat till respektive yrkesprogram. Kraven för att komma in på gymnasiet respektive högskolan kommer att skärpas. 6
Utmaningar: Förändringen i programstruktur kan innebära krav på flytt av vissa program. Samverkan med arbetslivet och andra avnämare måste intensifieras. Det regionala samarbetet måste vidareutvecklas. Konkurrensläget Hösten 2009 finns ingen gymnasiefriskola i Enköping men flera i närområdet, främst i Uppsala och Västerås. Frisök, dvs elevernas rättighet att söka till andra kommunala gymnasieskolor, har ökat elevernas valfrihet och rörlighet. Minskande elevkullar innebär också en ökad konkurrens om eleverna. Genom att behålla den höga kvaliteten och kommunicera den än tydligare kan Westerlundska gymnasiet vara ännu mer konkurrenskraftigt. Kvalitetsredovisning för WGY läsåret 2007/2008 Fler alternativ till det traditionella gymnasiet behövs. Westerlundska gymnasiet behöver förbättra genomströmningen, samt höja behörighetsnivån och betygsnivån. Ett viktigt verktyg är att fortsätta arbetet med samlade studiemiljöer och lärararbetslag med en hög andel kompetenta, behöriga lärare. Skolinspektionsrapport våren 2009 Skolan fick totalt sett ett bra betyg men följande förbättringsområden kräver åtgärder: Programmen och enskilda lärare agerar inte enhetligt vad gäller elevsyn och värdegrundsfrågor Fler elever borde få sitt förstahandsval tillgodosett För lågt ställda förväntningar framför allt på elever på yrkesförberedande program Skolans åtaganden i Åtgärdsprogrammen behöver bli tydligare 25% av eleverna saknar slutbetyg efter fyra år och mer än 50% har inte fått G i alla ämnen efter fyra år Westerlundska gymnasiet behöver arbeta mer med en gemensam värdegrund, höja förväntningarna på eleverna på de olika yrkesprogrammen. Sträva efter att ge fler elever deras förstahandsval samt arbeta för att förbättra elevernas studieresultat. Gymnasieelevernas förkunskaper Vid höststart 2008 jämfördes eleverna i åk 1 med den 9-gradiga Stanine-skalan; 20% av eleverna hade ett värde på 1-3 när det gällde Rättstavning och 17% när det gällde Läsförståelse. Beredskapen måste vara hög för att hantera elever med bristande förkunskaper, både på nationella program och på Individuella programmet. Fler alternativ till traditionella gymnasiestudier krävs för att erbjuda en genväg ut i yrkeslivet genom praktik (exp Enachansen). Samarbetet med grundskolan förstärks. Elever med särskilda behov Elever med funktionshinder kan kategoriseras i två huvudgrupper; särskoleelever och elever på nationella program. Elevernas behov kartläggs vid överlämning från grundskolan till gymnasiet, därefter görs behovs- och resursinventering.ambitionen måste vara att anordna fler praktiska inriktningar inom gymnasiesärskolan. Utredning om nyanländas arbetsmarknadsetablering och Asylutredningen Regeringen har beslutat om att tillsätta utredning med uppdrag att se över samt ge förslag på framtida utformningen av asylmottagande och flyktingmottagande. Detta har resulterat i två utredningar: Egenansvar med professionellt stöd; Utredning om nyanländas 7
arbetsmarknadsetablering SOU 2008:58 samt Aktiv väntan - asylsökande i Sverige; Asylutredningen SOU 2009:19. Övergripande ansvar för flyktingmottagande ligger på kommunnivå. Utredningen föreslår att ansvaret för introduktion flyttas över till en statlig myndighet. Den ändrade ansvarsfördelning innebär att kommunernas uppdrag upphör att gälla från och med juni 2010. Förvaltningen behöver utveckla samarbete med den myndighet som ska ta över ansvaret för flyktingmottagande. Nämndens ansvar för flyktingmottagningen går över till staten. Utredningen föreslår vidare att kommunerna ska åläggas ansvar för svensk undervisning, praktik och annan sysselsättning för asylsökande. Det ställer krav på kommunerna att utöka antal utbildnings- och praktikplatser samt samarbete med näringslivet, frivilliga organisationer, invandrarföreningar, Migrationsverket m fl. Regionaliserad yrkesutbildning Det är flera olika faktorer som talar för en framtida regionalisering av yrkesutbildning: Det har bildats en nationell lärlingskommitté i väntan på nationella programråd. Det diskuteras även om en ev regional nivå. Alltfler branscher jobbar med olika former av regional samverkan i form av olika college. Det handlar om vård- och omsorgscollege, teknikcollege, servicecollege och naturbrukscollege. Just nu diskuteras att jobba fram ett koncept för barn- och fritidscollege. Inom många traditionella branscher tex bygg- och måleribranschen finns sedan många år fungerande regionala samverkansorgan kring yrkesutbildning. Yrkestävlingarna Yrkes-SM förutsätter mer och mer en regional samverkan. 3.4 Prioriterade krav under 2010 Kommunfullmäktiges mål för 2010 är nämndens prioriterade krav. 4 Övergripande mål för nämnden Förklaring av begreppen slutmål och SMART mål Slutmål: Något som är vagt uttryckt och som någon gång ska uppfyllas / förverkligas. Något mycket specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt som ska uppnås! Ett SMART-mål är ett operationaliseratslutmål som ska uppfylla SMART-kriterierna. Kommunfullmäktiges mål riktade specifikt till utbildningsnämnden: Slutmål 1 Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ. - Minst ett alternativ utöver Enachansen och Röda villan skall erbjudas under 2010 - Alla ungdomar i målgruppen skall kontaktas personligen en gång per termin (Målgrupp är alla som inte är inskrivna på något gymnasieprogram) - En metod för att mäta måluppfyllelse skall tas fram före 2010 års utgång Slutmål 2 Alla lärare skall vara behöriga. - 2010 skall 100 % av kärnämneslärarna vara behöriga - 2010 skall behörighetsgraden öka med 10 procentenheter för karaktärsämneslärarna från 80 % till 90% 8
- En kompetensutvecklingspolicy skall tas fram under 2010 Slutmål 3 Alla elever som lämnar gymnasiet skall ha lägst betyget godkänd i alla ämnen. Målet för de närmaste åren är: 2008, 88 % 2009, 90 % 2010, 92 % - Målet för 2010 är att 92 % skall ha högskolebehörighet. - Samarbete och samverkan inom utbildningsnämndens ansvarsområde skall öka. Mätmetod: Förvaltningschefens bedömning - 2010 skall alla yrkesinriktade program ha fungerande programråd. Mätmetod: Respektive rektors bedömning - Elevernas närvaro i skolan skall öka Mätmetod: Statistik Skola 24, 2008 års kvalitetsrapport - Eleverna i åk 3 ska juni 2010 ha bättre betyg i jämförelse med rikssnittet än eleverna i åk 9 Mätmetod: Jämförelse - Vi blir den kommun inom Enköpings upptagningsområde som är bäst att få alla elever godkända i matte Mätmetod: Jämförelse med Håbo, Strängnäs, Sala, Uppsala, Västerås och Stockholm Slutmål 4 Gymnasiet har en sådan kvalitet och attraktivitet att 90 procent av samtliga elever i Enköping väljer att studera i Enköping. Förslag - Målet för 2010 är 75 %. - Målet 2010 är att antalet skall öka från 87,2% till 88 % att elever får sitt förstahandsval tillgodosett - Ingen elev inom Utbildningsnämndens ansvarsområde skall känna oro för att gå till skolan. Mätning sker genom årlig enkät. Dessutom skall en strategi och ett åtgärdsprogram för att elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete mer utförligt integreras med den övriga pedagogiska verksamheten arbetas fram under 2010. - Inom de områden det är möjligt skall våra utbildningar vara certifierade enligt Collegemodellen eller annan vedertagen modell - Ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte skall bedrivas genom aktivt nationellt och internationellt arbete Mätmetod: Förvaltningschefens bedömning - Elevinflytanden stärks Mätmetod: Utbildningsnämnden frågar Elevrådet, årlig enkät Slutmål 5 Samarbetet mellan grundskola och gymnasieskola förstärks så att antalet elever som går ett fjärde gymnasieår halveras. - Under 2010 skall orsaker klarläggas vad som gör att elever går ett fjärde år - Antal fokusområden i nuvarande samarbete skall utökas utöver nuvarande; Matte, Idrott och hälsa samt Barn i behov av särskilt stöd Slutmål 6 60 % av de nyanlända flyktingarna har lärt sig svenska inom tre år och har börjat studera vidare eller kommit in på arbetsmarknaden. 9
- Målet 2010 är att 60 % av de nyanlända flyktingarna skall ha lärt sig svenska Mätmetod: Målet skall mätas mot den individuella studieplanen - Målet 2010 är att 45 % av de nyanlända flyktingarna skall ha börjat studera vidare eller kommit in på arbetsmarknaden - Alla nyanlända flyktingar erbjuds en svensk värdperson under introduktionsperioden - 70 SFI-elever deltar på språk- och yrkespraktik Utbildningsnämndens egna formulerade mål: Slutmål 7 Skapa möjligheter för flexibelt och livslångt lärande, både närlärande och via distans i ett utbud med stor valfrihet. - Under 2010 skall en plan för hur det övergripande målet skall nås, tas fram - Minst två utbildningar med inriktning på de gröna näringarna och cleantech - Starta minst en yrkesutbildning för kortutbildade - Samverkan med arbetslivet skall ökas Mätmetod: Förvaltningschefens bedömning - Antalet yrkesutbildningar för vuxna skall ökas - Under 2010 skall arbetet med entreprenörskap drivas så att samtliga, såväl elever som anställda, förstår vad entreprenörskap innebär för den egna situationen och dessutom har påbörjat resan mot ett entreprenöriellt förhållningssätt. Målet mäts genom förvaltningschefens bedömning grundat på utvecklingssamtal med elever och anställda Slutmål 8 Skapa möjligheter för arbetssökande till inträde och återinträde på arbetsmarknaden. - 30 % av deltagarna i Enachansen får arbete eller börjar studier efter avslut - Samtliga deltagare anvisade från Arbetsförmedlingen skall ha en meningsfull sysselsättning och ha förbättrat sina chanser till återinträde på arbetsmarknad eller för studier Mätmetod: Enkät - Arbetsmarknadsenheten skall ha beredskap för att ta emot det ökande antal deltagare i Jobb och utvecklingsgarantin Mätmetod: Förvaltningschefens bedömning - Samtliga elever som hoppat av ett nationellt program skall ha en meningsfull sysselsättning i väntan på nystart av studier Mätmetod: Enkät - Alla ungdomar som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret skall identifieras och kontaktas samt erbjudas stöd och hjälp - 200 feriearbeten anordnas 2010 - Återinföra Enköpingsmodellen 2010 Bilaga: Ekonomi 10