Dialog - kunsten att svara Jaakko Seikkula Stokmarknes 27.08.2010 jaakko.seikkula@jyu.fi
LITERATURTIPS Seikkula, J. & Arnkil TE (2007). Sociale nettverk i dialog. Oslo: Universitetsforlaget. Trevarthen, C. (1990) Signs before speech. In T. A. Seveok and J. Umiker Sebeok (eds), The Semiotic Web. Amsterdam: Mouton de Gruyter. Wertsch, J. (1991) Voices of the Mind: A Sociocultural Approach Bakhtin, M. Problems of Dostojevkis Poetics. Iacoboni, M (2008) Mirroring People: The new science of how we connect with others: Farrar, Straus and Giroux Carman, T. (2008). Merleau-Ponty. London:Routledge. Hermans, H. & Dimaggio, A. (2005).Dialogical self in psychotherapy. Stern, D.N. (2004). The present moment in psychotherapy and every day life. NY: Norton
Dialogisk praksis är produktiv Öppen dialog i Torneå första gång psykoser, 5 års uppföjlning 1992-1997 (Seikkula et al., 2006): - 35 % behövde antispsykotisk medicin - 81 % utan symptomer - 81% tillbaka i full arbetsliv Resultaten stannar 2003-2005(Seikkula et al, 2010): - DUP minskat till 3 veckor - bara få nyinsjukna skitsofrena och psykotiska patienter kvar - 84 % tillbaka i full arbetsliv
Dialogisk praksis är produktiv Dialogisk parsamtal i svår depression (Seikkula et al 2010) - significant improvement 79 % i depressiva symptomer och 61 % i mental hälsa generelt - Snabbare jämfört med kontroll grup sedvanlig individuell terapeutisk behandling - Skilnader mellan enheter, fördel för krisorientarad öppen dialog
Utmaningen Varför är dialogen så svårt att inta? Trots att den är den första som vi lär oss i livet! Varför fokuserar vi så starkt på att ha kontrol om prosesser genom interventioner? Trots att det bästa svaret i kris kanske är att lyssna på och att vara tillstädes för att uppleva tillsammans!
I... authentic human life is the open- ended dialogue. Life by its very nature is dialogic. To live means to participate in dialogue: to ask questions, to heed, to respond, to agree, and so forth. In this dialogue a person participates wholly and throughout his whole life: with his eyes, lips, hands, soul, spirit, with his whole body and deeds. He invests his entire self in discourse, and this discourse enters into the dialogic fabric of human life, into the world symposium. (M. Bakhtin, 1984)
Sociala nätverket - gå över gränsen 1) Privata socialt nätverk 2) Professionellas samarbete i aktuell kris i närvaron med familjen och andra 3) Gränsen mellan olika professionella och familj gränssystemet Från konkurrens om vem som vet best till en öppen nyfikenhet hur andra ser situationen I fokus på dialogen blir en subjekt för förändringen
Mötet i nätverk Flera röster närvarande: - de som sitter i samma ring horisontala polyfonin
T2 Mikko Sinikka T1 Liisa Seppo Horizontal polyfonin = socialt nätverk
Mötet i nätverk Flera röster närvarande: - de som sitter i samma ring horisontala polyfonin - de som vi har med oss när vi deltar samtal om särskild tema vertikala polyfonin
T2 Mikko Sinikka Seppo T1 Familjeterapeut Mor far man Kvinna Minne om egen far Ingenör far son Fars död Liisa läkare mor make dotter syskon Vertical polyfonin = inre röster
Polyfonin - voices Voices are the speaking personality, the speaking consciousness. (Bakhtin, 1984; Wertsch, 1990) ( Voices are traces and they are activated by new events that are similar or related to the original event. (Stiles et al., 2004))
INTERSUBJECTIVITY The idea is not a subjective individualpsychological formation (.) in a person s head; no, the idea is inter-individual and intersubjective the realm of its existence is not individual consciousness but dialogic communication between consciousness (Bakhtin, 1986,p. 88)
Intersubjektivitet relationelt från första början Livet är inte psykologin, utan musik (Colwyn Trevarthen) Jag ser mig själv i dina ögon Jag lånar dina ögon för att se mig själv (M.Bachtin, 1986) Mirror neurons (M.Iacoboni, 2008): Vi ser oss själva i den andra människan
Otto Mäkilä Friends, 1921
Språkets intersubjektiv (Mihail Bachtin, Valentin Voloshinov, Lev Vygotsky) I språket är vi subjekter bara fysiologiskt producerar yttrandet Språket är emellan åhöraren alltid en del av yttrandet inte som mottagare
Nuheten leva i ögonblicket Att vara tillstädes blir viktigaste för en psykoterapeutisk bemötande Once occuring event of being (M. Bakhtin) Varken eller (T. Andersen) From explicit knowledge to implicit knowing (D. Stern, 2004) Från berättelser till här-och-nu berättandet
Två historier - samtidig 1. Att vara tillstädes här och nu - en delad upplevelse men inte detsamma - största del utan ord 2. Berättelser ( narrativer ) om händelser, upplevelser och sak - förfluten tid - meningsbyggning i ord
För ordet (och därigenom för en människa) finns ingenting så hemskt än att stå utan svar Att bli hörd i sig är ett dialogiskt förhållande (M. Bakhtin, 1975)
Att vara i ögonblicket nytt språk födds S: Jag har inte blivit märkt till T1: Du har inte blivit märkt till? S: Hela livet har jag varit utseluten från familjen. äntligen vill jag iväg från detta symbiotisk trassel. T1: Du sa att Hela livet har jag varit utesluten från familjen. Sen sa du att äntligen vill jag iväg från detta symbiotisk trassel. Det låter somom du säger två ting på en gång? S: (10) ja... Det sa jag. Men tillsvidare kann jag inte säga någonting mer om det... T1: (7) jaah...
T3 Sinikka T2 T1 Seppo Liisa family therapist psychologist Patient male what is psychosis? son father female brother loosing my mother father daughter sister teacher Father s death loosing father anxiety Vertical polyphony = inner voices Horizontal polyphony = people present
Enkla reglar för att öka tillstedevarelse Preferera händelser i det nyvarande samtal för berättelser om det förflutna, men är realistisk Följa med vad klienterna säger med deras ord och är försiktig med dina egna öppningar Svara på vad som har blivit sagt. Svaren är helhetsomfattande, kroppsliga fenomena. Märka till olika röster, både yttre och inre Lyssna till på dina egna kroppsliga reaktioner Ta tid för reflekterande samtal med dina kollegor i mötet Dialogiska formuleringar, jag tänker undrar vad du tänker Gå sakta framåt, tystnaden (pauser) är bra för dialogen
HUVUDPRINSIPER FÖR ORGANISERING DIALOGISK PRAKSIS OMEDELBAR HJÄLP SOCIALT NÄTVERKSPERSPEKTIVET FLEXIBILITET OCH MOBILITET ANSVAR PSYKOLOGISK KONTINUITET OSÄKERHETSTOLERANS DIALOGISMEN
Love is the life force, the soul, the idea. There is no dialogical relation without love, just as there is no love in isolation. Love is dialogic. (Patterson, D. 1988) Literature and spirit: Essay on Bakhtin and his contemporaries, 142)
Being not present T1: I thought that it happened during the last two weeks, not before T2: Was it a threat or even worse? T1: Hitting, I thought that P hit his mother T2: Was P drunk or did he have a hangover? P: No, I was sober T2: Sober T1: I understood that P had tried to ask his mother something?
P: Well, it was last weekend; the police came to us. She was drunk. When she didn t say anything and started to make coffee in the middle of the night, and I asked...i went out and came into the kitchen, and she turned round and said that it wasn t allowed to speak about it. Then I slapped her. She ran out into the corridor and started screaming. I said that there is no need to scream, that why can t she say.....and then I calmed down. At that point I got the feeling.... And the police came and the ambulance. But in some way I have a feeling, that it is, of course, it is not allowed to hit anyone. But there are, however, situations... T1: Was that the point when you went into primary care?
P: Yes it happened just before that T2: Why did she not say that the police came? P: What? T2: Why did she not say that police had been at your place the previous night? P: It wasn t the previous night, it was last weekend. I was thinking, all the time I am thinking those strange things and I knew that they were not true. But when you think about them for a while, after that you have the feeling that things like that can really happen. It is too much.....you are only thinking of all kinds of futile things. T2: And it all started last weekend, this situation?
Att skapa nytt språk Det primära målet i mötet är inte en intervention för förändring av patienten eller nätverket Målet är att bygga up nytt, gemensamt språk för erfarenheter, som inte ännu har ord
Inte förbereda Alla medverkar från första början i samtal All analys av problem, all planläggning av behandling och alla behandlingsbeslut diskuteras och fattas i allas närvaro Samtalsform förberedas inte i förväg
Struktur enligt konteksten Mötet kan ha en mötesledare eller alla yrkesmänniskor kan delta i intervju Struktur för mötet skapas enlig kontexten: (1) Att öppna mötet, (2) att ta hand om att allas röster blir hörda, (3) att skapa möjligheter för samtal mellan behandlarna och att (4) avrunda mötet med konkreta slutsatser
Tala med varanadra Professionella samtalar med varandra om sina observationer i närvaron av klienter/nätverket Oftast ingen särskild reflekterande team, reflektioner händer genom att byta positionen - titta på din kollega inte på klienter - positiva, resursorienterade kommentarer - helst som en fråga Jag undrar om - till sist fråga klienternas kommentar Reflekterande kommentarer är för att öka vår förståelse de är inte en terapeutisk intervention
Följ klienternas språk Samtalet följer nätverkets språk och försöker inte hitta dölda meningar bakom det uppenbara Osäkerheten tolereras och snabba slutsatser och beslut försökas undvika
Seikkula, J., Alakare, B., Aaltonen, J., Haarakangas, K.,Keranen, J. & Lehtinen, K. (2006) Five years Experiences of First-Episode Non-Affective Psychosis in Open Dialogue Approach: Treatment Principles, Follow-up Outcomes and Two Case Analyses.Psychoptherapy Research. Två speciella mål: öka hembehandling och ha information om neuroleptikas plats Real World study Första gångs psykotiska (Non- affective DSM-III-R) i finska Västerbotten, 72 000 invånare 1.4.1992 31.12.1993 API perioden 1.1.1994 31.3.1997 ODAP perioden 2 års uppföljning och 5 års uppföljning Uppföljningsintervjuerna som läroforum
OPEN DIALOGUE IN ACUTE PSYCHOSIS Preliminar information of 5 years follow-up Figure 1. Means of hospital days at 2 and 5 years follow-ups 30 25 20 15 10 5 1.4.92-31.12.93 API 1.1.94-31.3.97 ODAP 0 0-2 years 2-5 years
OPEN DIALOGUE IN ACUTE PSYCHOSIS Preliminar information of 5 years follow-up Table 3. Psychotic symptoms compared to neuroleptic medication during the first 2 years/ % Rating of symptoms Neuroleptics 0 1 2 3 4 Total ------------------------------------- Not used 85 9 3 3 0 100 Used or cont. 58 17 8 17 0 100 ------------------------------------- Total 80 10 4 6 0 100 Chi-square 5.93; df=3; p=.145 (NS)
OPEN DIALOGUE IN ACUTE PSYCHOSIS Preliminar information of 5 years follow-up Table 5. Employment status at 2 and 5 years follow-up/ % 2 years 5 years (N=79) (N=73) -------------------------------------------- Studying 28 19 Employed 42 55 Unemployed and 14 7 job-seeking Disability allowance 16 19 or passive -------------------------------------------- Total 100 100
COMPARISON OF 5-YEARS FOLLOW-UPS IN WESTERN LAPLAND AND STOCKHOLM ODAP Western Lapland Stockholm* 1992-1997 N = 72 1991-1992 N=71 Diagnosis: Schizophrenia 59 % 54 % Other non-affective psychosis 41 % 46 % Mean age years female 26.5 30 male 27.5 29 Hospitalization days/mean 31 110 Neuroleptic used 33 % 93 % - ongoing 17 % 75 % GAF at f-u 66 55 Disability allowance or sick leave 19 % 62 % *Svedberg, B., Mesterton, A. & Cullberg, J. (2001). First-episode non-affective psychosis in a total urban population: a 5-year follow-up. Social Psychiatry, 36:332-337.