2.2 Kunskaper. Målbeskrivning

GENEVAD 2013 2.2 Kunskaper Målbeskrivning Skolan mål är att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud Laholms kommun Postadress: 312 80 Laholm Växel: 0430-150 00 Fax: 0430-120 00 www.laholm.se

2 (12) kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och - får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Så här har vi arbetat Skolan mål är att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Vi pratar mycket i klassrummet. Vi har många diskussioner om aktuella ämnen och om etiska frågor. Barnen skriver även vid olika tillfällen. Tillexempel så skriver de sagor, de skriver återberättande texter om saker vi har gjort, de skriver faktatexter, de har brevvänner, de berättar olika saker inför klassen. När barnen skriver visar vi dem viktiga ord som gör berättelsen mer flytande och mindre upprepande. I förskoleklassen arbetar vi mycket med språket genom att vi övar på rim, meningar, ord, stavelser och ljud. Det utförs både teoretiske och praktiskt, samt att det görs på ett lekfullt sätt. kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, Vi ställer frågor till barnen och de ställer frågor till varandra. Treorna har skrivit och berättat om sig själva. Vi arbetar i en 1, 2, 3a och därför är spridningen på barnens kunskaper stor. kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, Vi har under ganska många tillfällen jobbat med matteproblem som barnen får lösa hur de vill och med vilka hjälpmedel de vill. De tränade sig att vara kreativa och logiska. Sen visade de sin lösning för varandra. Fritidsbarnen har snickrat i snickarboa där de har fått räkna ut hur de i praktiken kan göra sitt alster från tanke till handling.

3 (12) kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, Vi har inspirerat barnen med att vi tillsammans har gjort experiment i fysik och kemi och arbetat med legoteknik. Vi har hittat många fina och lärorika filmer som barnen får se.under höstterminen gjorde fritidsbarnen filmer, där de hittade på en historia, tog bilder och använde sig sedan av Photo story. I detta program lade de inbilder, pratade till och lade på musik. De hade sen en filmkväll där de visade sina filmer för föräldrar, syskon och kompisar. kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, Om barnen stöter på ett problem, i en undervisningssituation eller på rasten, så uppmanar vi dem alltid att tänka själva och försöka lösa problemet med de hjälpmedel de har. Ett exempel är vår julavslutning. Då fick barnen själva bestämma vad vi skulle göra, de fick planera dagen och tänka på tidsramar, material, inköp, pengar, blandning av aktiviteter som ska passa alla, och ta ansvar för att dagen fungerade. kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, Se föregående exempel. Fritids har under våren haft en grupp med de äldre barnen där de har gjort bl a experiment med ballonger. kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, Vi har jobbat en del med värderingsövningar och även diskuterat tidningsartiklar om aktuella etiska frågor. har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, I musiken har barnen fått lära sig många låtar från vår svenska musikskatt. Vi har jobbat med nordisk mytologi. Under temat Freden i Knäred har fritids gått tillbaka ca 60 år i tiden, pratat om och tittat på vilka affärer som fanns i byn då. har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, Treorna har fått se en film om Samerna. Alla skolbarn har jobbat om judendomen. kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, Vi har fått en ny elev i klassen som har andra kunskaper och annan bakgrund än barnen är vana vid. De har mött andra människor från olika delar av världen genom olika filmer. Detta har vi diskuterat mycket runt. har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, Vi har ordningsregler, trivselregler som barnen själva har fått komma på. Vi diskuterar mycket och barnen kommer på egna förslag på lösningar. Under FN 2012 arbetade vi med barnens rättigheter. Fritidsbarnen har haft stormöte ca 2 ggr/ månad då de har fått ta upp egna

4 (12) förslag på inköp och aktiviteter. De har då fått rösta i olika frågor och finna sig i ett majoritetsbeslut. har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och hållbar utveckling, Vi pratar mycket om sparsamhet och återanvänder papper så mycket vi kan. Vi pratade om miljö och miljöförstöring när det var en stor brand i Halmstad i höstas. Vi pratar om att vara rädda om träden och varför de är så viktiga. har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, Vi hade ett stort arbete om kroppen där vi bland annat såg på olika filmer om mat, rörelse, sömn, sociala kontakter. Barnen fick skriva om hur de skapade god hälsa hos sig själv. kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud Varje år söker vi pengar från skapande skola för att barnen ska få prova på så många uttrycksformer som möjligt. Detta året har vi jobbat med animerad film som handlar om 1600-talet. kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och Barnen har fått söka information på datorerna. De skriver ibland dataskrivna brev till sina brevvänner. Barnen har fått göra Picasso-bilder med hjälp av ett datorprogram. Datorerna användes när de skulle göra sina filmer. Treorna har skrivit faktatexter om stenåldern på datorn. kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, Vi ger extra hjälp till de som behöver. Vi lyssnar på barnen. Barnen får berätta om saker som de kan eller upplevt. Till exempel så fick ett barn vara kommentator till en film om London när han hade varit där. Vi på fritids har i vår planering utgått från barnens behov, önskemål och förutsättningar för sin ålder individuellt och i grupp. På onsdagar har Maggan en grupp med några få barn åt gången där de pratar om hur de har det på fritids. stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, Att alltid jobba för att ha en positiv stämning i klassrummet. Vi poängterar ofta fördelarna med att kunna mycket och ha en bra utbildning. Barnen får visa upp sina arbeten i olika forum. ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, Barnen fick prova att göra film, de får prova på många olika uttrycksformer i sin bildundervisning. Barnen har fått spela instrument i en orkester. Fritidsbarnen har gjort egna filmer, bakat, snickrat, ritat, målat, lera mm.

5 (12) stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, Varje dag sitter vi och läser med barn som har svårt att lära sig läsa. Vi har gett talträning till en elev. Vi försöker stärka och handleda barn som behöver det. samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och Vi träffar lärare från andra skolor och diskuterar de olika ämnena, för att få nya tankar. Fritidsträffar med annan fritidspersonal i området ca 3ggr7termin organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga Vi är lyhörda och tillåtande så de får prova sina idéer. De får göra många olika saker - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, Barnen har en sammanfattning av sin IUP i bänken. Efterhand som de klarar ett nytt kunskapsmål, får de fylla i det i sin IUP. Då ser de att deras kunskapsutveckling går framåt. När vi arbetade med tyngdkraft, jämvikt och friktion, då var vi på lekparken så de fick se att deras nya kunskaper fungerar på riktigt. - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, Genom att läsa varje dag, tala och skriva mycket. Extra insatser till barn som riskerar att inte nå målen. - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, De stora barnen planerar de gemensamma dagarna på skolan. De stora barnen planerar och genomför en egen idrottslektion. - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och I ämnena musik, bild och idrott har de fått extra ämnesfördjupning. De fick spela instrument och göra en animerad film och prova på olika ovanliga idrottsaktiviteter som voltige, cykeltrial, amerikansk fotboll och gymnastik. - får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. I våra temaarbeten har vi arbetat ämnes övergripande. Teman har handlat om: Sveriges Big 5 Kroppen Arbete om 1600-talet

6 (12) Resultat Skolan mål är att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt De flesta barnen har ett rikt språk. Man ser att de uttrycker sig olika beroende på om de skriver brev eller faktatext. På de nationella proven märktes en stor förändring av deras skriftspråk sedan åk 2. De är bra på att berätta saker så alla förstår. Språkscreeningen görs på alla barn som är 6 år och går i förskoleklassen, man gör det under våren och på de barn som är riskbarn gör man om det en gång till på hösten. Våren 2012 Rimigenkänning God kompetens 22 rätt Mellangupp 17-21 Svag kompetens 16 9 barn 3 barn 1 barn Fonemidentifiering God kompetens 22 rätt Mellangupp 17-21 Svag kompetens 16 4 barn 6 barn 3 barn Stavelsesegmentering God kompetens 22 rätt Mellangupp 17-21 Svag kompetens 16 3 barn 7 barn 3 barn Hösten 2013 Rimigenkänning God kompetens 22 rätt Mellangupp 17-21 Svag kompetens 16 12 barn 1 barn Fonemidentifiering God kompetens 22 rätt Mellangupp 17-21 Svag kompetens 16 13 barn Stavelsesegmentering God kompetens 22 rätt Mellangupp 17-21 Svag kompetens 16 12 barn 1 barn 13 barn medverkade i språkscreening och två av dessa är flerspråkiga. Vi är nöjda med resultatet och kommer att arbeta på liknande sätt, nästa termin, men vi kommer att använda datorn mer.

7 (12) kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, Vissa barn har ganska lätt för att tala, skriva och förstå engelska. Andra har svårare. Ibland har ettorna svårt att hänga med. Vi får repetera mycket för ettornas skull och det gör att treorna inte kommer fram så fort som de skulle kunnat. kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, Det spännande i detta var att se att åldern på barnen inte spelade så stor roll, alla hade samma förutsättningar att lösa problemet. kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, Barnen älskar fysik, kemi och teknik! kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, Vi har många kreativa barn som kommer på många kreativa förslag och lösningar. Julavslutningen blev en fantastisk dag och alla barnen var mycket nöjda med sin egen insats och dagen i stort. Alla fritidsbarnen som gjorde filmer tyckte att det var roligt. De var duktiga på att hjälpa varandra. Vi nådde de som annars är svåra att engagera i något. Filmkvällen var lyckad tyckte alla kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, Barnen skiljer sig åt. En del jobbar hellre själva, andra jobbar hellre i grupp. Fritidsbarnen gjorde experiment enskilt och tillsammans. Då de äldre barnen var få och några föll ifrån varje gång så fick även de yngre fick vara med. kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, Det är svårt att få barnen till att stå för sin åsikt och inte påverkas av kompisarna. har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, Alla barn kan Sveriges nationalsång och många andra gamla, svenska visor. Barnen vet hur våra veckodagar fick sitt namn. Fritidsbarnen tyckte att det var roligt att gå i byn och se på husen och att sedan på en kväll visa sina föräldrar runt. Uppslutningen bland föräldrarna var stor. har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, Barnen fick en förståelse om judarnas svåra historia. Treorna upptäckte att Samerna är ett folk som finns i Sverige.

8 (12) kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, Vår nya elev har kommit in i klassen på ett bra sätt. Barnen har hjälpt honom med de oskrivna reglerna. har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, Barnen är väl medvetna om att barn har rättigheter och att dessa rättigheter inte fungerar i alla länder. Fritidsbarnen har haft slutna omröstningar och har väl funnit sig i majoritetsbeslut. har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och hållbar utveckling, Barnen är ganska sparsamma med papper, men de kan bli ännu bättre. De vet att papper kommer från träd och vi ska spara på våra träd. har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, Barnen är väl medvetna om att de själva kan påverka sin hälsa. kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud 5 olika filmer som barnen gjorde från manus till färdig film med tal och musik. Barnen var mycket stolta över sina filmer. En del av eleverna vill fortsätta att utveckla sitt filmskapande även på fritiden. kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och Barnen har fått en insikt i datorns olika användningsområden. De har blivit säkrare i sitt användande av dem. kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, Barnen tycker om att berätta för varandra om saker de kan. Fritidsbarnen känner sig sedda och trivs på fritids. stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, När de får visa och berätta om sitt arbete blir de väldigt stolta. Det har varit en positiv stämning i klassrummet. Barnen blir glada över att arbeta med alla arbetsområden vi har presenterat. ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, Barnen har fått mer tillit till sin egen förmåga att lära sig nya saker.

9 (12) stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, Barnen får nya tankar och kan vända svårigheter och problem till något positivt. samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och Vi har fått många nya tankar av att diskutera i grupp och gå på olika fortbildningar. Träffar med personal på andra fritidshem hade varit ännu mer givande om alla någon gång kunde vara med. organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga Barnen vågar komma med idéer. Vi tar tillvara alla tillfällen för att göra en spännande och lärorik dag för våra barn. - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, De blir mer nyfikna och ställer fler frågor efterhand som de förstår det de lär sig. Alla vet vad de ska lära sig och strävar dit. - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, Alla treor blev godkända i de nationella proven i svenska. Alla ettor utom en har lärt sig att läsa. - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, De har mognat med sitt ansvar och de har fått en större tillit till sin förmåga. De har tagit ett stort ansvar för att budgeten ska hålla och för att alla ska ha roligt. - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och Barnen tyckte att orkestern, filmen och idrotterna har varit jätteroligt! De har fått prova saker som de kanske annars inte hade provat. Några barn gick med i föreningar för att få fortsätta med sitt nyvunna intresse. - får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Vi fick in många olika ämnen. Barnen lärde sig på ett spännande sätt. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och bedömning Skolan mål är att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Barnen skulle kunna få fler uppgifter då de pratar inför klassen. Vi ska arbeta mer med genrepedagogik nästa läsår och utveckla barnens tal och skriftspråk.

10 (12) kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, Vi kommer att jobba i en 1, 2, 3a även nästa år. Så arbetssättet måste bli det samma som detta året. Vi kommer att se till att treorna får ta lite mer ansvar och göra lite svårare uppgifter. kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, Dessa matteproblem skulle vi vilja ha varje vecka. Fritidspersonalen fortsätter att stötta, hjälpa och inspirera i snickarboa. Filmtillverkningen var lyckad. Vi får säkert tillfälle att återkomma till hösten. kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, Vi kommer att fortsätta med våra experiment och försöka koppla ihop fysikexperimenten med tekniska uppgifter med legoteknik. kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, Vi fortsätter att låta barnen planera och tänka själva. Kanske försöka få in ännu fler tillfällen med händelser barnen får planera upp. kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, Vi skulle kunna ha fler grupparbeten i små grupper och lyfta de barnen som har svårt att tro på sig själva. Då fritids har få äldre barn kommer vi inte att ha någon speciell grupp för dem. kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, Ha fler värderingsövningar och diskussioner om människor som är annorlunda. Vi ska jobba runt boken Vem är annorlunda. har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, Fortsätta sjunga från visskatten, ta in nordiska sånger också. har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, Vi jobbar vidare med minoriteter och få barnen att förstå att alla inte är lika men lika mycket värda. kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, Under FN-veckan 2013 vill vi försöka få hit människor med annan bakgrund än den traditionellt svenska.

11 (12) har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, Satsa mer på att göra ett större tema runt FN detta året. Fritids kommer att fortsätta att ha omröstningar för att de ska förstå hur majoritetsbeslut fungerar. har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och hållbar utveckling, Under läsåret 2013-2014 kommer vi att ha ett större miljö-tema. Här kommer vi att ta med barnens och föräldrarnas idéer. har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, Att arbeta med livsstil och hälsa ska vi göra med jämna mellanrum. kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud Detta läsåret kommer vi att arbeta med konst. Vi kommer att engagera en professionell konstnär som kommer hit och låter barnen jobba med konst. kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och Hitta fler bra läroprogram på datorn. kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, Låta de större barnen få fler tillfällen då de kan få lära de yngre. Fritids ska fortsätta att ha stormöte och enskilda samtal. stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, Ge fler tillfällen för barnen att visa upp sina arbeten. Fortsätta att alltid arbeta för ett gott klimat i klassrummet. ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, Barnen ska få göra ett eget konstverk under professionell ledning. Vi fortsätter med att försöka ge barnen så många nya erfarenheter som vi bara kan. stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, Fortsätta att stötta barn som har problem av olika slag. samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och Det finns träffar inlagda då vi kommer att samverka med lärare på andra skolor.

12 (12) organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga Vi fortsätter att använda barnens och våra idéer för att göra en lärorik dag. - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, Fortsätta att ha en verklighetsanknuten undervisning. - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, Fortsätta att ha lässtunder varje dag. Fortsätta med brevvänner. - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, Att låta treorna vid fler tillfällen få ta hand om gemensamma dagar. Treorna ska få skriva veckobrev till föräldrarna. - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och Vi fortsätter söka pengar från skapande skola, vi fortsätter ha kontakt med idrottslyftet. I elevens val ska barnen kunna välja att fördjupa sig i något ämne. - får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Vi har nya teman inplanerade till nästa läsår.