Teknikskåp i park och stad

Teknikskåp i park och stad POLICY FÖR UTFORMNING OCH PLACERING Birka Nät Ekoparksfonden WWF Kungl. Djurgårdens Förvaltning Skanova Stockholm Vatten Stockholms Gatu- och fastighetskontor februari 2002

Teknikskåp i park och stad policy och utformning och placering har utarbetats av en arbetsgrupp representerad av Birka Nät, Mats Åhlén m fl, Stockholm Vatten, Per Hådell, Telia/Skanova, Tommie Holmberg och Bo Nordqvist, Gatu- och fastighetskontoret Region Innerstaden, Britt-Marie Salmén, Kungliga Djurgårdens Förvaltning, Harald von Knorring, samt Ekoparksfonden WWF, Henrik Waldenström som också är initiativtagare till arbetet. Rapporten har tagits fram genom konsult Laila Reppen, arkitekt SAR. Staden har under åren gjort flera ansatser till att försöka skapa bättre samordning och gestaltning för teknikskåp, varför initiativet via Ekoparksfonden WWF mottogs positivt och arbetet kunde breddas och omfatta även stadens gator och parker. Fonden är en del av Världsnaturfonden, som arbetar med att värna vårda visa nationalstadsparken Ulriksdal Haga Brunnsviken Djurgården (Ekoparken). Ett referensgruppsmöte med de som ansvarar för och arbetar med teknikskåp och ledningar hölls den 15 mars 2001, då också ett koncept till policyrapport överlämnades. Man var överens om att det är angeläget att ta fram rapporten och värdefulla synpunkter lämnades. Under sommaren år 2001 remissbehandlades ett Diskussionsunderlag Juni 2001 inom de kontor / organisationer som arbetsgruppens deltagare representerade samt av innerstadens stadsdelsförvaltningar, Handikapprådet, Stadsmuseet, Skönhetsrådet och Stadsbyggnadskontoret. De som svarade var överlag mycket positiva till policyrapporten och ansåg att det finns ett stort behov av att ta itu med miljöfrågorna som rör de olika tekniska skåpen. Värdefulla synpunkter har därefter inarbetats i denna utgåva av Teknikskåp i park och stad policy för utformning och placering, december 2001.

Förord Allt större tyngd läggs vid stadsmiljöfrågor. Betydelsen av utformning och arkitektur har fått en mer framträdande roll genom bland annat införandet av paragrafer om hänsyn till stads- och kulturmiljö i lagstiftningen. För Ekoparksfondens arbete i nationalstadsparken gäller ett tiopunktsprogrammet, där det bland annat står skräpiga områden restaureras och ges ett värde för Ekoparken och det historiska landskapet. Teknikskåp är ofta ett störande inslag i det historiska landskapet. Inom staden har flera policyskrifter med råd och riktlinjer tagits fram under de senaste åren. En av dessa är Stenstadens gatumiljö råd och riktlinjer vid upprustning och förändring, som godkändes av Gatu- och fastighetsnämnden 23 maj 2000. Ett av syftena är att underlätta för olika parter att samordna sina intressen på offentliga mark. Teknikskåp i park och stad policy för utformning och placering är helt i linje med de övergripande ambitionerna att skapa en mer medvetet sammanhållande, funktionell och attraktiv miljö inom stadsbygden. En allmän målsättning är att göra utemiljön tillgänglig för alla, det vill säga funktionshindrade skall kunna röra sig obehindrat, liksom strävan också är att finna lösningar som kan förebygga den allt ökande vandaliseringen i vår omgivning. Avsikten med denna rapport är att den skall vara vägledande vid placering och utformning av teknikskåp. Många praktiska tekniska frågor behöver lösas och utvecklas, innan riktlinjerna kan realiseras till fullo. Detta är således ett första steg mot bättre samordning och utseende, som bör följas upp av ett andra steg som då siktar mot långsiktiga lösningar och bättre samarbetsformer. Thomas Gustafsson, regionchef, Birka Nät Göran Gahm, regionchef, Gatu- och fastighetskontoret Innerstaden Åke Jonsson, driftdirektör, Stockholm Vatten Håkan Berlin, Telia /Skanova Björn Sprängare, ståthållare, Ståthållareämbetet Lars Kristoferson, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF

Innehåll Inledning 3 1 Skåpens utformning och funktion 6 2 Skåpens placering idag 10 3 Policy för placering av skåp 14 4 Samordning med andra gatumöbler 16 5 Policy för utformning av skåp 18 6 Drift och underhåll 20 7 Genomförande 22 Äldre belysningsstolpe från Vasabron. Lucka fanns in till sockeln som innehåller kablar och säkring enligt samma princip som används idag. 2

Inledning Teknikskåp i park och stad policy för utformning och placering ger en allmän orientering av de teknikskåp som förekommer i stadsbygden, dess utseende, funktionskrav samt placeringar. Bristerna åskådliggörs och förslag ges till placeringar anpassade till olika miljöer. För Stockholm stads del rör det sig om cirka 18 000 skåp för Birka Nät, cirka 100 pumpstationer för Stockholm Vatten och cirka 1 100 belysningscentraler samt cirka 600 signalanläggningar (d v s cirka 1 500 skåp) för Gatu- och fastighetskontoret. För Telia / Skanova rör det sig om cirka 20 000 anläggningar i Storstockholm. Även nya teknikoperatörer, till exempel för TV och bredband, kan behöva skåp som då också omfattas av denna policy. En viktig utvecklingsfråga är vilka möjligheter det finns till samordning av alla dessa skåp, dels sinsemellan dels med andra gatumöbler. En policy för utformning av olika teknikskåp är av stor betydelse. Skåpen bör kunna ges en generell utformning där antalet varianter hålls nere, vilket också underlättar möjligheterna till samordning. Hänsyn till drift- och underhållsaspekterna är viktiga vid ett fortsatt arbete med exempelvis framtagning av prototyper, liksom att frågor om ekonomisering och ansvar måste utredas inför ett mer långsiktigt och genomgripande genomförande. Nästa steg blir att arbetar fram arbetsrutiner och föra ut kunskap om vilka förändringar som är möjliga och aktuella. Denna rapport kan emellertid redan nu initiera till en mer medveten planering. Som ett första steg bör skåp i särskilt utsatta lägen ersättas, medan åtgärder på sikt kan ske successivt vid större förändringar av gator, torg, parker eller större grönområden såsom nationalstadsparken. 3

1 Skåpens utformning och funktion När elkraften, som transporteras via högspänningsledningar, kommer till Stockholm transformeras den ner så att spänningen blir lägre och elen leds sedan vidare i kablar i marken. I sista etappen sänks spänningen till 400 V som går direkt till husen. Äldre el- och teleskåp mm var gjorda i gjutjärn i något rundade former och med en målad yta. Idag är merparten av dessa skåp ersatta av lättare skåp tillverkade i galvaniserad stålplåt med mer kantiga former. Skåpen finns i olika storlekar och utföranden. Kraven på olika typer av fundament och fästanordningar varierar med var skåpen skall placeras mot vägg, på stolpe eller i mark av olika beskaffenhet. Fasadskåpen placeras vertikalt på ett stadigt underlag och intill fasad. De kan också vara infällda i fasaden. Skåpen ska vara lättåtkomliga för servicepersonal. I en kabelgrav kan el- och teleserviskablar läggas intill varandra, på ett avstånd av 5 cm. Kring respektive kabel kan finnas ett kabelskyddsrör. El- och Telekablar kan ligga i samma rörgrav som Va-ledningarna men högre upp och på ett avstånd av minst 1,5 meter från Va-ledningarna. Tätning av kabelrören måste göras så att sand och jord inte kan tränga in. Fyllningen av rörgravarna görs sedan på sådant sätt att rören inte deformeras. 4

Kabelskåp Kabelskåpen produceras som skåp med integrerat fundament med justerbara ben eller som skåp med separat fundament. Skåpen är tillverkade av varmförzinkad stålplåt. Skåpen har låsbara skjutluckor som kan användas då tillfällig el behövs. För att avleda värme och förhindra kondens är skåpen ventilerade med labyrintöppningar längs dörrarnas kanter. I Stockholm finns 18 000 elskåp. Utomhusskåp för Telia Fördelningsskåp (kopplingsskåp) för utomhusmiljö har funnits sedan tidigt 1920-tal i Kungliga Telegrafstyrelsen. Principen är den samma idag, skåpen används som en omkopplingspunkt/fördelning mellan station och abonnent samt ska skydda termineringspunkten från åverkan, tjuvkopplingar och är dessutom ett tekniskt skydd för kopplingsplintar. Kopplingsplintars trådanslutning har utvecklats från lödning eller skruvanslutning mot kontaktbläcket till dagens metod med gastäta LSA- anslutningar (slitskontakt) som tillåter högre hastigheter på kopparnätet och bättre packningstäthet mellan kopparparen. De tekniska kraven på utomhusskåp är idag högre än tidigare för att klara alla nya tjänster i moderna telenät. Kopplingsskåpen från 1920-talet var ofta vackert utsmyckade och målade i flera lager för att klara rostangrepp. Från 1970-talet övergick dåvarande Televerket till helt galvaniserade skåp med räta vinklar, typ elskåp. Kopplingsskåpen kommer med all säkerhet att vara kvar i stadsmiljöer i många år till och utvecklas vidare till teknikskåp för snabbare telekommunikation och för fler tjänster som ställer krav på inre miljön. Signalskåp Intill signalskåpen står idag vanligen ett mindre skåp som innehåller en mätartavla. I framtiden finns kanske möjlighet att integrera mätartavlan i signalskåpet med separata dörrar. Ett önskemål är en större måttmässig samordning mellan olika skåp. Ju färre standardstorlekar som finns desto större är möjligheten att skapa en god samordnad placering. Ett minsta möjliga skåp bör eftersträvas. 5

Funktionskrav I den urbana miljön finns en mängd teknikskåp vilka hanteras av ett flertal olika operatörer, som Birka Nät, Stockholm Vatten Skanova (Telia) och Gatu- och fastighetskontoret. De olika skåpen är mycket varierande både till storlek, antal och placering. De kan innehålla teknik för eldistribution, tele, vatten reglering av gatubelysning och trafiksignaler. Grundläggande krav De grundläggande funktionskraven är att skåpen ska vara lämpade för sin verksamhet och uppfylla alla säkerhetsföreskrifter. Storleks- och måttkrav styrs av vad skåpen ska kunna inrymma. Där kan samma operatör ha dels ett flertal olika storlekar på teknikskåpen, dels kan skåp i cirka samma storlek ha varierande utföranden, mycket beroende på när i tiden de monterats. Tillgänglighet Generellt gäller för skåpen att de ska vara lättillgängliga för servicepersonal och samtidigt svåra att ta sig in till för obehöriga. För servicepersonalens del innebär detta att skåpen ska vara så utformade att installationerna är lätta att nå för service. Skåpen ska sedan vara placerade så att det finns en tillräcklig aktionsradie för personalen. För viss teknik kan det också finnas skyddskrav på avstånd i placering till angränsande verksamheter. Ventilering Skåpen behöver vara ventilerade, vilket ofta sker genom springorna mellan dörr och skåp. Samtidigt måste skåpen vara petskyddade, det vill säga att man inte ska kunna komma i kontakt med inredningen i skåpen med ett smalt föremål. Detta medför att skåps- och dörrkanter görs veckade på sådant sätt att ventilation möjliggörs och petmöjlighet förhindras. Andra säkerhetsfrågor är att skåpen ska kunna tåla kortslutningsström och vara isolationsklassade. Underhåll Ett ytterligare funktionskrav är att skåpen ska vara lätta att underhålla. Det kan gälla möjligheten att byta ut delar av skåpen, vilket kräver långa serier så att det finns utbytesdelar tillgängliga. Skåpen ska vara gjorda i material och behandling som underlättar rengöring och klottersanering. Redovisning vid projektering Vid projektering av nya ledningsskåp bör det av ritningsmaterialet tydligt framgå var skåpen står. Utformning För placerng invid husliv bör skåpens»tak«utformas så att de förhindrar att regnvatten stänker upp mot fasaden och förorsakar skador. 6

Skåp i hela sin längd med både delar över och under mark. Skåpen ska vara lättarbetade för servicepersonal samtidigt som skarvar mellan dörrar och skåpsdelar ska var petsäkra. Illustration av kablars läge i förhållande till varandra enligt EBR. EBR är en standard som tar hänsyn till lagar, förordningar och normer men är inte tvingande. (Illustration från ABB) Normalfallet är någon telekabel, belysningskabel, serviskabel och lågspänningskabel. EBR är en branschorganisation som rekommenderar ett visst standardutförande, vilket optimerar anläggningskostnaderna genom ett rationellt byggande. Standardiseringen sker genom utgivande av standarder och för detta ansvarar SIS, Standardiseringen i Sverige. 7

2 Skåpens placering idag STADSMILJÖ Placering mot vägg / mur Den vanligaste placeringen av skåp i stadsmiljö är mot fasad. Skåpen står tätt i gaturummet. Elskåpen är i olika storlekar och idag är de flesta galvaniserade plåtskåp. I varierande stadsrum med många skyltfönster mm får skåpen en starkt underordnad verkan och»märks«inte så mycket. Längs rena bostadsgator uppmärksammas de mer. STADSMILJÖ Gruppering av flera skåp I vissa lägen kan flera skåp vara placerade intill varandra. Placeringen är sällan samordnad. Skåpen har ofta installerats vid olika tidpunkter och flera av dessa platser är tydliga blickfång i stadsbilden. 8

STADSMILJÖ Fristående placering Generellt är skåp placerade på gångbanan i fastighetsgräns. Flera bostadsområden från 1920- och 30-talen har bebyggelse med förgårdsmark, en ofta planterad yta mellan hus och gata. Skåpens placering i fastighetsgräns gör att de hamnar i gränsen mellan gångbana och plantering, ofta med en mycket markerad position och utan visuellt stöd av något annat i stadsrummet. STADSMILJÖ Placering i närheten av annan teknik i gaturummet Skåp kan vara placerade nära, men vanligen inte samordnat med, annan teknik i gaturummet. Det kan exempelvis gälla parkeringsmätare, vilka även de brukar vara placerade i fastighetsgräns. 9

STENSTADENS PARKER Samordnad placering i möte mellan park och gångbana Skåpen i innerstadens parker är vanligen placerade i gränsen mellan parken och intilliggande gångbana eller grusväg. De står i flera fall nära varandra, men mestadels utan direkt samordning. NATURPARKER Placering som solitärer I naturparker är skåpen vanligen placerade på den gräsbevuxna ytan en bit in från gång- eller körbanan. Skåpen står ofta som solitärer utan ett visuellt stöd från växtlighet eller annat. Vid en sådan placering är den obligatoriska märkpinnen nödvändig. 10

NATURPARKER Placering i närheten av annat skåp Det finns skåp i naturlandskapet som står som solitärer men förhållandevis nära annat skåp. I flera fall används det ena skåpet inte längre, i andra falla har de olika innehåll och bägge/alla behövs. NATURPARKER Gruppering av skåp På vissa strategiska platser är flera skåp med olika innehåll samlade till en plats. Skåpen är placerade intill varandra men sällan samordnade, vare sig beträffande utformning eller placering. 11

3 Policy för placering av skåp En gemensam policy för placering av teknikskåp bör formuleras. Den förutsätter en samverkan mellan medverkande parter i varje situation när en förändring aktualiseras. Det är väsentligt att se utvecklingen både på kort och lång sikt. På kort sikt kanske förändringar kan göras i särskilt känsliga lägen på lång sikt kan förbättringar göras när andra åtgärder aktualiseras. GENERELLT Skåpen ges en placering som underordnar sig stads- eller parkmiljön och som inte hindrar framkomligheten för förbipasserande. Där flera skåp visuellt samverkar skall dessa samordnas beträffande placering och utformning. Utveckling av skåp under mark, för särskilt känsliga lägen. SKÅP I STADSMILJÖ Skåpen placeras företrädesvis mot fasad/mur. Fristående skåp undviks om de inte kan ges ett motiverat sammanhang med exempelvis annan teknik eller liknande i gaturummet. Där flera skåp finns bör de vara samordnade till placering och utformning. Kulören bör vara stadens grågröna standardkulör. Stor hänsyn bör tas till kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefulla byggnader. PARKER I STENSTADEN Skåpen placeras i gränsen mellan park och gångbana. Skåpen skall ty sig till något, som träd / buske eller annat. Skåpen bör inte stå som visuella solitärer. NATURPARKER Skåpen skall underordna sig parkmiljön. Så få skåp som möjligt. Samordning är av stor vikt. Skåpen skall ty sig till något, som träd / buske. Skåp som visuella solitärer undviks. Skåp placerade i anslutning till buskar, sommartid. 12

Skåp placerade i anslutning till buskar, hösteffekt. Skåp placerade i anslutning till buskar. Skåp placerade i anslutning till buskar, sommartid.»berså«kring serviceenheter. I särskilt känsliga lägen kan speciallösningar behöva utvecklas. Det kan exempelvis vara teknik dold under markbeläggningen, vilken kan lyftas upp i samband med nyttjandet. Olika teknikskåp med samordnad placering, utformningen hade även den kunnat samordnas. 13

4 Samordning med andra gatumöbler Det är många funktioner och gatumöbler som ska samsas i det offentliga rummet. Här finns soffor, bänkar, skräpkorgar, belysningsarmaturer, reklampelare, skyltpelare, busskurer, pollare, stamskydd, räcken och cykelställ. Sedan finns postens buntlådor, parkeringsmätare, återvinningsstationer, elnätstationer och teknikskåp med varierande funktion. Många aktörers intressen ska kunna tillgodoses, samtidigt som en god helhetsmiljö ska kunna uppnås, såväl funktionellt, som estetiskt. En samordning är i många fall önskvärd. I bredare gaturum samlas flera funktioner i en möbleringszon på gångbanan, intill gatan och mot övriga gångbanan avgränsad av ett ledstråk för synskadade. Annat, som teknikskåp och postens buntlådor placeras invid fasad. I friare utformade gaturum, där inte husen kantar gatan, placeras teknikskåp mm vanligen i tomtgräns. I parkerna är det gångvägarna som kantas av såväl direkta nyttofunktioner som parkbänkar, belysningsarmaturer och skräpkorgar som teknikskåp för exempelvis el och belysning. Teknikskåpen har sin placering i första hand på tekniska grunder i anslutning till det de är avsedda att serva. De har tillkommit och bytts ut under lång tid och en samverkan med andra operatörer har kanske inte varit aktuell eller ansetts nödvändig. Dagens ökade intresse för och intensivare utnyttjande av det offentliga rummet medför att det är av än större vikt att placering och utformning görs så att en god helhetsverkan uppnås. En studie bör göras för att utreda i vilken utsträckning teknikskåp kan samordas, inordnas eller samplaneras med annat i det offentliga rummet. En diskussion bör föras om vilken grad samordning som är önskvärd. Samplacering En samordning kan ske med andra installationer i gatu- eller parkmiljö. Detta bör i första hand gälla teknik och annat med en icke dominerande eller accentuerad placering och utformning, som postens buntlådor, elnätstationer, återvinningsstationer och parkeringsmätare. Teknikskåp bör däremot inte samplaceras med soffor, busskurer eller uteserveringar. Placering i mindre byggnad Vid nyuppförande av kiosker eller offentliga toaletter på torg och platser kan möjligheten att inordna tekniklösningar i byggnaden övervägas. Skåpet skulle kunna byggas in i väggen och skåpsluckan ges en utformning som ansluter till byggnaden. Ventilation och åtkomlighet är viktiga faktorer att beakta. Skåp skulle kunna inrymmas i reklampelare. I särskilt känsliga lägen kan en placering under mark övervägas. Placering i anslutning till grönska Parker och parklandskap har andra villkor än den byggda miljön. Växtlighet kan ge skåpen en mjukare inramning där skåpet kan ty sig till en buske eller mindre träd. Där skåpet idag står som en solitär i landskapet kan kanske någon buske planteras intill skåpet för mildra dominansen i landskapet. Långsiktigt bör en samplanering av näraliggande skåp eftersträvas. Skåpmängden kan behöva ses över för att se om det finns skåp som kanske skulle kunna tas bort. I anslutning till parker skulle en placering som baksida till anslagstavlor kunna prövas. 14

Skåpen med placering i tomtgräns, samordning möjlig. Samplacering av skyltskåp och teknikskåp. Kiosker och offentliga toaletter är byggnader som vid nyuppförande skulle kunna kombineras med teknikskåp. Möjligt att kombinera med teknik. 15

5 Policy för utformning av skåp En gemensam policy för utformningen av stadens teknikskåp bör formuleras och grundas på ett gemensamt förhållningssätt från medverkande parter. Policyn bör omfatta såväl utformning och material som färgsättning. UTFORMNING Skåpen ges en generell utformning där antalet varianter hålls nere. Samordnat utformningskoncept för berörda aktörer. Skåpen bör ha en formgivning som underordnar sig omgivningen men samtidigt har en gemensam identitet. Måttmässigt bör skåpen samordnas för att ge bättre förutsättningar för bra samplanering av flera skåp och aktörer. Ett modultänkande bör utvecklas. Skåpen bör ges en utformning som begränsar klotter och affischering. För högre skåp kan möjligheten till affischering på det övre partiet utredas, för låga skåp är annonsering olämplig. Skåpen bör gå ända ner till mark för att underlätta för synskadades orientering med käpp. På skåpet fästs ett emblem med nyttjarens namn och ett servicetelefonnummer. MATERIAL Skåpen bör utföras i gedigna, beständiga material. Målade skåp passar bättre i stadsbilden, framför allt i anslutning till natur. Vid val av material och tillverkningsmetoder skall också hänsyn tas till miljöbelastning i såväl, produktions- som drifts- och avvecklingsskedet. FÄRGSÄTTNING En samordnad färgsättning med begränsat antal kulörer eftersträvas Ett fåtal av stadens standardkulörer väljs. Detta dels för att skåpen generellt skall kunna smälta in i stadsbilden och även för att ge teknikskåpen ett eget samordnat signum. Standardkulörer ger också goda förutsättningar att kunna hålla skåpen snygga vid ommålning eller ilagning av del av skåp. Stadens standardkulörer används (enligt Stenstadens gatumiljö) Stenstadens byggda miljöer: S 7005-G80Y, en varmt grågrön kulör, eller S 8000-N, en mörkgrå kulör. Där parker gränsar mot gaturummet: S 7005-G80Y, en varmt grågrön kulör, eller S 8000-N, en mörkgrå kulör. Parker och naturmark där skåpet står i anslutning till grönska: S 8010-G10Y,»busskursgrön«eller S 7005-G80Y, en varmt grågrön kulör. 16

TRIAX KIOSK 1800, Danmark Exempel på skåp som kan inrymma flera olika aktörers teknik. Nya intressanta skåptyper bör testas en tid på plats innan större serier beställs. EXEMPEL PÅ UTFORMNING AV NYTT SKÅP CDC Vasa,»Kabelskåp i äldre stadsmiljö«ur Examensarbete i industridesign, Anna Holmberg, 1998, initierat av ABB Kabeldon AB.»CDC Vasa har bibehållit karaktären av kabelskåp med en tydlig rektangulär form, men ger med sitt gjutna material och lätt rundade former ett mjukare intryck i stadsmiljön. Reliefverkan på fronten bryter ytan och uppmuntrar inte till affischering. Formens uppdelning i tak, vägg och sockel känns naturlig i den äldre stadsmiljön. Det rundade taket sluter formen, vilket ger ett lugnt och tryggt intryck. Den smalare sockeln lyfter formen och ger ett lättare intryck.«installationer underlättas. Rygg och främre lucka är symmetriska, vilket är en fördel vid fri placering och även underlättar produktionen. Kommentar För placering invid fasad skulle ett pulpettak kunna utvecklas. Detta skulle kunna förhindra regnvatten att stänka upp på fasaden. Material CDC Vasa tillverkas i tunnväggig (6mm) sandgjuten aluminium samt 2 mm plåt. Fundamentet är av varmförzinkad 2 mm plåt. Konstruktion Två plåtstycken bildar fundament; sockel och sidostycken. Luckorna vilar nedtill på fundamentet och får stöd i sidorna av plåten. Taket vilar på de två plåtsidorna samt den bakre luckan. Sockeln är delad för att kabel kan läggas in och 17

6 Drift och underhåll Många gatumöbler och skåp utsätts idag för omfattande klotter och affischering. Detta gäller huvudsakligen skåp i stadsmiljö, medan skåp i naturparkerna är mer fredade. Affischering och tejprester är mer förekommande där det finns stora fotgängarströmmar. En koncentration i innerstaden finns i citylägen och längs vissa huvudgångstråk, medan bostadsgatorna är renare. Detta är tydligt, inte bara för skåp utan också för otillåten affischering på skräpkorgar, belysningsstolpar mm. Renhållning färg och tejprester Teknikskåp, liksom skräpkorgar, belysningsstolpar och annat, utsätts i varierande grad för klotter och otillåten affischering. Frekvensen varierar, dels med skåpens läge där fotgängarströmmarna är stora förekommer mer affischering. Dels också beroende på utformningen gatumöbler och teknik som ägnats en tydlig utformningsmässig omsorg tenderar att behandlas med mer hänsyn. Skåpen bör ges en yta som är lätt att klottersanera eller måla om samt ta bort affischer och tejprester från. Rutiner bör sökas för snabba åtgärder för sanering, så att skåp inte under längre tid är nedskräpade. (Jämför busskurerna.) Bristande renhållning syns tydligare på kvällen när folkvimlet är mer sparsamt och gatumöblerna blir mer framträdande. (Se exempelvis skräpkorgar, belysningsstolpar mm på Kungsgatan i höjd med Hötorget.) När tejpen fästs över luckans skarvar begränsas ventilationen av skåpen och kondens kan bildas. För skåptyper där dörrarna»går över hörn«finns inte detta problem. I vissa lägen där skåpen är höga eller samlade på varandra kan möjlighet till affischering i ögonhöjd prövas. För höga skåp är huvudmålsättningen att genom placering och utformning ge en underordnad utformning. Skåp vid fasad Där skåpen är placerade invid fasad kan löv och skräp som samlas mellan skåp och husvägg förorsaka fuktskador på fasaden. I vissa fall kan också regnvatten som stänker upp från»skåptaket«mot fasaden vara ett problem. En lösning kan vara att skåp placerade mot fasad förses med ett flackt pulpettak som gör att regnvattnet istället studsar ut från fasaden. Skeva skåp Skåp som står snett, kan ha blivit påkörda eller satt sig, bör rätas upp. För elskåpen finns idag en obligatorisk märkpinne för att skåpen vintertid ska vara synliga för snöröjare. Dessa bör endast placeras där det är motiverat. Skåp som är sneda på grund av sättningsskador eller påkörning behöver rätas upp. 18

Vid affischering på skåp tejpas ofta skåpets dörrspringa över. Det kan medföra att ventilationen begränsas så att skåpet blir överhettat eller att det bildas kondens. Affischeringen lämnar också ofta fula tejprester. Skåpets räfflade yta försvårar affischering, men är svåra att rengöra. Dekormålade teknikskåp och postens buntlådor av standardtyp. Skåpen är svåra att klottersanera. Teknikskåpen bör klottersaneras kontinuerligt, här kan en liten skylt med nyttjare och telefonnummer kanske underlätta. 19

7 Genomförande Genomförande av programmet för teknikskåp i park och stad bygger på en samverkan mellan berörda parter. Här krävs ett forum eller arbetsrutiner som inbegriper en samverkan så att kunskap finns om vilka förändringar som är aktuella. Översyn av den egna skåpparken En intern översyn behöver görs av den egna skåpparken. Är alla i bruk? Kan teknik i näraliggande skåp samplaceras i ett skåp? Finns det skåp som kan tas bort? Hur många olika skåptyper behövs? (Storlek, proportioner, för olika typer av placering mm) Utveckling av nya skåp Resultatet av den egna översynen avses leda fram till en kravspecifikation för skåpens utformning. De olika operatörerna formulerar sedan en gemensam kravspecifikation för en för teknikskåpen samordnad utformning. De nya teknikskåpen ges en utformning som är anpassad till såväl stenstadens karaktär och en placering i park- och naturlandskap som de krav som kan ställas på konstruktion, produktion och underhåll. Samordning mellan operatörer Efter att den interna översynen är gjord samordnas resultatet olika operatörer sinsemellan. Konkreta lösningar föreslås för samplanering av teknikskåp på olika platser. De föreslagna samordningspunkter dokumenteras så att de finns tillgängliga hos respektive operatör. Åtgärdas snarast: En prioritering görs av vilka platser som av stadsbilds- eller annat skäl bör åtgärdas snarast. Åtgärdas på sikt: Platser med möjlighet till samordning planeras i samverkan mellan berörda operatörer. Utbyte och samordning av teknikskåp Åtgärdas snarast: I särskilt utsatta lägen bör skåp snarast ersättas av nya. Åtgärdas på sikt: Ett byte görs successivt i takt med att befintliga (egna eller annan operatörs) skåp behöver bytas ut. Det kan också gälla där större förändringar eller upprustningar aktualiseras i det offentliga rummet, som upprustningar av gator, torg, platsbildningar och parkrum. Viktigt här är att den aktör som avser att»gräva i gatan«undersöker om detta samtidigt motiverar andra åtgärder. Kontakter tas med övriga berörda för att planera en samordnad förändring. 20