Självvärdering Ingenjörshögskolan Linköpings Tekniska Högskola 2002

Självvärdering Ingenjörshögskolan Linköpings Tekniska Högskola 2002 Sammanställd av Catarina Carlberg Tekniska fakultetskansliet Linköpings Tekniska Högskola

LiTH 2002-03-31 INLEDNING...5 2 (81) Självvärderingens upplägg...5 Självvärderingens genomförande...5 FÖRUTSÄTTNINGAR...7 Utbildningens organisation, mål och profil...7 Organisation...7 Planeringsarbetet...8 Kursplanearbete...8 Studentmedverkan i beslutande organ...9 Studenternas administrativa stöd...9 Lärarnas administrativa stöd...10 Mål för högskoleingenjörsutbildningen...10 Kvalitetsarbete...12 Examina...13 Ekonomi...14 Studenterna...15 Antagning...15 Studentgruppen...15 Studenternas förkunskaper...16 Rekrytering av studenter...18 Lärarna...19 Ämnesmässig och pedagogisk kompetensutveckling...20 Forskning för lektorer och adjunkter....20 Yrkeserfarenhet och näringslivsanknytning...21 Jämställdhet...21 Universitetsgemensamma åtgärder...21 Tekniska fakulteten och institutionerna...21 Utbildningsnämnden och utbildningsprogrammen...22 Infrastruktur...22 Biblioteket...22 Lokaler, laboratorier och övrig utrustning...24 PROCESS...27 Vetenskaplig grund...27 Kritiskt tänkande...27 Erfarenhet och ingenjörsmässighet i utbildningen...27 Studenternas påverkansmöjligheter...27 Undervisninsgtiden...29 Pedagogik - Undervisningsformer - Examinationsformer...29 Pedagogiskt utvecklingsarbete...30 Introduktion av studenterna...30 Studentaktivitet...31 Examensarbetet...32 Distansundervisning...33 Samverkan - internationalisering...33 Samverkan med andra utbildningar inom LiTH...33 Näringslivsanknytning...33 Internationella inslag...34 Samarbete...35 Uppföljning av studenter...36 Studieuppehåll och studieavbrott...36 Utvärdering och kvalitetsarbete...37 Måluppfyllelse...37 Sammanfattande värdering av grundutbildningen...38 BYGGNADSTEKNIK, 120 POÄNG...41 FÖRUTSÄTTNINGAR...41 PROCESS...42 Pedagogisk grundsyn...42 Examinationsformer...42 Muntlig och skriftlig färdighetsträning, projekt...43

2002-03-31 LiTH Undervisningstid...43 Studieresultat...44 Näringslivsanknytning...44 Påbyggnad...45 Utvärderingar...45 Mål och måluppfyllelse...45 Sammanfattande värdering av grundutbildningen...45 DATA- OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG...47 FÖRUTSÄTTNINGAR...47 PROCESS...48 Pedagogisk grundsyn...48 Muntlig och skriftlig färdighetsträning, projekt...48 Undervisningstid...49 Examinationsformer...49 Studieresultat...50 Näringslivsanknytning...51 Utvärderingar...51 Påbyggnad...51 Sammanfattande värdering av grundutbildningen...52 DATATEKNIK, 120P...53 FÖRUTSÄTTNINGAR...53 PROCESS...54 Pedagogisk grundsyn...54 Muntlig och skriftlig färdighetsträning, projekt...54 Examinationsformer...55 Undervisningstid...55 Studieresultat...55 Utvärderingar...56 Påbyggnad...56 Sammanfattande värdering av grundutbildningen...57 ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG...59 FÖRUTSÄTTNINGAR...59 PROCESS...60 Pedagogisk grundsyn...60 Examinationsformer...60 Muntlig och skriftlig färdighetsträning, projekt...60 Undervisningstid...61 Studieresultat...61 Utvärderingar...62 Påbyggnad...62 Sammanfattande värdering av grundutbildningen...63 KEMITEKNIK, 120 POÄNG...65 FÖRUTSÄTTNINGAR...65 PROCESS...66 Pedagogisk grundsyn...66 Examinationsformer...66 Muntlig och skriftlig färdighetsträning, projekt...66 Undervisningstid...67 Studieresultat...67 Utbildningspaket...68 Utvärderingar...68 Påbyggnad...69 Sammanfattande värdering av grundutbildningen...69 MASKINTEKNIK, 120 POÄNG...71 FÖRUTSÄTTNINGAR...71 PROCESS...72 Pedagogisk grundsyn...72 Examinationsformer...73 Muntlig och skriftlig färdighetsträning, projekt...73 3 (81)

LiTH 2002-03-31 Undervisningstid...74 Studieresultat...74 Näringslivsanknytning...75 Utvärderingar...75 Påbyggnad...75 Sammanfattande värdering av grundutbildningen...75 MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK, 120 POÄNG...77 FÖRUTSÄTTNINGAR...77 PROCESS...77 Pedagogisk grundsyn...77 Examinationsformer...77 Muntlig och skriftlig färdighetsträning, projekt...78 Undervisningstid...78 Utbildningspaket...79 Utvärderingar...79 Sammanfattande värdering av grundutbildningen...79 BILAGOR...81 4 (81)

2002-03-31 LiTH Inledning Självvärderingens upplägg Upplägget på självvärderingen följer de anvisningar som distribuerats av Högskoleverket (se bilaga 1). Den första delen behandlar det som kan ses som gemensamt för hela Ingenjörshögskolan, medan utbildningsspecifika uppgifter redovisas i den andra delen. Utbildningsprogrammen vid LiTH har placerats i följande programfamiljer: Utbildningsprogram Byggnadsteknik Data- och elektroteknik Datateknik Elektroteknik Kemiteknik Maskinteknik Medie- och kommunikationsteknik Programfamilj Byggnadsteknik Elektroteknik Datateknik Elektroteknik Kemiteknik Maskinteknik Datateknik Självvärderingens genomförande Ansvaret för självvärderingen har legat hos utbildningsnämnden för ingenjörshögskolan, den enhet som ansvarar för planerings- och kvalitetsfrågor inom högskoleingenjörsutbildningen vid LiTH. Tekniska fakultetskansliet har tilldelat projektet en koordinator, som haft en grupp bestående av utbildningsnämndens ordförande och vice ordförande samt utbildningsledaren för högskoleingenjörsutbildningen vid LiTH att rådgöra med under arbetets gång. Arbetet planerades vid utbildningsnämndens internat i januari, där också samtliga nämndledamöter informerades om frågeställningar och uppmanades att bidra med synpunkter. Underlag har insamlats från samtliga institutioner som ansvarar för kurser inom högskoleingenjörsutbildningen, från studenterna på programmen, studievägledningen, tekniska fakultetskansliet samt universitetsbiblioteket. Frågeställningarna har också diskuterats i nämndens beredande organ, i vilka representanter för institutioner samt studenter finns. Ledningen för de medverkande institutionerna, fakultetskansliet, studentcentrum samt alla i nämnden verksamma personer har haft möjlighet att kommentera och revidera självvärderingen innan beslut om dess slutliga utformning fattats, dels av utbildningsnämndens verkställande avdelning dels av tekniska högskolans dekanus. I arbetet med självvärderingen har deltagit: Koordinator: Catarina Carlberg, Tekniska fakultetskansliet Utbildningsnämndens ordförande: Jörgen Hansson, Institutionen för datavetenskap Utbildningsnämndens vice ordförande: Kent Hartman. Institutionen för systemteknik Utbildningsledaren för Ingenjörshögskolan: Sten Granath, Tekniska fakultetskansliet Läro- och timplanegrupper: David Lawrence, Institutionen för fysik, mätteknik, kemi och biologi Lars Wennström, Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik Lotta Lanne, Institutionen för teknik och naturvetenskap Björn Gudmundsson, Institutionen för teknik och naturvetenskap Lars Backström, Institutionen för teknik och naturvetenskap 5 (81)

LiTH 2002-03-31 Anders Svensson, student maskinteknik, studienämndsordförande Elin Jacobsson, student kemiteknik Pär Aktanius, student datateknik Magnus Larsson, student elektroteknik Johan Sundberg, student byggnadsteknik Martin Johannesson (eller ersättare), student data- och elektroteknik Johan Lindström, student medie- och kommunikationsteknik Studievägledningen vid Ingenjörshögskolan Siv Söderlund Camilla Hahn Underlag till självvärderingen har lämnats från representanter för de institutioner som medverkar i högskoleingenjörsutbildningen vid LiTH: Lars-Erik Andersson, prefekt, Matematiska institutionen Arne Enqvist, studierektor, Matematiska institutionen Sten Johansson, huvudstudierektor, Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik Yvonne Hoffmann, grundutbildningsledare, Institutionen för datavetenskap Janerik Lundquist, studierektor, Institutionen för produktionsekonomi Anders Fahlman, prefekt, Institutionen för teknik och naturvetenskap Helen Dannetun, prefekt, Institutionen för fysik, mätteknik, biologi och kemi Sabrina Thelander, studierektor, CMTS (TEMA) Håkan Hollqvist, ansvarig för kurs i engelska inom Ingenjörshögskolan, Institutionen för språk och kultur Göran Salerud, studierektor, Institutionen för medicinsk teknik Kent Hartman, studierektor, Institutionen för systemteknik Dessutom har Gunilla Waldenström, studierektor, Institutionen för tematisk undervisning och forskning och Magnus Holmström, prefekt på ekonomiska institutionen, avböjt att medverka med motiveringen att institutionernas medverkan inom högskoleingenjörsutbildningen är av så ringa omfattning. Övriga medverkande: Marianne Nordlander, bitr. överbibliotekarie, Linköpings Universitetsbibliotek Marianne Miklavcic, kanslichef, tekniska fakultetskansliet, Linköpings Universitet 6 (81)

2002-03-31 LiTH Förutsättningar Utbildningens organisation, mål och profil Organisation Linköpings universitet är ett programuniversitet där ca 80% av studenterna följer ett sammanhängande utbildningsprogram. Inom Linköpings tekniska högskola (LiTH), den tekniska fakulteten vid Linköpings universitet, är andelen programstudenter ännu högre, ca 93%. Universitetet består av 22 flerämnesinstitutioner, som dock är oberoende av fakulteterna och alltså kan bedriva utbildning och forskning på uppdrag av flera fakulteter. Inom LiTH är inte utbildningsprogrammen direkt knutna till någon specifik institution utan tvärinstitutionella utbildningsnämnder har planerings-, utvecklings- och kvalitetsansvar för ett eller flera utbildningsprogram. Exempelvis finns en utbildningsnämnd med ansvar för Ingenjörshögskolan, vilken omfattar de sju högskoleingenjörsprogrammen, samt de två yrkestekniska högskoleutbildningar som ges vid LiTH. Vid Campus Norrköping ges programmen för byggnadsteknik, data- och elektroteknik, samt medie- och kommunikationsteknik, medan datateknik, elektroteknik, kemiteknik och maskinteknik ges i Linköping. På campusområdena bedrivs också civilingenjörsutbildning, kandidat- och magisterutbildning inom matematik och naturvetenskap, yrkesteknisk högskoleutbildning samt utbildningar inom den filosofiska fakultetens ämnesområden. De institutioner som deltar i högskoleingenjörsutbildningen bedriver vanligen också forskning och forskarutbildning inom sina respektive ämnesområden. Fakultetsstyrelsen har delegerat till utbildningsnämnden för Ingenjörshögskolan (UNING) att ansvara för planering och utveckling av utbildningsprogrammen samt att ha ett övergripande kvalitetsansvar för programmen. Nämnden ska till LiTHs styrelse arbeta fram ett förslag till budget för sin verksamhet för det kommande året (se bilaga 2). Nämnden tar också beslut om mål för sin verksamhet under det kommande året, samt sätter upp strategier för hur målen ska uppnås. Utbildningsnämnden, vars sammansättning bestäms av LiTHs styrelse, består av representanter för LiTHs verksamhet, studenter och näringslivet (se bilaga 3). Ledamöterna från verksamheten utses för en period av tre år efter val bland fakultetskollegiet och studenterna utser varje läsår själva sina representanter. Näringslivsrepresentanterna och ordföranden i nämnden utses formellt av LiTHs styrelse. Som stöd har utbildningsnämnden ett nämndkansli bestående av en nämndsekreterare och en (eller flera) utbildningsledare och studievägledare. Nämndkansliet är behjälpligt i olika beredningar och ansvarar för att nödvändiga kontakter med övriga utbildningsnämnder och institutioner upprätthålls. Löpande nämndärenden, t.ex. individuella studentärenden och kompletteringsbeslut av organisatorisk eller ekonomisk art delegeras till nämndens verkställande avdelning, bestående av ordförande samt en studeranderepresentant, eller enligt särskild delegationslista (se bilaga 4). Av LiTH:s totalt sex studievägledare arbetar två med vägledning av de totalt ca 1100 högskoleingenjörsstudenterna. Studievägledningen har som övergripande syfte att ge den enskilde studenten de verktyg han/hon behöver för att själv kunna fatta beslut i studierelaterade frågeställningar. Studievägledningen ska också arbeta för att initiera förbättringar i utbildningsprocessen genom att tillvarata den enskilde studentens erfarenheter. Den program- 7 (81)

LiTH 2002-03-31 specifika vägledningen ansvarar utbildningsledaren för och information om enskilda kurser anslås i Studiehandboken och kan också fås hos studierektorer och kursansvariga på institutionerna. Studenterna har rätt till samma möjlighet till stöd och vägledning oavsett program och utbildningsort. En betydande insats, när det gäller administrativa sysslor samt deltagande vid olika informationsinsatser, gör de s.k. teknologstudievägledarna. Detta är en grupp studenter som är anställda av LiTH för 10 timmars tjänstgöring per vecka. Teknologstudievägledarna har den viktiga inblicken i hur stämningar är och vilka diskussioner som pågår på utbildningsprogrammen. En av teknologstudievägledarnas viktigaste uppgifter är att erbjuda enskilda samtal med alla studenter i årskurs ett. Samtalet syftar till att dels få information om vad de nya studenterna tycker om sin första tid vid LiTH dels att ge möjlighet för den som så önskar att diskutera sin studiesituation. Planeringsarbetet Utbildningsnämnden tillsätter varje år två läro- och timplanegrupper (LoT-grupper); en i Linköping och en i Norrköping. Dessa grupper består, förutom av nämndens ordförande och utbildningsledaren, av lärare eller studierektorer med ett starkt engagemang för vart och ett av programmen samt en student från varje utbildningsprogram. I LoT-grupperna behandlas alla förslag till förändringar av programmen som inkommer till nämnden från institutioner, studenter, studievägledare och andra intressenter. Här beaktas också fakultetsledningens direktiv samt nämndens egna strategiska mål för de fokusområden som beslutats (detta formuleras som direktiv inför varje års läro- och timplanearbete). LoT-gruppernas medlemmar fungerar också som kontaktpersoner för respektive institution eller utbildningsprogram, och är en länk mellan nämnden å ena sidan och institutionerna och studenterna å andra sidan. De kurser som ingår i högskoleingenjörsprogrammen upphandlas av utbildningsnämnden från ett antal tematiska institutioner. Alla kurser inom matematikområdet i Linköping ges av matematiska institutionen (MAI), medan de programspecifika tekniska kurserna ges av institutionen för konstruktions- och produktionsteknik (IKP), institutionen för datavetenskap (IDA), institutionen för fysik och mätteknik, biologi och kemi (IFM), institutionen för systemteknik (ISY) samt institutionen för medicinsk teknik (IMT). På utbildningarna i Norrköping utförs undervisningen inom de tekniska och matematiska kurserna till största delen av institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN). De obligatoriska och valbara kurserna inom språk, ekonomi, humaniora och samhällsvetenskap hämtas från institutionen för språk och kultur (ISK), institutionen för produktionsekonomi (IPE), ekonomiska institutionen (EKI) och institutionen för TEMA. Kursplanearbete Kursansvariga och studenter har möjlighet att till utbildningsnämnden föreslå förändringar i utbildningsprogrammen och i de kursplaner som föreligger. Det kan vara helt nya kurser man önskar införa eller kurser man vill lyfta bort, samt justering av undervisningsformer, examinationsformer eller tidsmässig placering av existerande kurser. LoT-gruppernas arbete mynnar ut i en remiss av det kommande årets programplaner; remissen distribueras till institutioner, studentorganisationer och andra berörda. LoT-grupperna och nämnden tar i augusti/september ställning till inkomna yttranden och i oktober anmäler sig studenterna till de kurser man ämnar följa under vårterminen. Med anmälningssiffrorna samt prognoser för 8 (81)

2002-03-31 LiTH höstterminen som underlag arbetar utbildningsledaren fram ett förslag till budget för Ingenjörshögskolan inför det kommande året. Slutliga beslut om utbildningsplaner, kursplaner och budget tas i november av utbildningsnämnden samt av LiTHs styrelse. Under april anmäler sig studenterna sedan till de kurser de ämnar följa under höstterminen. Detta arbete genomförs således varje år, och besluten gäller för ett år i taget. Beslutade kursplaner och utbildningsplaner publiceras i Studiehandboken så snart som möjligt efter att besluten är fattade. Fram tills dess finns preliminära planer att tillgå, också på webben. Studentmedverkan i beslutande organ Av elva ordinarie medlemmar i utbildningsnämnden är tre studenter; en utbildningsbevakare från teknologkåren LinTek och två studienämndsordförande från sektionerna för högskoleingenjörsstuderande i Linköping och Norrköping. Dessa ledamöter har personliga suppleanter, som alla är studenter på något högskoleingenjörsprogram. Nämndens verkställande avdelning består av nämndens ordförande och teknologkårens representant i nämnden. I LoT-grupperna finns en studeranderepresentant från varje utbildningsprogram; studienämndsordföranden eller annan person utsedd av teknologsektionerna, och ambitionen är att det i samtliga arbetsgrupper som utbildningsnämnden tillsätter ska finnas med åtminstone en studeranderepresentant. I LiTHs styrelse är tre av 13 ordinarie ledamöter studentrepresentanter, varav en är forskarstuderande. Deras personliga suppleanter är också studenter vid LiTH. I samtliga styrelser för institutionen knutna till LiTH finns studenterna representerade. Inom några av institutionerna finns dessutom grundutbildningsråd vilka borgar för kontinuerliga kontakter mellan institutionsledning och studeranderepresentanter. I universitetsstyrelsen företräds studenterna av de tre studentkårernas respektive ordförande. Studenternas administrativa stöd Studentcentrum är den administrativa serviceenhet inom Linköpings universitet som bl.a. ansvarar för den lokala antagningen, organisation av tentamenstillfällen, planering och drift av lärosalar och läsplatser, utfärdande av kurs- och examensbevis samt central studievägledning. Inom den tekniska fakulteten hanteras olika typer av studieadministrativa studentärenden såsom individuella studieplaner, dispenser och tillgodoräknanden, schemaläggning av undervisning och tentamina och internationaliseringsärenden, av personal inom utbildningsnämndens kansli vid tekniska fakultetskansliet. All inrapportering av studieresultat sker av administrativ personal på respektive institution. På de flesta institutioner finns en studerandeexpedition eller motsvarande som hanterar visning och återlämning av tentamina, bokning av laborationstider, etc. På några institutioner finns till varje kurs en speciell kurssekreterare som hanterar all administration kring kursen, för såväl lärare som studenter. LiTH har tillsammans med övriga fakulteter vid universitetet byggt upp en väl fungerade service till studenterna i form av den s.k. Studentportalen på WWW. Där anmäler sig studenterna till de kurser de ska läsa, där genomförs utvärdering av genomförda kurser och 9 (81)

LiTH 2002-03-31 där har studenterna tillgång till alla uppgifter som finns om dem i universitetets datorsystem, vad gäller adressuppgifter, programantagning, anmälningar till kurser, registreringar och inrapporterade studieresultat. I samband med inrapportering av tentamensresultat sänds också meddelande till studenterna i form av e-post. Just e-post och webgränssnitt mot databaser har på senare år blivit en allt viktigare informationskanal till såväl studenter inom LiTH som presumtiva studenter. T.ex. annonseras schemat för såväl undervisning som tentamina enbart i elektronisk form. Studenterna anmäler sig till tentamina i Studentportalen och kan där också se var och när tentamina äger rum. Även studiehandboken med programplaner och kursplaner presenteras i elektronisk form via webpublicerade databaser. Beträffande administrativa program av typen kursskal har dessa provats i ett antal kurser, med skiftande resultat. Interaktiva IT-hjälpmedel kan ibland fungera som ett stöd för studenterna, men har visat sig inte vara något universellt pedagogiskt hjälpmedel som fungerar för alla typer av kurser. Lärarnas administrativa stöd Lärarnas administrativa stöd finns framför allt i form av administrativ personal på institutionerna. Där sker inrapportering av resultat på kurserna som ges och där administreras laborativa moment. Schemaläggning, lokalbokning, kursutvärdering och tentamensservice sker dock centralt och administreras av fakultetskansliet och samordnas med de andra fakulteterna. Mål för högskoleingenjörsutbildningen Utbildningsnämnden satte i samband med ett kvalitetsutvecklingsprojekt, som utmynnade i formuleringen av ett s.k. balanserat styrkort (se avsnittet om Kvalitetsarbete nedan), upp följande generella mål för de högskoleingenjörsprogram man ansvarar för: Utbildningarna ska bedrivas med varierade och studentcentrerade lärandeformer. Detta uppnås om utbildningsnämnden är inspirationskälla för verksamheten genom att stödja lärare med goda idéer och förnyelselust i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Genom att nyttja den speciella kompetens som finns inom utbildningsnämnden och på de institutioner man samarbetar med ska utbildningarna ha gott renommé hos presumtiva studenter och hos presumtiva arbetsgivare för de ingenjörer som examineras. Flexibilitet vad gäller programmens utformning och upplägg samt valfrihet för studenterna är i detta sammanhang viktigt att slå vakt om. De studerande ska trivas på LiTH och på utbildningsprogrammen, de ska ha en bra fysisk och psykisk arbetsmiljö så att de ges möjlighet till såväl personlig som professionell utveckling. Studenterna ska känna lust i lärandet och till ett fortsatt, livslångt lärande efter avslutade programstudier. Studenterna ska också vara en naturlig diskussionspartner i frågor som rör utbildningarna och lärandemiljön. Genom ett starkt och välförankrat samarbete med näringslivet ska ingenjörsmässigheten i utbildningarna säkras och förbättras ytterligare. Samtidigt ska ett gott samarbete med forskargrupper på institutionerna samt med andra utbildningar vid LiTH säkra det vetenskapliga djupet i utbildningarna. Programspecifika mål anges i respektive utbildningsplan (se bilaga 10) och kommenteras i övrigt i de programspecifika avsnitten nedan. 10 (81)

2002-03-31 LiTH Samtliga LiTHs högskoleingenjörsprograms utbildningsplaner innehåller följande formuleringar: Studenten ska ha förvärvat kunskaper i att arbeta i grupp att planera, genomföra och presentera projekt samt att organisera sitt eget lärande. Utbildningen skall ge kännedom om sambandet mellan den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen och människans livsmiljö. Den första meningen hänvisar just till de förväntningar som finns på ingenjörer i yrkesverksamhet idag. Man ska inte bara vara tekniskt kompetent utan också fungera i den allt vanligare projektarbetsformen. Man måste också efter universitetsstudier kunna organisera sitt eget lärande efter givna förutsättningar samt kunna ta ansvar för sina handlingar och stå för de val man gör. Människans livsmiljö inkluderar naturligtvis såväl miljö- som arbetsmiljö- och jämställdhetsaspekterna. De valbara kurserna planeras så att studenterna ska uppmuntras att läsa åtminstone en av kurserna inom miljöteknik eller arbetsvetenskap. De generella lokala mål som finns för högskoleingenjörsutbildning vid LiTH harmonierar väl med de övergripande målen i högskolelagen och högskoleförordningen i den mån att de utgående från en matematisk-naturvetenskaplig bas lyfter fram studentens kunskaper och färdigheter inom det valda teknikområdet. De mål som finns formulerade för t.ex. matematikundervisningen vid den matematiska institutionen markerar vikten av såväl kunskap om matematiska begrepp och metoder som matematikens roll som support till de tillämpade ämnena. Matematikundervisningen syftar till att studenterna ska bli väl förtrogna med de matematiska begrepp och metoder som är grundläggande i naturvetenskapliga och tekniska ämnen serva tillämpningsämnen med adekvat matematiskt kunnande Det finns dock en tydligare ambition i de lokala målen att arbeta för såväl en tillämpad färdighetsbaserad kunskap som en teoretisk begreppsbaserad kunskap. De lokala målformuleringarna lyfter också tydligare fram den eftersträvansvärda personliga utvecklingen hos studenten samt behovet av lusten till studier, både på programmet och i det fortsatta livslånga lärandet. Den signifikanta skillnaden i målformuleringarna för högskoleingenjörsutbildning och civilingenjörsutbildning i högskoleförordningen är 'medverka i utveckling av och svara för utnyttjande av känd teknik inom konstruktion och produktion' kontra ' självständigt kunna svara för utveckling eller utnyttjande av ny teknik på internationellt konkurrenskraftig nivå'. Tolkningen man kan göra är att högskoleingenjören mer direkt efter utbildningen ska kunna fungera som ingenjör i näringslivet, med mer tillämpade arbetsuppgifter. I en undersökning som vi har genomfört bland f.d. studenter, som idag arbetar som ingenjörer i näringslivet, anser dock högskoleingenjörerna inte att det är så stora skillnader mellan de arbetsuppgifter som civilingenjörerna på deras arbetsplatser har och de arbetsuppgifter de själva har efter några års arbetslivserfarenhet. Utbildningsnämnden har på programövergripande nivå formulerat mål om samverkan med näringslivet. Detta yttrar sig bl.a. i form av en ettårig frivillig ingenjörspraktik förlagd mellan 11 (81)

LiTH 2002-03-31 det andra och det tredje läsåret på samtliga högskoleingenjörsprogram, samt en ambition att ha fler näringslivsförlagda kurser eller moment i kurser, framför allt då i högre årskurs. Det finns också en uttalad ambition att examensarbetena till övervägande del ska utföras i näringslivet, i samråd med en examinator anställd på lämplig institution. Dessa ambitioner, om kombination av grundläggande teoretisk utbildning inom högskolan med tillämpad ingenjörskunskap från näringslivsförlagda moment, förstärker högskoleingenjörsutbildningens särart inom LiTH och överensstämmer med högskoleförordningens målsättning för en mer direkt tillämpbar teknisk högskoleutbildning med en solid matematisknaturvetenskaplig förankring. I institutionernas grundutbildningsmål för högskoleingenjörsutbildningen refererar man ofta till de generella målen i högskoleförordningen samt till utbildningsnämndens mål. Eftersom utbildningsnämnden formellt beställer kurser av institutionerna formuleras institutionernas mål i några fall som att på bästa sätt, och med högsta kvalitet, leverera de kurser som beställs samt att föreslå nya kurser och även nya kursblock och profiler anpassade för att ge de studerande en konkurrenskraftig plattform för en framtida yrkesverksamhet. Samtidigt vill man säkerställa att kunskapsstoffet skall kunna ligga till grund för högre studier för de studenter som så önskar. Kvalitetsarbete Utbildningsnämnden initierade 1999 ett kvalitetsutvecklingsprojekt syftande till att öka nämndens kännedom om den egna verksamheten och att därefter genomföra förändringar som kan medverka till att skapa en effektivare och mer ändamålsenlig verksamhet som uppfyller studenternas behov och förväntningar (se bilaga 5). Projektet inleddes med en processkartläggning samt en metodisk genomgång av nämndens vision, uppdrag, framgångsfaktorer samt en efterföljande strategidiskussion. Allt mynnade ut i att de svagheter i ledningsprocesserna som identifierades rättades till, samt att ett s.k. balanserat styrkort togs fram för utbildningsnämnden. De senaste två åren har nämnden försökt arbeta mer målstyrt och med en tydligare återkoppling av utvärderingsresultat till planeringsarbetet för kommande år. Vid varje kalenderårs slut sammanställs en rapport där mätningar av de nyckeltal som utbildningsnämnden behöver för att kunna genomföra sitt uppdrag presenteras (se bilaga 6). Nyckeltalsmätningarna analyseras och diskuteras, och strategier för det kommande verksamhetsåret läggs fast i januari varje år. Detta har resulterat i att nämnden skaffat sig en bättre beredskap att klara oförutsedda händelser och att man nu kan frigöra resurser för att snabbare och bättre ta hand om akuta problem om de skulle uppstå. Kvalitetsutvecklingsprojektet har också lett till att en rad åtgärder har vidtagits. Några exempel ges nedan: 1. En viktig del i kvalitetsarbetet är samverkan mellan utbildningsnämnden och de institutioner som är verksamma inom högskoleingenjörsutbildningen. Övergripande mål och visioner som nämnden utarbetar måste på ett tydligt och naturligt sätt implementeras på kursnivå. För att underlätta informationsöverföringen anstränger sig utbildningsnämnden för att ha en tydlig arbetsprocess och etablerade informationskanaler till och från institutionerna. Förutom de kontinuerliga kontakter som utbildningsnämnden har med ämnesstudierektorer träffar nämnden även institutionsledning och undervisande personal på de institutioner som är involverade i högskoleingenjörsutbildningen. Då sker informationsutbyte och diskussion om den pedagogiska, organisatoriska och innehållsmässiga utformningen av utbildningarna samt om strategin för utvecklingen av det eller de 12 (81)

2002-03-31 LiTH högskoleingenjörsprogram som institutionen medverkar i med hänsyn taget till institutionens forskningsstrategi, personalsituation m.m. Utbildningsnämnden träffar även studenterna vid de olika utbildningarna för att sprida kunskap om sin verksamhet, informera om de valmöjligheter som finns inom utbildningarna samt ta del av studenternas syn på sin utbildning och deras förändringsönskemål. Eftersom kurserna som studenterna läser parallellt ofta ges av lärare från olika institutioner, kallar studievägledningen inför varje termin in kursansvariga lärare i obligatoriska kurser i åk 1 och 2, ett par studenter från föregående kursomgång och ett par studenter från den kommande kursomgången. Syftet med dessa möten är att: A. Sprida kunskap om kursernas innehåll för att därigenom hitta eventuella hittills okända samarbetsmöjligheter mellan de parallella kurserna i perioden. B. Kartlägga eventuella kontinuerliga examinationsmoment i kurserna för att kunna bedöma studenternas totala arbetsbelastning över perioden och vid behov göra justeringar i scheman. C. Ge en ökad insikt hos studenterna om kursernas mål och syfte i förhoppning att därigenom öka studenternas motivation och engagemang i kurserna Utbildningsnämnden har inrättat ett pris för extraordinära insatser i ett led att stimulera lärare, studenter och annan personal involverade i ingenjörsutbildningarna. Som ett komplement till LoT-arbetet vars fokus är att utifrån flexibla programupplägg förbättra kvaliteten på kurser samt program med relativt få ändringar, ska utbildningsnämnden göra en översyn av samtliga utbildningsprogram; upplägget är att ett program per termin skall granskas för att säkerställa långsiktiga mål med programmet och dess innehållsmässiga relevans. För närvarande pågår översyn av utbildningarna i byggnadsteknik och kemiteknik. Arbete pågår för att minska ledtiderna samt öka genomströmningen när det gäller examensarbetena. En översyn av vilka typer av stöd som examinatorer och studenter kan vara behjälpta av pågår. Även på institutionerna pågår kvalitetsutvecklingsprojekt, i vilka återkoppling från studenterna är en förutsättning. På avdelningen för industriell miljöteknik på institutionen för fysik och mätteknik, biologi och kemi anordnas t.ex. inför varje ny termin en dag då samtliga kurser gås igenom av lärarkollegiet. Som utgångspunkt för detta arbete används kursvärderingar, ev. övriga studentkommentarer och lärarkollegiets erfarenheter. Detta arbete stärker också den röda tråden för studenterna genom utbildningen. Lärarna får en större kännedom om innehållet och arbetsmetoderna i föregående kurser och är också mer medvetna om vad som kommer att behandlas i kommande kurser. Det anordnas också temadagar med pedagogiskt inriktade seminarier för undervisande personal. De grundutbildningsråd som etablerats på några av institutionerna ses som ett led i kvalitetsuppföljningsarbetet. Examina Vid LiTHs högskoleingenjörsprogram examineras högskoleingenjörer (120 poäng) och teknologie kandidater. Den ursprungliga anledningen till att LiTH examinerar teknologie kandidater är att många studenter som byggde på sin högskoleingenjörsutbildning när denna omfattade 80p önskade möjlighet att få en högre examina. Även sedan högskoleingenjörsutbildningen kom att omfatta 120 poäng kvarstår denna examensmöjlighet. Kraven för teknologie kandidatexamen har nyligen modifierats till att inte längre vara direkt kopplade till högskoleingenjörsutbildningen. Anledningen är att även ge studenter från civilingenjörs- 13 (81)

LiTH 2002-03-31 utbildningen möjlighet att erhålla en examen, även om slutmålet civilingenjör av någon anledning inte kan uppnås. Kraven för de två examina skiljer sig åt: A. Högskoleingenjörsexamen 120p Samtliga obligatoriska moment inom respektive programplan ska vara godkända. Detta innefattar bland annat 15 poäng obligatorisk matematik samt ett examensarbete på C-nivå om 10 poäng. B. Teknologie kandidatexamen, 120p Allmänna krav: Kandidatexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60-poängsnivån med godkänt resultat. För att erhålla kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng. Detta skall ingå i huvudämnet. Lokala tillämpningsregler: - Kurser om minst 50 poäng i huvudämnet skall ingå för samtliga, varav minst 10 poäng på lägst C-nivå - Minst 20 poäng i matematik - Minst 30 poäng i kurser inhämtade inom civilingenjörs- och/eller högskoleingenjörsprogram och/eller fristående kurser vid Linköpings Tekniska Högskola, samt ett examensarbete om minst 10 poäng examinerat vid Linköpings Tekniska Högskola. - De huvudämnen LiTH för närvarande ger teknologie kandidatexamen i är byggteknik, datateknik, elektroteknik, kemiteknik och maskinteknik. Om studenten uppfyller båda examensfordringarna kan dubbel examina erhållas. Ekonomi Sedan 1996 har antalet nominella utbildningsplatser vid LiTH ökat med ca 30%, med en samtidig ökning av det s.k. takbeloppet. Dock har kostnadsökningar (löner och lokaler) urholkat de ekonomiska resurserna som universitetet tilldelas. Under samma tid har även Ingenjörshögskolan expanderat, och denna expansion har till viss del kunnat kompensera institutionerna för den reellt minskade tilldelningen per student. Fler antal utbildningsplatser inom redan etablerade utbildningsprogram har också inneburit att vissa rationaliseringsvinster har kunnat göras; föreläsningsmoment för en större grupp studenter kostar inte betydligt mer att genomföra o.s.v. Samtidigt kräver fler studenter en större administrativ personalstyrka och laborativa moment och övningstillfällen kostar också mer pengar. Även tillgången på lokaler begränsar i vissa fall samordningsmöjligheterna. Utbildningsnämnden har därför försökt att samordna utbildningsprogrammen mer än tidigare. Alla högskoleingenjörer vid LiTH har t.ex. gemensamma inledande kurser i matematik och gemensamma valfria kurser inom allmänna ingenjörsämnen som ekonomi, ledarskap och miljöteknik. Även i tekniska kurser sker samläsning mellan olika högskoleingenjörsprogram. Exempelvis samläser studenterna på programmen för elektroteknik och datateknik 75% av årskurs ett, och utbildningsprogrammen för kemiteknik och maskinteknik har gemensamma kurser inom energiteknik och systemteknik. Även samläsningen med civilingenjörsprogram och det matematisk-naturvetenskapliga kemiprogrammet är ett sätt för LiTH att använda sina resurser på ett mer effektivt sätt. Om samläsningen planeras noga och begränsas till kurser 14 (81)

2002-03-31 LiTH där mål och förkunskaper kan hanteras behöver inte samläsningen innebära någon kvalitetsförlust. Dock rapporterar en majoritet av institutionerna att ytterligare neddragningar inte kan accepteras då sådana oundvikligen kommer att leda till att avkall måste göras på kvaliteten i utbildningarna. Redan nu visar ett par av institutionerna upp problem med ekonomisk täckning för uppgradering av utrustning till sina laborativa kurser, vilka är mycket viktiga för en högskoleingenjörsutbildning av hög kvalitet. Om man låter ekonomin vara det enda styrmedlet, är risken stor att man styr mer mot kvantitativa mål än mot kvalitativa. Därför inför LiTH ett system av balanserade styrkort för samtliga utbildningsnämnder, där hänsyn även tas till exempelvis studenternas och personalens arbetssituation och de kunskaps- och processrelaterade målen som sätts upp för verksamheten. Studenterna Antagning Vid antagning till LiTHs högskoleingenjörsprogram sker urval på betyg eller högskoleprovsresultat; 67% antas på betyg och resten via högskoleprovet. Studerande på det teknisktnaturvetenskapliga basåret vid LiTH garanteras efter godkänt basår plats på något av högskoleingenjörsprogrammen alternativt civilingenjörsprogrammen. Man använder basåret som behörighetsgivande utbildning och gymnasiebetyget som urvalskriterium om antalet garantiplatser på programmet är begränsat. Bland de som antas till Ingenjörshögskolan kommer vanligtvis 5-10 % denna väg. Dessutom finns möjlighet för studenter som påbörjat sin utbildning på annan högskola att ansöka till senare del av något av LiTHs utbildningsprogram. Under förutsättning att lediga platser finns på de sökta programmen, antas efter prövning av behörigheten de studenter som bedöms ha förutsättningar att klara av de fortsatta studierna med en rimlig studieplan. Ett tiotal studenter antas varje år till Ingenjörshögskolan på detta sätt. Studentgruppen Ingenjörshögskolan har de senaste åren expanderat, dels när ett nytt utbildningsprogram (medie- och kommunikationsteknik 60 platser 1999) startades dels genom en utökning av antalet studieplatser på befintliga program (maskinteknik +30 platser 2001). Sammantaget innebär det att antalet utbildningsplatser inom Ingenjörshögskolan ökat med ca 35 % från 1998 till 2001. Antal registrerade studenter inom Ingenjörshögskolan Ingenjörshögskolan Ht 1998 Ht 1999 Ht 2000 Ht 2001 K M K M K M K M Antal registrerade i åk 1 100 310 120 354 102 350 104 394 Antal registrerade i åk 2 23 171 54 190 66 209 62 228 Antal registrerade i åk 3 71 240 68 287 103 319 111 330 Antal registrerade i åk 4 2 36 8 49 6 46 12 62 Studenter antagna till data- och elektroteknikutbildningen 1995-1999 kunde välja inriktning mot data- och elsystem som inkluderade en s.k. COOP-termin, med näringslivsförlagd, handledd och avlönad praktik. Studenter antagna till maskinteknikutbildningen 1995-1999 hade också i sin plan en obligatorisk COOP-termin. Dessa studenter har därför en termin 7 i sin 15 (81)

LiTH 2002-03-31 utbildningsplan, varför det på dessa program finns studenter som är registrerade i åk 4, se ovanstående tabell. Inom samtliga högskoleingenjörsutbildningar vid LiTH finns spärrkrav som studenterna måste uppfylla för att få bli uppflyttad till högre årskurs (se respektive utbildningsplan i bilaga 10). Anledningen till att dessa spärrkrav finns är att utbildningsnämnden vill kunna styra studenterna till de nyckelkurser som ges i början av utbildningarna. Det har också bedömts väsentligt att studenterna har med sig tillräckliga förkunskaper när de kommer upp till specialiseringskurserna i årskurs 3, och spärrarna ska säkerställa detta. Därför omfattar tabellen studenter som är registrerade för första gången och studenter med omregistrering på termin 2 resp. 4. Studenter med omregistrering läser oftast enligt individuell plan som upprättas i samråd med studievägledningen. Bland de registrerade studenterna finns också några studenter som har studieuppehåll p.g.a. militärtjänstgöring, barnledighet, utlandsvistelse, andra studier, arbete, m.m.. De är omregistrerade på programmen för att kunna hämta in enstaka resterande kursmoment. Under studieuppehåll är det ej tillåtet att läsa kurser som ej tidigare påbörjats. Dessutom ackumuleras det studenter som inte tagit ut sin examen i årskurs 3 resp. 4. En orsak till detta är att examensarbetet tyvärr ofta drar ut på tiden, och studenter får ibland invänta den eller de sista tentamina han har kvar examen. Dessutom omregistrerar sig ofta de studenter som väljer att läsa den s.k. X-terminen med sikte på en övergång till civilingenjörsutbildning på den sista terminen på sitt högskoleingenjörsprogram. Högskoleingenjörsexamen är inget krav för att vara behörig att antas till X-terminen; examensarbetet behöver inte vara slutfört, och ofta väljer dessa studenter att fortsätta med kurser även under examensarbetesperioden för att få en bättre övergång till civilingenjörsprogrammet. En viss känslighet för konjunkturssvängningar inom olika branscher kan noteras i antalet studenter som omregistrerar sig på den sista terminen. I tider då det är svårare att hitta examensarbete och fast ställning inom näringslivet ökar antalet studenter som stannar en extra termin på universitetet och läser kurser. För närvarande märks en ökning av antalet studenter som väljer att läsa någon eller några ytterligare kurser medan de söker examensarbete. Studenternas förkunskaper 1997 ändrades den särskilda behörigheten till högskoleingenjörsutbildningarna i och med att Matematik E inte längre krävs. I samband med detta utökades på högskoleingenjörsutbildningar i Linköping de inledande kurserna i matematik (analys och linjär algebra) från 9 poäng till 12 poäng. Motsvarande förändring genomfördes på programmen i Norrköping 1999. Kurserna utökades från 10 till 12 poäng och sträcktes även ut över ytterligare en läsperiod för att ge studenterna mer kalendertid för att underlätta för dem att skaffa sig samma matematiska förutsättningar för de fortsatta studierna som studenterna fick med de tidigare gällande behörighetskraven. Antalet utbildningsplatser inom teknikområdet har under senare år byggts ut i landet samtidigt som allt färre gymnasister skaffar sig behörighet att söka utbildningarna direkt efter avslutat gymnasium. Denna bristande konkurrens om utbildningsplatserna nationellt har tyvärr medfört att betygskraven för att antas till högskoleingenjörsprogram på LiTH har sjunkit; med upp till 1,5 poäng för studenter som söker på betyg från programgymnasiet. Högskoleingenjörsstudenterna erbjuds vid sin ankomst till LiTH en propedeutisk kurs i matematik under de första veckorna av studietiden. Kursen ska underlätta övergången från 16 (81)

2002-03-31 LiTH gymnasiet till universitetet genom att låta studenterna återerövra de kunskaper i matematik som de har med sig men även introducera studenterna i matematiskt tänkande på en högre nivå. Vidare ges s.k. "duggor" under den första analyskursen för att studenterna tidigt ska bli medvetna om vilka krav som ställs och i hur hög grad deras arbetsinsats är tillräcklig. Under de senaste åren har undervisningsformerna setts över, och bl.a. har s.k. matetekverksamhet införts som stöd till studenterna i deras eget arbete. På mateteket kan studenterna söka hjälp hos äldre teknologer eller övningsassistenter med såväl specifika uppgifter som allmänna frågeställningar. Verksamheten är öppen för flera lektionsgrupper samtidigt och ej schemalagd i formell mening, utan ska ses som en resurs som kan utnyttjas friare vid behov. Samtidigt har de studerande idag i allt mindre utsträckning praktisk erfarenhet av teknik och därför har inom samtliga utbildningar profilerande, tekniska startkurser införts som ges parallellt med grundläggande matematik och en kurs som introducerar studenterna till informationssökning, arbete i projektform samt till högskolestudier i allmänhet. På detta sätt får de studerande en bra start på sin studietid via en blandning av 'mjukt' och 'hårt'. Man bygger upp sin teoretiska bas, medan man får ta tag i sina specialintressen och kan samtidigt känna ett stöd hos de andra studenterna i arbetsgruppen. Undervisande personal på institutionerna uppger också allt oftare att studenternas kunskaper i engelska och svenska har försämrats. Det märks då studenterna skall läsa litteratur på engelska och vid rapportskrivning. Lärarna får lägga ner mer tid på att förstå och rätta rapporter även med avseende på språkbruk. Alla studenter inom ingenjörshögskolan får under första året träning i muntlig och skriftlig kommunikation, och under andra och tredje året erbjuds en valfri kurs i engelska som ges av lärare som har engelska som modersmål. Syftet med kursen är att öka den studerandes språkliga självkänsla, främst vad avser muntliga färdigheter, men även vad gäller skriftlig kommunikation. Detta är en väldigt uppskattad kurs (medelbetyg 4,3 på en femgradig skala när den utvärderades senast) som många studenter väljer att läsa. Studenterna är väl medvetna om att kommunikativa färdigheter efterfrågas i näringslivet och att allt fler företag använder engelska som arbetsspråk i allt större omfattning. En generell uppfattning är att variationerna i förkunskaper är stor när det gäller högskoleingenjörsstudenter, större än för t.ex. civilingenjörsstudenterna. Det finns både mycket duktiga och mycket svaga studenter. Vissa studenter kommer direkt från gymnasiet, och har mer aktuella kunskaper, medan andra har flera års arbetslivserfarenhet. En större studieovana kan dock oftast kompenseras av ett större mått av målinriktning och studiemotivation. De olikheter som finns mellan olika studenter är naturligtvis ett bekymmer, men olikheterna kan också utnyttjas och kan ge ett mervärde då man t.ex. ska sätta samman studenter i arbetsgrupper. I de fall då högskoleingenjörsstudenter läser kurser på civilingenjörsprogram som de inte fullo uppfyller alla rekommenderade förkunskaper för, anvisas ofta inläsningsmaterial som de rekommenderas ha som komplement till den ordinarie kurslitteraturen. Institutionen för medicinsk teknik lyfter i det här sammanhanget speciellt fram avsaknaden av fysikbakgrund utöver gymnasiebakgrunden som de studenter från elektroteknikutbildningen som läser inriktning mot medicinsk teknik uppvisar. Den skapar problem när de når högre årskurser som förutsätter fysik som naturvetenskaplig grund. Utrymmet för samläsning med civilingenjörsprogrammen krymper därmed, men man försöker lösa detta genom att definiera individuella mål inom kurserna. 17 (81)

LiTH 2002-03-31 Ibland framförs från lärare åsikten att studenterna på högskoleingenjörsutbildningen visar intresse för praktiska tillämpningar i högre utsträckning än t.ex. civilingenjörsstudenter gör. Detta skulle kunna ha sin grund i denna studentgrupps förkunskaper, som i större omfattning grundlagts genom ett mer genuint teknikintresse, eller helt enkelt vara resultatet av utbildningen, som enligt uppsatta mål bl.a. ska främja just tillämpade teknikkunskaper. Rekrytering av studenter LiTHs informationsansvariga arbetar i olika projekt som ska öka och bredda rekryteringen till utbildningsprogrammen: Universitetets och LiTHs utbildningskatalog distribueras till alla elever i avgångsklasser på gymnasieskolans teoretiska program, till värnpliktiga samt till arbetsförmedlingar och KomVux-utbildningar. LiU bedriver s.k. "köttbullemissionering", vilket innebär att studenter besöker gymnasieskolor på sina hemorter och berättar om LiTH i allmänhet och de utbildningsprogram de nu går på i synnerhet. LiTH bjuder in tjejer på NV-program på gymnasieskolor i regionen till speciella minikurser i teknik; en gång under höstterminen och en gång under vårterminen. LiTHs informationsavdelning deltar i de stora utbildningsmässorna tillsammans med studievägledare och studenter. Universitetet har öppet hus under en lördag i februari varje år, då allmänheten bjuds in till populärvetenskapliga seminarier, demonstrationer och andra aktiviteter för vetgiriga i alla åldrar. Naturligtvis är detta ett gyllene tillfälle för gymnasiestudenter att söka kontakt med LiTH och skaffa sig information om de utbildningsprogram som finns att välja bland. LiTH är engagerat i Teknikåttan, som är en tävling om teknik och naturvetenskap som vänder sig till elever i årskurs åtta. Quintek är ett projekt vid LiTH vars uppgift är att få fler tjejer att söka till LiTHs utbildningar. Man anordnar bl.a. en tredagarskurs vid Linköpings Tekniska Högskola (LiTH) för gymnasietjejer som läser på NV-programmet och cafékvällar för högstadietjejer där de får möta tjejer som läser på NV-programmet på gymnasiet samt kvinnliga teknologer och ingenjörer. Inom det pågående projektet för gymnasiekontakter kommer ett antal adjungerade anställningar att föreslås, inom vilka gymnasielärare ska kunna ges möjlighet utveckla sig själva och verksamheter som gynnar rekryteringen. LiTH har också, med utbildningsnämnden för matematik och naturvetenskap som drivande, arbetat fram en folder om matematik och naturvetenskap som skickas ut till högstadieelever i ett försök att öka intresset för att välja NV-programmet på gymnasiet. Som ett komplement till utbildningskatalogen har utbildningsnämnden för Ingenjörshögskolan har tagit fram informationsblad med detaljerad information om varje utbildningsprogram. Man arbetar också aktivt med informationen på hemsidorna, eftersom undersökningar som gjorts visar att just Internet är den informationskanal som ökar snabbast i betydelse bland gymnasiestudenter som ska välja högskoleutbildning. De senaste två åren har det varit svårt att fylla utbildningsplatserna inom kemiteknik. Därför har nämnden stöttat och uppmuntrat studenter och lärare inom detta ämnesområde att odla kontakter med lärare på gymnasienivå, t.ex. genom att bjuda in gymnasieklasser att förlägga en laboration till de nybyggda kemilaboratorierna på universitetet. 18 (81)

2002-03-31 LiTH Enligt en undersökning som gjorts bland de studenter som antogs till utbildningsprogram vid LiTH hösten 2001 kommer ca hälften av högskoleingenjörsstudenterna från Östergötland, med en större lokal rekrytering till data- och elektroteknik samt byggnadsteknik, medan andelen studenter från andra delar av Sverige är ca 75% på elektroteknik. Drygt 40% av de antagna till Ingenjörshögskolan slutade gymnasiet 2000 eller 2001. Utbildningsnämnden kommer att använda resultatet av undersökningen till att intensifiera informationsinsatserna där de förväntas ha störst inverkan på rekryteringen. Lärarna Antal (därav kvinnor) Totala lärarresurser inom hing. av heltidstjänst Antal av dessa lärare som bedriver forskning omfattande minst 20 procent av heltidstjänst Antal examensarbetare som handleds Antal dokt som handleds Professorer 13 (1) 1,9 12 20 61 Lektorer, doc.komp. 17 (2) 3,0 11 17 21 Lektorer, ej doc.komp. 44 (10) 11,8 27 63 10 Forskarassistent 4(0) 1,2 4 3 Adjunkter 53 (6) 42,0 6 105 Doktorander 49 (15) 2,2 28 5 Branschfolk 28 0,2 Övriga A 32 2,8 Extra lärare B 24 2,5 I tabellen ovan anges antalet lärare inom LiTH som medverkar i de ingenjörsspecifika kurserna inom högskoleingenjörsutbildningen. Generellt har de lärare som undervisar i kurser på civilingenjörsprogram eller matematisk-naturvetenskapliga program som högskoleingenjörsstudenter läser som obligatoriska, valfria eller frivilliga kurser inte tagits med. Totalt utgör dessa kurser ca 12% av högskoleingenjörernas kurser. Utöver det ovan angivna handleds också ett stort antal examensarbeten inom övriga utbildningsprogram vid LiTH av ovanstående lärare. I de fall doktorander agerar handledare finns adjunkt eller lektor som examinator. Tabellen tar heller inte upp den tekniska resurspersonal som finns på institutionerna eller de doktorander som handleds av professorer ej aktiva inom högskoleingenjörsutbildningen. Gruppen 'Övriga' inkluderar forskare och amanuenser och gruppen 'Extralärare' inkluderar inhyrda konsulter, inhyrda gymnasielärare som arbetar med kurser inom högskoleingenjörsutbildningen och basåret samt äldre teknologer anställda som övnings- och laborationsassistenter. Då i princip samtliga institutioner är delaktiga inom samtliga utbildningsprogram kan ingen uppdelning per utbildningsprogram göras, utan tabellen ger en totalbild över lärartätheten inom Ingenjörshögskolan. Den största delen (62%) av undervisningen inom Ingenjörshögskolan utförs av adjunkter, som också oftast är examinatorer för examensarbetena. Andelen disputerade lärare varierar mellan olika institutioner och situationen är därför inte densamma vid de olika institutionerna. 19 (81)

LiTH 2002-03-31 Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) i Norrköping, där huvuddelen av utbildningsprogrammen inom byggnadsteknik, data- och elektroteknik samt medie- och kommunikationsteknik ges, har en större andel adjunktsundervisning än vad som är fallet på institutionerna vid campus Valla i Linköping; 44 av de 53 adjunkterna är verksamma på ITN. Anledningen till detta är att ITN först på senare år lyckats bygga upp forskningsverksamhet samt att man där satsar på nya teknikområden inom vilka det är svårt att rekrytera disputerad personal. Ämnesmässig och pedagogisk kompetensutveckling Bland lärarna som är aktiva på högskoleingenjörskurserna finns idag en varierande grad av pedagogisk utbildning, men de flesta har grundläggande pedagogisk utbildning. Generellt måste den pedagogiska skolningen bland lärarna som undervisar på högskoleingenjörskurserna anses vara god. Exempelvis, har tre av lektorerna inom kemiteknik lärarutbildning, inom mätteknik och miljöteknik finns lärarutbildade adjunkter och en av lektorerna inom datavetenskap disponerar ca 25% av sin tid för ämnesdidaktisk utveckling. Många lärare deltar i pedagogiska konferenser och arbetar med pedagogisk utvecklingsarbetet inom sina kurser. Universitetet i Linköping har ett system för utveckling av lärare som består av s.k. pedagogiska stegkurser som ges av CUL, Centrum för undervisning och lärande. Den första nivån i denna trappa är en kurs i undervisning och lärande som är obligatorisk för all undervisande personal. Steg två är en kurs för de lärare som får kurs- och examinationsansvar. Fokus för denna kurs är målskrivning, design av kurser och examinationsfrågor. Steg tre hanterar pedagogiskt ledarskap alternativt forskarhandledning. Kompetensutvecklingen för universitetslärare är ofta mångfacetterad och den del som handlar om att utveckla lärarrollen kommer tyvärr ibland på undantag. Dessutom råder brist på lärare inom några av de teknikområden som LiTH bedriver högskoleingenjörsutbildning inom. Detta tillsammans med de styrsignaler som skickas ut från universitetsledning och departement, innebärande att forskning och examinationen inom forskarutbildningen ska ökas, leder till en olycklig konkurrenssituation mellan grundutbildning, å ena sidan, och forskning och forskarutbildning, å andra sidan. Men, generellt har lärare inom Ingenjörshögskolan samma möjlighet till kompetensutveckling som andra lärare vid universitetet och det är vanligt att man på institutioner har överenskommelser om att lärarna varje år ska ha en viss andel av sin anställning samt en viss summa pengar avsatt till kompetensutveckling. Forskning för lektorer och adjunkter. I universitetets regelverk framgår att en lektor ska garanteras möjlighet att avsätta 30% av sin arbetstid till forskning, men många av de stora forskande institutionerna har externa forskningsmedel som möjliggör att många lektorer kan använda en betydande del av sin arbetstid till forskning och forskarutbildning. Många av institutionernas intäkter för forskning och forskarutbildning är också betydande. T.ex. har institutionen för systemteknik en forskningsbudget på 50 miljoner kronor, och intäkterna för forskning och forskarutbildning är för institutionen för fysik och mätteknik, biologi och kemi fyra gånger större än intäkterna för grundutbildningen. Men på grund av de låga fakultetsanslagen till Linköpings universitet begränsas möjligheten till forskning för lektorer av möjligheten att få externa forskningsanslag. För adjunkter är det i realiteten mycket svårt att få externa forskningsanslag och de uppmuntras istället till forskarutbildning. 20 (81)