Cirkulär 2/2016 Stockholm 2016-02-09 Handläggare: Kajsa Lindell Lönestatistik per oktober 2015 FAO:s lönestatistik redovisas i fyra publikationer. Tre av dessa visar FAO:s lönestatistik per yrke (marknadslöneinformation) enligt följande: Fast lön per yrke, ålder och region Total lön per yrke, ålder och region Fast lön per yrke och ålder inklusive/exklusive chefer Den fjärde publikationen FAO:s lönestatistik 2015, som presenteras genom detta cirkulär, visar lön och löneutveckling för olika åldersgrupper, regioner och yrkesfamiljer. Dessutom innehåller den uppgifter om antal anställda fördelat på yrkesfamiljer och könsfördelning inom försäkringsbranschen. Samtliga publikationer finns att ladda ner på www.fao.se under fliken Statistik/Lönestatistik. Frågor rörande statistiken besvaras av Kajsa Lindell (kajsa.lindell@fao.se). Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation Box 24168 104 51 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 786 00 info@fao.se www.fao.se
2016-02-09 FAO:s lönestatistik 2015 Rapporten innehåller: - Lön och löneutveckling för olika åldersgrupper, regioner och yrkesfamiljer inom FAO-området - Antal anställda fördelat på yrkesfamiljer och könsfördelning inom försäkringsbranschen Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation Box 24168 104 51 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 786 00 info@fao.se www.fao.se
Innehåll Sammanfattning... 3 Fakta om FAO:s lönestatistik... 5 1 Löneutveckling 2006-2015... 6 2 Spridningen av individernas löneutveckling 2015... 9 3 Löneökning 2014/15 och nivå 2015 per åldersklass...10 4 Löneökning 2014/15 och nivå 2015 per region...12 5 Årlig löneökning 2010-2015 och nivå 2015 per yrkesfamilj...13 6 Antal anställda per yrkesfamilj 2015...16 7 Antal samt könsfördelning per svårighetsnivå 2015...19 8 Löneskillnad mellan kvinnor och män 2002-2015...22 2
Sammanfattning Den genomsnittliga utvecklingen av lönekostnaderna i FAO:s medlemsbolag var 2,2 procent mellan oktober 2014 och oktober 2015. Detta mått visar förändringen i medellön utan hänsyn till att en del individer och företag har försvunnit respektive tillkommit mellan mätningarna och beskriver den genomsnittliga kollektiva löneutvecklingen. Den individuella löneutvecklingen inom FAO-området var 3,7 procent för anställda inom FAO-området. Måttet visar löneökningen för identiska individer, dvs. de individer som funnits med i statistiken både 2014 och 2015, som i några fall kan ha bytt befattning och/eller arbetsgivare. Fördelningen av löneökningar varierar dock mycket från individ till individ, från under 0 procent till över 20 procent, och fördelningen är mycket sned. De allra flesta fick en löneökning mellan 2 och 3 procent mellan 2014 och 2015 och medianvärdet var 2,5 procent. Hälften av de anställda fick alltså en löneökning under 2,5 procent och hälften fick en löneökning över 2,5 procent. Löneutvecklingstalet som ger bäst bild av hur periodens lönerevisioner i genomsnitt har påverkat löneutvecklingen är det mått som beskriver den genomsnittliga löneutvecklingen för identiska individer som inte har bytt vare sig befattning eller arbetsgivare. Den var 3,2 procent. Den högsta löneutvecklingen, 10,3 procent, uppmättes för de tjänstemän som bytt arbetsgivare inom försäkringsbranschen mellan mätperioderna. Det skiljer drygt 7 procentenheter mellan de tjänstemän som stannat kvar i samma befattning hos samma arbetsgivare jämfört med de som bytt arbetsgivare. Samtliga åldersklasser har haft en löneökning som överstiger inflationstakten (KPI) och därmed haft en reallöneutveckling från 2,4 procent (för åldersgruppen 61-66 år) till 6,4 procent (för åldersgruppen 26-30 år). Den genomsnittliga fasta månadslönen var 42 400 kronor i oktober 2015. I Storstockholm var den knappt 7 000 kronor högre. Den årliga löneökningen har också varit något högre i Stockholm under de senaste åren jämfört med genomsnittsutvecklingen för hela riket. En förklaring till det högre löneläget i Stockholm är att många av FAO:s medlemsbolag har sina huvudkontor i Stockholm, vilket medför att andelen chefer är högre i storstockholm jämfört med de övriga regionerna. En annan är att många specialisttjänster finns i Stockholm vilket medför att befattningarnas genomsnittliga svårighetsnivå är högre. Båda dessa anledningar samt den konkurrens som finns om arbetskraften i Stockholm påverkar löneläget. Yrkesfamiljen Aktuariellt arbete har haft den högsta löneökningen 2014/15 inom försäkringsbranschen med en utveckling på 5,3 procent. Samma yrkesfamilj har under den senaste femårsperioden i genomsnitt haft en årlig snittökning på 6,3 procent per år, vilket är 2,2 procentenheter högre löneutveckling jämfört med FAOområdet som helhet. Av samtliga tjänstemän inom försäkringsbranschen arbetar en fjärdedel (25 procent) med någon form av skadearbete, de flesta arbetar inom yrkesfamiljerna Skadearbete, sak och Skadearbete, person. I den näst vanligaste yrkesgruppen, Innesäljare och kundservice arbetar 15 procent av alla tjänstemän. En dryg tion- 3
del (11 procent) av de anställda inom försäkringsbranschen arbetar inom yrkesgruppen IT-arbeten. Den högsta andelen kvinnor finns inom yrkesfamiljen Sekreterararbete/Assistent där 95 procent är kvinnor. Den lägsta andelen kvinnor finns inom yrkesfamiljen Skadearbete, teknisk där knappt 19 procent är kvinnor. Inom FAO-området är kvinnors genomsnittliga lön i procent av männens lön 88,2 procent. Denna löneskillnad mellan könen förklaras till stor del av att kvinnor och män är ojämnt fördelade såväl i olika yrkesfamiljer som i yrken med olika svårighetsnivåer. Det finns också skillnader i de genomsnittliga lönenivåerna mellan olika företag. Om skillnaderna i yrkes- och företagstillhörighet rensas bort är kvinnors lön i procent av männens lön 96,4 procent. Den återstående löneskillnaden, 3,6 procent, behöver inte vara en osaklig löneskillnad. I en branschövergripande lönestatistik blir indelningen i befattningar grov och lönestatistiken kan t.ex. inte rensa för skillnader i arbetslivserfarenhet. En eventuell osaklig löneskillnad kan endast förekomma vid en analys på företagsnivå. 4
Fakta om FAO:s lönestatistik Varje år samlar FAO in lönestatistik från medlemsbolagen i syfte att beskriva lönerna för anställda inom försäkringsbranschen. Statistiken används som marknadslöneinformation på bolagen samt till analyser av olika slag. Statistikens redovisning FAO:s lönestatistik redovisas i fem publikationer. Tre av dessa visar lönestatistik per yrke (marknadslöneinformation) enligt följande: Fast lön per yrke, ålder och region Total lön per yrke, ålder och region Fast lön per yrke och ålder inklusive/exklusive chefer Den fjärde publikationen FAO:s lönestatistik, som redovisas i denna publikation, visar löneutveckling inom FAO-området för olika åldersgrupper, regioner och yrkesfamiljer. Dessutom redovisas antal anställda fördelat på yrkesfamiljer och könsfördelning inom försäkringsbranschen. Alla publikationer finns att hämta på FAO:s hemsida under fliken Statistik. Den femte publikationen innehåller chefslönestatistik och skickas ut till VD i respektive medlemsbolag. All data från lönestatistiken finns tillgänglig det webbaserade verktyget LönePuls, där medlemsbolag kan få hjälp med att ta fram underlag för lönekartläggning samt utföra analyser. Statistikens innehåll Populationen består av FAO:s medlemsföretag (FAO-området) samt bolag inom Folksam och KPA (KFO-området) och omfattar sammantaget Försäkringsbranschen. I denna population ingår omkring 18 800 individer varav 15 500 individer tillhör FAO-området. Statistiken sammanställs för anställda i åldern 18 upp till 67 år. Chefer som ingår i avtalsfrikretsen (knappt 200 personer), ingår inte medan övriga chefer finns med. Personer som har en fast lön understigande 10 000 kronor ingår inte. De lönebegrepp som redovisas är: Fast lön som innefattar fast kontant månadslön inklusive fasta lönetillägg på ordinarie arbetstid, där deltidsanställdas löner har räknats upp till heltidslöner. I löneutvecklingstalen ingår endast anställda inom FAO-området. Tjänstemän vars rörliga lön är större än 20 procent av total lön ingår inte heller i löneökningstalen. Yrke klassificeras enligt VY-koden (VY står för Värdering av Yrken), försäkringsbranschens yrkesklassificeringssystem för lönestatistik. VY-koden är fyrsiffrig varav de tre första siffrorna anger yrkesfamilj och den fjärde och sista siffran är en bedömning av befattningens svårighetsgrad (där lägsta nivå är 1 och högsta är 8). Mätmånaden är oktober 2015. Frågor? Har du frågor om lönestatistiken kan du vända dig till FAO:s statistiker Kajsa Lindell (kajsa.lindell@fao.se). 5
1 Löneutveckling 2006-2015 Löneutveckling kan beräknas på flera olika sätt beroende på vad det är man vill beskriva. Nedan beskrivs de fem mått på löneutvecklingen som används inom FAOområdet: Definition av olika mått för löneutvecklingen Beskrivning Användning Mått A: Okorrigerat för strukturella förändringar Måttet visar förändringen i Används för att skatta hur lönekostnaden i genomsnitt medellön utan hänsyn till att en har förändrats för FAO:s medlemsbolag. Lönedel individer och företag har för- utvecklingstalet beskriver den kollektiva lönesvunnit respektive tillkommit utvecklingen. mellan mätningarna. Mått B: Identiska individer (matchat på personnummer) Måttet visar löneökningen för identiska individer, dvs. de individer som funnits med i statistiken båda åren (enbart matchat på personnummer) och i några fall kan ha bytt befattning och/eller arbetsgivare. Används för att för att beskriva den genomsnittliga löneutvecklingen mellan två år. Löneutvecklingstalet beskriver den individuella löneutvecklingen. Mått C: Identiska individer med samma befattning och arbetsgivare Måttet visar löneökningen för Används för att för att beskriva den genomsnittliga individer som funnits med i båda löneutvecklingen mellan två år för individer som inte årens mätningar och inte bytt har bytt vare sig befattning eller arbetsgivare. Lönevare sig befattning eller arbets- utvecklingstalet ger bäst bild av hur periodens lönegivare revisioner i genomsnitt har påverkat löneutvecklingen mellan åren. Mått D: Identiska individer som har bytt befattning Måttet visar löneökningen för individer som funnits med i båda årens mätningar och har bytt befattning Mått E: Identiska individer som har bytt arbetsgivare Måttet visar löneökningen för individer som funnits med i båda årens mätningar och har bytt arbetsgivare Används för att för att beskriva den genomsnittliga löneutvecklingen mellan två år för individer som har bytt befattning. Löneutvecklingstalet ger en bild av den löneökning som är hänförlig till befordringar. (Observera dock att befordringar inte alltid medför byte av yrkeskod och sådana befordringar fångas därmed inte upp i analysen.) Används för att beskriva den genomsnittliga löneutvecklingen för de individer som funnits med i statistiken respektive år, och har bytt arbetsgivare. Löneutvecklingstalet ger en bild av den löneökning som är hänförlig till byte av arbetsgivare. Den genomsnittliga utvecklingen av lönekostnaderna i FAO:s medlemsbolag var 2,2 procent mellan oktober 2014 och oktober 2015. Detta mått (A) visar förändringen i medellön utan hänsyn till att en del individer och företag har försvunnit respektive tillkommit mellan mätningarna och beskriver den kollektiva löneutvecklingen. Den individuella löneutvecklingen inom FAO-området var 3,7 procent för anställda inom FAO-området. Måttet (B) visar löneökningen för identiska individer, dvs. de 6
individer som funnits med i statistiken både 2014 och 2015, och i några fall kan ha bytt befattning och/eller arbetsgivare. Fördelningen av löneökningar varierar dock mycket från individ till individ, från under 0 procent till över 20 procent, och fördelningen är mycket sned. De allra flesta fick en löneökning mellan 2 och 3 procent mellan 2014 och 2015 och medianvärdet var 2,5 procent. Hälften av de anställda fick alltså en löneökning under 2,5 procent och hälften fick en löneökning över 2,5 procent. Löneutvecklingstalet som ger bäst bild av hur periodens lönerevisioner i genomsnitt har påverkat löneutvecklingen är det mått som beskriver den genomsnittliga löneutvecklingen för identiska individer som inte har bytt vare sig befattning eller arbetsgivare(c). Den var 3,2 procent. Den högsta löneutvecklingen, 10,3 procent, uppmättes för de tjänstemän som bytt arbetsgivare inom försäkringsbranschen (E) mellan mätperioderna. Det skiljer drygt 7 procentenheter mellan de tjänstemän som stannat kvar i samma befattning hos samma arbetsgivare jämfört med de som bytt arbetsgivare. Tabell 1: Löneutvecklingen (fast månadslön) mätt på fem olika sätt FAO-området, Hela riket Löneutveckling, fast lön Fast månadslön, medelvärde 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 A Okorrigerat för struk-turella förändringar (15 452 individer) 3,4% 4,0% 3,4% 2,2% 3,7% 3,9% 4,5% 3,1% 2,2% B Identiska individer, samma personnummer (13 437 individer) 5,1% 4,3% 4,0% 3,1% 4,1% 4,5% 4,3% 3,6% 3,7% C Identiska individer med samma befatt-ning oc h arbetsgivare (11 038 individer) 4,6% 3,7% 3,6% 2,3% 3,5% 4,0% 3,7% 3,0% 3,2% D Identiska individer som har bytt befatt-ning (2 249 individer) 7,9% 6,5% 5,8% 5,8% 6,0% 6,7% 5,9% 4,2% 5,9% E Identiska individer som har bytt arbets-givare (340 individer) 5,8% 10,1% 4,8% 9,4% 8,2% 8,3% 7,0% 11,7% 10,3% Identiska individer median 3,8% 2,7% 3,3% 1,2% 2,6% 3,1% 2,9% 2,6% 2,5% Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området. 2 Det relativt låga löneökningstalet för perioden 09-10 förklaras till del av att avtalet med FTF för tvåårsperioden 1/1 2008 31/12 2009 endast innehöll en lönerevision, 1/1 2008. 3 2014 ändrades den sista siffran i befattningens VY-kod, varför ovanligt många har bytt befattningskod (men inte nödvändigtvis fått förändrade arbetsuppgifter). Detta kan påverka löneökningstalen för måtten C och D 2013/14. 7
8
2 Spridningen av individernas löneutveckling 2015 Ett löneutvecklingstal som redovisas i form av ett medelvärde påverkas mycket av avvikande värden. Enskilda individers höga ökningstal kan märkbart höja ett medelvärde. Om löneökningen i stället visas i form av en median framkommer en mer rättvisande bild av vad som varit normal ökning under en viss period. Hälften av individerna har fått en ökning som är högre än medianen och hälften av individerna har fått en ökning som är lägre. För mätperioden oktober 2014 till oktober 2015 är enskilda individers förändringar i lön spridda alltifrån minskad lön till över 20 procent i löneökning. Den genomsnittliga ökningen var 3,7 procent medan medianen uppgick till 2,5 procent. Den vanligaste ökningen låg i intervallet mellan 2 och 3 procents löneökning, 41 procent av individerna fick en löneökning på mellan 2 och 3 procent. Majoriteten av individerna (75 procent) hade en löneökning som var lägre än genomsnittsvärdet på 3,7 procent. 9
3 Löneökning 2014/15 och nivå 2015 per åldersklass Samtliga åldersklasser har haft en löneökning som överstiger inflationstakten (KPI) och därmed haft en reallöneutveckling. Utvecklingen har varit från 2,4 procent (för 61-66-åringar) till 6,4 procent (för 26-30-åringar). Det finns drygt 10 procent chefer bland de anställda. Andelen chefer per åldersgrupp ökar upp till 50-årsåldern, för att därefter minska något i de äldre åldersgrupperna. Den genomsnittliga svårighetsnivån i befattningen är 3,1 för samtliga. Det är i åldersgruppen mellan 46 och 50 år som har den högsta svårighetsnivån i genomsnitt, 3,2. Tabell 2: Löneökning och nivå per åldersklass för identiska individer Åldersklass Antal tjm Fast lön okt -15 Löneutveckling, fast lön Genomsnittlig 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 svårighetsnivå Andel chefer 18-25 310 23 900 5,2 6,6 6,2 5,8 5,5 1,9 1,0% 26-30 987 29 600 7,1 7,3 6,7 6,1 6,4 2,4 2,9% 31-35 1 545 36 200 5,9 6,2 5,5 5,0 5,1 2,9 6,3% 36-40 2 098 41 500 4,8 5,4 4,7 4,3 4,3 3,1 10,1% 41-45 2 236 44 900 4,2 4,8 4,6 3,9 3,9 3,3 11,8% 46-50 2 262 46 200 3,8 3,8 3,7 3,1 3,3 3,4 14,9% 51-55 1 813 47 200 3,3 3,6 3,5 2,6 2,8 3,3 12,7% 56-60 1 546 46 400 2,4 3,1 3,2 2,5 2,6 3,2 10,1% 61-66 638 44 100 2,4 2,3 2,7 3,6 2,4 3,1 7,4% Samtliga 13 435 42 400 4,1 4,5 4,3 3,7 3,7 3,1 10,2% KPI (okt- okt): 2,6% 0,4% - 0,1% - 0,1% 0,1% Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området. 10
11
4 Löneökning 2014/15 och nivå 2015 per region Den genomsnittliga fasta månadslönen var 42 400 kronor i oktober 2015. I Storstockholm var den knappt 7 000 kronor högre. Den årliga löneökningen har också varit något högre i Stockholm under de senaste åren jämfört med genomsnittsutvecklingen för hela riket. En förklaring till det högre löneläget i Stockholm är att många av FAO:s medlemsbolag har sina huvudkontor i Stockholm, vilket medför att andelen chefer är högre i Storstockholm jämfört med de övriga regionerna. En annan är att många specialisttjänster finns i Stockholm vilket medför att befattningarnas genomsnittliga svårighetsnivå är högre. Båda dessa anledningar samt den konkurrens som finns om arbetskraften i Stockholm påverkar löneläget. Tabell 3: Löneökning och nivå per region för identiska individer Region Antal Fast lön Löneutveckling, fast lön Genomsnittlig Andel tjm okt -15 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 svårighetsnivå chefer Storstoc kholm Övr städer > 100 000 inv 7 101 3 306 49 300 35 200 4,3 3,8 4,8 4,3 4,8 4,3 3,8 3,7 3,7 3,6 3,5 2,8 11,9% 8,0% Övriga Götaland 1 440 35 200 4,2 3,8 3,8 3,5 4,1 2,8 9,6% Övriga Norrland 1 230 33 100 3,4 4,6 4,6 3,2 3,6 2,6 7,2% Övriga Svealand 358 33 500 4,2 3,4 3,4 3,6 3,7 3,1 9,2% Hela riket 13 435 42 400 4,1 4,5 4,3 3,7 3,7 3,1 10,2% Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området. 12
5 Årlig löneökning 2010-2015 och nivå 2015 per yrkesfamilj Tabell 4 och 5 visar den årliga löneökningen för identiska individer 2010-2015, samt fast lön per månad oktober 2015 för yrkesfamiljer med 90 eller fler tjänstemän. Årlig snittökning anger medelvärdet för de år som yrket funnits med i statistiken under den senaste femårsperioden. Storleken på respektive yrkesfamilj varierar mellan åren. De största yrkesfamiljerna inom FAO-området är Skadearbete, sak Kundservice/innesäljare sakförsäkring Skadearbete, person Skadearbete, teknisk Generellt försäkringsarbete Inom dessa yrkesfamiljer arbetar en knapp tredjedel av alla anställda inom FAOområdet. Yrkesfamiljen Aktuariellt arbete har haft den högsta löneökningen 2014/15 med en löneutveckling på 5,3 procent. Samma yrkesfamilj har under den senaste femårsperioden i genomsnitt haft en årlig snittökning på 6,3 procent per år, vilket är 2,2 procentenheter högre löneutveckling jämfört med FAO-området som helhet. Av de yrkesfamiljer som består av åtminstone 90 personer har yrkesfamiljen Utredningsarbete haft den lägsta löneökningen 2014/15 med en löneutveckling på 2,4 procent. Yrkesfamiljen Telekommunikation/reception har under den senaste femårsperioden i genomsnitt haft en årlig snittökning på 3,0 procent per år, vilket är 1,1 procentenheter lägre löneutveckling jämfört med FAO-området som helhet. 13
Tabell 4: Löneökning och nivå per yrkesfamilj för identiska individer, sorterat efter lönökning 2014-15 Yrkesfamiljer med 90 eller Antal Fast lön fler tjänstemän tjm okt -15 Löneutveckling, fast lön (%) Årlig snitt- Genomsnittlig Andel 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 ökning 2010-15 svårighetsnivå chefer Aktuariellt arbete 203 59 100 7,6 7,4 6,1 5,1 5,3 6,3% 4,1 10,8% Rådgivning (bank) 578 36 600 4,4 3,9 3,9 3,0 5,2 4,1% 3,2 6,6% Callc enter/telemarketing 115 26 000 4,3 4,2 5,9 3,3 4,7 4,5% 1,7 1,7% Underwriting 472 50 700 4,6 4,9 3,6 4,4 4,5 4,4% 3,6 7,2% Rådgivning (bank & försäkring) 123 35 700 3,1 7,4 4,3 3,8 4,4 4,6% 2,9 16,3% Personalarbete, generellt 110 49 000 3,9 3,8 3,9 3,1 4,3 3,8% 3,7 8,2% Generellt bankarbete 261 33 600 3,9 4,6 5,1 2,9 4,2 4,1% 2,8 11,9% Affärs- & produktutv. (bank & försäkring) 425 55 600 4,1 5,0 4,8 3,3 4,0 4,3% 4,0 15,3% Riskkontroll/Risk manager 123 64 700 6,8 3,1 5,1 4,6 4,0 4,7% 4,3 16,3% Controller, ekonomi 211 55 200 5,4 5,0 5,1 4,4 3,9 4,7% 4,1 16,6% Skadearbete, generellt 117 38 200 3,6 3,9 4,4 3,6 3,9 3,9% 3,3 17,1% Skadearbete, sak 1 332 33 300 4,4 4,4 4,0 3,8 3,9 4,1% 2,5 7,0% Försäljning sak (försäkring) 390 45 400 4,0 3,2 3,8 3,7% 3,3 16,7% Riskbedömning 151 45 200 5,3 4,1 4,3 2,8 3,8 4,1% 3,6 4,6% Kundservic e/innesälj. liv/spar (försäkr.) 151 30 000 3,5 3,3 3,8 3,7 3,7 3,6% 2,1 7,3% Kundservic e/innesälj. sak (försäkr.) 993 28 800 3,8 4,7 4,3 3,5 3,7 4,0% 2,2 7,6% Samtliga 13 436 42 400 4,1 4,5 4,5 3,7 3,7 4,1% 3,1 10,2% Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) 187 31 800 3,5 3,3 3,1 3,7 3,7 3,5% 3,2 5,9% Kundserv./Innesälj. liv/spar (bank & förs.) 114 31 100 6,1 4,3 3,5 3,5 3,6 4,2% 2,6 7,0% Kundserv./Innesälj. liv/spar+sak (bank & förs.) 128 28 700 2,7 3,5 4,1 3,1 3,6 3,4% 2,4 6,3% Försäkringsjuridiskt arbete 129 53 000 4,2 4,3 3,9 3,3 3,5 3,8% 4,2 5,4% Generell försäkringsadministration 434 31 900 3,1 2,9 4,0 2,8 3,5 3,3% 2,2 6,2% Key Ac c ount Manager (KAM) 204 54 000 6,6 4,5 3,7 4,5 3,5 4,5% 3,7 10,3% Skadearbete, person 877 34 200 3,6 4,8 4,0 3,7 3,5 3,9% 2,8 4,2% Systemspec ialist 142 42 100 3,9 4,2 3,6 4,5 3,4 3,9% 3,5 2,8% Försäljning liv/spar (försäkring) 149 51 900 4,7 3,0 3,3 3,7% 3,6 16,1% Projektledning 156 55 300 5,2 4,1 4,5 2,6 3,3 3,9% 3,9 10,9% Ekonomiadministration 190 35 500 4,4 4,1 3,4 2,7 3,2 3,5% 2,4 5,8% IT-arkitektur 90 58 000 3,7 4,7 4,1 3,3 3,2 3,8% 4,3 4,4% Kontorsservic earbete 147 30 500 3,7 4,1 3,3 3,2 3,2 3,5% 1,8 7,5% Sekreterararb./assistent 139 35 500 3,3 4,3 3,9 3,6 3,2 3,6% 2,3 3,6% Administrativ utv inom IT 176 52 800 3,6 4,2 3,1 2,7 3,1 3,3% 3,6 14,2% Generellt försäkringsarbete 600 33 100 3,6 4,3 3,9 3,7 3,1 3,7% 2,7 7,2% Info-/kommunikationsarbete 203 47 600 3,9 4,5 3,3 3,7 3,1 3,7% 3,7 10,8% IT-utvec kling,.net 128 47 100 3,5 2,6 3,1 3,1% 3,6 5,5% Kundservic e (bank) 143 25 800 5,4 4,2 4,4 2,6 3,0 3,9% 2,0 1,4% Skadearbete, utredning 94 45 400 4,5 3,0 3,0 3,5% 4,0 6,4% IT-utvec kling 217 50 800 2,9 3,6 3,3 3,0 2,9 3,2% 3,9 11,1% Proc essutvec kling 140 50 400 3,5 4,9 5,1 3,4 2,9 4,0% 3,8 14,3% Redovisningsarbete 207 43 600 6,7 4,2 4,2 3,7 2,9 4,3% 3,5 9,2% Skadearbete, teknisk 514 36 100 3,1 4,2 3,2 3,2 2,9 3,3% 2,7 2,7% Systemförvaltning/administration 133 47 600 2,9 4,2 2,2 3,6 2,8 3,1% 3,4 5,3% Finansadm/bac koffic e 107 44 600 4,7 4,3 4,0 3,6 2,6 3,8% 3,0 13,1% IT-teknik 133 44 400 3,6 3,7 3,5 3,4 2,6 3,4% 3,5 12,8% Telekomm. & rec eption 99 25 800 3,3 3,7 3,0 2,6 2,4 3,0% 1,3 2,0% Utredningsarbete 99 52 900 3,8 4,3 3,5 2,5 2,4 3,3% 3,9 9,1% Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området. 14
Tabell 5: Löneökning och nivå per yrkesfamilj för identiska individer, sorterat efter årlig snittökning 2010-15 Yrkesfamiljer med 90 eller Antal Fast lön fler tjänstemän tjm okt -15 Löneutveckling, fast lön (%) 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Årlig snittökning 2010-15 Genomsnittlig Andel svårighetsnivå chefer Aktuariellt arbete 203 59 100 7,6 7,4 6,1 5,1 5,3 6,3% 4,1 10,8% Controller, ekonomi 211 55 200 5,4 5,0 5,1 4,4 3,9 4,7% 4,1 16,6% Riskkontroll/Risk manager 123 64 700 6,8 3,1 5,1 4,6 4,0 4,7% 4,3 16,3% Rådgivning (bank & försäkring) 123 35 700 3,1 7,4 4,3 3,8 4,4 4,6% 2,9 16,3% Key Ac c ount Manager (KAM) 204 54 000 6,6 4,5 3,7 4,5 3,5 4,5% 3,7 10,3% Callc enter/telemarketing 115 26 000 4,3 4,2 5,9 3,3 4,7 4,5% 1,7 1,7% Underwriting 472 50 700 4,6 4,9 3,6 4,4 4,5 4,4% 3,6 7,2% Redovisningsarbete 207 43 600 6,7 4,2 4,2 3,7 2,9 4,3% 3,5 9,2% Affärs- & produktutv. (bank & försäkring) 425 55 600 4,1 5,0 4,8 3,3 4,0 4,3% 4,0 15,3% Kundserv./Innesälj. liv/spar (bank & förs.) 114 31 100 6,1 4,3 3,5 3,5 3,6 4,2% 2,6 7,0% Generellt bankarbete 261 33 600 3,9 4,6 5,1 2,9 4,2 4,1% 2,8 11,9% Skadearbete, sak 1 332 33 300 4,4 4,4 4,0 3,8 3,9 4,1% 2,5 7,0% Samtliga 13 436 42 400 4,1 4,5 4,5 3,7 3,7 4,1% 3,1 10,2% Rådgivning (bank) 578 36 600 4,4 3,9 3,9 3,0 5,2 4,1% 3,2 6,6% Riskbedömning 151 45 200 5,3 4,1 4,3 2,8 3,8 4,1% 3,6 4,6% Kundservic e/innesälj. sak 993 28 800 3,8 4,7 4,3 3,5 3,7 4,0% 2,2 7,6% Proc essutvec kling 140 50 400 3,5 4,9 5,1 3,4 2,9 4,0% 3,8 14,3% Skadearbete, person 877 34 200 3,6 4,8 4,0 3,7 3,5 3,9% 2,8 4,2% Projektledning 156 55 300 5,2 4,1 4,5 2,6 3,3 3,9% 3,9 10,9% Systemspec ialist 142 42 100 3,9 4,2 3,6 4,5 3,4 3,9% 3,5 2,8% Kundservic e (bank) 143 25 800 5,4 4,2 4,4 2,6 3,0 3,9% 2,0 1,4% Skadearbete, generellt 117 38 200 3,6 3,9 4,4 3,6 3,9 3,9% 3,3 17,1% Finansadm/bac koffic e 107 44 600 4,7 4,3 4,0 3,6 2,6 3,8% 3,0 13,1% Försäkringsjuridiskt arbete 129 53 000 4,2 4,3 3,9 3,3 3,5 3,8% 4,2 5,4% IT-arkitektur 90 58 000 3,7 4,7 4,1 3,3 3,2 3,8% 4,3 4,4% Personalarbete, generellt 110 49 000 3,9 3,8 3,9 3,1 4,3 3,8% 3,7 8,2% Generellt försäkringsarbete 600 33 100 3,6 4,3 3,9 3,7 3,1 3,7% 2,7 7,2% Info-/kommunikationsarbete 203 47 600 3,9 4,5 3,3 3,7 3,1 3,7% 3,7 10,8% Försäljning sak (försäkring) 390 45 400 4,0 3,2 3,8 3,7% 3,3 16,7% Försäljning liv/spar (försäkring) 149 51 900 4,7 3,0 3,3 3,7% 3,6 16,1% Sekreterararb./assistent 139 35 500 3,3 4,3 3,9 3,6 3,2 3,6% 2,3 3,6% Kundservic e/innesälj. liv/spar 151 30 000 3,5 3,3 3,8 3,7 3,7 3,6% 2,1 7,3% Ekonomiadministration 190 35 500 4,4 4,1 3,4 2,7 3,2 3,5% 2,4 5,8% Skadearbete, utredning 94 45 400 4,5 3,0 3,0 3,5% 4,0 6,4% Kontorsservic earbete 147 30 500 3,7 4,1 3,3 3,2 3,2 3,5% 1,8 7,5% Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) 187 31 800 3,5 3,3 3,1 3,7 3,7 3,5% 3,2 5,9% Kundserv./Innesälj. liv/spar+sak (bank & förs.) 128 28 700 2,7 3,5 4,1 3,1 3,6 3,4% 2,4 6,3% IT-teknik 133 44 400 3,6 3,7 3,5 3,4 2,6 3,4% 3,5 12,8% Administrativ utv inom IT 176 52 800 3,6 4,2 3,1 2,7 3,1 3,3% 3,6 14,2% Skadearbete, teknisk 514 36 100 3,1 4,2 3,2 3,2 2,9 3,3% 2,7 2,7% Utredningsarbete 99 52 900 3,8 4,3 3,5 2,5 2,4 3,3% 3,9 9,1% Generell 434 31 900 3,1 2,9 4,0 2,8 3,5 3,3% 2,2 6,2% IT-utvec kling 217 50 800 2,9 3,6 3,3 3,0 2,9 3,2% 3,9 11,1% Systemförvaltning/administration 133 47 600 2,9 4,2 2,2 3,6 2,8 3,1% 3,4 5,3% IT-utvec kling,.net 128 47 100 3,5 2,6 3,1 3,1% 3,6 5,5% Telekomm. & rec eption 99 25 800 3,3 3,7 3,0 2,6 2,4 3,0% 1,3 2,0% Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området. 15
6 Antal anställda per yrkesfamilj 2015 Av samtliga tjänstemän inom försäkringsbranschen arbetar en fjärdedel (25 procent) med någon form av skadearbete, de flesta arbetar inom yrkesfamiljerna Skadearbete, sak och Skadearbete, person. I den näst vanligaste yrkesgruppen, Innesäljare och kundservice arbetar 15 procent av alla tjänstemän. En dryg tiondel (11 procent) av de anställda inom försäkringsbranschen arbetar inom yrkesgruppen IT-arbeten. Tabell 6 visar antalet anställda i försäkringsbranschen, sorterat på det totala antalet i varje yrkesfamilj. Den vanligaste yrkesfamiljen är Skadearbete, sak som omfattar knappt 1 900 anställda, varav drygt 1 100 är kvinnor. Tabell 7 visar antalet anställda i försäkringsbranschen, sorterat på andelen kvinnor inom respektive yrkesfamilj. Den högsta andelen kvinnor finns inom yrkesfamiljen Sekreterararbete/Assistent där 95 procent är kvinnor. Den lägsta andelen kvinnor finns inom yrkesfamiljen Skadearbete, teknisk där 19 procent är kvinnor. I tabellen är yrken med jämn könsfördelning fetmarkerade. Med jämn könsfördelning menas att båda könen ska vara representerade med minst 40 procent. 16
Tabell 6: Antalet anställda per yrkesfamilj 2015, sorterat på totalt antal Yrkeskod Yrkesfamiljer med 90 eller fler anställda Antal Andel Kvinnor Män Samtliga kvinnor 713 Skadearbete, sak 1 147 729 1 876 61,1% 507 Kundservic e/innesälj, sak (försäkr.) 857 525 1 382 62,0% 712 Skadearbete, person 882 372 1 254 70,3% 711 Skadearbete, teknisk 71 637 708 10,0% 501 Generellt försäkringsarbete 476 187 663 71,8% 512 Rådgivning (bank) 343 286 629 54,5% 601 Affärs- & produktutv. (bank & försäkring) 291 308 599 48,6% 521 Generell försäkringsadministration 446 140 586 76,1% 508 Kundserv./Innesälj, liv/spar+sak (försäkr,) 278 239 517 53,8% 704 Underwriting 270 242 512 52,7% 503 Försäljning sak (försäkring) 133 323 456 29,2% 520 Callc enter/telemarketing 107 241 348 30,7% 714 Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) 286 61 347 82,4% 114 Administrativ utv inom IT 190 155 345 55,1% 505 Key Ac c ount Manager (KAM) 130 209 339 38,3% 750 Aktuariellt arbete 134 191 325 41,2% 113 IT- utvec kling 113 211 324 34,9% 511 Generellt bankarbete 198 100 298 66,4% 506 Kundservic e/innesälj, liv/spar (försäkr.) 197 77 274 71,9% 312 Controller, ekonomi 148 117 265 55,8% 311 Ekonomiadministration 203 58 261 77,8% 270 Info- /kommunikationsarbete 189 67 256 73,8% 314 Redovisningsarbete 204 45 249 81,9% 502 Försäljning liv/spar (försäkring) 81 160 241 33,6% 250 Kontorsservic earbete 116 106 222 52,3% 513 Rådgivning (bank & försäkring) 91 115 206 44,2% 516 Kundservic e (bank) 150 53 203 73,9% 522 Systemspec ialist 123 63 186 66,1% 703 Riskbedömning 87 92 179 48,6% 211 Projektledning 98 75 173 56,6% 240 Sekreterararb./assistent 163 8 171 95,3% 230 Personalarbete, generellt 134 30 164 81,7% 120 IT- utvec kling,.net 32 128 160 20,0% 509 Kundserv./Innesälj, liv/spar+sak (bank & förs.) 124 36 160 77,5% 115 IT- arkitektur 24 133 157 15,3% 603 Proc essutvec kling 91 66 157 58,0% 802 Riskkontroll/Risk manager 67 88 155 43,2% 201 Försäkringsjuridiskt arbete 85 69 154 55,2% 121 IT, Funktionsansvarig 73 78 151 48,3% 112 Systemförvaltning/administration 75 72 147 51,0% 273 Marknadsföring 106 41 147 72,1% 102 IT- teknik 27 116 143 18,9% 710 Skadearbete, generellt 57 77 134 42,5% 260 Telekomm, & rec eption 122 11 133 91,7% 510 Kundserv./Innesälj, liv/spar (bank & förs.) 70 62 132 53,0% 715 Skadearbete, utredning 24 107 131 18,3% 304 Finansadm/bac koffic e 75 45 120 62,5% 210 Utredningsarbete 75 44 119 63,0% 117 IT- utvec kling, Stordator 46 70 116 39,7% 122 Testarbete 65 46 111 58,6% Övriga i yrkesgrupper med färre än 90 anställda 737 984 1 721 42,8% Samtliga tjänstemän 10 311 8 495 18 806 54,8% Källa: FAO:s lönestatistik, FAO- samt KFO- området. 17
Tabell 7: Antalet anställda per yrkesfamilj 2015, sorterat efter andel kvinnor Yrkeskod Yrkesfamiljer med 90 eller fler tjänstemän Antal Kvinnor Män Samtliga Andel kvinnor 240 Sekreterararb,/assistent 163 8 171 95,3% 260 Telekomm, & rec eption 122 11 133 91,7% 714 Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) 286 61 347 82,4% 314 Redovisningsarbete 204 45 249 81,9% 230 Personalarbete, generellt 134 30 164 81,7% 311 Ekonomiadministration 203 58 261 77,8% 509 Kundserv./Innesälj, liv/spar+sak (bank & förs.) 124 36 160 77,5% 521 Generell försäkringsadministration 446 140 586 76,1% 516 Kundservic e (bank) 150 53 203 73,9% 270 Info- /kommunikationsarbete 189 67 256 73,8% 273 Marknadsföring 106 41 147 72,1% 506 Kundservic e/innesälj, liv/spar (försäkr.) 197 77 274 71,9% 501 Generellt försäkringsarbete 476 187 663 71,8% 712 Skadearbete, person 882 372 1 254 70,3% 511 Generellt bankarbete 198 100 298 66,4% 522 Systemspec ialist 123 63 186 66,1% 210 Utredningsarbete 75 44 119 63,0% 304 Finansadm/bac koffic e 75 45 120 62,5% 507 Kundservic e/innesälj, sak (försäkr.) 857 525 1 382 62,0% 713 Skadearbete, sak 1 147 729 1 876 61,1% 122 Testarbete 65 46 111 58,6% 603 Processutveckling 91 66 157 58,0% 211 Projektledning 98 75 173 56,6% 312 Controller, ekonomi 148 117 265 55,8% 201 Försäkringsjuridiskt arbete 85 69 154 55,2% 114 Administrativ utv inom IT 190 155 345 55,1% 512 Rådgivning (bank) 343 286 629 54,5% 508 Kundserv./Innesälj, liv/spar+sak (försäkr.) 278 239 517 53,8% 510 Kundserv./Innesälj, liv/spar (bank & förs.) 70 62 132 53,0% 704 Underwriting 270 242 512 52,7% 250 Kontorsservicearbete 116 106 222 52,3% 112 Systemförvaltning/administration 75 72 147 51,0% 703 Riskbedömning 87 92 179 48,6% 601 Affärs- & produktutv, (bank & försäkring) 291 308 599 48,6% 121 IT, Funktionsansvarig 73 78 151 48,3% 513 Rådgivning (bank & försäkring) 91 115 206 44,2% 802 Riskkontroll/Risk manager 67 88 155 43,2% 710 Skadearbete, generellt 57 77 134 42,5% 750 Aktuariellt arbete 134 191 325 41,2% 117 IT- utvec kling, Stordator 46 70 116 39,7% 505 Key Ac c ount Manager (KAM) 130 209 339 38,3% 113 IT- utvec kling 113 211 324 34,9% 502 Försäljning liv/spar (försäkring) 81 160 241 33,6% 520 Callc enter/telemarketing 107 241 348 30,7% 503 Försäljning sak (försäkring) 133 323 456 29,2% 120 IT- utvec kling,.net 32 128 160 20,0% 102 IT- teknik 27 116 143 18,9% 715 Skadearbete, utredning 24 107 131 18,3% 115 IT- arkitektur 24 133 157 15,3% 711 Skadearbete, teknisk 71 637 708 10,0% Övriga i yrkesgrupper med färre än 90 anställda 737 984 1 721 42,8% Samtliga tjänstemän 10 311 8 495 18 806 54,8% Fetmarkerade yrkesfamiljer har jämn könsfördelning, dvs mellan 40 och 60 procent av respektive kön. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO- samt KFO- området. 18
7 Antal samt könsfördelning per svårighetsnivå 2015 I samband med insamlingen 2014 ändrades VY-koderna i och med att innebörden för den fjärde siffran i koden (svårighetsgrad i yrket) har ändrats. Det medför att jämförelser på den 4-siffriga koden inte är möjlig mellan 2014 och senare med tidigare år. Syftet med denna förändring var att få en större spridning bland svårighetsnivåerna. 2013 hade 74 procent en befattning med svårighetsnivån 2 eller 3. 2014 är motsvarande uppgift 59 procent och 2015 60 procent. Detta visar att syftet med förändringen har uppfyllts och består även 2015. Den genomsnittliga svårighetsnivån var 2,9 år 2013 och är efter att omkodningen har genomförts 3,2 år 2014 och 3,1 år 2015. Tabell 8: Antal samt andel individer per svårighetsnivå 2013-15 Svårighetsnivå 2013 2014 2015 Antal Andel Antal Andel Antal Andel 1 2 3 4 5 6 7 8 Okänd 640 3,6% 1 354 7,4% 1 113 5,9% 7 058 39,6% 5 788 31,5% 6 087 32,4% 6 037 33,9% 5 130 27,9% 5 268 28,0% 2 936 16,5% 3 833 20,8% 4 073 21,7% 828 4,7% 1 703 9,3% 1 748 9,3% 228 1,3% 372 2,0% 410 2,2% 55 0,3% 71 0,4% 80 0,4% 15 0,1% 10 0,1% 10 0,1% 4 0,0% 135 0,7% 17 0,1% Samtliga 17 801 100,0% 18 396 100,0% 18 806 100,0% Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-samt KFO-området. 19
Andelen kvinnor är högst inom befattningar med de två lägsta svårighetsnivåerna. Männen dominerar inom befattningar med högre svårighetsnivåer. Sedan mätningen startade 2002 har ingen nämnvärd utjämning av könsfördelningen per svårighetsnivå skett. I genomsnitt har kvinnor en svårighetsgrad på 2,9 och motsvarande värde för män är 3,2. Tabell 9: Antal samt könsfördelning per svårighetsnivå 2015 Svårighetsnivå Kvinnor Män Samtliga Antal Andel Antal Andel Antal Andel 1 2 3 4 5 6 7 8 Okänd 672 6,5% 441 5,2% 1 113 5,9% 3 920 38,0% 2 167 25,5% 6 087 32,4% 2 827 27,4% 2 441 28,7% 5 268 28,0% 1 938 18,8% 2 135 25,1% 4 073 21,7% 772 7,5% 976 11,5% 1 748 9,3% 148 1,4% 262 3,1% 410 2,2% 21 0,2% 59 0,7% 80 0,4% 4 0,0% 6 0,1% 10 0,1% 9 0,1% 7 0,1% 17 0,1% Samtliga 10 311 100,0% 8 494 100,0% 18 806 100,0% Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-samt KFO-området. 20
21
8 Löneskillnad mellan kvinnor och män 2002-2015 Inom FAO-området är kvinnors genomsnittliga lön i procent av männens lön 88,2 procent. Denna löneskillnad mellan könen förklaras till stor del av att kvinnor och män är ojämnt fördelade såväl i olika yrkesfamiljer som i yrken med olika svårighetsnivåer. Det finns också skillnader i de genomsnittliga lönenivåerna mellan olika företag. Om skillnaderna i yrkes- och företagstillhörighet rensas bort är kvinnors lön i procent av männens lön 96,4 procent. Den återstående löneskillnaden, 3,6 procent, behöver inte vara en osaklig löneskillnad. I en branschövergripande lönestatistik blir indelningen i befattningar grov och lönestatistiken kan t.ex. inte rensa för skillnader i arbetslivserfarenhet. En eventuell osaklig löneskillnad kan endast förekomma vid en analys på företagsnivå. De standardvägda lönerna i tabell 10 nedan visar hur lönerna för män respektive kvinnor ser ut om man rensar för de skillnader mellan kvinnor och män som finns vad gäller yrke och företag. Tabell 10: Genomsnittlig fast månadslön fördelad per kön 2002-2015 År Genomsnittlig månadslön Standardvägd månadslön Procentuell löneskillnad Män Kvinnor Kvinnors lön Män Kvinnor Kvinnors lön Rålöne- Lönegap med i procent av i procent av gap hänsyn till yrke mäns lön mäns lön och företag 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 28 100 23 100 82,4% 24 800 23 000 92,4% 17,6% 7,6% 29 000 23 900 82,2% 25 200 23 600 93,7% 17,8% 6,3% 29 700 24 800 83,6% 26 000 24 600 94,4% 16,4% 5,6% 30 200 25 400 84,2% 26 400 25 000 94,7% 15,8% 5,3% 31 700 26 500 83,5% 27 600 26 200 94,9% 16,5% 5,1% 32 400 27 400 84,5% 28 100 26 900 95,5% 15,5% 4,5% 33 500 28 400 84,9% 29 100 27 800 95,6% 15,1% 4,4% 34 900 29 600 84,9% 30 300 29 200 96,2% 15,1% 3,8% 35 700 30 300 84,7% 30 900 29 600 95,8% 15,3% 4,2% 36 700 31 300 85,5% 32 100 30 600 95,6% 14,5% 4,4% 37 900 32 400 85,5% 33 000 31 700 96,0% 14,5% 4,0% 38 500 33 600 87,2% 34 100 32 900 96,4% 12,8% 3,6% 39 900 34 800 87,3% 35 500 34 200 96,3% 12,7% 3,7% 40 600 35 800 88,2% 36 000 34 700 96,4% 11,8% 3,6% Källa: FAO:s lönestatistik, FAO- samt KFO-området. Inom försäkringsbranschen är kvinnors genomsnittliga lön 11,8 procent lägre än mäns lön 2015. Denna löneskillnad mellan könen kallas för rålönegap. Rålönegapet förklaras till stor del av att kvinnor och män är ojämnt fördelade såväl i olika yrkesfamiljer (se tabell 6) som i yrken med olika svårighetsnivåer (se tabell 9). Om skillnaderna i yrkes- och företagstillhörighet rensas bort uppgår det återstående lönegapet till 3,6 procent. Sedan 2002 har rålönegapet minskat med 5,8 procentenheter och det rensade lönegapet med 4,0 procentenheter. 22
23