Reflektion kring varför Ubiquitous Computing ännu inte slagit igenom på ett kommersiellt plan

Reflektion kring varför Ubiquitous Computing ännu inte slagit igenom på ett kommersiellt plan mattias ludvigsson mdi.interaktionsdesign it-universitetet i göteborg it3luma@ituniv.se 2004.01.14 p.uppsats.ubiquitous computing

Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund - Skrytmössan... 3 Uppsatsens inriktning... 3 Reflektion... 4 Den tekniska evolutionen har sin gilla gång... 5 Social acceptans och förankring i samhället... 6 Se upp, storebror ser dig... 7 Tekniken är en viktig nyckel till framgång... 8 Utseendet har visst betydelse... 10 Skrytmössan gör entré... 10 Slutsats... 12 Referenser... 13 2

Inledning Uppsatsen är ett delmoment i kursen Ubiquitous Computing som ingår i magisterprogrammet MDI/Interaktionsdesign vid IT-Universitetet i Göteborg. I uppsatsen ska reflektioner göras över kursens ämnesområde i allmänhet och/eller det projekt som utförts i kursen med utgångspunkt från den kunskap som förvärvats under föreläsningarna och i kurslitteraturen. Bakgrund - Skrytmössan Kursens projekt gick ut på att praktiskt utforska ämnesområdet Ubiquitous Computing, bland annat genom att använda datorteknik som designmaterial. I projektet skapades ett koncept och en fullt fungerande prototyp av Skrytmössan; mössan som visar hur fort du åker genom att ändra sitt utseende. Ju fortare man åker desto fler ränder får mössan. Med Skrytmössan på huvudet i eftermiddagens afterski visar du vem som är kung i backen! Skrytmössan realiserades genom att en vanlig mössa målades med termokrom färg. Med hjälp av ett batteri värms trådar, som monterats i mössan, upp. Trådarna får den termokrona färgen att reagera och ändra färg. Via en GPS-mottagare fångas olika värden in beroende på vilken hastighet personen som bär Skrytmössan befinner sig i. Med hjälp av en BasicX-chip och kod, kontrolleras de olika ränderna i mössan baserat på hastigheten från GPS-mottagaren. Illustration av Skrytmössan Uppsatsens inriktning Jag har i denna uppsats valt att lite filosofiskt reflektera över hur det kan komma sig att Ubiquitous Computing ännu inte har slagit igenom i stor skala på ett kommersiellt plan. Möjliga anledningar diskuteras och referenser görs till litteratur samt egna tankar och erfarenheter som uppkommit under kursens gång och i samband med utvecklingen av Skrytmössan. 3

Reflektion Over the next twenty years computers will inhabit the most trivial things: clothes labels (to track washing), coffee cups (to alert cleaning staff to moldy cups), light switches (to save energy if no one is in the room), and pencils (to digitize everything we draw). In such a world, we must dwell with computers, not just interact with them. (Weiser, 1996, s. 3) Mark Weiser (1991) och hans kollegor vid Xerox PARC förutspådde redan i början av 1990-talet hur framtidens datorteknik skulle kunna göras till en mer integrerad och osynlig del av människors vardagsliv. I paradigmet som skapades (Ubiquitous Computing) ingår även tanken om att användaren ska befrias från de begränsningar som datorerna och dess användargränssnitt skapar och istället försöka skapa en fysisk interaktion mellan människor och datorer som mer påminner om det sätt på vilket vi i övrigt interagerar med vår omvärld (Abowd & Mynatt, 2000). I dag, drygt 10 år senare, skulle jag vilja påstå att denna vision ännu inte fått fullt genomslag, trots att det på marknaden redan finns ett flertal exempel på både produkter och koncept som mer eller mindre har realiserats och till viss del även kommersialiserats med olika framgång. Till exempel har Nokia (2004) tagit fram ett antal produkter som illustrerar på hur små datorer, som kommunicerar med omgivningen, kan byggas in i vardagliga föremål. Om man vill byta motiv i Nokias fotoram Image Frame eller halssmycke Medallion gör man det genom att skicka en digital bild som MMS från sin mobiltelefon. Hur kan det då komma sig att det trots allt fortfarande finns så relativt få kommersiella produkter som skulle kunna definieras inom ämnesområdet Ubiquitous Computing? Jag tror att svaret på den frågan beror på ett flertal olika faktorer som jag i denna uppsats kommer att reflektera över. Nokia Image Frame och Nokia Medallion I 4

Den tekniska evolutionen har sin gilla gång Pervasive computing is the trend towards increasingly ubiquitous (another name for the movement is ubiquitous computing), connected computing devices in the environment, a trend being brought about by a convergence of advanced electronic - and particularly, wireless - technologies and the Internet. Pervasive computing devices are not personal computers as we tend to think of them, but very tiny - even invisible - devices, either mobile or embedded in almost any type of object imaginable, including cars, tools, appliances, clothing and various consumer goods - all communicating through increasingly interconnected networks. (Definition av Ubiquitous Computing, searchnetworking.com, 2004) Den första vågen av datorisering byggde, enligt Weiser (1996), på att flera användare delade på en dator medan den andra vågen innebar att varje individuell användare fick tillgång till en eller flera datorer, till exempel en stationär, en bärbar och en handdator. I den tredje vågen kommer tusentals datorer vara tillgängliga, till exempel via nätverk som Internet, och i vår omgivning kommer det att finnas både små mikroprocessorer och kraftfulla stordatorer, alla inbäddade och integrerade i vardagliga ting och miljöer. Övergången till den tredje vågen av datorisering ska enligt Weiser ske någon gång mellan 2005 och 2020, men den har redan påbörjats. Vi befinner oss för tillfället i stadiet mellan den andra och tredje vågen, där Internet och distribuerade datorer hamnat i fokus. Det går redan idag att koppla upp sig mot hundratals datorer världen över, till exempel genom fildelning via peerto-peer-nätverk, och över Internet erbjuds ett stort antal webbtjänster för allmänheten där element som positionering och SMS ingår. Ett exempel på detta är LG Electronics (2004) som på sin webbplats presenterar sitt koncept för hur de tror att framtidens nätverkstjänster skulle kunna integreras i en hemmamiljö. Vitt skilda produkter som vitvaror, audio- och videoutrustning, datorer och mobiltelefoner kopplas ihop i ett internt nätverk där produkterna kontrolleras och styrs av en server placerad i hemmet. Med rätt behörighet kan allt kommas åt via Internet eller genom trådlös kommunikation. Den tekniska evolutionen går oundvikligen framåt, om än inte så fort som många kanske trott och förutspått. Men för att fullt ut kunna leva upp till Koncept för LG Electronics nätverkstjänster för hemmet 5

visionen om den tredje vågen av datorisering tror jag att ett antal sociala, säkerhetsrelaterade och tekniska utmaningar först måste klaras av. Social acceptans och förankring i samhället För att den nyutvecklade datortekniken ska komma att användas på bred front måste den accepteras av samhället i stort. Att nyttan av fördelarna blir tydliga och tillräckligt stora i jämförelse med riskerna och nackdelarna tror jag är en förutsättning för att kunna skapa en bred acceptans till en framtida vardag där datorer är allestädes närvarande. Ett bra exempel på detta är mobiltelefonen som nästan alla människor idag har tillgång till. Det är nu drygt 20 år sedan den första generationens mobiltelefoner introducerades (Väänänen-Vaino-Mattila & Ruuska, 1999). Först idag tror jag man kan säga att den är både accepterad och flitigt använd av den breda allmänheten. Mobiltelefonen har därmed gått från att vara ett rent kommunikationsverktyg till att bli ett personligt objekt som används dagligen och som dessutom speglar en del av ägarens personlighet (Hallnäs & Redström, 2001). Informations- och datorteknikens intåg har, i och med mobiltelefonen och den ökande tillgången till Internet, också bidragit till att skapa ett nytt socialt problem. Vi överöses numera av information från alla håll och kanter, vilket på senare tid blivit påtaglig för allt fler människor som upplever situationen som mycket stressande. I och med de utökade kommunikationsmöjligheterna och den ständiga tillgången till information blir många pressade till att alltid vara tillgänglig. För att bli av med informationsstressen väljer numera allt fler personer att helt enkelt stänga av tekniken. Fortsätter detta problem att öka kan det i mina ögon sett leda till att hastigheten drastiskt minskas när det gäller hur snabbt införandet av ny och okänd teknik kan ske. Weiser (1991) anser däremot att den tredje vågens tekniklösningar kan bidra till att minska problemet med det ökande informationsflödet om bara tekniken utformas på ett sådant sätt att den blir anpassad till människan istället för tvärtom. En annan farhåga inför den nya datorteknikens framsteg är att den på ett negativt sätt kan komma att medverka till att sociala beteenden förändras. Det skulle enligt min mening kunna leda till en successiv nedmontering av de, för en stor grupp människor, många gånger nödvändiga och informella sociala nätverk som finns i samhället. Ett tänkbart scenario skulle kunna vara 6

att små lokala närbutiker i framtiden utmanövreras av stormarknader vars affärsidé är att, via inköpslistor som automatiskt genererats och skickats från hushållens intelligenta kylskåp, packa och distribuera varorna direkt hem till hushållens dörrar ett antal gånger i veckan. I ett sådant scenario försvinner många av de närbutiker dit många äldre personer går på dagarna för att kanske få dagens enda mänskliga kontakt. En central tanke hos Weiser (1996) är att datortekniken ska döljas i bakgrunden och ta hand om onödigt arbete som belastar den kognitiva förmågan hos människan. På så sätt ska tid och kraft frigöras till att ägnas åt viktigare frågeställningar av till exempel existentiell art. Jag tror däremot att det i en framtida vardag, där allt fler sysslor sköts per automatik, finns en fara i att människan i större omfattning slutar bry sig om att tänka själv. Detta kan i slutändan leda till att människans tro på att man kan påverka och kontrollera skeenden i den egna vardagen ytterligare minskas. Intelligent kylskåp med Löstagbar och tryckbar bildskärm från LG Electronics Se upp, storebror ser dig The flat was seven flights up, and Winston, who was thirty-nine and had a varicose ulcer above his right ankle, went slowly, resting several times on the way. On each landing, opposite the lift-shaft, the poster with the enormous face gazed from the wall. It was one of those pictures which are so contrived that the eyes follow you about when you move. BIG BROTHER IS WATCHING YOU, the caption beneath it ran. (Orwell, 1949, kapitel 1, del 1) Just den sociala acceptansen inför det kommande teknikskiftet kan bli en av de stora stötestenarna som måste lösas innan det kan komma på tal om att kommersialisera området Ubiquitous Computing på ett bredare plan. Enligt Abowd och Mynatt (2000) kommer den nya datortekniken, som gör det möjligt att känna av, förstå och reagera på vad som händer i omgivningen, innebära en fara då den också kan komma att missbrukas. Möjligheten att kunna samla in information om befintliga och potentiella kunders beteenden ger till exempel ett guldläge för marknaden och dess aktörer. Frågan om människans rätt till integritet och privatliv kommer att behöva diskuteras ytterligare då det är osäkert vem som egentligen har kontrollen över den information som kommer att registreras av alla sensorer. Mann 7

(1999) menar att vanliga övervakningskameror, även om de sätts upp i ett preventivt och brottsförebyggande syfte, är ett integritetsproblem. Samtidigt hävdar Falk och Björk (2000) att datorresurserna i de framtida offentliga datormiljöerna, som kommer att delas och utnyttjas av alla, kan anses vara kommunal egendom och därför inte tillhöra någon specifik individ. Däremot kan informationen som används i dessa miljöer orsaka olika frågeställningar relaterade till integritet. Om åtkomst och distribution av information alltid kan initieras eller kontrolleras av dess ägare kan delar i problematiken runt vår integritet förhoppningsvis minska. Samtidigt anser Falk och Björk att möjligheten till full transparens, som ju eftersträvas inom Ubiquitous Computing, blir svårare att uppnå om explicita förfrågningar måste göras gentemot de omgivande systemen. En framtida utmaning för förespråkare av Ubiquitous Computing blir därför att få fram produkter, system och tillämpningar som på ett tydligt sätt uppmärksammar när vår integritet blir utsatt för någon form av potentiellt intrång. Enligt Abowd och Mynatt (2000) måste mer forskningsarbete läggas ner inom områden som berör säkerhet, synlighet, kontroll, integritet och privatliv samtidigt som allmänheten också måste få en chans att uppleva mervärdet i nyttan av att använda den nya datortekniken. Will Smith blir övervakad i filmen Enemy of the State Tekniken är en viktig nyckel till framgång The UC era will have lots of computers sharing each of us. Some of these computers will be the hundreds we may access in the course of a few minutes of Internet browsing. Others will be imbedded in walls, chairs, clothing, light switches, cars - in everything. UC is fundamentally characterized by the connection of things in the world with computation. This will take place at a many scales, including the microscopic. (Weiser & Brown, 1996) Förutom sociala och säkerhetsmässiga aspekter tror jag dessutom att man måste lyckas med att implementera tekniska produkter, system och tjänster utan att råka ut för några större missöden om man ska kunna övertyga den breda massan om fördelarna med Ubiquitous Computing. Den inbyggda misstro som finns gentemot tekniska prylar i allmänhet, och datorer i synnerhet, är stor och det krävs därför kraftfulla insatser för att göra dem 8

felfria, stabila och tillförlitliga. Om vi ska våga överlåta till datortekniken att på ett automatiserat sätt ta hand om fler och fler funktioner i vår omgivning måste vi också kunna lita fullständigt på den. Ska tekniken dessutom göras så transparent som möjligt blir vikten av att den fungerar hela tiden än större då vårt allmänna kontrollbehov annars kommer att utsättas för kraftiga prövningar. Tänk om saker och ting som bara måste fungera plötsligt inte längre gör det och det dessutom visar sig vara omöjligt att lista ut vad som är fel eftersom det varken är uppenbart synligt eller tillgängligt. Då datortekniken, enligt Weiser (1996), i största möjliga mån ska göras osynlig i den vardagliga miljön kan det vara bra att bibehålla gamla och invanda beteenden. Ett exempel på hur denna intention kan ta sig uttryck är den elektriska bordslampa som utformats av Michael Wanders (FLOS, 2004). Den har fått formen av ett vanligt stearinljus och tänds respektive släcks genom att man blåser på ljusets (lampans) låga. Ett sedan länge invant beteende har här överförts från en traditionell artefakt till en datorstyrd produkt. För att lyckas med att integrera Ubiquitous Computing i större omfattning tror jag det kommer att krävas tillgång till mycket mindre komponenter än vad som går att få tag på idag. I många fall behövs också en kraftigt förbättrad prestanda, inte minst när det gäller strömförsörjningen. Dessa idag bristande faktorer kan vara en av anledningarna till att de främsta försöken inom området hittills har kommit att handla om våra hem. I hus andra byggnader kan större komponenter byggas in utan att bli ett störande moment och en konstant och stabil strömförsörjning ständigt tillhandahållas. I framtiden kommer sannolikt produkter och system att kommunicera trådlöst med varandra med en datorkapacitet som är både mobil och inbyggd, till exempelvis i kläder. Men i takt med att användandet av trådlös kommunikation breder ut sig måste även forskning kring effekterna av att utsättas för dess strålning utvecklas och tekniker för att minska eventuella hälsorisker presenteras. Lyckas man med att minska storleken på komponenterna, öka prestandan och säkerställa hälsan är jag övertygad om att framgången också kommer som ett brev på posten. Släck och tänd lampan genom att blåsa på den. 9

Utseendet har visst betydelse Hallnäs och Redström (2002) menar att mogen teknik så småningom blir transparent för sina användare. De hävdar också att relationen till många av de nya datortekniska produkterna i ett första skede kommer att definieras efter funktion och hur de används. Andra datortekniska produkter kommer antagligen redan från början att accepteras och införlivas i det dagliga livet. Och även om de inte alltid kommer att användas övergår de successivt till att bli en av de många delar som sammantaget definierar vår identitet. På så sätt skulle det även kunna bli möjligt för datorn att förlora sin unika position, där datateknik till slut blir en i mängden av material som vi naturligt använder oss för att bygga upp och skapa vår omgivning. Först när detta har skett kan det sägas att datortekniken lyckats med att bli fullständigt transparent. Personligen tror jag att framtidens datorteknik kraftigt ökar sina chanser att snabbt bli accepterad hos allmänheten om de produkter som inledningsvis utvecklas och erbjuds utformas på ett estetiskt tilltalande sätt. Hallnäs och Redström menar att det första intrycket spelar stor roll för hur snabbt nya produkter kommer att accepteras. Ju förr detta sker desto snabbare kan också processen med att skapa en osynlig närvaro av produkterna påbörjas. Skrytmössan gör entré I ett led att förstå och utforska ämnesområdet Ubiquitous Computing skapades ett koncept och en fungerande prototyp av Skrytmössan. I både konceptet och prototypen har vi försökt att bygga in datorteknik i en vardaglig pryl, i vårt fall en vanlig mössa. Interaktionen med omgivningen sker genom att Skrytmössan ändrar utseende beroende på den hastighet som mössans bärare uppnår. Den kan därför lämpligen användas i ett socialt sammanhang för att skryta och hävda sig gentemot sin omgivning, till exempel i baren på en afterski. Tyvärr hann varken konceptet eller prototypen utvecklas till fulländning varför de i vissa avseenden kan tyckas sakna kännetecknande komponenter inom Ubiquitous Computing. Till exempel kan den framtagna versionen av Skrytmössan varken kommunicera med andra mössor, datorer eller system. Konceptet skulle därför kunna utökas med funktioner, liknande de som Weilenmann och Holmquist (1999) beskriver i projektet Hummingbirds, för 10

att öka den sociala interaktionen med omgivningen. Skrytmössan skulle exempelvis kunna känna av kompisarnas mössor som befinner sig i närheten och meddela ägaren, kanske genom ett ljud eller en vibration. Den högsta hastighet som för tillfället uppnåtts med Skrytmössan skulle också kunna skickas via SMS till värmestugan där den visas på en resultattavla. En annan del som skulle vara mycket intressant att titta djupare på är vårt förhållande till skryt, hur skryt på bästa sätt representeras och om vi med Skrytmössan lyckats att förmedla detta eller inte. Andra intressanta infallsvinklar skulle kunna vara att studera mer sociala aspekter för att få reda på om gruppsykologin kan påverkas av Skrytmössan närvaro. För att få svar på dessa funderingar är man tvungen att fördjupa sig i de mer sociala och psykologiska sidorna av Skrytmössan där fler och mer utförliga användarstudier genomförs. Dessa studier bör naturligtvis genomföras tillsammans med en förfinad prototyp av själva Skrytmössan. 11

Slutsats Att vi redan påbörjat utvecklingen mot en vardag där datorer är allestädes närvarande i vår närmiljö går inte att komma ifrån. Men är vi riktigt mogna för ett samhälle där tekniken tar över mer och mer av våra vardagliga sysslor och där vi ständigt förväntas vara uppkopplade och redo att kommunicera med allt och alla i vår omgivning? Behövs det verkligen fler smarta prylar och vågar man även fortsättningsvis att peta sig i näsan i smyg? Frågorna kan tyckas onödiga och larviga men jag tycker nog att de är berättigade. Vi bör alla ta oss en funderare över hur vi egentligen förhåller oss till denna nya situation och vilka krav som måste ställas för att vi ska kunna känna oss komfortabla med resultatet av våra beslut, det är trots allt vår framtid. Skrytmössan är sannerligen inte lösningen på dessa frågor, men den har fått mig att öppna ögonen för detta nya ämnesområde som jag med säkerhet också kommer att bli en del utav. En av tankarna bakom Skrytmössan var att försöka vara lite provokativ, att skapa en debatt och få människor att reagera och kommentera. Var den på något sätt nyttig och hur skulle den egentligen användas? Vi lyckades bara att skrapa lite på ytan. Den tid som tillhandahölls räckte nätt och jämt till att bygga en något sånär fungerande prototyp. Framtida utmaningar blir därför att koppla ihop Skrytmössan med omvärlden samt att djupare utveckla representationen av fenomenet skryt. Det blir med säkerhet en spännande framtid vi går till mötes. Vi får bara inte glömma bort att sätta in Ubiquitous Computing i ett större sammanhang och alltid försöka se till människans bästa. Datortekniken finns till för att hjälpa och stödja oss, inte tvärtom. 12

Referenser Artiklar Abowd, G. & Mynatt, E. (March 2000) Charting Past, Present and Future Research in Ubiquitous Computing. ACM Transactions on Computer- Human Interaction, Vol 7, Nr. 1, s. 29-58. Falk, J. & Björk, S. (2000) Privacy and Information Integrity in Wearable Computing and Ubiquitous Computing. In: Extended Abtracts of Computer- Human Interaction (CHI) 2000 (Interactive Poster), ACM Press, 2000. Hallnäs,L. & Redström,J. (2002) From Use to Presence; On the Expression and Aesthetics of Everyday Computational Things. I: ACM Transaction on Computer-Human Interaction (ToCHI), Special Issue on the New Usability. ACM Press. Mann, S. (Februari 1997) Wearable Computing: A First Step Toward Personal Imaging. IEEE Computer, Vol. 30, No. 2. Redström, J. (June 2001) Towards a Design Philosophy for Everyday Computational Things. Introduction to Ph.D. Thesis. Väänänen-Vaino-Mattila, K. & Ruuska, S. (September 1999) Designing Mobile Phones and communicators for consumer needs at Nokia. Interactions 6, 5 s. 23 26. Weilenmann, A. & Holmquist, L.E. (1999) Hummingbirds Go Skiing: Using Wearable Computers to Support Social Interaction. Proc. IEEE International Symposium on Wearable Computing (ISWC) '99, IEEE Press, 1999. Weiser, M. (March 1996) Open House. ITP Review 2.0. 13

Weiser, M. (September 1991) The Computer for the Twenty-First Century. Scientific American, s. 94-10. Weiser, M. (January 1994) The world is not a desktop. Interactions. s. 7-8. Weiser M. & Brown J. S. (1996) The Coming age of Calm Technology. http://www.ubiq.com/hypertext/weiser/acmfuture2endnote.htm Elektroniska källor FLOS (13 januari 2004) B.L.O. http://www.flos.net/singlelamp.jsp?back=1947&lamp=25145 LG Electronics (13 januari 2004) Home network. http://www.lge.com/products/homenetwork/homenetwork.jsp Nokia (13 januari 2004) Nokia Enhancements. http://www.nokia.com/nokia/0,8764,75,00.html SearchNetworking.com (12 september 2004) Pervasive computing. http://searchnetworking.techtarget.com/sdefinition/0,,sid7_gci759337,00.ht ml Litteratur Orwell, G. (1949) 1984. Tillgänglig hos The Literature Network http://www.online-literature.com/view.php/1984/1?term= big%20brother%20is 14